FULLTEXT DEL 4 AV 8
Årsredovisning 2025
Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (omsättning) 2025−12−31 % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Omfattas av taxonomin Förenlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vattenresurser och marina resurser (WTR) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 7,6 1,5 1,5 0,0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 31,2 6,5 6,1 0,1 0,0 1) I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i stocken (kapitalutgifter) 2025−12−31 % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Omfattas av taxonomin Förenlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vattenresurser och marina resurser (WTR) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 10,9 4,2 4,2 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 32,1 8,3 8,0 0,0 0,0 1) I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (omsättning) 2025−12−31 % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Omfattas av taxonomin Förenlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vattenresurser och marina resurser (WTR) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 17,8 2,8 2,8 0,0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 31,0 6,3 5,9 0,1 0,0 1) I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. Centrala resultatindikatorer för exponeringar utanför balansräkningen – i flödet (kapitalutgifter) 2025−12−31 % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Omfattas av taxonomin Förenlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vattenresurser och marina resurser (WTR) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 25,6 9,6 9,6 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 32,6 8,2 8,0 0,0 0,0 1) I enlighet med artikel 7.8 i denna förordning. 2025−12−31 Förenlig med taxonomin Icke bedömda exponeringar¹ Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställnings verksamheter varav möjliggörande verksamheter Den cirkulära ekonomin (CE) Miljöföroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,0 0,0 1,2 0,3 0,0 0,3 2,2 2025−12−31 Förenlig med taxonomin Icke bedömda exponeringar¹ Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställnings verksamheter varav möjliggörande verksamheter Den cirkulära ekonomin (CE) Miljöföroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,0 1,4 0,2 0,0 0,0 0,3 2,4 2025−12−31 Förenlig med taxonomin Icke bedömda exponeringar¹ Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställnings verksamheter varav möjliggörande verksamheter Den cirkulära ekonomin (CE) Miljöföroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,0 0,0 2,0 0,3 0,0 0,2 1,9 2025−12−31 Förenlig med taxonomin Icke bedömda exponeringar¹ Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställnings verksamheter varav möjliggörande verksamheter Den cirkulära ekonomin (CE) Miljöföroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,0 2,7 0,2 0,0 0,0 0,2 2,1 137Handelsbanken Årsredovisning 2025 2.4 ===== SIDA 140 ===== Central resultatindikator för livförsäkringsverksamhet Investeringsindikator Exponeringar % mkr 1 Total andel tillgångar under förvaltning 100,0 316 875 2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 45,6 144 339 % omfattade tillgångar % omsättnings baserade % kapitalutgifts baserade 3 Omfattas av taxonomin 32,1 31,8 4 Kärnteknisk verksamhet¹ 0,1 0,0 5 Fossilgasverksamhet² 0,0 0,0 6 Förenliga med taxonomin 6,4 8,3 7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,8 6,9 8 varav icke-finansiella företag 4,8 6,9 9 varav finansiella företag 10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 11 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär investeringsrisken 0,1 0,1 12 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis³ 1,5 1,3 13 Omställningsverksamhet 0,3 0,2 14 Möjliggörande verksamheter 2,4 2,5 15 Kärnteknisk verksamhet¹ 0,1 0,0 16 Fossilgasverksamhet² 0,0 0,0 Taxonomiförenlighet per mål % omsättnings baserade % kapitalutgifts baserade 17 Begränsning av klimatförändringar (CCM) 5,9 8,1 18 Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,1 19 Vattenresurser och marina resurser (WTR) 20 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,4 0,2 21 Miljöföroreningar (PPC) 22 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 23 Ickebedömda exponeringar 24 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga⁴ 25 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten⁵ 26 Exponeringar mot motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning⁶ Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr 27 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 85,5 123 358 28 varav icke-finansiella företag 70,9 102 283 29 varav finansiella företag 30 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 31 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär investeringsrisken 1,9 2 710 32 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis³ 12,7 18 272 1) Som avses i avsnitten 4.26, 4.27 och 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning (EU) 2021/2139. 