Årsredovisning 2025

Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper
Överensstämmelse med lag och normgivning
I enlighet med den av Europeiska unionen (EU) beslutade förordningen om 
tillämpning av internationella redovisningsstandarder har koncernredovisningen 
för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2025 upprättats i enlighet 
med International Financial Reporting Standards (IFRS®) och International 
Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board 
(IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee och dess 
föregångare Standing Interpretations Committee (SIC), till den del dessa 
standarder och tolkningsuttalanden har godkänts av EU. Vidare har den av Rådet 
för hållbarhets- och finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 1 
Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats liksom Uttalanden från 
Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. 
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom 
i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisnings- och 
värderingsprinciper".
De finansiella rapporterna är föremål för fastställande av årsstämman.
Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör 
rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de 
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. 
Belopp i tabeller och uttalanden överensstämmer inte alltid med den beräknade 
summan av relaterade poster på grund av avrundningsdifferenser. Målet är 
att varje rad ska överensstämma med källan och därför kan det finnas 
avrundningsskillnader som påverkar summan när de presenterade raderna 
läggs samman. De finansiella rapporterna har upprättats enligt 
fortlevnadsprincipen. 
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att det 
görs uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av 
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, 
intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar 
och antaganden. 
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av 
uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast 
påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder 
om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda vid tillämpningen av IFRS som har betydande inverkan på de 
finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga 
justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2.
De följande angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats 
konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella 
rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har 
tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, 
dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang.
Nyheter innevarande år 
 IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser har ändrats gällande hur ett bolag 
bedömer om valutor är växlingsbara samt hur ett bolag fastställer spotkursen för 
de ej växlingsbara valutorna. Samtidigt införs nya upplysningskrav hur valutor 
som ej är växlingsbara kan förväntas påverka resultat- och balansräkningen samt 
kassaflödet. 
Ändringen har inte haft någon påverkan på Skanskas redovisning.
Kommande ändringar av redovisningsprinciper
IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements kommer att ersätta 
IAS 1 Utformning av finansiell information och ska tillämpas från och med 1 januari 
2027 , givet att EU godkänner standarden.
Den nya standarden innebär att nya krav på presentation av intäkter och 
kostnader införs i resultaträkningen, dessa ska delas in i fem olika kategorier. 
Vidare införs två obligatoriska delsummeringar (”Rörelseresultat” och ”Resultat 
före finansiering och inkomstskatter”). Standarden inför även krav på 
upplysningar om utvalda nyckeltal. Slutligen tas nuvarande valmöjligheter för 
utformning av rapport över kassaflöden bort.
Effekterna av den nya standarden är under utredning. 
Hittills konstaterade effekter är att Skanska kommer få en ny presentation av 
intäkter och kostnader i resultaträkningen där:
• Resultat från joint ventures och intressebolag kommer att flyttas till efter 
 rörelseresultatet i resultaträkningen.
• Intäkter och kostnader som uppstår från likvida medel och finansiering kommer 
att flyttas från finansnettot i resultaträkningen och delas upp i de nya 
kategorierna.
• En ny delsummering ”Resultat före finansiering och inkomstskatter” införs 
i resultaträkningen.
Skanska har ännu inte identifierat några effekter på presentationen av rapporten 
över finansiell ställning, totalresultatet eller rapporten över förändring i eget 
kapital. Rapporten över kassaflöden påverkas då rörelseresultatet ändras enligt 
ovan beskrivning. Skanska kommer lämna upplysningar om Management-defined 
performance measures men har ännu inte utrett hur det påverkar.  
IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter
Resultaträkning
Som intäkter redovisas projektintäkter, ersättningar för andra utförda tjänster, 
försäljning av omsättningsfastigheter, material- och varuleveranser, hyresintäkter 
och andra rörelseintäkter. Intäkter vid försäljning av maskiner, inventarier, 
anläggningsfastigheter och immateriella tillgångar medtas ej här utan 
nettoredovisas bland rörelsekostnader mot tillgångarnas redovisade värden. 
Se not 8. 
Som kostnader för produktion och förvaltning redovisas bland annat direkta och 
indirekta tillverkningskostnader, förlustriskreserveringar, redovisade värden för 
sålda omsättningsfastigheter, kundförluster och kostnader för garantiåtaganden. 
Häri ingår också avskrivningar på anläggningstillgångar som använts för 
produktion och förvaltning. Förändring av marknadsvärde på derivat kopplade till 
rörelsen redovisas inom rörelseresultat.
Orealiserade och realiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter 
redovisas netto på egen rad i resultaträkningen. 
I försäljnings- och administrationskostnader ingår sedvanliga 
administrationskostnader, teknikkostnader, försäljningskostnader och 
avskrivningar på maskiner och inventarier som använts för försäljning och 
administration. Som försäljnings- och administrationskostnad redovisas även 
nedskrivningar på goodwill. 
Resultat från joint ventures och intresseföretag, efter skatt, särredovisas i 
resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. 
Som finansiella intäkter redovisas bland annat ränteintäkter, utdelningar och 
övriga finansiella intäkter. Bland finansiella kostnader ingår bland annat 
räntekostnader och övriga finansiella kostnader. Förändringar av marknadsvärdet 
på finansiella instrument, främst derivat kopplade till finansiella aktiviteter, 
redovisas som en särskild delpost fördelat på finansiella intäkter och finansiella 
kostnader. Nettot av kursdifferenser samt resultat vid aktieförsäljningar redovisas 
antingen som finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Finansiella intäkter och 
kostnader beskrivs närmare i not 5 och 11.
Totalresultat
I rapporten Koncernens totalresultat upptas förutom årets resultat de poster som 
ingår i övrigt totalresultat. Häri ingår omräkningsdifferenser, säkring av valutarisker 
i utlandsverksamheter, omvärderingar relaterade till pensionsanknutna tillgångar 
och skulder, påverkan av kassaflödessäkringar samt skatt på dessa poster.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 129
Noter

===== SIDA 132 =====

Not 1, forts.
Rapport över finansiell ställning
Tillgångar
En tillgång betraktas som omsättningstillgång om den förväntas bli realiserad 
inom tolv månader från balansdagen eller inom företagets verksamhetscykel. 
Med verksamhetscykel avses tiden från slutande av avtal till att företaget erhåller 
likvida medel med anledning av godkänd slutbesiktning eller leverans av varor 
(inklusive fastigheter). Med hänsyn till att koncernen utför stora entreprenad-
projekt och genomför projektutveckling får kriteriet verksamhetscykel till följd att 
många fler tillgångar betecknas som omsättningstillgångar än om enbart kriteriet 
inom tolv månader funnits. 
I not 29 är tillgångarna uppdelade på beloppen för tillgångar som förväntas 
återvinnas inom tolv månader från balansdagen och tillgångar som förväntas 
återvinnas efter tolv månader från balansdagen. Uppdelningen för icke finansiella 
anläggningstillgångar baseras på förväntad årlig avskrivning. Uppdelningen för 
omsättningsfastigheter grundas i huvudsak på utfallen under de tre senaste åren. 
Denna uppdelning är än mer osäker än för andra tillgångar då utfallet under det 
kommande året starkt påverkas av när enskilt stora fastigheter frånträds.
I not 28 visas fördelningen mellan räntebärande och icke räntebärande tillgångar.
Eget kapital
Koncernens egna kapital delas upp på aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, 
reserver, balanserat resultat samt innehav utan bestämmande inflytande. 
Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från balanserat resultat i 
eget kapital. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget 
kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt 
utdelningen.
Redogörelse om det egna kapitalet, årets förändringar och upplysningar kring 
förvaltning av kapitalet lämnas i not 23. 
Skulder
Som kortfristiga skulder redovisas skulder som antingen skall betalas inom tolv 
månader från balansdagen eller, dock endast beträffande rörelserelaterade 
skulder, förväntas bli betalda inom verksamhetscykeln. Då hänsyn således tas till 
verksamhetscykeln redovisas inga icke räntebärande skulder, som exempelvis 
leverantörsskulder och upplupna personalkostnader, som långfristiga. Skulder 
som på grund av diskontering redovisas som räntebärande är medtagna bland 
kortfristiga skulder då de betalas inom verksamhetscykeln. Räntebärande skulder 
redovisas som långfristiga, även om de förfaller till betalning inom tolv månader 
från balansdagen, om den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader och 
företaget träffat överenskommelse om att refinansiera förpliktelsen långfristigt 
före rapportperiodens slut. Information om skulder lämnas i noterna 24 och 27 . 
I not 29 är skulderna uppdelade på beloppen för skulder som skall betalas inom 
tolv månader från balansdagen och skulder som betalas efter tolv månader från 
balansdagen. Vidare lämnas i not 28 uppgift om fördelningen mellan 
räntebärande och icke räntebärande skulder.
IFRS 10 Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar boksluten för moderbolaget och de företag, i vilka 
moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. 
Skanska initierar och ingår avtal med nybildade svenska bostadsrättsföreningar 
eller finska bostadsaktiebolag avseende uppförande av bostäder. Villkoren i 
dessa avtal är sådana att Skanska har ett bestämmande inflytande och därmed 
konsoliderar bostadsrättsföreningarna och bostadsaktiebolagen under byggtiden 
och fram till slutkundens tillträde, då Skanska inte längre har bestämmande 
inflytande. Under tiden för konsolidering redovisar Skanska projekten i 
balansräkningen där de största posterna utgörs av omsättningsfastigheter på 
tillgångssidan samt upplåning i bostadsrättsföreningarna och bostadsaktie-
bolagen som en del av koncernens räntebärande skulder. Bostäder som inte ännu 
tillträtts redovisas som omsättningsfastighet.
Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader elimineras i sin helhet 
vid upprättandet av koncernredovisningen. 
Vinster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner och som ur 
koncernsynpunkt är orealiserade på balansdagen elimineras i sin helhet. 
Orealiserade förluster på koncerninterna transaktioner elimineras också på 
samma sätt som orealiserade vinster, såvida inte förlusten motsvaras av ett 
nedskrivningsbehov. 
Goodwill, hänförlig till utlandsverksamhet, är uttryckt i funktionell valuta. 
Omräkningen till svenska kronor följer IAS 21. Information om goodwill lämnas 
i not 15.
IFRS 3 Rörelseförvärv
Om förvärvet ej avser rörelse, vilket är vanligast för Skanska vid förvärv av 
fastigheter, tillämpas inte IFRS 3. I sådana fall gäller i stället att förvärvskostnaden 
fördelas på de enskilt identifierbara tillgångarna och skulderna efter deras 
verkliga värden vid förvärvstidpunkten utan uppbokning av goodwill och 
uppskjuten skattefordran/skatteskuld med anledning av förvärvet.
IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade 
verksamheter
För att en anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp ska klassificeras som att 
den innehas för försäljning ska tillgången (avyttringsgruppen) vara tillgänglig för 
försäljning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning 
kommer att ske. För att en försäljning ska framstå som mycket sannolik måste 
beslut ha tagits på ledningsnivå, aktivt arbete ha påbörjats för att hitta köpare 
och fullborda planen, tillgången eller avyttringsgruppen aktivt marknadsförts till 
ett pris som är rimligt i förhållande till dess verkliga värde och det är troligt att 
försäljningen kommer att ske inom ett år. Inom Skanska gäller dessutom att om 
en enskild anläggningstillgång avses så ska värdet av den överstiga 100 MEUR. 
IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures 
Koncernens andel i intresseföretagets och joint ventures resultat efter skatt 
redovisas som Resultat från joint ventures och intresseföretag i resultaträkningen. 
Om koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget eller joint 
ventures överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras 
andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga 
finansiella mellanhavanden utan säkerhet (efterställda lån), vilka till sin innebörd 
utgör del av Skanskas nettoinvestering i intresseföretaget och joint ventures och 
därför redovisas som aktier. Fortsatta förluster redovisas endast om koncernen 
har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget och joint 
ventures, och då som en avsättning. 
Eliminering av internresultat
Av vinster som uppstår vid transaktioner mellan koncernen och ett intresseföretag 
eller ett joint venture elimineras den del som motsvarar koncernens ägarandel. 
Om redovisat värde för andelen i ett intresseföretag understiger elimineringen av 
internvinst redovisas överskjutande del av elimineringen som en avsättning. Om 
en transaktion mellan koncernen och ett intresseföretag eller ett joint venture gett 
upphov till en förlust, elimineras förlusten endast om den inte motsvarar ett 
nedskrivningsbehov för tillgången.
Om vinsten eller förlusten uppstått hos intresseföretaget eller i ett joint venture 
påverkar elimineringen det resultat för transaktionsåret som redovisas bland 
Resultat från joint ventures och intresseföretag. Elimineringen av internvinsten 
återförs i senare bokslut efter hur tillgången förbrukas eller då den avyttras. 
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande 
inflytandet i ett intresseföretag eller det gemensamt bestämmande inflytandet i 
ett joint venture upphör. Försäljning av andelar i ett intresseföretag eller i ett joint 
venture redovisas vid den tidpunkt då koncernen inte längre har betydande 
inflytande över innehavet. 
I not 17B lämnas information om intresseföretag och joint ventures.
IFRS 11 Samarbetsarrangemang 
Entreprenadprojekt som utförs tillsammans med utomstående entreprenadbolag 
med solidariskt ansvar redovisas av Skanska som gemensam verksamhet. Om 
samarbetsarrangemanget är ett separat bolag men bolagets produktion till helt 
övervägande del förvärvas av delägarna och det föreligger hinder för försäljning 
till utomstående så bedöms samarbetsarrangemanget ofta utgöra en gemensam 
verksamhet. I övriga fall så utgör arrangemanget ett joint venture. Om delägarna i 
samarbetsarrangemanget endast har rätt till nettotillgångarna så föreligger ett 
joint venture. 
För gemensamma verksamheter redovisas intäkter, kostnader, tillgångar och 
skulder rad för rad i koncernredovisningen efter Skanskas andel i den 
gemensamma verksamheten. I not 17C beskrivs gemensamma verksamheter. 
För joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden vid upprättandet av 
koncernredovisningen. Denna metod beskrivs under rubriken IAS 28. 
I samband med OPS-projekt kan koncernens investering avse både andelar i och 
efterställda lån till ett joint venture. Båda hanteras i redovisningen som andelar. 
I not 17B lämnas information om joint ventures och i not 17C specificeras större 
intressen i gemensamma verksamheter.
130 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 1, forts.
IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster
IFRIC 12, som berör Skanskas joint ventures inom OPS-portföljen, behandlar 
frågeställningen hur operatören, enligt ett så kallat Avtal om ekonomiska eller 
samhälleliga tjänster, redovisar anläggningen samt de rättigheter och 
skyldigheter som följer av avtalet. Operatören anlägger eller uppgraderar 
infrastruktur (entreprenadtjänst) som används för en offentlig tjänst och förvaltar 
och underhåller den infrastrukturen (förvaltningstjänst) under en bestämd tid. 
Entreprenadtjänsten och förvaltningstjänsten redovisas enligt IFRS 15. 
Ersättningen kan vara rätten till en finansiell tillgång eller en immateriell tillgång. 
Om operatören har en ovillkorlig rätt att erhålla likvida medel med fastställda eller 
fastställbara belopp (ersättningsmodellen är baserad på tillgänglighet genom 
tillhandahållandet av till exempel ett sjukhus eller en flygplats) redovisas en 
finansiell tillgång. IFRS 9 kräver att ränta räknas på denna finansiella fordran. 
Beställaren börjar betala först när anläggningen tas i bruk och inbetalningen 
redovisas då som en amortering av den finansiella fordran. Om operatören istället 
får rätt att debitera den offentliga tjänstens användare (ersättningsmodellen är 
baserad på marknadsrisk genom till exempel vägtullar) redovisas en immateriell 
tillgång, som skrivs av under projektets livscykel. Inbetalning av vägtullarna 
redovisas som en intäkt. 
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder 
Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell. I steg ett definierar 
man sina kundkontrakt. Om två eller flera kontrakt har ingåtts samtidigt med en 
kund och prissättningen av ett kontrakt är beroende av det andra kontraktet så 
kombinerar man dessa kontrakt. 
Byggverksamheten bygger och renoverar hus, anläggningar och infrastruktur. 
Inom verksamhetsgrenen utförs även uppdrag av servicekaraktär, såsom 
byggservice, drift och underhåll. Inom denna verksamhet är kunderna både 
beställare från den offentliga sektorn och den privata. 
Kombination av avtal är sällan aktuellt, men avtalsändringar, såsom tilläggs-
beställningar, är vanligt förekommande. I de flesta fall är tillagda varor och tjänster 
inte distinkta och därför utgör de en del av ett enda prestationsåtagande som 
delvis är uppfyllt vid tidpunkten för avtalsändringen och redovisas som om den 
vore en del av det befintliga avtalet. 
Oftast är avtalen inom denna verksamhet av det slaget att endast ett 
prestationsåtagande identifieras. Byggverksamhetens prestationsåtaganden är 
entreprenaduppdrag eller serviceåtagande, exempelvis uppförande av byggnad 
på kundens mark respektive underhåll av befintliga anläggningar såsom vägar. 
Om ett avtal innebär verksamhet i olika geografiska lägen, i olika tidsperioder eller 
har olika riskexponering kan identifiering av flera prestationsåtaganden 
förekomma.
Om rätt till rörlig ersättning finns, till exempel avtal om incitament, då beaktas det 
till den del det är mycket osannolikt att beloppet kan komma att återföras vid ett 
senare tillfälle. Inom Byggverksamheten redovisas intäkterna över tid, då kunden 
samtidigt erhåller och förbrukar de fördelar som tillhandahålls genom företagets 
serviceprestation eller då Skanska skapar eller förbättrar en tillgång som kunden 
kontrollerar. 
Intäkterna redovisas över tid på basis av företagets kostnader per respektive 
mättillfälle i förhållande till totala förväntade kostnader för uppfyllande av 
prestationsåtagandet.
Verksamhetsgrenen Bostadsutveckling utvecklar och säljer nya bostäder. 
Kunderna utgörs huvudsakligen av privatpersoner. Till grund för redovisningen 
finns oftast ett avtal om försäljning av en specifik enhet, till exempel en 
bostadsrättslägenhet. Avtalsändringar förekommer sällan men inkluderas i så fall 
i det ursprungliga avtalet. 
Inom Bostadsutveckling är Skanskas åtagande överlämnande av en 
inflyttningsklar bostad. Transaktionspriset är ett fast pris enligt avtal.
Intäkt redovisas vid den tidpunkt då nycklarna till bostaden överlämnas till 
respektive bostadsköpare, det vill säga då bostadsköparen får tillträde till sin 
bostad, vilket bedöms vara den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över 
bostaden. Denna redovisning grundar sig på att Skanska inte bedöms ha rätt 
till full betalning förrän vid uppfyllande av sitt åtagande. Även om viss 
förskottsbetalning sker av köparen så har inte Skanska rätt till full ersättning för 
utfört arbete som uppnåtts till dato under hela avtalets löptid. Detta beror på att 
avtalen innehåller klausuler som gör att bostadsköparen i vissa situationer kan 
frånträda avtalet under byggnationen utan att ersätta Skanska på det sätt som 
krävs för redovisning av intäkter över tid.
Som anges under rubriken ”IFRS 8 Rörelsesegment”, längre fram i denna not, 
”Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning” så tillämpas i 
segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Bostadsutveckling en annan 
princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning.
Inom Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer 
Skanska investeringsobjekt i form av kommersiella fastigheter eller hyresbostäder 
till fastighetsinvesterare. 
Inom denna verksamhetsgren består åtagandet gentemot kund 
(fastighetsinvesteraren) av att leverera ett investeringsobjekt i form av en 
kommersiell fastighet eller hyresbostad oftast med hyresgäster. Om äganderätten 
övergår före påbörjad byggnation så är det ett eget prestationsåtagande med 
följd att entreprenaduppdraget blir ett eget åtagande inom verksamhetsgrenen 
Byggverksamhet.
Utvecklingen av kommersiella projekt är en kontinuerlig process i flera tydligt 
definierade faser. Den genomsnittliga utvecklingscykeln från idé till slutförande 
är 5–7 år. Försäljning sker normalt i slutet av utvecklingscykeln det vill säga när 
projektet är färdigställt. Prestationsåtagandet är att leverera en färdigexploaterad 
fastighet som hos kunden normalt blir ett investeringsobjekt. 
Kombination av avtal förekommer sällan. I vissa avtal förekommer även 
åtaganden om att Skanska ska vara behjälplig med uthyrning av fastigheten, 
vilket då bedöms vara ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset är 
normalt ett fast pris enligt avtal. 
När avtal om försäljning av fastighet ingåtts med kund föreligger ingen alternativ 
användning för fastigheten. Om Skanska har rätt till betalning för vid var tid utfört 
arbete beror på avtalsvillkoren och gällande lagstiftning. Skanskas bedömning är 
dock att företaget vanligtvis har denna rätt till full betalning först vid uppfyllandet 
av åtagandet. Innan detta har Skanska normalt bara rätt till skadestånd som inte 
motsvarar nedlagda kostnader. Intäkten redovisas därför normalt vid den tidpunkt 
då fastigheten övertas av kunden. 
Som anges under rubriken IFRS 8 Rörelsesegment, längre fram i denna not, 
Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning så tillämpas i 
segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling 
en annan princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning.
Försäljning av omsättningsfastigheter genom avyttring av bolag är bedömda att 
redovisas enligt IFRS 15 och inte som avyttrat bolag enligt IFRS 10, då avyttringen 
avser tillgång och ej verksamhet/rörelse. 
Inom Förvaltningsfastigheter innehar Skanska fastigheter för att generera 
hyresintäkter och värdeökning. När avtal om uthyrning ingåtts med hyresgäst 
bedöms dessa i all väsentlighet innehålla leasingkomponenter och hyresintäkter 
redovisas enligt IFRS 16. I de fall Skanska även vidarefakturerar service åt 
hyresgästen består avtalen även av distinkta icke-leasingkomponenter. Detta 
innebär att ersättningen redovisas enligt reglerna i IFRS 15.
I OPS-portföljen ingår utveckling av sjukhus, flygplatser, vägar och annan 
nödvändig samhällsstruktur. Redovisningen av dessa projekt följer IFRIC 12 
Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, som i sin tur redovisar intäkter 
enligt IFRS 15.
I avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas nettot av upparbetade intäkter och 
fakturerade belopp per projekt. Förskottsfakturering sker ofta i Byggverksamheten 
enligt avtal. När fakturering skett redovisas en kundfordran. 
Förlustkontrakt kostnadsförs direkt och avsättning för förlust görs för återstående 
arbeten och redovisas enligt IAS 37 .
IFRS 16 Leasingavtal
Skanska som leasetagare
Leasingavtal, med undantag av korta leasingavtal (under 12 månader) och 
leasingavtal till lågt värde, redovisas i Rapport över finansiell ställning som 
nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter till 
omsättningsfastigheter samt räntebärande leasingskulder. 
Ett avtal är ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period 
bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. 
Icke-leasing komponenter i ett avtal, som till exempel servicekostnad, särskiljs och 
ingår inte i beräkningen av värdet på nyttjanderätten när det är möjligt att urskilja 
sådan kostnad. Avtal med underentreprenörer anses oftast vara serviceavtal då 
det är en tjänst som Skanska efterfrågar och avtalet inte ger Skanska kontroll över 
en specifik tillgång. Hyra av tornkranar och byggställningar som på större 
byggprojekt normalt förhyrs för en längre tid redovisas som leasing. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 131
Noter