2) Som avses i avsnitten 4.29, 4.30 och 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning (EU) 2021/2139. 3) I enlighet med artikel 7.3 i denna förordning. 4) I enlighet med artikel 7.8 a och b i denna förordning. 5) Värdena i båda kolumnerna bör vara samma. 6) I enlighet med artikel 6.1b i denna förordning. 138 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 Inledning Finansiella rapporter ÖvrigtFörvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport EU-taxonomin 2.4 ===== SIDA 141 ===== ===== SIDA 142 ===== 2.5 Revisorns granskningsberättelse av Svenska Handelsbanken AB (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport 140 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 Inledning Finansiella rapporter Övrigt 2.5 Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Revisors rapport Revisorns granskningsberättelse av Svenska Handelsbanken AB (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Svenska Handels banken AB (publ), org.nr 502007 -7862 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av håll - barhetsrapporten för Svenska Handels banken AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbar - hetsrapporten ingår på sidorna 57 -139 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrap - porten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlig - het med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genom - fört för att identifiera rapporterad hållbar - hetsinformation har utförts såsom den be - skrivs i IRO-1 i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekom - mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets - rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommen - dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är till - räckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan infor - mation än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-56 och 143-347. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhets - rapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rappor- tera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verk - ställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent - ligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredo- visningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekom - mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets - rapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbar - hetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säker - het och den säkerhet som har uppnåtts är där - för lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig - heter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (Interna - tional Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter - levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Handels banken AB (publ) enligt god revisors - sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhets - rapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbar - hetsrapporten vare sig dessa beror på oegent - ligheter eller misstag. Vid denna riskbedöm - ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbar - hetsrapporten i syfte att utforma gransknings - åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kon - trollen. Granskningen består av att göra för - frågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhets - rapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den pro - cess som företaget har genomfört för att iden - tifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att förstå källorna till den information som använts. • Granskat företagets interna dokumentation i urval. • Utvärderat om den information som erhållits överensstämmer med beskrivningen av pro - cessen i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbar - hetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att erhålla en förståelse för den interna kontrollmiljön, rap - porteringsprocessen och de informations - system som är relevanta för upprättandet av hållbarhetsrapporten. • Utvärderat om den information som identi - fierats som väsentlig av bolaget ingår i håll - barhetsrapporten. ===== SIDA 143 ===== 141Handelsbanken