===== SIDA 133 =====

Not 1, forts.
IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster
IFRIC 12, som berör Skanskas joint ventures inom OPS-portföljen, behandlar 
frågeställningen hur operatören, enligt ett så kallat Avtal om ekonomiska eller 
samhälleliga tjänster, redovisar anläggningen samt de rättigheter och 
skyldigheter som följer av avtalet. Operatören anlägger eller uppgraderar 
infrastruktur (entreprenadtjänst) som används för en offentlig tjänst och förvaltar 
och underhåller den infrastrukturen (förvaltningstjänst) under en bestämd tid. 
Entreprenadtjänsten och förvaltningstjänsten redovisas enligt IFRS 15. 
Ersättningen kan vara rätten till en finansiell tillgång eller en immateriell tillgång. 
Om operatören har en ovillkorlig rätt att erhålla likvida medel med fastställda eller 
fastställbara belopp (ersättningsmodellen är baserad på tillgänglighet genom 
tillhandahållandet av till exempel ett sjukhus eller en flygplats) redovisas en 
finansiell tillgång. IFRS 9 kräver att ränta räknas på denna finansiella fordran. 
Beställaren börjar betala först när anläggningen tas i bruk och inbetalningen 
redovisas då som en amortering av den finansiella fordran. Om operatören istället 
får rätt att debitera den offentliga tjänstens användare (ersättningsmodellen är 
baserad på marknadsrisk genom till exempel vägtullar) redovisas en immateriell 
tillgång, som skrivs av under projektets livscykel. Inbetalning av vägtullarna 
redovisas som en intäkt. 
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder 
Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell. I steg ett definierar 
man sina kundkontrakt. Om två eller flera kontrakt har ingåtts samtidigt med en 
kund och prissättningen av ett kontrakt är beroende av det andra kontraktet så 
kombinerar man dessa kontrakt. 
Byggverksamheten bygger och renoverar hus, anläggningar och infrastruktur. 
Inom verksamhetsgrenen utförs även uppdrag av servicekaraktär, såsom 
byggservice, drift och underhåll. Inom denna verksamhet är kunderna både 
beställare från den offentliga sektorn och den privata. 
Kombination av avtal är sällan aktuellt, men avtalsändringar, såsom tilläggs-
beställningar, är vanligt förekommande. I de flesta fall är tillagda varor och tjänster 
inte distinkta och därför utgör de en del av ett enda prestationsåtagande som 
delvis är uppfyllt vid tidpunkten för avtalsändringen och redovisas som om den 
vore en del av det befintliga avtalet. 
Oftast är avtalen inom denna verksamhet av det slaget att endast ett 
prestationsåtagande identifieras. Byggverksamhetens prestationsåtaganden är 
entreprenaduppdrag eller serviceåtagande, exempelvis uppförande av byggnad 
på kundens mark respektive underhåll av befintliga anläggningar såsom vägar. 
Om ett avtal innebär verksamhet i olika geografiska lägen, i olika tidsperioder eller 
har olika riskexponering kan identifiering av flera prestationsåtaganden 
förekomma.
Om rätt till rörlig ersättning finns, till exempel avtal om incitament, då beaktas det 
till den del det är mycket osannolikt att beloppet kan komma att återföras vid ett 
senare tillfälle. Inom Byggverksamheten redovisas intäkterna över tid, då kunden 
samtidigt erhåller och förbrukar de fördelar som tillhandahålls genom företagets 
serviceprestation eller då Skanska skapar eller förbättrar en tillgång som kunden 
kontrollerar. 
Intäkterna redovisas över tid på basis av företagets kostnader per respektive 
mättillfälle i förhållande till totala förväntade kostnader för uppfyllande av 
prestationsåtagandet.
Verksamhetsgrenen Bostadsutveckling utvecklar och säljer nya bostäder. 
Kunderna utgörs huvudsakligen av privatpersoner. Till grund för redovisningen 
finns oftast ett avtal om försäljning av en specifik enhet, till exempel en 
bostadsrättslägenhet. Avtalsändringar förekommer sällan men inkluderas i så fall 
i det ursprungliga avtalet. 
Inom Bostadsutveckling är Skanskas åtagande överlämnande av en 
inflyttningsklar bostad. Transaktionspriset är ett fast pris enligt avtal.
Intäkt redovisas vid den tidpunkt då nycklarna till bostaden överlämnas till 
respektive bostadsköpare, det vill säga då bostadsköparen får tillträde till sin 
bostad, vilket bedöms vara den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över 
bostaden. Denna redovisning grundar sig på att Skanska inte bedöms ha rätt 
till full betalning förrän vid uppfyllande av sitt åtagande. Även om viss 
förskottsbetalning sker av köparen så har inte Skanska rätt till full ersättning för 
utfört arbete som uppnåtts till dato under hela avtalets löptid. Detta beror på att 
avtalen innehåller klausuler som gör att bostadsköparen i vissa situationer kan 
frånträda avtalet under byggnationen utan att ersätta Skanska på det sätt som 
krävs för redovisning av intäkter över tid.
Som anges under rubriken ”IFRS 8 Rörelsesegment”, längre fram i denna not, 
”Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning” så tillämpas i 
segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Bostadsutveckling en annan 
princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning.
Inom Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer 
Skanska investeringsobjekt i form av kommersiella fastigheter eller hyresbostäder 
till fastighetsinvesterare. 
Inom denna verksamhetsgren består åtagandet gentemot kund 
(fastighetsinvesteraren) av att leverera ett investeringsobjekt i form av en 
kommersiell fastighet eller hyresbostad oftast med hyresgäster. Om äganderätten 
övergår före påbörjad byggnation så är det ett eget prestationsåtagande med 
följd att entreprenaduppdraget blir ett eget åtagande inom verksamhetsgrenen 
Byggverksamhet.
Utvecklingen av kommersiella projekt är en kontinuerlig process i flera tydligt 
definierade faser. Den genomsnittliga utvecklingscykeln från idé till slutförande 
är 5–7 år. Försäljning sker normalt i slutet av utvecklingscykeln det vill säga när 
projektet är färdigställt. Prestationsåtagandet är att leverera en färdigexploaterad 
fastighet som hos kunden normalt blir ett investeringsobjekt. 
Kombination av avtal förekommer sällan. I vissa avtal förekommer även 
åtaganden om att Skanska ska vara behjälplig med uthyrning av fastigheten, 
vilket då bedöms vara ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset är 
normalt ett fast pris enligt avtal. 
När avtal om försäljning av fastighet ingåtts med kund föreligger ingen alternativ 
användning för fastigheten. Om Skanska har rätt till betalning för vid var tid utfört 
arbete beror på avtalsvillkoren och gällande lagstiftning. Skanskas bedömning är 
dock att företaget vanligtvis har denna rätt till full betalning först vid uppfyllandet 
av åtagandet. Innan detta har Skanska normalt bara rätt till skadestånd som inte 
motsvarar nedlagda kostnader. Intäkten redovisas därför normalt vid den tidpunkt 
då fastigheten övertas av kunden. 
Som anges under rubriken IFRS 8 Rörelsesegment, längre fram i denna not, 
Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning så tillämpas i 
segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling 
en annan princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning.
Försäljning av omsättningsfastigheter genom avyttring av bolag är bedömda att 
redovisas enligt IFRS 15 och inte som avyttrat bolag enligt IFRS 10, då avyttringen 
avser tillgång och ej verksamhet/rörelse. 
Inom Förvaltningsfastigheter innehar Skanska fastigheter för att generera 
hyresintäkter och värdeökning. När avtal om uthyrning ingåtts med hyresgäst 
bedöms dessa i all väsentlighet innehålla leasingkomponenter och hyresintäkter 
redovisas enligt IFRS 16. I de fall Skanska även vidarefakturerar service åt 
hyresgästen består avtalen även av distinkta icke-leasingkomponenter. Detta 
innebär att ersättningen redovisas enligt reglerna i IFRS 15.
I OPS-portföljen ingår utveckling av sjukhus, flygplatser, vägar och annan 
nödvändig samhällsstruktur. Redovisningen av dessa projekt följer IFRIC 12 
Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, som i sin tur redovisar intäkter 
enligt IFRS 15.
I avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas nettot av upparbetade intäkter och 
fakturerade belopp per projekt. Förskottsfakturering sker ofta i Byggverksamheten 
enligt avtal. När fakturering skett redovisas en kundfordran. 
Förlustkontrakt kostnadsförs direkt och avsättning för förlust görs för återstående 
arbeten och redovisas enligt IAS 37 .
IFRS 16 Leasingavtal
Skanska som leasetagare
Leasingavtal, med undantag av korta leasingavtal (under 12 månader) och 
leasingavtal till lågt värde, redovisas i Rapport över finansiell ställning som 
nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter till 
omsättningsfastigheter samt räntebärande leasingskulder. 
Ett avtal är ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period 
bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. 
Icke-leasing komponenter i ett avtal, som till exempel servicekostnad, särskiljs och 
ingår inte i beräkningen av värdet på nyttjanderätten när det är möjligt att urskilja 
sådan kostnad. Avtal med underentreprenörer anses oftast vara serviceavtal då 
det är en tjänst som Skanska efterfrågar och avtalet inte ger Skanska kontroll över 
en specifik tillgång. Hyra av tornkranar och byggställningar som på större 
byggprojekt normalt förhyrs för en längre tid redovisas som leasing. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 131
Noter

===== SIDA 134 =====

Not 1, forts.
Vid bedömning av huruvida en tillgång är av lågt värde läggs tillgången samman 
med tillgångar som den är starkt beroende av, eller sammankopplade med. 
Nyttjanderätter till omsättningsfastigheter där det är praxis att förlängning alltid 
sker, ses som eviga nyttjanderätter och leasingperioden är då satt till 100 år. 
Nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar skrivs av under 
leasingperioden, såtillvida det inte avser nyttjanderätter till mark på evig tid som 
inte skrivs av alls, då återstoden av leasingperioden alltid är konstant 100 år. 
Nyttjanderätter till omsättningsfastigheter, både sådana som bedöms som 
eviga och sådana med bestämd leasingperiod, skrivs inte av alls, då de följer 
redovisning enligt IAS 2.
Vid betalning av leasingkostnaden fördelas avgiften mellan räntekostnad och 
amortering på den utestående skulden. Vid betalning av sådana nyttjanderätter 
där avskrivning inte sker, så redovisas avgiften som räntekostnad i sin helhet, 
eftersom skulden är oförändrad som angetts tidigare. Räntekostnaden aktiveras 
under byggtiden vid nyttjanderätter till omsättningsfastigheter.
Skanska som leasegivare
Skanska hyr ut lokaler främst genom operationella leasingavtal. 
Erhållna leasingbetalningar för dessa avtal redovisas som intäkt linjärt 
över avtalsperioden. 
IAS 16 Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder 
behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. 
Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjandegrad, 
med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Kontorsbyggnader 
delas upp på grundläggning och stomme, avskrivningstid 50 år, installationer, 
avskrivningstid 35 år, och icke-bärande delar, avskrivningstid 15 år. Generellt gäller 
att industribyggnader skrivs av under 20 år utan uppdelning på olika delar. Kross- 
och asfaltverk samt betongstationer skrivs av under 10 till 25 år beroende på 
skicket vid anskaffningen och utan uppdelning på olika delar. För andra 
byggnader och utrustning sker uppdelning på olika komponenter endast om 
väsentliga komponenter med avvikande nyttoperiod kan identifieras. För andra 
maskiner och inventarier är avskrivningstiden normalt mellan tre och tio år. 
Inventarier av mindre värde kostnadsförs direkt. Grus- och bergtäkter avskrivs i 
takt med substansuttagen. För mark sker ingen avskrivning. Bedömning av en 
tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport 
över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida 
ekonomiska fördelar väntas från användning eller avyttring av tillgången.
Reparationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.
IAS 38 Immateriella tillgångar
Utvecklingsutgifter, som är kostnader för konstruktion av nytt eller förbättrat 
material, konstruktioner, produkter, processer, system och tjänster genom 
tillämpning av forskningsresultat eller annan kunskap, redovisas som tillgångar 
om det är troligt att tillgången kommer att generera framtida intäkter. Andra 
utvecklingsutgifter kostnadsförs direkt. Kostnader för löpande underhåll och 
modifieringar av existerande produkter, processer och system redovisas inte 
som utvecklingsutgifter. Ej heller redovisas, som utvecklingsutgifter, arbeten som 
utförs på uppdrag av beställare. 
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt, eller efter nyttjandegrad, 
över immateriella tillgångars nyttjandeperioder, såvida nyttjandeperiod kan 
bestämmas. Eventuellt restvärde vid periodens slut beaktas. Patent skrivs av på 
tio år. Investeringar i större datasystem skrivs av under högst sju år. 
IAS 36 Nedskrivningar
Nedskrivningarna bestäms efter tillgångarnas återvinningsvärde. För goodwill 
är kassagenererande enhet i huvudsak lika med koncernens affärsenhet eller 
annan till moderbolaget rapporterande enhet. Om affärsenheten består av flera 
verksamhetsgrenar är den kassagenererande enheten ej större än den identifierade 
verksamhetsgrenen dit goodwill allokerats. Undantagna från huvudregeln är 
verksamheter som inte är integrerade i affärsenhetens övriga verksamhet.
Inom Byggverksamhet och Bostadsutveckling baseras återvinningsvärdet för 
goodwill på nyttjandevärdet, som beräknas genom diskontering av förväntade 
framtida kassaflöden. Diskonteringsfaktorn är den för verksamheten gällande 
WACC-räntan (vägd genomsnittlig kostnad för lånat och eget kapital). Se not 15.
IAS 23 Lånekostnader
Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen att det är troligt att de 
kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och att kostnaderna kan mätas 
på ett tillförlitligt sätt. Generellt gäller att aktivering av lånekostnader begränsas 
till tillgångar som tar betydande tid i anspråk för färdigställande, vilket för 
koncernens del innebär att aktiveringen i första hand omfattar uppförande av 
omsättningsfastigheter och fastigheter för den egna verksamheten (anläggnings-
fastigheter). Aktivering sker när utgifter som ingår i anskaffningsvärdet uppkommit 
och aktiviteter för att färdigställa byggnaden påbörjats. Aktiveringen upphör när 
byggnaden är färdigställd. Lånekostnader under tid när arbetet med att 
färdigställa byggnaden är avbrutet under längre tid aktiveras ej. Om särskild 
upplåning har skett för projektet används den faktiska lånekostnaden. I andra fall 
beräknas lånekostnaden utifrån koncernens upplåningskostnad.
IAS 2 Varulager 
Förutom sedvanligt varulager omfattas koncernens omsättningsfastigheter av 
denna redovisningsstandard. Såväl omsättningsfastigheter som lager av varor 
värderas post för post enligt lägsta värdets princip, som innebär att en fastighet 
eller varupost tas upp till det lägsta av anskaffningskostnaden och 
nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade 
försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade 
kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Med undantag för fastigheter som används i den egna rörelsen och 
förvaltningsfastigheter redovisas koncernens fastighetsinnehav som 
omsättningstillgångar, då innehavet innefattas i koncernens verksamhetscykel. 
Verksamhetscykeln för omsättningsfastigheter uppgår till cirka 3–5 år. 
Förvärv av fastighet bokas i sin helhet upp först när den juridiska äganderätten 
överförs vilket normalt sker vid tillträdet. Fastighetsförvärv genom köp av 
fastighetsägande företag redovisas när aktierna tillträtts av Skanska.
Anskaffningsvärdet för varulager, då värdering post för post ej kan tillämpas, 
beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar 
utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem 
till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor inkluderar 
anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på normalt 
kapacitetsutnyttjande. Ännu ej inbyggt material på byggarbetsplatser redovisas 
inte som lager utan redovisas som projektkostnader.
Omsättningsfastigheterna delas upp på Kommersiell fastighetsutveckling och 
Bostadsutveckling. Uppdelning sker också mellan Exploateringsfastigheter, 
Fastigheter under uppförande och Färdigställda fastigheter. I not 19 lämnas 
information om dessa fastigheter.
Fastigheter, såväl färdigställda som under uppförande, är före nedskrivningar 
värderade till direkt nedlagda kostnader, skälig andel av indirekta kostnader samt 
räntekostnader under byggtiden. Information om marknadsvärdering av 
fastigheter finns i not 40.
Uppgifter om sedvanligt lager av varor finns i not 20. 
IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar
Avsättningar
Avsättning görs för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden enligt 
entreprenadkontrakt, som innebär skyldighet för entreprenören att åtgärda fel 
och brister som upptäcks inom en viss tid efter att entreprenaden överlämnats 
till beställaren. Sådana åtaganden kan även föreligga enligt lag. 
Förlustkontrakt redovisas som en avsättning för ej upparbetad del.
Avsättning sker för tvister avseende avslutade projekt om det bedöms som troligt 
att tvisten kommer att medföra ett utflöde av resurser från koncernen. 
Vid kapitalandelsredovisning av andelar i joint ventures och intresseföretag sker 
avsättning när förlust överstiger redovisat värde på andelen och koncernen har 
åtaganden att tillskjuta medel. 
Eventualförpliktelser
Fullgörandegarantier medtas beloppsmässigt tills entreprenaden överlämnats till 
beställaren, vilket normalt sker vid godkänd slutbesiktning. Om garantin täcker 
hela eller större delen av kontraktssumman beräknas beloppet för 
eventualförpliktelsen till kontraktssumman med avdrag för värdet av utförd del. 
I de fall garantin endast täcker en mindre del av kontraktssumman upptas 
garantibeloppet till oförändrat belopp fram till dess att entreprenaden 
överlämnats till beställaren. Garantibeloppet reduceras inte genom kvittning mot 
132 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 1, forts.
ännu ej erhållen ersättning från beställaren. Likaledes beaktas ej heller garantier 
som erhållits från underentreprenörer och materialleverantörer. Erhållna 
motgarantier som avser utomstående konsortiemedlemmars andel av solidariskt 
ansvar är ej beaktade. 
I samband med entreprenader lämnas ofta säkerhet i form av garanti från bank 
eller försäkringsinstitut för fullgörandet. Utfärdaren av garantin erhåller i sin tur 
normalt en motförbindelse från entreprenadföretaget eller annat koncernföretag. 
Sådana motförbindelser som avser egna entreprenader redovisas inte som 
eventualförpliktelser då de inte innebär något utökat ansvar jämfört med 
entreprenadåtagandet. 
I not 30 lämnas information om eventualförpliktelser.
Ställda säkerheter
Andelar i joint ventures inom OPS-portföljen redovisas som ställda säkerheter när 
andelarna i projektbolaget, vilka kan vara direktägda av Skanska eller ägda via 
mellanliggande holdingbolag, lämnats som säkerhet för lån från banker eller 
andra långivare än delägarna.
I not 30 lämnas information om ställda säkerheter.
IAS 19 Ersättningar till anställda
Beräkningen enligt IAS 19 av förmånsbaserade pensionsplaner sker på ett sätt 
som ofta avviker från lokala regler i respektive land. Förpliktelserna och 
kostnaderna skall beräknas enligt den så kallade ”projected unit credit method”. 
Syftet är att de förväntade framtida pensionsutbetalningarna skall kostnadsföras 
på ett sätt som ger jämnare kostnader över den anställdes anställningstid. 
Aktuariella antaganden om diskonteringsränta, löneökningar, inflation och 
livslängd beaktas i beräkningen. Pensionsförpliktelser beträffande ersättningar 
efter avslutad anställning diskonteras till nuvärde. Diskonteringen beräknas för 
samtliga tre länder där Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner med en 
räntesats som baseras på förstklassiga företagsobligationer, inklusive 
bostadsobligationer, med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna. 
Förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser värderas till verkligt värde på 
balansdagen. Nuvärdet för pensionsförpliktelserna nettoredovisas i rapport över 
finansiell ställning mot verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den i 
resultaträkningen redovisade pensionskostnaden och avkastningen på 
förvaltningstillgångar avser den vid årets början beräknade pensionskostnaden 
och avkastningen. Förvaltningstillgångarnas avkastning beräknas med samma 
räntesats som används vid diskontering av pensionsförpliktelserna. Avvikelser mot 
faktisk pensionskostnad och verklig avkastning samt effekter av ändrade 
antaganden utgör omvärderingar vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar, förutom 
pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningar som anställda har intjänat 
som ersättning för de tjänster som de utfört i innevarande och tidigare perioder. 
Förpliktelsen beräknas med den så kallade ”projected unit credit method” och 
diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltnings-
tillgångar dras av. Diskonteringsräntan är även här baserad på avkastning på 
förstklassiga företagsobligationer inklusive bostadsobligationer, eller alternativt 
statsobligationer, med en löptid som motsvarar löptiden för förpliktelserna. 
Se not 25.
IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar 
Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade 
ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta 
innebär att det verkliga värdet beräknas på marknadsvärdet vid investerings-
tillfället (som är detsamma som tilldelningstillfället enligt standarden).  Någon 
omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts sker ej sedan under resterande 
intjänandeperiod förutom för förändringar av antalet aktier på grund av att 
villkoret om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls samt 
utifrån bedömd måluppfyllelse. Värdet fördelas över respektive intjänandeperiod.
Sociala avgifter
Sociala avgifter som utgår på grund av aktierelaterade ersättningar redovisas i 
enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 7 . Kostnaden för 
sociala avgifter fördelas på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Den 
avsättning som uppkommer omvärderas vid varje rapporttillfälle för att motsvara 
beräknade avgifter som skall erläggas vid intjänandeperiodens slut. 
IAS 7 Kassaflödesanalys
Vid upprättandet av kassaflödesanalysen tillämpas den indirekta metoden enligt 
redovisningsstandarden. Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida 
medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlade till bankmedel kan ske 
till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga 
placeringar med en kortare löptid vid anskaffningstidpunkten än tre månader. 
Likvida medel som är belagda med restriktioner redovisas antingen som 
kortfristiga fordringar eller som långfristiga fordringar.
Förutom kassaflödesanalys enligt standarden visas i förvaltningsberättelsen en 
operativ kassaflödesanalys, som inte överensstämmer med den i standarden 
angivna uppställningen. Den operativa kassaflödesanalysen är upprättad utifrån 
den verksamhet som de olika verksamhetsgrenarna bedriver. 
IAS 33 Resultat per aktie
Resultat per aktie redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning och erhålls 
genom att den del av årets resultat som är hänförligt till moderbolagets 
aktieägare divideras med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. 
För aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 beräknas utspädningseffekten 
genom att potentiella stamaktier läggs till antalet stamaktier före utspädning. 
Beräkningen av potentiella stamaktier sker i två steg. Först sker en bedömning av 
antalet aktier som kan komma utges när uppställda mål uppfyllts. Fastställelse av 
antalet aktier för respektive år, som programmen gäller, sker sedan året efter med 
förbehåll för att villkoret om fortsatt anställning uppfylls. I nästa steg reduceras 
antalet potentiella stamaktier med värdet av den motprestation som Skanska 
förväntas erhålla, dividerat med genomsnittlig börskurs under perioden. 
IAS 40 Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresintäkter 
och värdeökning. I not 37 lämnas information om dessa fastigheter.
Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde, där IFRS 13, Nivå 3 i verkligt 
värde-hierarkin tillämpas. En intern värdering utförs för varje fastighet vid kvartals- 
respektive årsbokslut. En extern värdering utförs årligen av varje fastighet i 
samarbete med oberoende extern värderare. Verkligt värde beräknas med hjälp 
av en avkastningsbaserad värderingsmetod grundat på kassaflödesanalyser. 
Kalkylperioden uppgår till minst tio år. Orealiserade och realiserade 
värdeförändringar redovisas netto på en egen rad i resultaträkningen.
En tidigare omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen 
omklassificeras till förvaltningsfastighet när fastighetens användningsområde 
har ändrats. När en omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna 
rörelsen omklassificeras till förvaltningsfastighet redovisas skillnaden mellan 
fastighetens verkliga värde vid överlåtelsedagen och dess tidigare redovisade 
värde i resultaträkningen. 
En fastighet kan klassificeras som förvaltningsfastighet även om Skanska hyr en 
del av ytan. Skanskas del ska då utgöra en icke väsentlig andel av fastighetens 
totala yta. I annat fall ska fastigheten klassificeras som omsättningsfastighet eller 
fastighet som används i den egna rörelsen.
För en överföring från förvaltningsfastighet till omsättningsfastighet eller fastighet 
som används i den egna rörelsen är den bedömda kostnaden för efterföljande 
redovisning det verkliga värdet vid tidpunkten för ändrat användningsområde.
IFRS 8 Rörelsesegment 
Skanskas rörelsesegment utgörs av verksamhetsgrenarna Byggverksamhet, 
Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. 
VD och Koncernchefen är koncernens högste verkställande beslutsfattare.
Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av Bostadsutveckling, 
Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter skiljer sig från IFRS 
på tre punkter. I segmentsredovisningen redovisas försäljningsresultatet vid 
tidpunkten för tecknande av försäljningsavtal mellan köpare och säljare. Avtalen 
kan innehålla klausuler som gör att köparen i vissa situationer kan frånträda 
avtalet under byggnationen, i de flesta fall mot ersättning. Över tid bedöms risk för 
frånträdande vara låg. I segmentsredovisningen redovisas joint ventures inom 
Bostadsutveckling proportionerligt rad för rad. Det medför att intäkter som 
Byggverksamheten har mot joint ventures inom Bostadsutveckling elimineras i 
segmentsredovisningen. I segmentsredovisningen redovisas fastigheter inom 
rörelsesegmentet Förvaltningsfastighet som förvaltningsfastigheter oavsett hur 
stor del av fastigheten Skanska nyttjar.  I not 4 redovisas avstämning mellan 
segmentsredovisning och resultaträkning enligt IFRS.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 133
Noter

===== SIDA 135 =====

Not 1, forts.
ännu ej erhållen ersättning från beställaren. Likaledes beaktas ej heller garantier 
som erhållits från underentreprenörer och materialleverantörer. Erhållna 
motgarantier som avser utomstående konsortiemedlemmars andel av solidariskt 
ansvar är ej beaktade. 
I samband med entreprenader lämnas ofta säkerhet i form av garanti från bank 
eller försäkringsinstitut för fullgörandet. Utfärdaren av garantin erhåller i sin tur 
normalt en motförbindelse från entreprenadföretaget eller annat koncernföretag. 
Sådana motförbindelser som avser egna entreprenader redovisas inte som 
eventualförpliktelser då de inte innebär något utökat ansvar jämfört med 
entreprenadåtagandet. 
I not 30 lämnas information om eventualförpliktelser.
Ställda säkerheter
Andelar i joint ventures inom OPS-portföljen redovisas som ställda säkerheter när 
andelarna i projektbolaget, vilka kan vara direktägda av Skanska eller ägda via 
mellanliggande holdingbolag, lämnats som säkerhet för lån från banker eller 
andra långivare än delägarna.
I not 30 lämnas information om ställda säkerheter.
IAS 19 Ersättningar till anställda
Beräkningen enligt IAS 19 av förmånsbaserade pensionsplaner sker på ett sätt 
som ofta avviker från lokala regler i respektive land. Förpliktelserna och 
kostnaderna skall beräknas enligt den så kallade ”projected unit credit method”. 
Syftet är att de förväntade framtida pensionsutbetalningarna skall kostnadsföras 
på ett sätt som ger jämnare kostnader över den anställdes anställningstid. 
Aktuariella antaganden om diskonteringsränta, löneökningar, inflation och 
livslängd beaktas i beräkningen. Pensionsförpliktelser beträffande ersättningar 
efter avslutad anställning diskonteras till nuvärde. Diskonteringen beräknas för 
samtliga tre länder där Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner med en 
räntesats som baseras på förstklassiga företagsobligationer, inklusive 
bostadsobligationer, med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna. 
Förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser värderas till verkligt värde på 
balansdagen. Nuvärdet för pensionsförpliktelserna nettoredovisas i rapport över 
finansiell ställning mot verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den i 
resultaträkningen redovisade pensionskostnaden och avkastningen på 
förvaltningstillgångar avser den vid årets början beräknade pensionskostnaden 
och avkastningen. Förvaltningstillgångarnas avkastning beräknas med samma 
räntesats som används vid diskontering av pensionsförpliktelserna. Avvikelser mot 
faktisk pensionskostnad och verklig avkastning samt effekter av ändrade 
antaganden utgör omvärderingar vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Koncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar, förutom 
pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningar som anställda har intjänat 
som ersättning för de tjänster som de utfört i innevarande och tidigare perioder. 
Förpliktelsen beräknas med den så kallade ”projected unit credit method” och 
diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltnings-
tillgångar dras av. Diskonteringsräntan är även här baserad på avkastning på 
förstklassiga företagsobligationer inklusive bostadsobligationer, eller alternativt 
statsobligationer, med en löptid som motsvarar löptiden för förpliktelserna. 
Se not 25.
IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar 
Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade 
ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta 
innebär att det verkliga värdet beräknas på marknadsvärdet vid investerings-
tillfället (som är detsamma som tilldelningstillfället enligt standarden).  Någon 
omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts sker ej sedan under resterande 
intjänandeperiod förutom för förändringar av antalet aktier på grund av att 
villkoret om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls samt 
utifrån bedömd måluppfyllelse. Värdet fördelas över respektive intjänandeperiod.
Sociala avgifter
Sociala avgifter som utgår på grund av aktierelaterade ersättningar redovisas i 
enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 7 . Kostnaden för 
sociala avgifter fördelas på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Den 
avsättning som uppkommer omvärderas vid varje rapporttillfälle för att motsvara 
beräknade avgifter som skall erläggas vid intjänandeperiodens slut. 
IAS 7 Kassaflödesanalys
Vid upprättandet av kassaflödesanalysen tillämpas den indirekta metoden enligt 
redovisningsstandarden. Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida 
medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlade till bankmedel kan ske 
till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga 
placeringar med en kortare löptid vid anskaffningstidpunkten än tre månader. 
Likvida medel som är belagda med restriktioner redovisas antingen som 
kortfristiga fordringar eller som långfristiga fordringar.
Förutom kassaflödesanalys enligt standarden visas i förvaltningsberättelsen en 
operativ kassaflödesanalys, som inte överensstämmer med den i standarden 
angivna uppställningen. Den operativa kassaflödesanalysen är upprättad utifrån 
den verksamhet som de olika verksamhetsgrenarna bedriver. 
IAS 33 Resultat per aktie
Resultat per aktie redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning och erhålls 
genom att den del av årets resultat som är hänförligt till moderbolagets 
aktieägare divideras med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. 
För aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 beräknas utspädningseffekten 
genom att potentiella stamaktier läggs till antalet stamaktier före utspädning. 
Beräkningen av potentiella stamaktier sker i två steg. Först sker en bedömning av 
antalet aktier som kan komma utges när uppställda mål uppfyllts. Fastställelse av 
antalet aktier för respektive år, som programmen gäller, sker sedan året efter med 
förbehåll för att villkoret om fortsatt anställning uppfylls. I nästa steg reduceras 
antalet potentiella stamaktier med värdet av den motprestation som Skanska 
förväntas erhålla, dividerat med genomsnittlig börskurs under perioden. 
IAS 40 Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresintäkter 
och värdeökning. I not 37 lämnas information om dessa fastigheter.
Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde, där IFRS 13, Nivå 3 i verkligt 
värde-hierarkin tillämpas. En intern värdering utförs för varje fastighet vid kvartals- 
respektive årsbokslut. En extern värdering utförs årligen av varje fastighet i 
samarbete med oberoende extern värderare. Verkligt värde beräknas med hjälp 
av en avkastningsbaserad värderingsmetod grundat på kassaflödesanalyser. 
Kalkylperioden uppgår till minst tio år. Orealiserade och realiserade 
värdeförändringar redovisas netto på en egen rad i resultaträkningen.
En tidigare omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen 
omklassificeras till förvaltningsfastighet när fastighetens användningsområde 
har ändrats. När en omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna 
rörelsen omklassificeras till förvaltningsfastighet redovisas skillnaden mellan 
fastighetens verkliga värde vid överlåtelsedagen och dess tidigare redovisade 
värde i resultaträkningen. 
En fastighet kan klassificeras som förvaltningsfastighet även om Skanska hyr en 
del av ytan. Skanskas del ska då utgöra en icke väsentlig andel av fastighetens 
totala yta. I annat fall ska fastigheten klassificeras som omsättningsfastighet eller 
fastighet som används i den egna rörelsen.
För en överföring från förvaltningsfastighet till omsättningsfastighet eller fastighet 
som används i den egna rörelsen är den bedömda kostnaden för efterföljande 
redovisning det verkliga värdet vid tidpunkten för ändrat användningsområde.
IFRS 8 Rörelsesegment 
Skanskas rörelsesegment utgörs av verksamhetsgrenarna Byggverksamhet, 
Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. 
VD och Koncernchefen är koncernens högste verkställande beslutsfattare.
Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av Bostadsutveckling, 
Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter skiljer sig från IFRS 
på tre punkter. I segmentsredovisningen redovisas försäljningsresultatet vid 
tidpunkten för tecknande av försäljningsavtal mellan köpare och säljare. Avtalen 
kan innehålla klausuler som gör att köparen i vissa situationer kan frånträda 
avtalet under byggnationen, i de flesta fall mot ersättning. Över tid bedöms risk för 
frånträdande vara låg. I segmentsredovisningen redovisas joint ventures inom 
Bostadsutveckling proportionerligt rad för rad. Det medför att intäkter som 
Byggverksamheten har mot joint ventures inom Bostadsutveckling elimineras i 
segmentsredovisningen. I segmentsredovisningen redovisas fastigheter inom 
rörelsesegmentet Förvaltningsfastighet som förvaltningsfastigheter oavsett hur 
stor del av fastigheten Skanska nyttjar.  I not 4 redovisas avstämning mellan 
segmentsredovisning och resultaträkning enligt IFRS.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 133
Noter

===== SIDA 136 =====

Not 1, forts.
I not 4 lämnas information om rörelsesegment. Den finansiella rapportering som 
sker till VD och Koncernchefen är fokuserad på de områden för vilka respektive 
rörelsesegment har det operativa ansvaret, nämligen rörelseresultat i 
resultaträkningen och sysselsatt kapital. För respektive rörelsesegment redovisas 
därför i noten externa och interna intäkter, kostnader för produktion och 
förvaltning, försäljnings- och administrationskostnader samt sysselsatt kapital. 
Goodwill har hänförts till det rörelsesegment som den avser. För segmenten 
Byggverksamhet, Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling 
redovisas även nettodesinvesteringar/investeringar och avskrivningar.
Vid transaktioner mellan rörelsesegmenten sker prissättningen på 
marknadsmässiga villkor.
Vissa delar av koncernen tillhör inte något rörelsesegment. Dessa delar redovisas i 
not 4 under rubriken Centralt och Elimineringar. I rörelsesegmentens resultat ingår 
även internvinster varför eliminering av dessa sker vid avstämning mot 
koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning. 
IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering 
Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder sker när legal rätt att 
kvitta posterna mot varandra föreligger samt avsikt finns att reglera posterna med 
ett nettobelopp eller avyttra tillgången och samtidigt reglera skulden.
Förutbetalda intäkter och kostnader är inte finansiella instrument. Upplupna 
intäkter och kostnader som är relaterade till rörelsen redovisas inte som finansiella 
instrument. Således räknas inte avtalstillgångar eller avtalsskulder som finansiella 
instrument. Förpliktelser för ersättningsplaner till anställda enligt IAS 19, 
exempelvis pensionsplaner, är undantagna från IAS 32 och redovisas således inte 
som finansiella instrument. Tillgångar och skulder som inte är grundade på avtal, 
som exempelvis inkomstskatter, är inte finansiella instrument.
Information enligt redovisningsstandarden lämnas främst i noterna 5, 18 och 24. 
IFRS 9 Finansiella instrument 
IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av finansiella tillgångar och 
skulder. Undantagna från tillämpning enligt IFRS 9 är bland annat andelar i 
dotterföretag, intressebolag och joint ventures, leasingavtal, rättigheter i 
anställningsavtal, egna aktier, finansiella instrument som lyder under IFRS 2 och 
rättigheter och skyldigheter inom IFRS 15 förutom för sådana rättigheter i IFRS 15 
där krav på nedskrivning enligt IFRS 9 gäller. Alla finansiella instrument inklusive 
derivat redovisas som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld i rapport över 
finansiell ställning när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. 
Klassificering av finansiella tillgångar sker på grundval av företagets affärsmodell 
och på de kontraktuella kassaflödena av tillgången. 
En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om tillgången 
innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella 
tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och kassaflödet vid 
bestämda tidpunkter endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det 
utestående kapitalbeloppet.
En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om 
tillgången innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att 
samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar samt att 
kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående 
kapitalbeloppet. En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om 
den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt 
totalresultat. 
Alla finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, med undantag av; 
a) finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet (sådana skulder, 
inklusive derivat som är skulder, ska därefter värderas till verkligt värde), 
b) finansiella skulder som uppkommer när en överföring av en finansiell tillgång 
inte uppfyller villkoren för att tas bort från rapporten över finansiell ställning 
eller när fortsatt engagemang är tillämpligt, 
c) finansiella garantiavtal, 
d) ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta och 
e) villkorad tilläggsköpeskilling som erkänns av en förvärvare i samband med ett 
rörelseförvärv som omfattas av IFRS 3 (sådan villkorad tilläggsköpeskilling ska 
därefter värderas till verkligt värde med förändringar som redovisas i resultatet). 
Ett företag ska tillämpa nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på 
finansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa ska redovisas som ett avdrag 
på tillgången. Vid varje balansdag ska förlustreserven värderas till ett belopp som 
motsvarar de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, om kreditrisken 
har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället. Om kreditrisken inte har 
ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället ska förlustreserven värderas 
till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster. För 
kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar gäller att förlustreserven 
alltid ska värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. Värderingen 
av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt 
belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare 
händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska 
förutsättningar. 
Syftet med säkringsredovisning är att, i de finansiella rapporterna, redovisa effekten 
av ett företags riskhantering som använder finansiella instrument för att hantera 
exponering som härrör från särskilda risker som skulle kunna påverka resultatet. 
Skanska använder i begränsad omfattning säkringsredovisning för 
kassaflödessäkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. 
Säkringsredovisning för kassaflödessäkringar tillämpas när ett framtida 
kassaflöde är hänförligt till en redovisad tillgång eller skuld eller en högst sannolik 
framtida transaktion. Säkringsredovisning för säkringar av nettoinvesteringar i 
utlandsverksamhet tillämpas när nettoinvesteringen är i enlighet med IAS 21.
Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation 
RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner
I rekommendationen anges vilka ytterligare uppgifter som skall lämnas för att 
årsredovisningen skall vara i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Den 
tillkommande informationen avser främst uppgifter relaterade till personalen. 
Uppgift om medelantal anställda med dels fördelning mellan kvinnor och män, 
dels fördelning mellan länder, lämnas i not 33. Medelantal anställda under året har 
beräknats som ett genomsnitt av genomsnittligt antal anställda för de under året 
ingående kvartalen. Deltidsanställning motsvarar i denna beräkning 60 procent 
av en heltidsanställning. Anställda som tillhör verksamheter som sålts under året 
ingår till och med avyttringsdag. Anställda i förvärvade bolag ingår 
från förvärvsdatum.
Uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män för ledande befattningshavare 
avser situationen på balansdagen. Med ledande befattningshavare i de olika 
dotterföretagen avses medlemmarna av respektive affärsenhets ledningsgrupp. 
Informationen lämnas i noterna 33 och 34. 
Förutom styrelseledamöter och VD och Koncernchef ingår samtliga övriga 
personer i koncernledningen för vilken särredovisning sker av sammanlagda 
belopp för löner och andra ersättningar respektive kostnader och förpliktelser 
som avser pensioner och liknande förmåner. Dessutom lämnas samma 
uppgifter på individnivå för var och en av styrelseledamöterna och för VD och 
Koncernchefen samt även för tidigare sådana befattningshavare. Arbetstagar-
representanter är undantagna.
Upplysningar lämnas i not 33 om lån, ställda säkerheter och eventualförpliktelser 
till förmån för styrelseledamot och VD inom koncernen.
Upplysningar lämnas också om ersättningar till revisorer och de revisionsföretag 
där revisorerna verkar. Se not 35.
134 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 1. Moderbolagets redovisnings- och 
värderingsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och 
Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 
Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i 
årsredovisningen för den juridiska  personen skall tillämpa International Financial 
Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), utgivna 
av International Accounting Standards Board (IASB), till den del dessa har 
godkänts av EU, samt tolknings uttalanden från IFRS Interpretations Committee 
och dess föregångare Standing Interpretation Committee (SIC), så långt 
det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till 
sambandet mellan redovisning och beskattning. Redogörelse för de olika 
redovisningsstandarderna finns i koncernens not 1.  Dessutom tillämpas 
Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. 
Väsentliga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper
I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 9 för finansiella garantiavtal till förmån 
för dotter- och intresseföretag samt joint ventures. Istället tillämpas IAS 37 , vilket 
normalt innebär att någon avsättning för dessa åtaganden inte redovisas då det 
inte är sannolikt att något utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera 
förpliktelsen.
I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 16 för leasingavtal. Istället redovisas 
leasingavgifter linjärt över leasingperioden såvida inte ett annat systematiskt 
sätt bättre återspeglar den ekonomiska nyttan över tiden.
Koncernbidrag redovisas enligt i RFR 2 angiven huvudregel. Erhållna 
koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade 
koncernbidrag från moderbolag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar 
i koncernföretag. 
Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade 
ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Den 
del av koncernens kostnad för dessa aktiesparprogram som avser anställda i 
dotterföretag bokförs hos moderbolaget som ökning av redovisat värde på 
andelar i dotterföretag och ökning av eget kapital. När belopp som kommer att 
debiteras dotterföretag fastställts sker omföring till fordringar på dotterföretag. 
I de fall ersättningen från dotterföretag för tilldelade aktier avviker från vad som 
tidigare bokats som ökning av redovisat värde på andelar i dotterföretag 
reduceras redovisat värde på andelar i dotterföretag till den del som beloppet 
ej överstiger tidigare redovisad ökning. Eventuell resterande del av ersättningen 
bokförs direkt mot eget kapital. 
Resultaträkningen och balansräkningen följer årsredovisningslagens 
uppställningsformer.
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas enligt tryggandelagens 
bestämmelser. Pensionsåtaganden som säkras av tillgångar i pensionsstiftelse 
upptas ej i balansräkningen.
Andelar i intresseföretag och samarbetsarrangemang, liksom andelar i 
dotterföretag, värderas före eventuell nedskrivning till anskaffningsvärde.
Not 2. Kritiska uppskattningar och bedömningar
A. Kritiska uppskattningar och bedömningar
VD och Koncernchefen har med styrelsen och styrelsens revisionskommitté 
diskuterat utvecklingen och upplysningarna avseende koncernens viktiga 
redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer 
och uppskattningar.
De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga 
justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande 
år är:
Pensionsantaganden
Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner i flera länder. Planerna redovisas 
enligt IAS 19 vilket innebär att pensionsåtagandena beräknas med aktuariella 
antaganden och att förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. 
Effekten av ändrade aktuariella antaganden och marknadsvärdering av 
förvaltningstillgångarna redovisas som omvärderingar i övrigt totalresultat. 
Omvärderingarna påverkar räntebärande pensionsskulder och eget kapital.
I not 25 ges en redogörelse för de antaganden och förutsättningar som ligger 
till grund för redovisningen av pensionsskulden inklusive känslighetsanalys.
Intäktsredovisning över tid
Skanska tillämpar intäktsredovisning över tid inom Byggverksamheten. Utifrån 
en slutlägesprognos för projektets resultatutfall redovisas successivt under 
projektets varaktighet resultat baserat på projektets färdigställandegrad. Detta 
kräver att projektintäkter och projektkostnader kan storleksbestämmas på ett 
tillförlitligt sätt. Förutsättningen för detta är att effektiva och samordnade system 
för kalkylering, prognos och intäkts/kostnadsrapportering finns i koncernen. 
Systemet kräver vidare en konsekvent bedömning (prognos) av projektets slutliga 
utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande till tidigare bedömningstillfälle. 
Denna kritiska bedömning görs minst en gång per kvartal. Det verkliga utfallet 
av projektet vid dess slut kan dock avvika, antingen positivt eller negativt, från 
denna bedömning. 
Tvister 
Skanskas redovisning av tvistiga belopp är utförd enligt bästa bedömning, men 
det faktiska framtida utfallet kan avvika från det bedömda. Se not 26 och not 30.
Omsättningsfastigheter
Skanska värderar omsättningsfastigheter till det lägsta av anskaffningsvärde 
och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort för de 
enskilda fastigheterna. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en 
rad antaganden som till exempel förändringar i utbud av liknande fastigheter 
liksom ändrad efterfrågan, ändrade avkastningskrav samt ändrad hyresmarknad. 
Förändringar i gjorda antaganden kan ändra redovisade värden och 
nedskrivningsbehov kan uppstå. 
Inom kommersiella fastigheter avser det uppskattade nettoförsäljningsvärdet 
för pågående projekt varje fastighet vid färdigställande med hänsyn tagen till 
förväntad uthyrningsgrad. 
För bostadsutveckling är tillgången på kapital och priset för kapital för att 
finansiera bostadsköparnas investering en kritisk faktor. Bedömt nettoförsäljnings-
värde avser även här fastigheter vid färdigställande, och hänsyn tas till det värde 
som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel. 
Förvaltningsfastigheter
För kritiska antaganden och bedömningar i samband med värdering av 
förvaltningsfastigheter se not 37 . Skanska redovisar sina förvaltningsfastigheter 
till verkligt värde där realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas 
i resultaträkningen. Resultatet kan därför påverkas väsentligt av förändringar 
i marknadens prisnivåer och av ändringar i antaganden vid värdering till 
verkligt värde.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 135
Noter