Årsredovisning 2025 2.5 • Genomfört förfrågningar, analytiska gransk - ningsåtgärder samt stickprovsvis testning avseende utvalda upplysningar i hållbarhets - rapporten. • Bedömt om presentationen av hållbarhets - rapporten är förenlig med ESRS. Våra granskningsåtgärder avseende taxonomi - upplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande: • Genomfört förfrågningar till företagsled - ningen och andra personer i företaget för att erhålla en förståelse för processen och käl - lorna till den information som använts i taxo - nomiupplysningarna • Genomfört analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda taxonomiupplysningar. • Utvärderat om presentationen av taxonomi - upplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande informa - tion i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Svenska Handels - banken AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möj - liga framtida aktiviteter av Svenska Handels - banken AB (publ). Faktiska utfall kommer sanno- likt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 25 februari 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Deloitte AB Magnus Svensson Henryson Malin Lüning Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor ===== SIDA 144 ===== ===== SIDA 145 ===== 3.0 Finansiella rapporter Finansiella rapporter 143Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.0 ===== SIDA 146 ===== 3.1 Koncernen Resultaträkning Koncernens resultaträkning mkr Not 2025 2024 Ränteintäkter K3 129 379 171 125 varav hänförligt till finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde¹ 115 233 150 587 Räntekostnader K3 −86 837 −124 284 Räntenetto 42 542 46 841 Provisionsintäkter K4 13 417 13 252 Provisionskostnader K4 −1 554 −1 526 Provisionsnetto 11 863 11 726 Nettoresultat av finansiella transaktioner K5 1 692 3 103 Försäkringsresultat 137 126 Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 152 297 Försäkringsnetto K6 289 422 Övriga utdelningsintäkter 11 16 Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat −9 27 Övriga intäkter K7 408 209 Summa intäkter 56 796 62 345 Personalkostnader K8 −14 777 −15 731 Övriga kostnader K9 −6 770 −7 474 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar K10 −2 020 −2 004 Summa kostnader −23 567 −25 209 Resultat före kreditförluster och statliga avgifter 33 229 37 136 Kreditförluster, netto K11 313 601 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar K12 8 13 Statliga avgifter K13 −2 800 −2 733 Rörelseresultat 30 750 35 016 Skatter K37 −6 755 −7 795 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 23 995 27 221 Årets resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, efter skatt K14 −266 234 Årets resultat 23 729 27 456 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 23 727 27 451 varav hänförligt till kvarvarande verksamhet 23 993 27 217 varav hänförligt till avvecklad verksamhet −266 234 Innehav utan bestämmande inflytande 3 5 Resultat per aktie, total verksamhet, kr K15 11,98 13,86 efter utspädning K15 11,98 13,86 Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet, kr K15 12,12 13,75 efter utspädning K15 12,12 13,75 Resultat per aktie, avvecklad verksamhet, kr K15 −0,13 0,12 efter utspädning K15 −0,13 0,12 1) Posten inkluderar ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning. 144 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 147 ===== Totalresultat Koncernens totalresultat mkr 2025 2024 Årets resultat 23 729 27 456 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Förmånsbestämda pensionsplaner 622 344 Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat −1 207 Skatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen −123 −77 varav förmånsbestämda pensioner −122 −36 varav egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat −1 −41 Summa 498 475 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar −88 160 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat −8 6 Försäkringsavtal −16 66 Årets omräkningsdifferens −5 425 1 758 varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet 710 −230 Skatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen 329 −52 varav kassaflödessäkringar 18 −33 varav skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat −2 −1 varav säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet −146 47 varav omräkningsdifferens 459 −65 Summa −5 209 1 937 Summa övrigt totalresultat −4 711 2 412 Årets totalresultat 19 018 29 868 varav tillhör Aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 19 020 29 870 Innehav utan bestämmande inflytande −2 −2 Årets omklassificeringar