===== SIDA 137 =====

Not 1. Moderbolagets redovisnings- och 
värderingsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och 
Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 
Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i 
årsredovisningen för den juridiska  personen skall tillämpa International Financial 
Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), utgivna 
av International Accounting Standards Board (IASB), till den del dessa har 
godkänts av EU, samt tolknings uttalanden från IFRS Interpretations Committee 
och dess föregångare Standing Interpretation Committee (SIC), så långt 
det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till 
sambandet mellan redovisning och beskattning. Redogörelse för de olika 
redovisningsstandarderna finns i koncernens not 1.  Dessutom tillämpas 
Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. 
Väsentliga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper
I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 9 för finansiella garantiavtal till förmån 
för dotter- och intresseföretag samt joint ventures. Istället tillämpas IAS 37 , vilket 
normalt innebär att någon avsättning för dessa åtaganden inte redovisas då det 
inte är sannolikt att något utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera 
förpliktelsen.
I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 16 för leasingavtal. Istället redovisas 
leasingavgifter linjärt över leasingperioden såvida inte ett annat systematiskt 
sätt bättre återspeglar den ekonomiska nyttan över tiden.
Koncernbidrag redovisas enligt i RFR 2 angiven huvudregel. Erhållna 
koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade 
koncernbidrag från moderbolag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar 
i koncernföretag. 
Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade 
ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Den 
del av koncernens kostnad för dessa aktiesparprogram som avser anställda i 
dotterföretag bokförs hos moderbolaget som ökning av redovisat värde på 
andelar i dotterföretag och ökning av eget kapital. När belopp som kommer att 
debiteras dotterföretag fastställts sker omföring till fordringar på dotterföretag. 
I de fall ersättningen från dotterföretag för tilldelade aktier avviker från vad som 
tidigare bokats som ökning av redovisat värde på andelar i dotterföretag 
reduceras redovisat värde på andelar i dotterföretag till den del som beloppet 
ej överstiger tidigare redovisad ökning. Eventuell resterande del av ersättningen 
bokförs direkt mot eget kapital. 
Resultaträkningen och balansräkningen följer årsredovisningslagens 
uppställningsformer.
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas enligt tryggandelagens 
bestämmelser. Pensionsåtaganden som säkras av tillgångar i pensionsstiftelse 
upptas ej i balansräkningen.
Andelar i intresseföretag och samarbetsarrangemang, liksom andelar i 
dotterföretag, värderas före eventuell nedskrivning till anskaffningsvärde.
Not 2. Kritiska uppskattningar och bedömningar
A. Kritiska uppskattningar och bedömningar
VD och Koncernchefen har med styrelsen och styrelsens revisionskommitté 
diskuterat utvecklingen och upplysningarna avseende koncernens viktiga 
redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer 
och uppskattningar.
De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga 
justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande 
år är:
Pensionsantaganden
Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner i flera länder. Planerna redovisas 
enligt IAS 19 vilket innebär att pensionsåtagandena beräknas med aktuariella 
antaganden och att förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. 
Effekten av ändrade aktuariella antaganden och marknadsvärdering av 
förvaltningstillgångarna redovisas som omvärderingar i övrigt totalresultat. 
Omvärderingarna påverkar räntebärande pensionsskulder och eget kapital.
I not 25 ges en redogörelse för de antaganden och förutsättningar som ligger 
till grund för redovisningen av pensionsskulden inklusive känslighetsanalys.
Intäktsredovisning över tid
Skanska tillämpar intäktsredovisning över tid inom Byggverksamheten. Utifrån 
en slutlägesprognos för projektets resultatutfall redovisas successivt under 
projektets varaktighet resultat baserat på projektets färdigställandegrad. Detta 
kräver att projektintäkter och projektkostnader kan storleksbestämmas på ett 
tillförlitligt sätt. Förutsättningen för detta är att effektiva och samordnade system 
för kalkylering, prognos och intäkts/kostnadsrapportering finns i koncernen. 
Systemet kräver vidare en konsekvent bedömning (prognos) av projektets slutliga 
utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande till tidigare bedömningstillfälle. 
Denna kritiska bedömning görs minst en gång per kvartal. Det verkliga utfallet 
av projektet vid dess slut kan dock avvika, antingen positivt eller negativt, från 
denna bedömning. 
Tvister 
Skanskas redovisning av tvistiga belopp är utförd enligt bästa bedömning, men 
det faktiska framtida utfallet kan avvika från det bedömda. Se not 26 och not 30.
Omsättningsfastigheter
Skanska värderar omsättningsfastigheter till det lägsta av anskaffningsvärde 
och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort för de 
enskilda fastigheterna. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en 
rad antaganden som till exempel förändringar i utbud av liknande fastigheter 
liksom ändrad efterfrågan, ändrade avkastningskrav samt ändrad hyresmarknad. 
Förändringar i gjorda antaganden kan ändra redovisade värden och 
nedskrivningsbehov kan uppstå. 
Inom kommersiella fastigheter avser det uppskattade nettoförsäljningsvärdet 
för pågående projekt varje fastighet vid färdigställande med hänsyn tagen till 
förväntad uthyrningsgrad. 
För bostadsutveckling är tillgången på kapital och priset för kapital för att 
finansiera bostadsköparnas investering en kritisk faktor. Bedömt nettoförsäljnings-
värde avser även här fastigheter vid färdigställande, och hänsyn tas till det värde 
som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel. 
Förvaltningsfastigheter
För kritiska antaganden och bedömningar i samband med värdering av 
förvaltningsfastigheter se not 37 . Skanska redovisar sina förvaltningsfastigheter 
till verkligt värde där realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas 
i resultaträkningen. Resultatet kan därför påverkas väsentligt av förändringar 
i marknadens prisnivåer och av ändringar i antaganden vid värdering till 
verkligt värde.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 135
Noter

===== SIDA 138 =====

Not 2, forts.
B. Övriga uppskattningar
Klimatrelaterade risker
Klimatförändringar inkluderar både fysiska risker såsom extrema väderförhållanden 
och omställningsrisker vid omställningen till en ekonomi med låga 
koldioxidutsläpp.
Koncernen beaktar klimatrelaterade frågor i uppskattningar och antaganden där 
så är lämpligt och ser både risker och möjligheter relaterade till klimatet. Skanska 
ser också att dess affärsmodell och produkter kommer att kunna bidra till 
omställningen till en ekonomi med låga koldioxid utsläpp. För närvarande bedömer 
Skanska att de klimatrelaterade riskerna inte har betydande inverkan på de 
finansiella rapporterna, men följer noggrant relevanta förändringar och utveckling, 
såsom ny klimatrelaterad lagstiftning. De punkter och överväganden som är mest 
direkt påverkade av klimatrelaterade frågor är:
• Investeringar i mark och nyttjanderätter där Skanska ser att de fysiska riskerna 
med extrema väderförhållanden, såsom översvämningsrisker, gör det viktigt att 
utvärdera långsiktig hållbarhet i sina markinvesteringar.
• Omsättnings- och förvaltningsfastigheter där samtliga fastigheter håller en 
hög hållbarhetsstandard med låga koldioxidutsläpp, vilket möjliggör att 
värdena i fastigheterna blir långsiktigt hållbara.
• Investeringar i maskiner och anläggningar för produktion, där omställningen 
mot mer förnybara drivmedel och eldrift medför att detta måste beaktas vid 
planering och utveckling av anläggningar och maskinparken.
• Finansiering, där kreditmarknaden och långivare i allt större grad, på grund 
av externa regelverk, ställer krav på olika former av kopplingar mellan 
hållbarhet och kapitalanvändning och kapitalkostnader. Koncernens 
användning av och kostnad för kapital påverkas inte materiellt av detta.
• Skanskas långsiktiga aktieprogram är villkorat med minskat utsläpp av 
koldioxid, se not 34.
Priser på varor och tjänster
I koncernens verksamhet finns många olika typer av kontraktsformer. 
Graden av risk när det gäller priser på varor och tjänster varierar starkt 
beroende på kontraktstyp.
Ökningar i materialpriser kan utgöra en risk framför allt i långa projekt med 
fastprisåtagande. Resursknapphet avseende personal och även vissa insatsvaror 
kan också påverka verksamheten negativt. Förseningar i designfasen eller 
förändringar i design är andra omständigheter som kan påverka projekten 
negativt.
Not 3. Effekter av ändrade redovisningsprinciper
Under året och jämförelseåret har inga effekter på grund av ändrade 
redovisningsprinciper redovisats.
Not 4. Rörelsesegment
Som rörelsesegment redovisas Skanskas verksamhetsgrenar; Byggverksamhet, 
Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. 
Segmenten utgör Skanskas operativa organisation så som verksamheten följs 
upp. VD och Koncernchefen utgör Skanskas ”högste verkställande beslutsfattare”, 
det är VD och Koncernchefen som beslutar om fördelning av resurser till 
segmenten. Varje verksamhetsgren, och därmed segment, har en verksamhets-
ansvarig person i koncernledningen: VD och Koncernchef för Byggverksamhet, 
Ståle Rød för Bostadsutveckling samt Claes Larsson för Kommersiell fastighets-
utveckling och Förvaltningsfastigheter. För mer information om Skanskas styrning 
se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 96–107 .
Varje rörelsesegment bedriver skilda typer av verksamheter med olika risker 
och varje segment har sina egna mål baserade på typ av verksamhet. 
Högste verkställande beslutsfattare använder utfall av de mål som fastställts 
för respektive segment i bedömningen av segmentens prestation. Målen 
är rörelsemarginal på ≥4,0 procent för Byggverksamhet, avkastning på 
sysselsatt kapital ≥10 procent för Projektutveckling (Bostadsutveckling 
och Kommersiell fastighets utveckling) samt avkastning på sysselsatt 
kapital ≥6 procent för Förvaltningsfastigheter. De framgår på sidan 18. Högste 
verkställande beslutsfattare erhåller månadsvis information om segmentens 
intäkter, vissa kostnader samt vissa tillgångar och skulder.
Byggverksamhet omfattar såväl hus- som anläggningsbyggnader.
Bostadsutveckling utvecklar bostadsprojekt för omedelbar försäljning. Kunderna 
utgörs huvudsakligen av privatpersoner. Enheterna svarar för att planera och sälja 
projekten. 
Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer kommersiella 
fastighetsprojekt. Projektutvecklingen fokuseras på kontors-, life science- och 
logistikfastigheter samt hyresbostäder. 
Bygguppdragen för segmenten Bostadsutveckling och Kommersiell fastighets-
utveckling utförs på de flesta marknader av segmentet Byggverksamhet där 
Skanska har byggverksamhet. Internprissättningen mellan rörelsesegmenten 
sker till marknadsmässiga villkor. 
Förvaltningsfastigheter äger och förvaltar fastigheter med syfte att generera 
hyresintäkter och värdeökning. Hyresintäkter redovisas linjärt över avtals perioden. 
Värdeförändring på förvaltningsfastigheter redovisas vid varje kvartal.
Segmentet Centralt innefattar kostnad för koncernkontor, resultat från 
centrala bolag samt verksamheter under nedläggning. Elimineringar består 
huvudsakligen av vinster i Byggverksamheten avseende fastighetsprojekt. 
Se även not 1 under rubriken "Eliminering av internresultat".
Förvärvsgoodwill har hänförts till det rörelsesegment den tillhör.
Kassaflöde per rörelsesegment framgår som separat rapport; Koncernens 
operativa kassa flödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/
nettoskuld. 
136 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 4, forts.
2025
Bygg-
verksamhet
Bostads-
utveckling
Kommersiell 
fastighets-
utveckling
Förvaltnings-
fastigheter
Summa 
rörelse-
segment Centralt Elimineringar
Summa 
segment
Skillnad 
redovisnings- 
principer
Summa 
IFRS
Externa intäkter 164 302 6 854 7 542 422 179 120 171 0 179 291 -2 633 176 658
Intäkter från interna kunder 6 819 71 556 49 7 496 0 -7 496 0 0 0
Totala intäkter 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291 -2 633 176 658
Kostnader för produktion och förvaltning -157 556 -6 015 -7 128 -126 -170 825 -335 7 261 -163 899 1 993 -161 906
Bruttoresultat 13 565 909 971 346 15 791 -164 -235 15 392 -640 14 753
Försäljnings- och administrationskostnader -6 488 -460 -705 -13 -7 666 -888 -8 554 -8 554
Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 53 53 53
Resultat från joint ventures och intresseföretag 18 -7 11 339 350 -28 323
Rörelseresultat 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241 -667 6 574
varav avskrivningar -2 657 -14 -110 -2 781 -49 -2 830 -2 830
varav nedskrivningar / återföring av 
nedskrivningar
– Goodwill -17 -11 -28 -28 -28
– Övriga tillgångar -143 -98 -679 -920 -21 58 -883 -883
varav resultat försäljning kommersiella 
fastigheter 1 378 1 378 -113 1 265 -324 942
Medelantal anställda 24 880 271 319 25 470 390 25 860
Bruttomarginal, %  7,9  13,1 
Försäljnings- och administrationskostnader, % -3,8 -6,6 
Rörelsemarginal, %  4,1  6,5 
Nettouthyrning -8
Ekonomisk uthyrningsgrad, % 85
Överskottsgrad, % 73
Tillgångar, varav
– Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 268 8 268
–  Materiella anläggningstillgångar (inklusive 
nyttjanderätter) 11 456 45 276 11 777 61 11 838 11 838
– Immateriella tillgångar 3 770 134 4 3 907 17 3 924 3 924
–  Placeringar i joint ventures och 
intresseföretag 275 732 192 1 200 1 125 -6 2 318 2 318
–  Omsättningsfastigheter (inklusive 
nyttjanderätter) 16 559 38 796 55 356 135 -832 54 659 54 659
Sysselsatt kapital -5 970 13 720 41 700 8 348 57 797 21 931 79 728 79 728
Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,6 1,0 4,7
Investeringar -3 137 -4 949 -4 280 -61 -12 427 -106 827 -11 706 -11 706
Desinvesteringar 363 5 054 5 369 10 786 569 -548 10 807 10 807
Investeringar, netto -2 774 105 1 089 -61 -1 641 463 280 -898 -898
Avstämning från segment till IFRS
Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291
Tillkommer fastigheter sålda före perioden 4 612 7 589 12 201 533 12 734
Avgår fastigheter ej övertagna av köpare 
per balansdagen -6 121 -8 745 -14 866 -77 71 -14 872
Tillkommer intäkter i joint ventures inom 
Bostadsutveckling -274 -274 -274
Kursdifferens -20 -162 -182 -39 -221
Intäkter enligt IFRS – frånträde 171 121 5 121 6 781 472 183 495 588 -7 425 176 658
Rörelseresultat enligt segment – bindande 
kontrakt 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241
Tillkommer fastigheter sålda före perioden 822 1 233 2 055 -3 16 2 068
Avgår fastigheter ej övertagna av köpare 
per balansdagen -1 139 -1 450 -2 588 1 -67 -2 654
Tillkommer rörelseresultat i joint ventures 
inom Bostadsutveckling -29 -29 -29
Kursdifferens -29 -25 -53 0 0 -53
Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 7 094 75 18 386 7 574 -714 -286 6 574
 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 137
Noter

===== SIDA 139 =====

Not 4, forts.
2025
Bygg-
verksamhet
Bostads-
utveckling
Kommersiell 
fastighets-
utveckling
Förvaltnings-
fastigheter
Summa 
rörelse-
segment Centralt Elimineringar
Summa 
segment
Skillnad 
redovisnings- 
principer
Summa 
IFRS
Externa intäkter 164 302 6 854 7 542 422 179 120 171 0 179 291 -2 633 176 658
Intäkter från interna kunder 6 819 71 556 49 7 496 0 -7 496 0 0 0
Totala intäkter 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291 -2 633 176 658
Kostnader för produktion och förvaltning -157 556 -6 015 -7 128 -126 -170 825 -335 7 261 -163 899 1 993 -161 906
Bruttoresultat 13 565 909 971 346 15 791 -164 -235 15 392 -640 14 753
Försäljnings- och administrationskostnader -6 488 -460 -705 -13 -7 666 -888 -8 554 -8 554
Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 53 53 53
Resultat från joint ventures och intresseföretag 18 -7 11 339 350 -28 323
Rörelseresultat 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241 -667 6 574
varav avskrivningar -2 657 -14 -110 -2 781 -49 -2 830 -2 830
varav nedskrivningar / återföring av 
nedskrivningar
– Goodwill -17 -11 -28 -28 -28
– Övriga tillgångar -143 -98 -679 -920 -21 58 -883 -883
varav resultat försäljning kommersiella 
fastigheter 1 378 1 378 -113 1 265 -324 942
Medelantal anställda 24 880 271 319 25 470 390 25 860
Bruttomarginal, %  7,9  13,1 
Försäljnings- och administrationskostnader, % -3,8 -6,6 
Rörelsemarginal, %  4,1  6,5 
Nettouthyrning -8
Ekonomisk uthyrningsgrad, % 85
Överskottsgrad, % 73
Tillgångar, varav
– Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 268 8 268
–  Materiella anläggningstillgångar (inklusive 
nyttjanderätter) 11 456 45 276 11 777 61 11 838 11 838
– Immateriella tillgångar 3 770 134 4 3 907 17 3 924 3 924
–  Placeringar i joint ventures och 
intresseföretag 275 732 192 1 200 1 125 -6 2 318 2 318
–  Omsättningsfastigheter (inklusive 
nyttjanderätter) 16 559 38 796 55 356 135 -832 54 659 54 659
Sysselsatt kapital -5 970 13 720 41 700 8 348 57 797 21 931 79 728 79 728
Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,6 1,0 4,7
Investeringar -3 137 -4 949 -4 280 -61 -12 427 -106 827 -11 706 -11 706
Desinvesteringar 363 5 054 5 369 10 786 569 -548 10 807 10 807
Investeringar, netto -2 774 105 1 089 -61 -1 641 463 280 -898 -898
Avstämning från segment till IFRS
Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291
Tillkommer fastigheter sålda före perioden 4 612 7 589 12 201 533 12 734
Avgår fastigheter ej övertagna av köpare 
per balansdagen -6 121 -8 745 -14 866 -77 71 -14 872
Tillkommer intäkter i joint ventures inom 
Bostadsutveckling -274 -274 -274
Kursdifferens -20 -162 -182 -39 -221
Intäkter enligt IFRS – frånträde 171 121 5 121 6 781 472 183 495 588 -7 425 176 658
Rörelseresultat enligt segment – bindande 
kontrakt 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241
Tillkommer fastigheter sålda före perioden 822 1 233 2 055 -3 16 2 068
Avgår fastigheter ej övertagna av köpare 
per balansdagen -1 139 -1 450 -2 588 1 -67 -2 654
Tillkommer rörelseresultat i joint ventures 
inom Bostadsutveckling -29 -29 -29
Kursdifferens -29 -25 -53 0 0 -53
Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 7 094 75 18 386 7 574 -714 -286 6 574
 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 137
Noter

===== SIDA 140 =====

Not 4, forts.
2024
Bygg-
verksamhet
Bostads-
utveckling
Kommersiell 
fastighets-
utveckling
Förvaltnings-
fastigheter
Summa 
rörelse-
segment Centralt Elimineringar
Summa 
segment
Skillnad 
redovisnings- 
principer
Summa 
IFRS
Externa intäkter 160 298 8 293 8 280 327 177 199 10 0 177 208 -727 176 481
Intäkter från interna kunder 8 256 9 2 945 36 11 246 -1 -11 246 0 0 0
Totala intäkter 168 554 8 302 11 225 363 188 445 9 -11 246 177 208 -727 176 481
Kostnader för produktion och förvaltning -156 176 -7 644 -9 266 -100 -173 186 12 10 758 -162 417 416 -162 001
Bruttoresultat 12 378 658 1 959 264 15 258 21 -488 14 791 -311 14 480
Försäljnings- och administrationskostnader -6 538 -605 -836 -14 -7 992 -731 -8 724 -8 724
Värdeförändring förvaltningsfastigheter 61 61 676 737 737
Resultat från joint ventures och intresseföretag 14 -3 11 270 282 -28 253
Rörelseresultat 5 854 53 1 120 311 7 339 -440 188 7 087 -339 6 748
varav avskrivningar -2 525 -25 -111 -2 662 -50 -2 712 -2 712
varav nedskrivningar / återföring av 
nedskrivningar
– Goodwill 0 0
– Övriga tillgångar 1 -208 -346 -553 13 -541 -541
varav resultat försäljning kommersiella 
fastigheter 2 064 2 064 -469 1 595 -561 1 034
Medelantal anställda 25 140 421 347 25 909 367 26 276
Bruttomarginal, %  7,3  7,9 
Försäljnings- och administrationskostnader, % -3,9 -7,3 
Rörelsemarginal, %  3,5  0,6 
Nettouthyrning -7
Ekonomisk uthyrningsgrad, % 87
Överskottsgrad, % 73
Tillgångar, varav
– Förvaltningsfastigheter 8 154 8 154 8 154 8 154
–  Materiella anläggningstillgångar (inklusive 
nyttjanderätter) 11 454 142 381 11 977 61 12 037 12 037
– Immateriella tillgångar 4 133 154 18 4 304 34 4 338 4 338
–  Placeringar i joint ventures och 
intresseföretag 291 557 148 996 1 225 -7 2 214 2 214
–  Omsättningsfastigheter (inklusive 
nyttjanderätter) 17 425 43 860 61 285 -600 60 685 60 685
Sysselsatt kapital -8 727 13 601 44 076 8 364 57 314 27 069 84 383 84 383
Avkastning på sysselsatt kapital, % 1,6 3,0 4,6
Investeringar -2 632 -4 577 -6 167 -2 968 -16 344 -33 2 924 -13 452 -13 452
Desinvesteringar 327 9 770 7 773 17 869 25 -2 924 14 970 14 970
Investeringar, netto -2 305 5 193 1 606 -2 968 1 526 -8 0 1 518 1 518
Avstämning från segment till IFRS
Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 168 554 8 302 11 225 363 188 445 9 -11 246 177 208
Tillkommer fastigheter sålda före perioden 7 171 5 297 12 468 -4 12 464
Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per 
balansdagen -5 312 -7 589 -12 901 13 -12 888
Tillkommer intäkter i joint ventures inom 
Bostadsutveckling -398 -398 -398
Kursdifferens 86 10 95 95
Intäkter enligt IFRS – frånträde 168 554 9 849 8 943 363 187 709 9 -11 237 176 482
Rörelseresultat enligt segment – bindande 
kontrakt 5 854 53 1 120 311 7 339 -440 188 7 087
Tillkommer fastigheter sålda före perioden 1 023 717 1 740 26 1 766
Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per 
balansdagen -827 -1 233 -2 060 -13 -2 073
Tillkommer rörelseresultat i joint ventures inom 
Bostadsutveckling -44 -44 -44
Kursdifferens 12 2 15 -4 11
Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 5 854 219 606 311 6 990 -440 198 6 748
138 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 4, forts.
Externa intäkter enligt IFRS per geografiskt område
Sverige Storbritannien USA Norge Övrigt/uni00B9) Totalt
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Byggverksamhet 28 859 27 577 17 746 16 625 83 434 84 650 20 388 19 416 13 875 12 030 164 302 160 298
Bostadsutveckling 1 906 3 428 299 1 043 2 968 2 172 3 154 5 121 9 849
Kommersiell fastighetsutveckling 1 441 1 249 848 509 8 625 3 928 3 616 6 224 5 998
Förvaltningsfastigheter 422 327 422 327
Centralt och Elimineringar 8 1 571 9 9 588 10
Summa rörelsesegment 32 637 32 582 18 317 16 923 84 291 85 168 21 438 23 009 19 975 18 800 176 658 176 481
1) Koncernen har inga kunder som svarar för tio procent eller mer av koncernens intäkter.
Anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter per geografiskt område
Förvaltningsfastigheter
Materiella 
anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 
Placeringar i joint ventures 
och intresseföretag
Omsättningsfastigheter 
(inklusive nyttjanderätter)
2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31
Norge 3 475 3 351 999 1 058 581 528 2 538 2 661
Sverige 8 268 8 154 2 371 2 289 86 608 1 379 1 102 13 539 12 859
Storbritannien 760 1 215 1 336 1 507 636
USA 3 601 3 316 419 514 257 343 18 144 22 025
Övrigt 1 631 1 868 1 084 650 102 241 20 437 22 503
 8 268 8 154 11 838 12 037 3 924 4 338 2 318 2 214 54 659 60 685
Byggverksamhet per geografiskt område
Intäkter Rörelseresultat Rörelsemarginal, %
Nettodesinvesteringar (+)/
investeringar (-) Avskrivningar
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Norden 58 288 57 002 2 417 2 025 4,1 3,6 -1 403 -1 134 -1 615 -1 576
varav Sverige 30 946 29 900 1 292 1 112 4,2 3,7 -363 -190 -661 -655
Europa 27 901 24 497 986 442 3,5 1,8 -251 -217 -413 -423
USA 84 931 87 055 3 692 3 387 4,3 3,9 -1 120 -954 -629 -525
Totalt 171 121 168 554 7 094 5 854 4,1 3,5 -2 774 -2 305 -2 657 -2 525
Bostadsutveckling per geografiskt område
Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Rörelsemarginal, %/uni00B9)
Nettodesinvesteringar (+)/
investeringar (-) Avskrivningar
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Norden 3 906 5 816 -45 -35 -1,2 -0,6 1 020 4 298 -4 -14
varav Sverige 2 010 3 191 4 -202 0,2 -6,3 348 1 810 -4 -14
Europa 3 019 2 487 495 88 16,4 3,6 -915 896 -10 -11
Totalt 6 925 8 302 450 53 6,5 0,6 105 5 193 -14 -25
1) Enligt segmentsredovisning.
Kommersiell fastighetsutveckling per geografiskt område
Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Sysselsatt kapital
Nettodesinvesteringar (+)/
investeringar (-) Avskrivningar
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Norden 3 344 7 358 564 1 362 12 621 12 568 594 1 908 -10 -8
Europa 3 907 3 358 360 349 7 351 8 441 1 150 2 069 -76 -75
USA 848 509 -665 -591 21 727 23 066 -655 -2 371 -25 -29
Totalt 8 099 11 225 259 1 120 41 700 44 076 1 089 1 606 -110 -111
1) Enligt segmentsredovisning.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 139
Noter

===== SIDA 141 =====

Not 4, forts.
Externa intäkter enligt IFRS per geografiskt område
Sverige Storbritannien USA Norge Övrigt/uni00B9) Totalt
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Byggverksamhet 28 859 27 577 17 746 16 625 83 434 84 650 20 388 19 416 13 875 12 030 164 302 160 298
Bostadsutveckling 1 906 3 428 299 1 043 2 968 2 172 3 154 5 121 9 849
Kommersiell fastighetsutveckling 1 441 1 249 848 509 8 625 3 928 3 616 6 224 5 998
Förvaltningsfastigheter 422 327 422 327
Centralt och Elimineringar 8 1 571 9 9 588 10
Summa rörelsesegment 32 637 32 582 18 317 16 923 84 291 85 168 21 438 23 009 19 975 18 800 176 658 176 481
1) Koncernen har inga kunder som svarar för tio procent eller mer av koncernens intäkter.
Anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter per geografiskt område
Förvaltningsfastigheter
Materiella 
anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 
Placeringar i joint ventures 
och intresseföretag
Omsättningsfastigheter 
(inklusive nyttjanderätter)
2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31
Norge 3 475 3 351 999 1 058 581 528 2 538 2 661
Sverige 8 268 8 154 2 371 2 289 86 608 1 379 1 102 13 539 12 859
Storbritannien 760 1 215 1 336 1 507 636
USA 3 601 3 316 419 514 257 343 18 144 22 025
Övrigt 1 631 1 868 1 084 650 102 241 20 437 22 503
 8 268 8 154 11 838 12 037 3 924 4 338 2 318 2 214 54 659 60 685
Byggverksamhet per geografiskt område
Intäkter Rörelseresultat Rörelsemarginal, %
Nettodesinvesteringar (+)/
investeringar (-) Avskrivningar
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Norden 58 288 57 002 2 417 2 025 4,1 3,6 -1 403 -1 134 -1 615 -1 576
varav Sverige 30 946 29 900 1 292 1 112 4,2 3,7 -363 -190 -661 -655
Europa 27 901 24 497 986 442 3,5 1,8 -251 -217 -413 -423
USA 84 931 87 055 3 692 3 387 4,3 3,9 -1 120 -954 -629 -525
Totalt 171 121 168 554 7 094 5 854 4,1 3,5 -2 774 -2 305 -2 657 -2 525
Bostadsutveckling per geografiskt område
Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Rörelsemarginal, %/uni00B9)
Nettodesinvesteringar (+)/
investeringar (-) Avskrivningar
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Norden 3 906 5 816 -45 -35 -1,2 -0,6 1 020 4 298 -4 -14
varav Sverige 2 010 3 191 4 -202 0,2 -6,3 348 1 810 -4 -14
Europa 3 019 2 487 495 88 16,4 3,6 -915 896 -10 -11
Totalt 6 925 8 302 450 53 6,5 0,6 105 5 193 -14 -25
1) Enligt segmentsredovisning.
Kommersiell fastighetsutveckling per geografiskt område
Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Sysselsatt kapital
Nettodesinvesteringar (+)/
investeringar (-) Avskrivningar
2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Norden 3 344 7 358 564 1 362 12 621 12 568 594 1 908 -10 -8
Europa 3 907 3 358 360 349 7 351 8 441 1 150 2 069 -76 -75
USA 848 509 -665 -591 21 727 23 066 -655 -2 371 -25 -29
Totalt 8 099 11 225 259 1 120 41 700 44 076 1 089 1 606 -110 -111
1) Enligt segmentsredovisning.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 139
Noter

===== SIDA 142 =====

Not 5. Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Finansiella instrument redovisas i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument, 
IAS 32 Finansiella instrument: klassificering och IFRS 7 Finansiella instrument: 
upplysningar.
Risker i delägda joint venture bolag inom OPS-portföljen hanteras inom respektive 
joint venture bolag. Skanskas målsättning är att den finansiella riskhanteringen 
i bolagen motsvarar den som gäller för koncernens helägda bolag. Då 
kontraktsperioden i många fall uppgår till tiotals år är hanteringen av ränterisken 
på finansieringen väsentlig i respektive joint venture bolag. Risken hanteras med 
hjälp av långa ränteswappar. Innehaven redovisas enligt kapitalandelsmetoden, 
vilket medför att de finansiella instrumenten i respektive joint venture bolag ingår i 
posten Resultat från joint ventures och intresseföretag. Uppgifter om finansiella 
instrument i joint ventures och intresseföretag ingår inte i följande uppgifter.
Finansiell riskhantering
Skanska är genom sin verksamhet, utöver affärsrisker, exponerad för olika 
finansiella risker såsom kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. Dessa risker 
uppstår i koncernens redovisade finansiella instrument såsom likvida medel, 
räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt 
derivat.
Mål och policy
Koncernen strävar efter att uppnå en systematisk riskbedömning av såväl 
finansiella som affärsmässiga risker. För detta används en gemensam modell för 
riskhantering. Riskhanteringsmodellen innebär inte att risk undviks utan syftar till 
att identifiera och hantera dessa risker.
Styrelsen och koncernens ekonomidirektör fastställer årligen genom koncernens 
finanspolicy och treasuryinstruktion riktlinjer, mål och begränsningar för 
hanteringen av koncernens finanser och finansiella risker. Skanskas ramverk för 
intern styrning reglerar ansvarsfördelningen mellan Skanskas styrelse, VD och 
Koncernchefen, koncernledningen, koncernstaben Treasury och affärsenheterna.
Inom koncernen har koncernstaben Treasury det operativa ansvaret för att 
säkerställa koncernens finansiering och att förvalta kassalikviditet, finansiella 
tillgångar och finansiella skulder. Genom en centraliserad finansfunktion 
tillvaratas skalfördelar och synergieffekter.
Mål och policy för varje typ av risk beskrivs under respektive avsnitt som följer.
Kreditrisk
Kreditrisk beskriver koncernens risk i de finansiella tillgångarna och uppstår om en 
motpart inte uppfyller sitt kontrakterade betalningsåtagande gentemot Skanska. 
Kreditrisken fördelas på finansiell kreditrisk som avser risken i räntebärande 
tillgångar och derivat samt på kundkreditrisk som avser risken i kundfordringarna 
och avtalstillgångarna. 
Finansiell kreditrisk – risken i räntebärande tillgångar och derivat
Finansiell kreditrisk är den risk koncernen löper i förhållande till finansiella 
motparter vid placering av överskottsmedel, tillgodohavanden på bankkonton och 
investering i finansiella tillgångar. Kreditrisk i form av motpartsrisk uppstår även 
vid användandet av derivatinstrument och utgörs av risken att en potentiell vinst 
inte realiseras ifall motparten inte fullföljer sin del av kontraktet.
Skanska ska enligt policyn begränsa sin exponering mot finansiella motparter 
genom att använda banker och finansiella institutioner som innehar hög 
kreditvärdighet enligt ratinginstituten S&P Global, Moody’s eller Fitch. Tillåten 
exponeringsvolym per motpart är beroende av motpartens kreditbetyg och 
exponeringens löptid. Koncernen har också, för att reducera kreditrisken i 
derivatinstrument, tecknat standardiserade kvittningsavtal (ISDA avtal) med 
samtliga finansiella motparter med vilka derivatkontrakt ingås.
Vid placering av överskottsmedel är målsättningen att löpande uppnå en god 
riskspridning. Per årsskiftet var överskottsmedel huvudsakligen placerade i större 
banker med global närvaro från främst Norden, Europa och USA samt i kortfristiga 
räntebärande instrument och penningmarknadsfonder. Skanska använder för 
närvarande ett tiotal banker för derivattransaktioner.
Den maximala exponeringen motsvarar tillgångarnas verkliga värde och uppgår 
till 30 254 (33 526) Mkr.
Genomsnittlig löptid för räntebärande tillgångar uppgick till 0,1 (0,1) år per den 
31 december 2025. Koncernens finansiella räntebärande tillgångar per den 
31 december 2025, huvudsakligen bestående av banktillgodohavanden och 
 placeringar i kortfristiga skuldinstrument, bedöms fortsatt ha låg kreditrisk per 
balansdagen då tillgångarna har rating med hög kreditvärdighet varför förlust-
reserven för dessa tillgångar baseras på 12 månaders förväntade kreditförluster. 
Räntebärande tillgångar och derivat
2025-12-31 2024-12-31
Maximal exponering i utestående fordringar 30 254 33 526
varav derivat 202 115
Justering från verkligt värde -34 11
Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida 
kreditförluster -18 -20
Redovisat värde 30 202 33 517
Förändring nedskrivna räntebärande tillgångar och derivat
2025 2024
Belopp vid årets ingång 20 16
Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida 
kreditförluster -2 4
Belopp vid årets utgång 18 20
Kundkreditrisk – risker i kundfordringar och avtalstillgångar
Kundkreditrisker hanteras inom koncernens gemensamma gransknings- och 
godkännandeprocess för att identifiera och hantera risker – Skanska Tender 
Approval Procedure (STAP) och Project Scrutiny och Approval Procedure (PSAP).
Skanskas kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning 
genom ett stort antal projekt av varierande storlek och typ med en mängd olika 
kundkategorier, varav en stor andel i offentlig sektor, på ett stort antal geografiska 
marknader.
Den del av Skanskas verksamhet som avser byggprojekt orsakar en begränsad 
kreditgivning då projekten så långt det är möjligt förskottsfaktureras. I övrig 
verksamhet begränsar sig kreditgivningen till sedvanliga fakturaperioder.
Nedskrivna belopp på kundfordringar uppgår till 243 (283) Mkr, varav 69 (83) Mkr 
avser förlustreserv för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Nedskrivna belopp 
gällande förlustreserv för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 på 
avtalstillgångar uppgår till 39 (36) Mkr. Se not 7 .
Kundfordringar
2025-12-31 2024-12-31
Utestående fordringar 15 597 18 487
Nedskrivna belopp -243 -283
Redovisat värde 15 354 18 204
Förändring nedskrivna kundfordringar
2025 2024
Belopp vid årets ingång 283 284
Årets nedskrivning 4 43
Återföring av nedskrivning -27 -6
Reglerade nedskrivningar -6 -43
Kursdifferenser -12 5
Belopp vid årets utgång 243 283
140 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 5, forts.
Risken i övriga finansiella rörelsefordringar inklusive aktier
Övriga finansiella rörelsefordringar utgörs av fordringar för sålda fastigheter, 
upplupna ränteintäkter, depositioner etc.
Av upptagna rörelsefordringar var 0 (10) Mkr förfallna per balansdagen, och inga 
rörelsefordringar var nedskrivna.
Som aktier redovisas innehav med mindre än 20 procent av röstandelen i bolaget. 
Redovisat värde uppgår till 38 (39) Mkr.
Övriga finansiella rörelsefordringar redovisas fördelat på tidsintervall med 
avseende på när i framtiden beloppen förfaller.
2025-12-31 2024-12-31
Förfaller inom 30 dagar 42 89
Förfaller efter 30 dagar men inom 1 år 23 79
Förfaller efter 1 år 43 40
Summa 109 208
Likviditets- och refinansieringsrisk
Likviditets- och refinansieringsrisk definieras som risken att Skanska inte kan möta 
betalningsförpliktelser till följd av bristande likviditet eller av svårigheter att ta upp 
eller omsätta externa lån.
Koncernen använder likviditetsprognostisering som ett medel för identifiering och 
hantering av fluktuationer i den kortfristiga likviditeten.
Överskottslikviditet ska i första hand, då så är möjligt, användas till att amortera 
ner låneskulden. 
Finansiering
Skanska har ett flertal program för upplåning, såväl bekräftade 
bankkreditfaciliteter som marknadsfinansieringsprogram, vilket ger en god 
beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov på kort sikt 
samt  säkerställer finansieringen på lång sikt. Skanska har inget kreditbetyg.
Under 2025 förföll ett bilateralt lån om 50 MEUR och  en obligation om 750 Mkr, 
utan att dessa refinansierades. Därutöver köptes 312 Mkr av koncernens 
utestående obligation med förfall november 2026 tillbaka fördelat på två 
återköpstillfällen.
Vid slutet av året uppgick den centrala skuldportföljen till 7 ,9 (10,1) miljarder kronor. 
De outnyttjade kreditfaciliteterna på 9,6 (10,1) miljarder kronor i kombination 
med en räntebärande nettofordran exklusive likvida medel med restriktioner, 
leasingskulder samt netto räntebärande pensionstillgångar och pensionsskulder 
på 11,5 (12,0) miljarder kronor säkerställer att koncernen har tillräcklig ekonomisk 
kapacitet.
Likviditetsreserv och förfallostruktur
Målsättningen är att ha en likviditetsreserv på minst 4 miljarder kronor att tillgå 
inom en vecka genom kassalikviditet eller outnyttjade bekräftade kreditlöften. 
Per årsskiftet uppgick kassa och bank, kortfristiga räntebärande placeringar samt 
outnyttjade bekräftade kreditlöften till 28,6 (32,2) miljarder kronor, varav 19,5 
(21,8) miljarder kronor är, eller bedöms vara, tillgängliga inom en vecka.
Koncernens policy är att den centrala låneportföljens förfallostruktur ska vara 
spridd över tid samt ha en vägd genomsnittlig återstående löptid på tre år, 
inklusive outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter, med ett mandat att avvika inom 
intervallet 2–4 år. Per 31 december 2025 hade låneportföljen en genomsnittlig 
löptid på 2,5 (3,3) år, om kreditlöften som är outnyttjade vägs in.
Förfallostrukturen, inklusive räntebetalningar, för koncernens finansiella 
räntebärande skulder, derivat och leasingskulder, fördelar sig över de kommande 
åren enligt tabell på nästa sida. För leasingskulder avser de framtida 
likvidbeloppen odiskonterade värden.
Koncernens outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 
9 561 (10 137) Mkr.
2025-12-31 2024-12-31
Förfall Valuta Ram i valuta Ram i SEK Utnyttjat Ram i SEK Utnyttjat 
Marknadsfinansieringsprogram
Commercial paper (CP) program, löptider 0–1 år SEK/EUR 6 000 Mkr 6 000 6 000
Medium Term Note (MTN) program, löptider 1–10 år SEK/EUR 10 000 Mkr 10 000 4 588 10 000 5 658
16 000 4 588 16 000 5 658
Bekräftade kreditfaciliteter
Bilateral kreditfacilitet 2026 USD 25 MUSD 229 275
Bilateral kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 50 MEUR 540 574
Syndikerad kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 200 MEUR 2 161 2 297
Syndikerad kreditfacilitet 2029 EUR/USD/SEK/GBP 571 MEUR 6 174 6 564
Bilateralt låneavtal 2025 EUR 50 MEUR 574 574
Bilateralt låneavtal 2026 USD 50 MUSD 459 459 549 549
Bilateralt låneavtal 2027 EUR 50 MEUR 540 540 573 573
Bilateralt låneavtal 2027 USD 35 MUSD 321 321 384 384
Bilateralt låneavtal 2028 USD 35 MUSD 321 321 384 384
Bilateralt låneavtal 2028 USD 50 MUSD 459 459 549 549
Bilateralt låneavtal 2029 USD 40 MUSD 367 367 439 439
Bilateralt låneavtal 2030 USD 40 MUSD 367 367 439 439
Bilateralt låneavtal 2030 USD 50 MUSD 458 458 548 548
Övriga kreditlöften 456 426
12 852 3 291 14 574 4 438
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 141
Noter