till resultaträkningen framgår av Förändring i eget kapital. För perioden januari-december 2025 uppgick övrigt totalresultat till -4 711 mkr (2 412) efter skatt. Den främsta förklaringen till den stora negativa effekten på övrigt totalresultat är omräkningen av den utländska verksamheten uppgående till -5 112 mkr (1 740) efter skatt. Detta är en följd av att den svenska kronan stärkts under året mot alla valutor i de länder koncernen har verksamhet i. Övrigt totalresultat har påverkats positivt under perioden med 500 mkr (308) efter skatt huvudsakligen till följd av högre diskonteringsränta avseende det svenska pensionsåtagandet. Diskonteringsräntan uppgick till 3,9% jämfört med 3,6% per årsskiftet 2024. 145Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 148 ===== Balansräkning Koncernens balansräkning mkr Not 2025 2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 408 154 529 995 Övrig utlåning till centralbanker K16 24 526 12 547 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m K17 188 272 172 606 Utlåning till övriga kreditinstitut K18 21 694 18 922 Utlåning till allmänheten K19 2 263 765 2 297 878 Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring −5 510 −6 399 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K20 53 631 47 508 Aktier och andelar K21 16 549 14 746 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K22 881 860 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken K23 312 284 287 984 Derivatinstrument K24 21 752 47 069 Immateriella tillgångar K27 7 991 8 426 Materiella tillgångar K28 4 956 4 803 Aktuella skattefordringar 14 100 Uppskjutna skattefordringar K37 631 157 Pensionstillgångar K8 14 920 13 102 Tillgångar som innehas för försäljning K14 43 580 74 506 Övriga tillgångar K29 6 956 11 896 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K30 2 518 2 468 Summa tillgångar K43 3 387 566 3 539 173 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K31 64 525 84 280 In- och upplåning från allmänheten K32 1 293 784 1 310 739 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken K33 312 714 288 263 Emitterade värdepapper m m K34 1 429 185 1 550 027 Derivatinstrument K24 26 211 15 956 Korta positioner K35 2 163 1 007 Försäkringsskulder K36 7 310 7 808 Aktuella skatteskulder 726 957 Uppskjutna skatteskulder K37 4 028 3 744 Avsättningar K38 538 378 Skulder som innehas för försäljning K14 413 10 623 Övriga skulder K39 10 524 15 376 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K40 2 029 2 935 Efterställda skulder K41 34 061 37 054 Summa skulder K43 3 188 211 3 329 146 Eget kapital Innehav utan bestämmande inflytande 3 6 Aktiekapital 3 069 3 069 Överkursfond 8 758 8 758 Reserver K42 13 953 18 659 Balanserad vinst 149 845 152 085 Årets resultat, tillhörande aktieägare i Svenska Handelsbanken AB 23 727 27 451 Summa eget kapital 199 355 210 027 Summa skulder och eget kapital 3 387 566 3 539 173 146 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 149 ===== Förändring i eget kapital Koncernens förändring i eget kapital 2025 mkr Aktie kapital Överkurs fond Övriga reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Totalt Förmåns bestämda pensions planer Kassa flödes säkringar Verkligt värde via övrigt totalresultat Försäkrings avtal Omräkning utländsk verksamhet Ingående balans 3 069 8 758 12 271 308 369 462 5 249 179 535 6 210 027 Årets resultat 23 727 3 23 729 Övrigt totalresultat 500 −70 −13 −16 −5 107 −5 −4 711 varav omklassificering inom eget kapital −10 −10 Årets totalresultat 500 −70 −13 −16 −5 107 23 727 −2 19 018 Omklassificerat till balanserat resultat 10 10 Utdelning¹ −29 700 −29 700 Aktierelaterade ersättningar till anställda i Handelsbanken plc² 22 22 Reglering av aktierelaterad ersättning² −22 −22 Utgående balans 3 069 8 758 12 771 238 356 446 142 173 572 3 199 355 2024 mkr Aktie kapital Överkurs fond Övriga reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Innehav utan bestämmande inflytande Totalt Förmåns bestämda pensions planer Kassa flödes säkringar Verkligt värde via övrigt totalresultat Försäkrings avtal Omräkning utländsk verksamhet Ingående balans 3 069 8 758 11 963 181 197 396 3 502 177 011 8 205 085 Årets resultat 27 451 5 27 456 Övrigt totalresultat 308 127 171 66 1 747 −7 2 412 varav omklassificering inom eget kapital −3 −811 −814 Årets totalresultat 308 127 171 66 1 747 27 451 −2 29 868 Omklassificerat till balanserat resultat 814 814 Utdelning¹ −25 740 −25 740 Aktierelaterade ersättningar till anställda i Handelsbanken plc² 54 54 Reglering av aktierelaterad ersättning² −54 −54 Utgående balans 3 069 8 758 12 271 308 369 462 5 249 179 535 6 210 027 1) Totalt utbetald utdelning 2025 för 2024 uppgick till 15 kr per aktie. Totalt utbetald utdelning 2024 för 2023 uppgick till 13 kr per aktie. 