===== SIDA 143 =====

Not 5, forts.
Risken i övriga finansiella rörelsefordringar inklusive aktier
Övriga finansiella rörelsefordringar utgörs av fordringar för sålda fastigheter, 
upplupna ränteintäkter, depositioner etc.
Av upptagna rörelsefordringar var 0 (10) Mkr förfallna per balansdagen, och inga 
rörelsefordringar var nedskrivna.
Som aktier redovisas innehav med mindre än 20 procent av röstandelen i bolaget. 
Redovisat värde uppgår till 38 (39) Mkr.
Övriga finansiella rörelsefordringar redovisas fördelat på tidsintervall med 
avseende på när i framtiden beloppen förfaller.
2025-12-31 2024-12-31
Förfaller inom 30 dagar 42 89
Förfaller efter 30 dagar men inom 1 år 23 79
Förfaller efter 1 år 43 40
Summa 109 208
Likviditets- och refinansieringsrisk
Likviditets- och refinansieringsrisk definieras som risken att Skanska inte kan möta 
betalningsförpliktelser till följd av bristande likviditet eller av svårigheter att ta upp 
eller omsätta externa lån.
Koncernen använder likviditetsprognostisering som ett medel för identifiering och 
hantering av fluktuationer i den kortfristiga likviditeten.
Överskottslikviditet ska i första hand, då så är möjligt, användas till att amortera 
ner låneskulden. 
Finansiering
Skanska har ett flertal program för upplåning, såväl bekräftade 
bankkreditfaciliteter som marknadsfinansieringsprogram, vilket ger en god 
beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov på kort sikt 
samt  säkerställer finansieringen på lång sikt. Skanska har inget kreditbetyg.
Under 2025 förföll ett bilateralt lån om 50 MEUR och  en obligation om 750 Mkr, 
utan att dessa refinansierades. Därutöver köptes 312 Mkr av koncernens 
utestående obligation med förfall november 2026 tillbaka fördelat på två 
återköpstillfällen.
Vid slutet av året uppgick den centrala skuldportföljen till 7 ,9 (10,1) miljarder kronor. 
De outnyttjade kreditfaciliteterna på 9,6 (10,1) miljarder kronor i kombination 
med en räntebärande nettofordran exklusive likvida medel med restriktioner, 
leasingskulder samt netto räntebärande pensionstillgångar och pensionsskulder 
på 11,5 (12,0) miljarder kronor säkerställer att koncernen har tillräcklig ekonomisk 
kapacitet.
Likviditetsreserv och förfallostruktur
Målsättningen är att ha en likviditetsreserv på minst 4 miljarder kronor att tillgå 
inom en vecka genom kassalikviditet eller outnyttjade bekräftade kreditlöften. 
Per årsskiftet uppgick kassa och bank, kortfristiga räntebärande placeringar samt 
outnyttjade bekräftade kreditlöften till 28,6 (32,2) miljarder kronor, varav 19,5 
(21,8) miljarder kronor är, eller bedöms vara, tillgängliga inom en vecka.
Koncernens policy är att den centrala låneportföljens förfallostruktur ska vara 
spridd över tid samt ha en vägd genomsnittlig återstående löptid på tre år, 
inklusive outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter, med ett mandat att avvika inom 
intervallet 2–4 år. Per 31 december 2025 hade låneportföljen en genomsnittlig 
löptid på 2,5 (3,3) år, om kreditlöften som är outnyttjade vägs in.
Förfallostrukturen, inklusive räntebetalningar, för koncernens finansiella 
räntebärande skulder, derivat och leasingskulder, fördelar sig över de kommande 
åren enligt tabell på nästa sida. För leasingskulder avser de framtida 
likvidbeloppen odiskonterade värden.
Koncernens outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 
9 561 (10 137) Mkr.
2025-12-31 2024-12-31
Förfall Valuta Ram i valuta Ram i SEK Utnyttjat Ram i SEK Utnyttjat 
Marknadsfinansieringsprogram
Commercial paper (CP) program, löptider 0–1 år SEK/EUR 6 000 Mkr 6 000 6 000
Medium Term Note (MTN) program, löptider 1–10 år SEK/EUR 10 000 Mkr 10 000 4 588 10 000 5 658
16 000 4 588 16 000 5 658
Bekräftade kreditfaciliteter
Bilateral kreditfacilitet 2026 USD 25 MUSD 229 275
Bilateral kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 50 MEUR 540 574
Syndikerad kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 200 MEUR 2 161 2 297
Syndikerad kreditfacilitet 2029 EUR/USD/SEK/GBP 571 MEUR 6 174 6 564
Bilateralt låneavtal 2025 EUR 50 MEUR 574 574
Bilateralt låneavtal 2026 USD 50 MUSD 459 459 549 549
Bilateralt låneavtal 2027 EUR 50 MEUR 540 540 573 573
Bilateralt låneavtal 2027 USD 35 MUSD 321 321 384 384
Bilateralt låneavtal 2028 USD 35 MUSD 321 321 384 384
Bilateralt låneavtal 2028 USD 50 MUSD 459 459 549 549
Bilateralt låneavtal 2029 USD 40 MUSD 367 367 439 439
Bilateralt låneavtal 2030 USD 40 MUSD 367 367 439 439
Bilateralt låneavtal 2030 USD 50 MUSD 458 458 548 548
Övriga kreditlöften 456 426
12 852 3 291 14 574 4 438
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 141
Noter

===== SIDA 144 =====

Not 5, forts.
2025-12-31 Förfaller
Förfallotidpunkt Redovisat värde
Framtida 
likvidbelopp
inom 
3 mån
efter 3 mån
inom 1 år 
efter 1 år
inom 5 år efter 5 år
Räntebärande finansiella skulder 10 096 10 299 37 3 887 6 093 282
Derivat: valutaterminer Inflöde -9 672 -9 388 -194 -91
Utflöde 83 9 744 9 456 196 92
Leasingsskulder 6 209 26 116 323 871 2 123 22 799
Leverantörsskulder 12 194 12 194 12 194
Övriga rörelseskulder 333 333 326 4 3
Summa 28 915 49 014 12 948 4 764 8 221 23 081
2024-12-31 Förfaller
Förfallotidpunkt Redovisat värde
Framtida 
likvidbelopp
inom 
3 mån
efter 3 mån
inom 1 år 
efter 1 år
inom 5 år efter 5 år
Räntebärande finansiella skulder 12 448 13 668 55 3 473 8 944 1 195
Derivat: valutaterminer Inflöde -12 610 -10 664 -1 920 -26
Utflöde 49 12 654 10 707 1 921 27
Leasingsskulder 7 130 29 958 320 958 2 490 26 190
Leverantörsskulder 15 077 15 077 15 077
Övriga rörelseskulder 469 469 467 2
Summa 35 172 59 216 15 962 4 434 11 435 27 385
Genomsnittlig löptid för räntebärande skulder exklusive leasingskulder och outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 2,0 (2,5) år.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är koncernens risk att verkligt värde på finansiella instrument eller 
framtida kassaflöden från finansiella instrument kommer att fluktuera på grund 
av förändringar i marknadspriser. Huvudsakliga marknadsrisker i koncernen är 
ränterisk och valutarisk.
Ränterisk
Ränterisk utgör risken att ränteförändringar inverkar negativt på koncernens 
resultaträkning och kassaflöde eller på verkligt värde på finansiella tillgångar och 
skulder.
För att begränsa risken ska räntebindningen på finansiella tillgångar och skulder 
i möjligaste mån matchas i respektive upplåningsvaluta.
Vid beräkning av koncernens känslighet för ränteförändringar inkluderas samtliga 
räntebärande tillgångar, skulder och derivat, med undantag av pensioner och 
leasingskulder. För ränterisk avseende pensioner, se not 25. Analysen antar att 
positionen per 31 december 2025 hålls konstant avseende såväl storlek på 
nettoskuld, i förhållandet mellan fasta och rörliga räntor samt i andelen av 
finansiella instrument i utländsk valuta. 
Känsligheten i verkligt värde mäts med tre olika scenarier, dels med ett 
basscenario som innebär en ökning av räntenivån med en procentenhet över alla 
löptider, dels med en ökning respektive minskning av basscenariots lutning med 
en halv procentenhet över löptiden. Förändringen i verkligt värde får enligt policyn 
inte överstiga 150 Mkr för något av dessa räntescenarier.
Per 31 december 2025 skulle förändringen i verkligt värde estimerat med 
ovanstående scenarier påverka finansnettot inom intervallet 16–45 (35–87) Mkr 
och övrigt totalresultat med 0 (0) Mkr. Samtliga belopp är angivna före skatt. Eget 
kapital skulle således påverkas med 13–36 (28–69) Mkr med hänsyn tagen till skatt.
För att uppskatta effekten av ränteförändringar på resultaträkningen mäts 
räntenettorisken vilken återspeglar skillnaden i räntejusteringsperioder och 
volymsammansättning mellan räntebärande tillgångar och skulder, samt derivat. 
Risken mäts som förändringen i räntenettot över en 12-månadersperiod vid en 
ökning eller minskning av marknadsräntorna med en procentenhet med 
antagandet att balansräkningens storlek är konstant. En höjning av 
marknadsräntorna skulle vid årets slut ge en uppskattad positiv effekt på 
koncernens räntenetto om 186 (187) Mkr.  Koncernens räntenettorisk får, när 
koncernen har en nettoskuld, inte ge en negativ effekt överstigande 150 Mkr. 
Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande tillgångar 
var 0,1 (0,1) år med hänsyn tagen till derivat. Räntesatsen för dessa uppgick vid 
årsskiftet till 2,94 (3,42) procent. Av koncernens totala räntebärande finansiella 
tillgångar, efter hänsyn tagen till derivat, löper 34 (39) procent med fast ränta och 
66 (61) procent med rörlig ränta. Den genomsnittliga räntebindningstiden 
för samtliga räntebärande skulder med hänsyn tagen till derivat, exklusive 
leasingskulder och pensionsskuld, var 0,2 (0,1) år. Räntesatsen för räntebärande 
skulder uppgick vid årsskiftet till 4,19 (4,80) procent, med hänsyn tagen till derivat 
var räntesatsen 4,34 (4,88) procent. Av totala räntebärande finansiella skulder, 
efter hänsyn tagen till derivat, löper 100 (100) procent med rörlig ränta. 
Per 31 december 2025 fanns tre utestående ränteswapavtal uppgående till 
sammanlagt nominellt 2 000 (2 750) Mkr vilka har ingåtts för att uppnå önskad 
räntejusteringsprofil. 
Säkringsredovisning tillämpas för ränteswappar med villkor som matchar det 
säkrade lånet avseende nominellt belopp, referensränta, förfallodag, betalnings- 
och räntejusteringsdag. Effektiviteten utvärderas, dels när säkringsförhållandet 
ingås, dels löpande. Ineffektivitet kan uppstå ifall kreditvärdigheten hos 
kontraktsparterna påverkar verkligt värde förändringar i säkringen och det 
säkrade lånet olika. 
Per 31 december 2025 tillämpar Skanska säkringsredovisning för ett av de tre 
utestående ränteswapavtalen om 750 Mkr, vilket har ingåtts för att omvandla 
delar av koncernens skulder från fast till rörlig ränta. Verkligt värde på denna 
säkring uppgick till 18 (29) Mkr per den 31 december 2025. Värdeförändringen på 
det säkrade lånet justerar det redovisade värdet på lånet och redovisas över 
resultaträkningen. Verkligt värde avseende ränteswappar för vilka 
säkringsredovisning inte tillämpas uppgick till 24 (-1) Mkr. För samtliga utestående 
ränteswappar redovisas förändringar i verkligt värde över resultaträkningen. 
Därutöver fanns ett ingånget ränteswapavtal i delägt joint venture för vilket 
säkringsredovisning tillämpas. 
Valutarisk
Valutarisk definieras som risken att koncernens resultaträkning och rapport över 
finansiell ställning påverkas negativt av valutakursförändringar. Denna risk kan 
delas upp i transaktionsexponering, det vill säga nettot av operativa och 
finansiella (räntor/amorteringar) flöden, och omräkningsexponering avseende 
nettoinvesteringar i utländska koncernföretag.
142 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 5, forts.
Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppstår i den lokala enheten när in- och utflöden i 
för enheten utländska valutor inte är matchade.
Trots att koncernen har en stor internationell närvaro så är verksamheten 
huvudsakligen av lokal natur avseende valutarisker då projektens intäkter och 
kostnader normalt möts i samma valuta. Om så inte är fallet, är målsättningen 
att respektive affärsenhet ska säkra exponeringen i kontrakterade kassaflöden 
mot sin funktionella valuta för att minska resultatpåverkan orsakad av 
valutakursförändringar. Till detta används främst valutaterminskontrakt.
Valutarisken för koncernen får totalt uppgå till 50 Mkr där risken beräknas som 
den resultatpåverkan en fem procents förändring av valutakurserna medför. 
Per den 31 december 2025 uppgick valutarisken i transaktions exponeringen 
till 5 (4) Mkr före skatt, vilket skulle ge en effekt i övrigt totalresultat på 4 (3) Mkr 
efter skatt.
Skanska säkrar flöden i utländsk valuta genom att matcha kritiska villkor 
såsom nominellt belopp, valuta och förfallodatum. På detta sätt har en 
kvalitativ utvärdering av förhållandets effektivitet gjorts. Effektivitet på en 
säkring utvärderas dels när säkringsförhållandet ingås dels löpande. 
Ineffektivitet i en valutasäkring kan uppstå om tidpunkten för transaktionen 
ändras jämfört med vad som initialt uppskattades samt om kreditrisken 
hänförlig till derivatmotparten förändras.
Skanska tillämpar huvudsakligen säkringsredovisning för säkringar av kostnader 
i andra valutor än EUR i den europeiska fastighetsutvecklingsverksamheten samt 
i den svenska byggverksamheten. Verkligt värde för dessa säkringar uppgick per 
den 31 december 2025 till -17 (52) Mkr. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet 
vilket innebär att orealiserad vinst eller förlust redovisas i övrigt totalresultat. 
Verkligt värde avseende valutasäkringar för vilka säkringsredovisning inte 
tillämpas uppgick per den 31 december 2025 till 0 (-3) Mkr, inklusive verkligt 
värde på inbäddade derivat. Förändringar i verkligt värde för dessa redovisas 
över resultaträkningen.
Information om de förändringar som redovisats i koncernens resultaträkning och 
övrigt totalresultat under perioden återfinns i tabell ”Finansiella instruments 
påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital” 
längre fram i denna not.
Kontrakterade nettovalutaflöden samt säkringar av dessa, i för respektive 
koncernföretag främmande valuta, fördelar sig mellan valutor och löptid enligt 
följande tabell.
2025-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden
Mkr/uni00B9) 2026 2027
2028
och senare 2026 2027
2028 
och senare
PLN -539 -385 539 385 0
EUR -613 -19 -1 613 19 1
HUF -153 153 0 0
USD -15 -5 15 5 0
CZK -17 17 0 0
NOK -11 11 0 0
DKK -7 7 0 0
SEK -4 4 0 0
GBP -2 2 0 0
Totalt motvärde -1 361 -410 -1 1 361 410 1
1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge.
2024-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden
Mkr/uni00B9) 2025 2026
2027 
och senare 2025 2026
2027 
och senare
PLN -734 -48 734 48
EUR -350 -14 350 14
HUF -265 265
CZK -87 -1 87 1
GBP -35 35
DKK -15 -7 15 7
USD 12 -28 -4 -12 28 4
SEK -12 12
NOK -3 -6 3 6
Totalt motvärde -1 489 -105 -4 1 489 105 4
1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 143
Noter

===== SIDA 145 =====

Not 5, forts.
Transaktionsexponering
Transaktionsexponering uppstår i den lokala enheten när in- och utflöden i 
för enheten utländska valutor inte är matchade.
Trots att koncernen har en stor internationell närvaro så är verksamheten 
huvudsakligen av lokal natur avseende valutarisker då projektens intäkter och 
kostnader normalt möts i samma valuta. Om så inte är fallet, är målsättningen 
att respektive affärsenhet ska säkra exponeringen i kontrakterade kassaflöden 
mot sin funktionella valuta för att minska resultatpåverkan orsakad av 
valutakursförändringar. Till detta används främst valutaterminskontrakt.
Valutarisken för koncernen får totalt uppgå till 50 Mkr där risken beräknas som 
den resultatpåverkan en fem procents förändring av valutakurserna medför. 
Per den 31 december 2025 uppgick valutarisken i transaktions exponeringen 
till 5 (4) Mkr före skatt, vilket skulle ge en effekt i övrigt totalresultat på 4 (3) Mkr 
efter skatt.
Skanska säkrar flöden i utländsk valuta genom att matcha kritiska villkor 
såsom nominellt belopp, valuta och förfallodatum. På detta sätt har en 
kvalitativ utvärdering av förhållandets effektivitet gjorts. Effektivitet på en 
säkring utvärderas dels när säkringsförhållandet ingås dels löpande. 
Ineffektivitet i en valutasäkring kan uppstå om tidpunkten för transaktionen 
ändras jämfört med vad som initialt uppskattades samt om kreditrisken 
hänförlig till derivatmotparten förändras.
Skanska tillämpar huvudsakligen säkringsredovisning för säkringar av kostnader 
i andra valutor än EUR i den europeiska fastighetsutvecklingsverksamheten samt 
i den svenska byggverksamheten. Verkligt värde för dessa säkringar uppgick per 
den 31 december 2025 till -17 (52) Mkr. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet 
vilket innebär att orealiserad vinst eller förlust redovisas i övrigt totalresultat. 
Verkligt värde avseende valutasäkringar för vilka säkringsredovisning inte 
tillämpas uppgick per den 31 december 2025 till 0 (-3) Mkr, inklusive verkligt 
värde på inbäddade derivat. Förändringar i verkligt värde för dessa redovisas 
över resultaträkningen.
Information om de förändringar som redovisats i koncernens resultaträkning och 
övrigt totalresultat under perioden återfinns i tabell ”Finansiella instruments 
påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital” 
längre fram i denna not.
Kontrakterade nettovalutaflöden samt säkringar av dessa, i för respektive 
koncernföretag främmande valuta, fördelar sig mellan valutor och löptid enligt 
följande tabell.
2025-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden
Mkr/uni00B9) 2026 2027
2028
och senare 2026 2027
2028 
och senare
PLN -539 -385 539 385 0
EUR -613 -19 -1 613 19 1
HUF -153 153 0 0
USD -15 -5 15 5 0
CZK -17 17 0 0
NOK -11 11 0 0
DKK -7 7 0 0
SEK -4 4 0 0
GBP -2 2 0 0
Totalt motvärde -1 361 -410 -1 1 361 410 1
1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge.
2024-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden
Mkr/uni00B9) 2025 2026
2027 
och senare 2025 2026
2027 
och senare
PLN -734 -48 734 48
EUR -350 -14 350 14
HUF -265 265
CZK -87 -1 87 1
GBP -35 35
DKK -15 -7 15 7
USD 12 -28 -4 -12 28 4
SEK -12 12
NOK -3 -6 3 6
Totalt motvärde -1 489 -105 -4 1 489 105 4
1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 143
Noter

===== SIDA 146 =====

Not 5, forts.
Omräkningsexponering
Skanskas policy är att nettoinvesteringar i Kommersiell fastighetsutveckling 
ska valutasäkras om avsikten är att sälja dessa tillgångar över tid. Säkringarna 
består av valutaterminskontrakt och/eller valutalån. Positivt verkligt värde för 
valutaterminskontrakten uppgår till 0 (0) Mkr och negativt verkligt värde uppgår 
till 0 (0) Mkr. Under 2025 har inga valutalån använts för säkring. 
Nettoinvesteringar i andra utländska dotterföretag ska normalt inte säkras, om 
inte annat beslutas av styrelsen för Skanska AB. Vid utgången av 2025 var 
0 (0) procent av nettoinvesteringar i utländsk valuta valutasäkrat. En valuta-
kursförändring där kronan faller/stiger med 10 procent gentemot övriga valutor 
skulle ge en effekt i övrigt totalresultat på +/- 3,2 (3,2) miljarder kronor efter skatt 
och hänsyn till säkringar.
Säkringsredovisning tillämpas i de fall säkring av nettoinvesteringar i utlandet 
sker. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet vilket innebär att vinster och 
förluster på säkringarna redovisas i övrigt totalresultat tills den säkrade 
transaktionen inträffar då ackumulerade värdeförändringar överförs till 
resultaträkningen. 
Effektiviteten av säkringen utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet 
uppfyller kravet. Ineffektivitet kan uppstå vid förändring i nettoinvestering samt 
om kreditrisken hänförlig till derivatmotparten förändras.
Information om de förändringar som redovisats i koncernens resultaträkning 
och övrigt totalresultat under perioden återfinns i tabell ”Finansiella instruments 
påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital” 
längre fram i denna not.
Se även not 31.
Säkring av nettoinvesteringar i utlandet
2025-12-31 2024-12-31
Valuta
Netto 
investe ringar Säkringar/uni00B9)
Säkrad 
andel, %
Netto 
investe ringar/uni00B2)
Netto   
investe ringar, %/uni00B2)
Netto 
investe ringar Säkringar/uni00B9)
Säkrad 
andel, %
Netto 
investe ringar/uni00B2)
Netto   
investe ringar, %/uni00B2)
CZK 2 901 2 901 5 3 178 3 178 5
DKK 952 952 2 727 727 1
EUR 2 916 2 916 5 3 281 3 281 5
GBP 1 886 -96 5 1 790 3 1 549 -103 7 1 445 2
NOK 7 177 7 177 12 6 819 6 819 11
PLN 1 015 1 015 2 929 929 1
USD 15 538 15 538 25 16 871 16 871 27
Övriga utländska -733 -733 -1 -883 -883 -1
Summa utländska valutor 31 653 -96 0 31 558 51 32 471 -103 0 32 367 52
SEK och elimineringar 30 202 49 30 099 48
Summa 61 760 100 62 466 100
1) Säkrat belopp före avdrag för skattedel.
2) Efter avdrag för säkrad andel.
De finansiella instrumentens betydelse för koncernens finansiella ställning
Tabellen på sidan 145 visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella 
instrument per kategori, samt en avstämning mot totala tillgångar och skulder 
i rapporten över finansiell ställning. 
Se även noterna 18, 21, 24 och 27 .
Verkligt värde avseende säkringar av transaktionsexponering redovisas under 
avtalstillgångar/avtalsskulder alternativt under övriga rörelsefordringar/skulder.
Verkliga värden
Vid fastställande av verkligt värde finns tre olika nivåer. I den första nivån används 
den officiella prisnoteringen på en aktiv marknad. I den andra nivån, som används 
då prisnotering på aktiv marknad saknas, beräknas verkligt värde med 
omvärdering till observerbara valutakurser samt med diskontering av framtida 
kassaflöden baserad på observerbara marknadsräntor för respektive löptid och 
valuta. I den tredje nivån används väsentliga inslag av indata som inte är 
observerbara på marknaden.
Verkliga värden i tabellen på sidan 145 har beräknats enligt de tre nivåer som 
nämns i detta avsnitt. Aktier och andelar samt en del av skulderna för 
tilläggsköpe skillingarna värderas till verkligt värde enligt nivå tre. Tillgångarna 
avseende obligationer har beräknats enligt nivå ett. Övriga belopp har beräknats 
enligt nivå två. Vid beräkning av verkligt värde i låneportföljen beaktas aktuella 
marknadsräntor som inkluderar det kreditriskpåslag Skanska uppskattas 
erlägga för upplåning.
Värdering av finansiella instrument med optionsinslag beräknas enligt 
Black-Scholes modell. Skanska hade per 31 december 2025 inga instrument 
med optionsinslag.
För samtliga finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde 
bedöms det verkliga värdet i stort överensstämma med det redovisade värdet.
144 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 5, forts.
Tillgångar
2025-12-31
Värderings-
nivå
Värderade till 
verkligt värde över 
resultat räkningen
Värderade till 
verkligt värde över 
övrigt totalresultat
Värderade till upplupet 
anskaffnings värde
Summa 
redovisat värde
Summa 
verkligt värde
Finansiella instrument
Räntebärande tillgångar och derivat
Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 202 10 991 11 193 11 213
Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 8 535 8 535 8 570
Kassa och bank – 10 474 10 474 10 472
202 0 30 000 30 202 30 254
Kundfordringar/uni00B2) 15 354 15 354 15 428
Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar
Aktier och andelar/uni00B3) 3 38 38 38
Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 109 109 109
0 38 109 147 147
Summa finansiella instrument 202 38 45 463 45 702 45 828
Tillgångar
2024-12-31
Värderings-
nivå
Värderade till 
verkligt värde över 
resultat räkningen
Värderade till 
verkligt värde över 
övrigt totalresultat
Värderade till upplupet 
anskaffnings värde
Summa 
redovisat värde
Summa 
verkligt värde
Finansiella instrument
Räntebärande tillgångar och derivat
Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 115 11 363 11 478 11 487
Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 3 613 3 613 3 613
Kassa och bank – 18 426 18 426 18 426
115 0 33 402 33 517 33 526
Kundfordringar/uni00B2) 18 204 18 204 18 287
Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar
Aktier och andelar/uni00B3) 3 39 39 39
Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 218 218 218
0 39 218 256 256
Summa finansiella instrument 115 39 51 824 51 977 52 069
1) Redovisat värde för finansiella tillgångar exklusive aktier och andelar samt pensioner totalt 11 193 (11 478) Mkr framgår av not 18.
2) Se not 21.
3) Aktier och andelar redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning bland finansiella tillgångar, se vidare not 18.
4)  I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa redovisas som 
finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som 
redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, 
momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar.
Avstämning mot rapport över finansiell ställning
2025-12-31 2024-12-31
Tillgångar
Finansiella instrument enligt kategorierna i IFRS 9 45 702 51 977
Övriga tillgångar
Förvaltningsfastigheter 8 268 8 154
Materiella och immateriella tillgångar 13 390 13 399
Materiella tillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 977
Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 214
Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner 3 478 3 718
Skattefordringar 2 911 3 600
Omsättningsfastigheter 51 359 56 914
Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 771
Material och varulager 1 061 1 064
Avtalstillgångar 8 841 7 769
Övriga rörelsefordringar/uni00B9) 15 292 15 651
Summa tillgångar 158 292 171 207
1)  I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 
30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa 
redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och 
fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke 
finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna 
ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis 
interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner 
och andra personalrelaterade fordringar.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 145
Noter

===== SIDA 147 =====

Not 5, forts.
Tillgångar
2025-12-31
Värderings-
nivå
Värderade till 
verkligt värde över 
resultat räkningen
Värderade till 
verkligt värde över 
övrigt totalresultat
Värderade till upplupet 
anskaffnings värde
Summa 
redovisat värde
Summa 
verkligt värde
Finansiella instrument
Räntebärande tillgångar och derivat
Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 202 10 991 11 193 11 213
Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 8 535 8 535 8 570
Kassa och bank – 10 474 10 474 10 472
202 0 30 000 30 202 30 254
Kundfordringar/uni00B2) 15 354 15 354 15 428
Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar
Aktier och andelar/uni00B3) 3 38 38 38
Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 109 109 109
0 38 109 147 147
Summa finansiella instrument 202 38 45 463 45 702 45 828
Tillgångar
2024-12-31
Värderings-
nivå
Värderade till 
verkligt värde över 
resultat räkningen
Värderade till 
verkligt värde över 
övrigt totalresultat
Värderade till upplupet 
anskaffnings värde
Summa 
redovisat värde
Summa 
verkligt värde
Finansiella instrument
Räntebärande tillgångar och derivat
Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 115 11 363 11 478 11 487
Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 3 613 3 613 3 613
Kassa och bank – 18 426 18 426 18 426
115 0 33 402 33 517 33 526
Kundfordringar/uni00B2) 18 204 18 204 18 287
Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar
Aktier och andelar/uni00B3) 3 39 39 39
Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 218 218 218
0 39 218 256 256
Summa finansiella instrument 115 39 51 824 51 977 52 069
1) Redovisat värde för finansiella tillgångar exklusive aktier och andelar samt pensioner totalt 11 193 (11 478) Mkr framgår av not 18.
2) Se not 21.
3) Aktier och andelar redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning bland finansiella tillgångar, se vidare not 18.
4)  I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa redovisas som 
finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som 
redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, 
momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar.
Avstämning mot rapport över finansiell ställning
2025-12-31 2024-12-31
Tillgångar
Finansiella instrument enligt kategorierna i IFRS 9 45 702 51 977
Övriga tillgångar
Förvaltningsfastigheter 8 268 8 154
Materiella och immateriella tillgångar 13 390 13 399
Materiella tillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 977
Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 214
Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner 3 478 3 718
Skattefordringar 2 911 3 600
Omsättningsfastigheter 51 359 56 914
Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 771
Material och varulager 1 061 1 064
Avtalstillgångar 8 841 7 769
Övriga rörelsefordringar/uni00B9) 15 292 15 651
Summa tillgångar 158 292 171 207
1)  I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 
30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa 
redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och 
fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke 
finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna 
ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis 
interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner 
och andra personalrelaterade fordringar.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 145
Noter

===== SIDA 148 =====

Not 5, forts.
Skulder
2025-12-31 Värderings nivå
Värderade till 
verkligt värde över 
resultat räkningen
Värderade till upplupet 
anskaffnings värde
Summa 
redovisat värde
Summa 
verkligt värde
Finansiella instrument
Räntebärande skulder och derivat
Finansiella skulder/uni00B9) 2, 3 471 9 708 10 179 10 333
471 9 708 10 179 10 333
Rörelseskulder
Leverantörsskulder – 12 194 12 194 12 194
Övriga rörelseskulder/uni00B2) – 333 333 333
0 12 527 12 527 12 527
Summa finansiella instrument 471 22 235 22 706 22 860
Skulder
2024-12-31 Värderings nivå
Värderade till 
verkligt värde över 
resultat räkningen
Värderade till upplupet 
anskaffnings värde
Summa 
redovisat värde
Summa 
verkligt värde
Finansiella instrument
Räntebärande skulder och derivat
Finansiella skulder/uni00B9) 2, 3 464 12 033 12 496 12 496
464 12 033 12 496 12 496
Rörelseskulder
Leverantörsskulder – 15 077 15 077 15 077
Övriga rörelseskulder/uni00B2) – 469 469 469
0 15 546 15 546 15 546
Summa finansiella instrument 464 27 578 28 042 28 042
1)  Redovisat värde för finansiella skulder, totalt 10 179 (12 496) Mkr, redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med finansiella skulder 9 790 (12 081) Mkr från not 24 och 
tilläggsköpeskilling om 389 (415) Mkr från not 26. Tilläggsköpeskilling ingår i finansiella skulder värderade till verkligt värde med 389 (415) Mkr och i finansiella skulder värderade till upplupet 
anskaffningsvärde med 0 (0) Mkr. Under året har 0 (0) Mkr betalats ut av tilläggsköpeskillingen, 21 (22) Mkr tillkommit som ränteutgift, 0 (0) Mkr omförts till icke räntebärande skuld, och en 
omvärdering har gjorts med -47 (-22) Mkr.
2)  Övriga finansiella rörelseskulder, totalt 12 527 (15 546) Mkr redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med leverantörsskulder på 12 194 (15 077) Mkr och övriga finansiella instrument 
om 333 (469) Mkr. Totala balansposten uppgår till 39 826 (45 900) Mkr. Se not 27 . Som finansiella övriga rörelseskulder redovisas upplupna räntekostnader, utställda men ej inlösta checkar, skulder 
för obetalda fastigheter etc. Övriga rörelseskulder, icke finansiella, är exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsskulder, skulder rörande pensioner och andra personalrelaterade 
skulder. Rörelseskulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde.
Avstämning mot rapport över finansiell ställning
2025-12-31 2024-12-31
Eget kapital och skulder
Finansiella instrument 22 706 28 042
Övriga skulder
Eget kapital 61 951 62 617
Pensioner 1 861 2 603
Leasingskulder 6 209 7 130
Skatteskulder 3 415 3 109
Avsättningar 9 440 10 544
Avtalsskulder 25 410 26 807
Övriga rörelseskulder/uni00B9) 27 299 30 354
Summa eget kapital och skulder 158 292 171 207
1)  Övriga finansiella rörelseskulder, totalt 12 527 (15 546) Mkr redovisas i rapporten över finansiell 
ställning tillsammans med leverantörsskulder på 12 194 (15 077) Mkr och övriga finansiella 
instrument om 333 (469) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Totala balansposten 
uppgår till 39 826 (45 900) Mkr. Se not 27 . Som finansiella övriga rörelseskulder redovisas 
upplupna räntekostnader, utställda men ej inlösta checkar, skulder för obetalda fastigheter etc. 
Övriga rörelseskulder, icke finansiella, är exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna 
räntor, momsskulder, skulder rörande pensioner och andra personalrelaterade skulder. 
Rörelseskulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde.
146 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 5, forts.
Upplysning om kvittning – finansiella instrument
2025-12-31 2024-12-31
Finansiella 
tillgångar
Finansiella 
skulder
Finansiella 
tillgångar
Finansiella 
skulder
Bruttobelopp 45 702 22 706 51 977 28 042
Belopp som har kvittats
Redovisat i balansräkningen 45 702 22 706 51 977 28 042
Belopp som omfattas av avtal om nettning -48 -48 -53 -53
Nettobelopp efter avtal om nettning 45 654 22 658 51 924 27 989
Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital
Intäkter och kostnader från finansiella instrument 
redovisade i resultaträkningen
2025 2024
Redovisat i rörelseresultatet
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till 
anskaffningsvärde 2 1
Kassaflödessäkringar borttagna ur eget kapital och 
redovisade i resultaträkningen 20 13
Summa intäkter och kostnader i rörelseresultatet 22 14
Redovisat i finansnettot
Ränteintäkter på tillgångar värderade till verkligt 
värde 181 181
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet 
anskaffningsvärde 559 613
Ränteintäkter på kassa och bank 283 359
Utdelningar 28 29
Återföring av eventuella framtida kreditförluster 2
Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 1
Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen 15 2
Summa intäkter i finansnettot 1 069 1 185
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till 
verkligt värde via resultaträkningen -29
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till 
upplupet anskaffningsvärde -520 -750
Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen -1 -2
Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen -12 -24
Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida 
kreditförluster -4
Netto kursdifferenser -7 -5
Kostnad för låneprogram -30 -35
Bankkostnader och övrigt -30 -41
Summa kostnader i finansnettot -599 -890
Netto intäkter och kostnader från finansiella 
instrument redovisat i resultaträkningen 470 295
varav ränteintäkter på finansiella tillgångar som inte 
värderats till verkligt värde via resultaträkningen 844 973
varav räntekostnader på finansiella skulder som inte 
värderats till verkligt värde via resultaträkningen -520 -750
Avstämning mot finansnettot
2025 2024
Summa intäkter från finansiella instrument 
i finansnettot 1 069 1 185
Summa kostnader på finansiella instrument 
i finansnettot -599 -890
Räntenetto på pensioner 71 22
Räntekostnader för leasingskulder -282 -277
Kapitaliserade räntekostnader 435 628
Summa finansnetto 694 667
Se även not 11.
Intäkter och kostnader redovisade i övrigt totalresultat
2025 2024
Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat -48 23
Kassaflödessäkringar omklassificerade till årets 
resultat 20 13
Omräkningsdifferenser -3 753 1 816
Upplösta omräkningsdifferenser på sålda bolag
Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34
Summa -3 853 1 885
varav redovisat i reserv för kassaflödessäkring -29 35
varav redovisat i omräkningsreserv -3 824 1 850
-3 853 1 885
Säkerheter
Koncernen har ställt säkerheter i form av finansiella fordringar som uppgår till 
807 (867) Mkr. Se vidare not 30.
Dessa säkerheter kan tas i anspråk av beställare om Skanska ej fullföljer sina 
åtaganden enligt respektive entreprenadkontrakt. Koncernen har i varierande 
omfattning erhållit säkerheter för kundfordringar i form av garantier utgivna av 
bank- och försäkringsföretag samt i vissa fall i form av garantier från moderbolag 
till beställare.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 147
Noter

===== SIDA 149 =====

Not 5, forts.
Upplysning om kvittning – finansiella instrument
2025-12-31 2024-12-31
Finansiella 
tillgångar
Finansiella 
skulder
Finansiella 
tillgångar
Finansiella 
skulder
Bruttobelopp 45 702 22 706 51 977 28 042
Belopp som har kvittats
Redovisat i balansräkningen 45 702 22 706 51 977 28 042
Belopp som omfattas av avtal om nettning -48 -48 -53 -53
Nettobelopp efter avtal om nettning 45 654 22 658 51 924 27 989
Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital
Intäkter och kostnader från finansiella instrument 
redovisade i resultaträkningen
2025 2024
Redovisat i rörelseresultatet
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till 
anskaffningsvärde 2 1
Kassaflödessäkringar borttagna ur eget kapital och 
redovisade i resultaträkningen 20 13
Summa intäkter och kostnader i rörelseresultatet 22 14
Redovisat i finansnettot
Ränteintäkter på tillgångar värderade till verkligt 
värde 181 181
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet 
anskaffningsvärde 559 613
Ränteintäkter på kassa och bank 283 359
Utdelningar 28 29
Återföring av eventuella framtida kreditförluster 2
Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 1
Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen 15 2
Summa intäkter i finansnettot 1 069 1 185
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till 
verkligt värde via resultaträkningen -29
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till 
upplupet anskaffningsvärde -520 -750
Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen -1 -2
Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder 
värderade till verkligt värde via resultaträkningen -12 -24
Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida 
kreditförluster -4
Netto kursdifferenser -7 -5
Kostnad för låneprogram -30 -35
Bankkostnader och övrigt -30 -41
Summa kostnader i finansnettot -599 -890
Netto intäkter och kostnader från finansiella 
instrument redovisat i resultaträkningen 470 295
varav ränteintäkter på finansiella tillgångar som inte 
värderats till verkligt värde via resultaträkningen 844 973
varav räntekostnader på finansiella skulder som inte 
värderats till verkligt värde via resultaträkningen -520 -750
Avstämning mot finansnettot
2025 2024
Summa intäkter från finansiella instrument 
i finansnettot 1 069 1 185
Summa kostnader på finansiella instrument 
i finansnettot -599 -890
Räntenetto på pensioner 71 22
Räntekostnader för leasingskulder -282 -277
Kapitaliserade räntekostnader 435 628
Summa finansnetto 694 667
Se även not 11.
Intäkter och kostnader redovisade i övrigt totalresultat
2025 2024
Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat -48 23
Kassaflödessäkringar omklassificerade till årets 
resultat 20 13
Omräkningsdifferenser -3 753 1 816
Upplösta omräkningsdifferenser på sålda bolag
Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34
Summa -3 853 1 885
varav redovisat i reserv för kassaflödessäkring -29 35
varav redovisat i omräkningsreserv -3 824 1 850
-3 853 1 885
Säkerheter
Koncernen har ställt säkerheter i form av finansiella fordringar som uppgår till 
807 (867) Mkr. Se vidare not 30.
Dessa säkerheter kan tas i anspråk av beställare om Skanska ej fullföljer sina 
åtaganden enligt respektive entreprenadkontrakt. Koncernen har i varierande 
omfattning erhållit säkerheter för kundfordringar i form av garantier utgivna av 
bank- och försäkringsföretag samt i vissa fall i form av garantier från moderbolag 
till beställare.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 147
Noter

===== SIDA 150 =====

Not 6. Intäkter
Intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 16 
Leasingavtal, se not 1. För intäkter enligt IFRS 15, se även not 7 . Intäkter från avtal 
med kunder uppgick till 174 764 (174 951) Mkr, hyresintäkter från leasingavtal 
uppgick till 1 894 (1 530) Mkr, beträffande övriga intäktsslag så redovisas 
utdelningar och ränteintäkter i finansnettot, se not 11.
Intäkter per verksamhetsgren
2025 2024
Byggverksamhet/uni00B9) 171 121 168 554
Bostadsutveckling 5 121 9 849
Kommersiell fastighetsutveckling 6 781 8 943
Förvaltningsfastigheter 472 363
Övrigt
– Centralt 588 9
– Elimineringar, se nedan -7 425 -11 237
Summa 176 658 176 481
1)  Intern byggnation till joint ventures i OPS-portföljen ingår i Byggverksamheten med 
25 (193) Mkr. Eliminering sker ej då dessa intäkter utgör fakturering till joint ventures, 
vilka redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Inom Elimineringar redovisas
2025 2024
Intern byggnation till 
– Byggverksamhet -265 -272
– Bostadsutveckling -2 932 -3 261
– Kommersiell fastighetsutveckling -3 617 -4 718
Interna fastighetsförsäljningar -548 -2 924
Övrigt -62 -62
Summa -7 425 -11 237
Övrigt
För transaktioner med närstående se not 36.
Not 7. Avtalstillgångar och avtalsskulder
Avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med 
kunder, se not 1. För risker i pågående uppdrag, se not 2.
Uppgifter ur rapporten över finansiell ställning
2025-12-31 2024-12-31
Avtalstillgångar  8 841 7 769
Avtalsskulder  25 410 26 807
Avtalstillgångar
2025 2024
Ingående balans 7 769 7 865
Upparbetad intäkt under året, ännu ej fakturerat 8 442 5 376
Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året 47 934 43 675
Fakturering -53 452 -48 911
Årets nedskrivningar -3
Återföring av nedskrivningar 7
Omklassificering -1 004 -566
Årets kursdifferenser -845 322
Redovisat värde vid årets slut 8 841 7 769
Avtalsskulder
2025 2024
Ingående balans 26 807 23 220
Fakturering 99 071 101 988
Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året -84 071 -87 470
Upparbetad intäkt under året, fakturerat tidigare år -14 529 -12 403
Omklassificering 974 480
Årets kursdifferenser -2 843 992
Redovisat värde vid årets slut 25 410 26 807
Not 7 , forts.
Framtida intäkter för återstående prestationsåtaganden fördelar sig på följande år.
Förväntad intäktsredovisning av återstående prestationsåtaganden 2025
2026 2027 2028 2029 ≥2030 Summa
Byggverksamhet 126 728 70 367 36 028 15 835 8 939 257 898
Bostadsutveckling 2 960 1 926 1 212 23 6 121
Kommersiell fastighetsutveckling 6 883 999 863 8 745
Summa 136 572 73 291 38 104 15 858 8 939 272 764
Förväntad intäktsredovisning av återstående prestationsåtaganden 2024
2025 2026 2027 2028 ≥2029 Summa
Byggverksamhet 137 346 75 326 47 256 16 097 8 973 284 998
Bostadsutveckling 3 740 1 553 20 5 312
Kommersiell fastighetsutveckling 3 071 3 998 520 7 589
Summa 144 157 80 877 47 796 16 097 8 973 297 899
148 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 8. Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag
Under året har intäkterna ökat med 177 Mkr till 176 658 (176 481) Mkr. Totala 
kostnader har ökat med 350 Mkr, till -170 084 (-169 734) Mkr. Rörelseresultatet har 
minskat med 174 Mkr, till 6 574 (6 748 ) Mkr. 
2025 2024
Intäkter 176 658 176 481
Personalkostnader/uni00B9) -32 496 -32 485
Avskrivningar -2 830 -2 712
Nedskrivningar/uni00B2) - 909 -541
Redovisat värde sålda omsättningsfastigheter -8 523 -11 844
Resultat från joint ventures och intresseföretag  323 253
Resultat sålda materiella anläggningstillgångar  135 122
Värdeförändring förvaltningsfastigheter  53 737
Andra rörelsekostnader/uni00B3), /uni2074) -125 837 -123 264
Totala kostnader -170 084 -169 734
Rörelseresultat 6 574 6 748
1) I not 33 framgår vad som ingår i personalkostnader. 
2)  Exklusive nedskrivningar/återföring av nedskrivningar i joint ventures och intresseföretag 
vilka ingår i posten ”Resultat från joint ventures och intresseföretag” och uppgår till -2 (0) Mkr.
3)  I andra rörelsekostnader ingår bland annat inköpt material, maskinhyror och under-
entreprenörer.
4)  Utgifter för forskning och utveckling har kostnadsförts med -142 (-145) Mkr och ingår 
i andra rörelsekostnader.
Not 9. Avskrivningar
Avskrivningar sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IFRS 16 
Leasingavtal och IAS 38 Immateriella tillgångar, se not 1. 
Avskrivningar per tillgångsslag
2025 2024
Immateriella tillgångar -88 -116
Materiella anläggningstillgångar -1 744 -1 636
Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -998 -959
Summa -2 830 -2 712
Not 10. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 
Nedskrivningar, se not 1. 
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar av omsättningsfastigheter redovisas 
i enlighet med IAS 2 Varulager.
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per tillgångsslag 
2025 2024
Immateriella tillgångar -42 -1
Materiella anläggningstillgångar -14
Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -142 1
Placeringar i joint ventures och intresseföretag -2
Omsättningsfastigheter -707 -541
Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter -3
Summa -911 -541
Not 11. Finansnetto
2025 2024
Finansiella intäkter
Ränteintäkter 1 023 1 131
Räntenetto på pensioner 71 22
Utdelningar 28 29
Återföring av nedskrivning hänförlig till framtida 
kreditförluster 2
Förändring av marknadsvärde 16 3
1 140 1 185
Finansiella kostnader
Räntekostnader -520 -758
Räntekostnader för leasingskulder -282 -277
Aktiverade räntekostnader 415 585
Aktiverade räntekostnader från leasing 20 43
Förändring marknadsvärde -12 -26
Netto kursdifferenser -7 -5
Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida 
kreditförluster -4
Övriga finansiella kostnader -60 -77
-446 -517
Summa 694 667
Uppgift om hur stor del av finansnettots intäkter och kostnader som kommer från 
finansiella instrument redovisas i not 5.
Räntenetto
Finansnettot uppgick sammantaget till 694 (667) Mkr varav räntenettot uppgick 
till 727 (746) Mkr. 
Ränteintäkterna minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 023 (1 131) 
Mkr. Ränteintäkter erhölls till en genomsnittlig räntesats om 3,54 (4,50) procent. 
Räntekostnaderna före aktiverade räntor uppgick till -802 (-1 035) Mkr. Under året 
aktiverades räntekostnader om 435 (628) Mkr i pågående projekt för egen 
räkning.
Räntekostnader, exklusive ränta på pensionsskuld och leasingskulder, betalades 
till en under året genomsnittlig räntesats om 4,35 (5,41) procent. Den 
genomsnittliga räntesatsen för leasingskulder uppgick till 4,20 (3,88) procent.
Räntenetto på pensioner, som avser nettot av kostnadsräntor på 
förmånsbestämda pensionsförpliktelser och avkastning på 
pensionsförvaltningstillgångar, ökade till 71 (22) Mkr. Se vidare not 25.
Koncernen har räntenetto som redovisas i rörelseresultatet med 2 (1) Mkr, 
se redovisnings- och värderingsprinciper, not 1.
Förändring av marknadsvärde
Förändring av marknadsvärde uppgick till 4 (-23) Mkr.
Övrigt finansnetto
Övrigt finansnetto uppgick till -37 (-56) Mkr och avsåg olika avgifter för 
kreditfaciliteter och bankgarantier, kursdifferenser, utdelningar samt nedskrivning 
hänförlig till framtida eventuella kreditförluster enligt IFRS 9.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 149
Noter

===== SIDA 151 =====

Not 8. Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag
Under året har intäkterna ökat med 177 Mkr till 176 658 (176 481) Mkr. Totala 
kostnader har ökat med 350 Mkr, till -170 084 (-169 734) Mkr. Rörelseresultatet har 
minskat med 174 Mkr, till 6 574 (6 748 ) Mkr. 
2025 2024
Intäkter 176 658 176 481
Personalkostnader/uni00B9) -32 496 -32 485
Avskrivningar -2 830 -2 712
Nedskrivningar/uni00B2) - 909 -541
Redovisat värde sålda omsättningsfastigheter -8 523 -11 844
Resultat från joint ventures och intresseföretag  323 253
Resultat sålda materiella anläggningstillgångar  135 122
Värdeförändring förvaltningsfastigheter  53 737
Andra rörelsekostnader/uni00B3), /uni2074) -125 837 -123 264
Totala kostnader -170 084 -169 734
Rörelseresultat 6 574 6 748
1) I not 33 framgår vad som ingår i personalkostnader. 
2)  Exklusive nedskrivningar/återföring av nedskrivningar i joint ventures och intresseföretag 
vilka ingår i posten ”Resultat från joint ventures och intresseföretag” och uppgår till -2 (0) Mkr.
3)  I andra rörelsekostnader ingår bland annat inköpt material, maskinhyror och under-
entreprenörer.
4)  Utgifter för forskning och utveckling har kostnadsförts med -142 (-145) Mkr och ingår 
i andra rörelsekostnader.
Not 9. Avskrivningar
Avskrivningar sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IFRS 16 
Leasingavtal och IAS 38 Immateriella tillgångar, se not 1. 
Avskrivningar per tillgångsslag
2025 2024
Immateriella tillgångar -88 -116
Materiella anläggningstillgångar -1 744 -1 636
Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -998 -959
Summa -2 830 -2 712
Not 10. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 
Nedskrivningar, se not 1. 
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar av omsättningsfastigheter redovisas 
i enlighet med IAS 2 Varulager.
Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per tillgångsslag 
2025 2024
Immateriella tillgångar -42 -1
Materiella anläggningstillgångar -14
Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -142 1
Placeringar i joint ventures och intresseföretag -2
Omsättningsfastigheter -707 -541
Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter -3
Summa -911 -541
Not 11. Finansnetto
2025 2024
Finansiella intäkter
Ränteintäkter 1 023 1 131
Räntenetto på pensioner 71 22
Utdelningar 28 29
Återföring av nedskrivning hänförlig till framtida 
kreditförluster 2
Förändring av marknadsvärde 16 3
1 140 1 185
Finansiella kostnader
Räntekostnader -520 -758
Räntekostnader för leasingskulder -282 -277
Aktiverade räntekostnader 415 585
Aktiverade räntekostnader från leasing 20 43
Förändring marknadsvärde -12 -26
Netto kursdifferenser -7 -5
Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida 
kreditförluster -4
Övriga finansiella kostnader -60 -77
-446 -517
Summa 694 667
Uppgift om hur stor del av finansnettots intäkter och kostnader som kommer från 
finansiella instrument redovisas i not 5.
Räntenetto
Finansnettot uppgick sammantaget till 694 (667) Mkr varav räntenettot uppgick 
till 727 (746) Mkr. 
Ränteintäkterna minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 023 (1 131) 
Mkr. Ränteintäkter erhölls till en genomsnittlig räntesats om 3,54 (4,50) procent. 
Räntekostnaderna före aktiverade räntor uppgick till -802 (-1 035) Mkr. Under året 
aktiverades räntekostnader om 435 (628) Mkr i pågående projekt för egen 
räkning.
Räntekostnader, exklusive ränta på pensionsskuld och leasingskulder, betalades 
till en under året genomsnittlig räntesats om 4,35 (5,41) procent. Den 
genomsnittliga räntesatsen för leasingskulder uppgick till 4,20 (3,88) procent.
Räntenetto på pensioner, som avser nettot av kostnadsräntor på 
förmånsbestämda pensionsförpliktelser och avkastning på 
pensionsförvaltningstillgångar, ökade till 71 (22) Mkr. Se vidare not 25.
Koncernen har räntenetto som redovisas i rörelseresultatet med 2 (1) Mkr, 
se redovisnings- och värderingsprinciper, not 1.
Förändring av marknadsvärde
Förändring av marknadsvärde uppgick till 4 (-23) Mkr.
Övrigt finansnetto
Övrigt finansnetto uppgick till -37 (-56) Mkr och avsåg olika avgifter för 
kreditfaciliteter och bankgarantier, kursdifferenser, utdelningar samt nedskrivning 
hänförlig till framtida eventuella kreditförluster enligt IFRS 9.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 149
Noter

===== SIDA 152 =====

Not 12. Lånekostnader
Aktivering av lånekostnader sker för investeringar som tar betydande tid i anspråk 
för färdigställande, se not 1.
Lånekostnader har under året aktiverats till en räntesats om 4,48 (5,47) procent.
Under året 
aktiverade räntor
Totalt ackumulerat 
aktiverade räntor ingående 
i anskaffningsvärdet
2025 2024 2025 2024
Omsättningsfastigheter 435 628 1 141 1 067
Summa 435 628 1 141 1 067
Not 13. Inkomstskatter
Inkomstskatter redovisas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter.
Skattekostnad
2025 2024
Aktuell skatt -1 023 -1 511
Uppskjutna skattekostnader från förändring 
av temporära skillnader -631 -281
Uppskjutna skattekostnader från förändring 
av förlustavdrag 159 -44
Förändring av avsättning för skatterisker -1 5
Summa -1 496 -1 831
Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat
2025 2024
Uppskjutna skatter hänförliga till kassaflödessäkringar 13 -7
Uppskjutna skatter hänförliga till pensioner -112 -236
Summa -99 -242
Sambandet mellan skatt beräknad efter sammanvägning av nominella 
skattesatser och redovisad skatt
Koncernens redovisade skatt uppgår till 21 (25) procent. Koncernens 
sammanvägda nominella skattesats har beräknats till 26 (26) procent.
Genomsnittlig nominell skattesats för hemmamarknaderna i Europa uppgår till 
21 (21) procent och för USA till drygt 29 (30) procent, beroende på resultatets 
fördelning mellan de olika delstaterna.
Sambandet mellan skatt beräknad efter sammanvägning av nominella 
skattesatser 26 (26) procent och redovisad skatt 21 (25) procent belyses 
i nedanstående tabell.
2025 2024
Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415
Skatt enligt sammanvägning av nominella skattesatser, 
26 (26) % -1 872 -1 848
Skatteeffekt av
Fastighetsförsäljningar/uni00B9) 186 121
Utnyttjade förlustavdrag som ej tillgångsredovisats 38
Övrigt 152 -104
Redovisad skattekostnad -1 496 -1 831
1)  I flera av de länder där Skanska är verksamt är försäljning av fastighetsprojekt genom 
avyttring av bolag skattefria.
Årets betalda inkomstskatter uppgår till 806 (1 712) Mkr. Betalda inkomstskatter 
kan variera väsentligt mellan åren för de länder vari koncernen har verksamhet. 
Underlaget för inkomstbeskattningen bestäms ofta efter andra principer än 
de som gäller för upprättandet av koncernens resultaträkning. Om slutlig 
inkomstskatt understiger preliminärt uttagen skatt tidigare år kan årets betalda 
inkomstskatter bli väsentligt reducerade. 
I nedanstående tabell visas hur betalda inkomstskatter fördelar sig mellan 
olika länder:
Betalda inkomstskatter
2025 2024
USA 410 USA 1 212
Polen 134 Norge 414
Sverige 100 Sverige -116
Storbritannien 85 Tjeckien 130
Finland 33 Polen 100
Övriga 43 Övriga -28
Summa 806 Summa 1 712
Skattefordringar och skatteskulder
2025-12-31 2024-12-31
Skattefordringar 1 068 1 371
Skatteskulder 355 685
Netto skattefordringar (+)/skatteskulder (-) 713 686
Skattefordringar och skatteskulder avser skillnad mellan årets beräknade 
inkomstskatt och erlagd preliminär skatt samt ännu ej reglerade inkomstskatter 
för tidigare år.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder
2025-12-31 2024-12-31
Uppskjutna skattefordringar för leasingskulder 1 308 1 375
Uppskjutna skattefordringar för förlustavdrag 279 138
Uppskjutna skattefordringar för andra tillgångar 320 310
Uppskjutna skattefordringar för avsättningar pensioner 256 429
Uppskjutna skattefordringar för pågående projekt 464 574
Andra uppskjutna skattefordringar 2 066 2 313
Summa före nettoredovisning 4 692 5 139
Nettoredovisning av kvittningsbara uppskjutna 
skattefordringar/skatteskulder -2 849 -2 910
Uppskjutna skattefordringar enligt rapport över 
finansiell ställning 1 843 2 230
2025-12-31 2024-12-31
Uppskjutna skatteskulder på nyttjanderätter 1 273 1 358
Uppskjutna skatteskulder för förvaltningsfastigheter 710 626
Uppskjutna skatteskulder för andra långfristiga 
tillgångar 496 525
Uppskjutna skatteskulder för pågående projekt 1 963 1 350
Uppskjutna skatteskulder för andra kortfristiga 
tillgångar 298 280
Andra uppskjutna skatteskulder 1 169 1 195
Summa före nettoredovisning 5 909 5 333
Nettoredovisning av kvittningsbara uppskjutna 
skattefordringar/skatteskulder -2 849 -2 910
Uppskjutna skatteskulder enligt rapport 
över finansiell ställning 3 060 2 424
150 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Noter
Not 13, forts.
Förändring av nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter
2025 2024
Nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter 
vid årets början -194 300
Desinvesteringar 9 19
Redovisat i övrigt totalresultat -99 -242
Uppskjutna skattekostnader -473 -320
Kursdifferenser -460 49
Nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter 
vid årets slut -1 217 -194
Andra uppskjutna skattefordringar än för förlustavdrag avser temporära skillnader 
mellan skattemässiga värden och i rapporten över finansiell ställning redovisade 
värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat när koncernens värderings-
princip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernföretaget. I huvudsak 
är dessa uppskjutna skattefordringar realiserade inom fem år. Uppskjutna 
skattefordringar uppstår exempelvis när redovisad avskrivning/nedskrivning av 
tillgångar blir skattemässigt avdragsgill först en senare period, vid eliminering av 
internvinster, när avsättningar för förmånsbestämda pensioner skiljer sig mellan 
lokala regler och IAS 19, när erforderliga avsättningar blir skattemässigt 
avdragsgilla en senare period samt när förskottsbetalningar till pågående 
projekt beskattas enligt kontantprincipen.
Uppskjutna skatteskulder för andra tillgångar och andra uppskjutna skatteskulder 
avser temporära skillnader mellan skattemässiga värden och i rapporten över 
finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat 
när koncernens värderingsprincip avviker från den som tillämpas lokalt av 
koncernföretaget. I huvudsak bedöms dessa uppskjutna skatteskulder bli 
realiserade inom fem år. Uppskjutna skatteskulder uppstår exempelvis när 
skattemässig avskrivning innevarande period är större än erforderlig ekonomisk 
avskrivning samt när upparbetade vinster i pågående projekt beskattas först när 
projektet är färdigställt. 
Temporära skillnader och förlustavdrag (underskottsbelopp) 
som inte redovisas som uppskjutna skattefordringar
2025-12-31 2024-12-31
Förlustavdrag med förfallodag inom ett år 141 161
Förlustavdrag med förfallodag senare än ett år 
men inom tre år 359 328
Förlustavdrag med förfallodag senare än tre år 3 409 3 566
Summa 3 909 4 055
Skanska har förlustavdrag i flera olika länder. För några av dessa länder är 
sannolikheten för utnyttjandet av förlustavdragen svår att bedöma varför 
ingen uppskjuten skattefordran redovisas. Tabellen avser skattebasen för 
förlustavdragen och inte skatteeffekten.
Pelare II
Skanska omfattas av reglerna om global minimibeskattning (Pelare II) som trädde 
i kraft 1 januari 2024. Enligt dessa regler anses Skanska vara lågbeskattat i de 
länder där den totala effektiva skattesatsen, enligt särskilda beräkningsgrunder, 
understiger 15 procent. Om koncernen anses vara lågbeskattad ska en 
tilläggsskatt motsvarande mellanskillnaden betalas.
Regelverket för att beräkna den effektiva skatten är komplext, varför en tillfällig 
förenklingsregel (Safe Harbour) kan tillämpas under övergångs perioden 
2024–2026. Safe Harbour omfattar tre tester rörande omsättning och resultat, 
förenklad effektiv skatt respektive substans. Om minst ett av dessa tester uppfylls 
i respektive land behöver inte de mer komplexa permanenta beräkningsreglerna 
tillämpas under denna period. 
För 2024 uppfyllde Skanska minst ett av Safe Harbour-testerna i samtliga länder 
förutom Sverige, varför en process för anpassning till de permanenta reglerna 
genomförs i Sverige. Baserat på 2024 års utfall är bedömningen att ingen 
tilläggsskatt behöver betalas för 2024 och 2025 eftersom de permanenta 
reglerna inte medräknar skattefria försäljningar i resultatet. Första 
rapporteringstillfället för 2024 infaller den 30 juni 2026.
Not 14. Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella 
anläggningstillgångar, se not 1.
Som materiella anläggningstillgångar redovisas kontor och andra byggnader 
som används i koncernens rörelse. Maskiner och inventarier redovisas i en post.
Materiella anläggningstillgångar fördelat per tillgångsslag
2025-12-31 2024-12-31
Byggnader och mark  1 354  1 382  
Maskiner och inventarier  8 011  7 583  
Pågående nyanläggningar  101   96  
Summa   9 466    9 061  
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 151
Noter

===== SIDA 153 =====