2) Från och med intjänandeåret 2020 omfattas samtliga anställda i Handelsbanken plc av ett program för aktierelaterad ersättning (Share Incentive Plan (SIP)). 147Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 150 ===== Kassaflödesanalys Koncernens kassaflödesanalys mkr Not 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 30 750 35 016 Resultat hänförligt till avvecklad verksamhet, före skatt −287 307 varav inbetalda räntor 133 143 178 825 varav utbetalda räntor −90 658 −127 203 varav inbetalda utdelningar 193 191 Justering från löpande verksamhet till investeringsverksamhet 43 1 767 varav till Avyttring av verksamhet och dotterbolag 0 1 767 varav till Försäljning av aktier och andelar 43 Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultat och resultat hänförligt till avvecklad verksamhet Kreditförluster −54 −576 Orealiserade värdeförändringar 1 631 −89 Av- och nedskrivningar 1 941 2 435 Betalda inkomstskatter K37 −7 162 −8 519 Förändring i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Övrig utlåning till centralbanker K16 −12 610 20 212 Belåningsbara statsskuldförbindelser K17 −15 665 26 522 Utlåning till övriga kreditinstitut K18 −2 927 479 Utlåning till allmänheten K19 9 747 43 885 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K20 −6 422 2 106 Aktier och andelar K21 −3 236 −1 993 Skulder till kreditinstitut K31 −7 140 −4 719 In- och upplåning från allmänheten K32 14 816 −37 234 Emitterade värdepapper K34 −80 823 4 872 Derivatinstrument, nettopositioner K24 35 692 −35 154 Korta positioner K35 1 116 −1 260 Fondlikvidfordringar och fondlikvidskulder 2 034 −1 997 Övrigt −7 739 −1 531 Kassaflöde från löpande verksamhet −46 294 44 529 Investeringsverksamhet Avyttring av verksamhet och dotterbolag 0 17 147 Avyttring av portföljer 1 231 Förvärv av och tillskott till intresseföretag och joint ventures K22 −162 −175 Avyttring av intresseföretag och joint ventures K22 132 Avyttring av aktier och andelar K21 10 6 Förvärv av materiella tillgångar K28 −535 −949 Avyttring av materiella tillgångar K28 5 398 Förvärv av immateriella tillgångar K27 −558 −678 Kassaflöde från investeringsverksamhet 123 15 748 Finansieringsverksamhet Amortering efterställda skulder K41 −13 371 Emission efterställda skulder K41 5 704 Utbetald utdelning −29 700 −25 740 Kassaflöde från finansieringsverksamhet −29 700 −33 407 Årets kassaflöde −75 871 26 870 Likvida medel vid årets början 530 009 476 181 Kassaflöde från löpande verksamhet −46 294 44 529 Kassaflöde från investeringsverksamhet 123 15 748 Kassaflöde från finansieringsverksamhet −29 700 −33 407 Valutakurseffekt i likvida medel −45 983 26 957 Likvida medel vid årets slut 408 155 530 009 Kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultat och resultat hänförligt till avvecklad verksamhet har justerats för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, t ex avskrivningar och kreditförluster. Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. Under 2025 har metoden för fördelning av valutakurseffekter på kassaflödets tillgångar och skulder ändrats. Jämförelsesiffrorna har därför justerats för att följa samma metod. Kassaflödesanalysen i tabellen ovan inkluderar avvecklad verksamhet i Finland, se not K14. 148 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 151 ===== Förändring av skulder i finansieringsverksamheten mkr 2025 2024 Ingående balans 37 054 43 117 Kassaflöde −7 667 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakursförändringar −3 668 1 908 Ej kassaflödespåverkande förändringar, valutakurssäkringar 774 −16 Ej kassaflödespåverkande förändringar, upplupna räntor −99 −287 Utgående balans 34 061 37 054 Avyttring av verksamhet och dotterbolag mkr 2024 Köpeskilling Total köpeskilling 18 843 Fordran köpare −1 696 Erhållen likvid 17 147 Tillgångar och skulder som avyttrats Utlåning till allmänheten 34 119 Andra tillgångar 6 Summa tillgångar 34 124 In- och upplåning från allmänheten 15 170 Andra skulder 40 Summa skulder 15 210 Kassaflöde från löpande verksamhet −1 766 Köpeskillingen erhålls i sin helhet i likvida medel. Koncernens kassaflödesanalys, forts. 149Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 152 ===== Koncernens noter Koncernens noter K1 Väsentliga redovisnings principer 151 K2 Risk- och kapitalhantering 164 K3 Räntenetto 207 K4 Provisionsnetto 207 K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 209 K6 Försäkringsnetto 209 K7 Övriga intäkter 209 K8 Personalkostnader 210 K9 Övriga kostnader 217 K10 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 217 K11 Kreditförluster, netto 218 K12 Vinster/förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 224 K13 Statliga avgifter 224 K14 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet 225 K15 Resultat per aktie 227 K16 Övrig utlåning till centralbanker 227 K17 Belåningsbara statsskuldförbindelser 228 K18 Utlåning till övriga kreditinstitut 228 K19 Utlåning till allmänheten 228 K20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 229 K21 Aktier och andelar 229 K22 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 230 K23 Tillgångar där kunden står värdeförändringsrisken 230 K24 Derivatinstrument 231 K25 Säkringsredovisning 232 K26 Kvittning av finansiella instrument 237 K27 Immateriella tillgångar 238 K28 Materiella tillgångar 240 K29 Övriga tillgångar 241 K30 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 241 K31 Skulder till kreditinstitut 241 K32 In- och upplåning från allmänheten 242 K33 Skulder där kunden står värdeförändringsrisken 242 K34 Emitterade värdepapper 243 K35 Korta positioner 243 K36 Försäkringsskulder 244 K37 Skatter 249 K38 Avsättningar 251 K39 Övriga skulder 251 K40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 251 K41 Efterställda skulder 252 K42 Specifikation av förändringar i eget kapital 253 K43 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder 254 K44 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde 256 K45 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar 258 K46 Eventualförpliktelser 260 K47 Leasing 260 K48 Segmentinformation 262 K49 Geografisk information 264 K50 Tillgångar och skulders fördelning på väsentliga valutor 265 K51 Innehav i icke-konsoliderade strukturerade företag 266 K52 Upplysningar om närstående 267 K53 Händelser efter balansdagen 267 K54 Kapitaltäckning 268 150 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 153 ===== K1 Väsentliga redovisnings principer Innehåll 1. Lag- och föreskriftsenlighet 2. Förändrade redovisningsprinciper 3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats 4. Finansiella instrument 5. Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde 6. Kreditförluster 7. Säkringsredovisning 8. Försäkringsverksamhet 9. Tillgångar som innehas för försäljning samt redovisning av avvecklad verksamhet 10. Eget kapital 11. Intäkter 12. Ersättningar till anställda 13. Statliga avgifter 14. Väsentliga bedömningar och uppskattningar 1. Lag och föreskriftsenlighet Grunder för redovisningen Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med de Internationella Redovisningsstandarder (IFRS ®) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen 1995:1559 om års - redovisning i kreditinstitut och värdepappers - bolag (ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 om årsredovisning i kreditinstitut och värde - pappersbolag. I koncernredovisningen tilläm - pas även RFR 1 Kompletterande redovisnings - regler för koncerner och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Moderbolagets redovisnings principer framgår av not M1. Avgivande, fastställelse av årsredo vis ningen samt företagsinformation Svenska Handels banken Aktiebolag års- och koncernredovisning avseende perioden 2025-01-01–2025-12-31 godkändes för utfär- dande av styrelsen och verkställande direktö - ren den 19 februari 2026 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 25 mars 2026. Moderbolaget Svenska Handels banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm med adress Kungsträdgårdsgatan 2, 106 70 Stockholm, Sverige. Handels banken är ett kreditinstitut som erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Storbritannien, Norge och Nederländerna. Verksamheten beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen. 2. Förändrade redovisnings principer De förändringar i redovisningsreglerna som började gälla den 1 januari 2025 har inte haft någon påverkan på Handels bankens finansiella rapporter, kapitaltäckning, stora exponeringar eller andra förhållanden enligt tillämpliga rörel - seregler. De redovisningsprinciper och beräknings - metoder som tillämpats av koncernen under räkenskapsåret överensstämmer med de prin - ciper som tillämpades i Års- och hållbarhets - redovisningen för 2024. 3. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats Presentation och upplysningar i finansiella rapporter (IFRS 18) I april 2024 publicerade IASB den nya standar - den IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter som ersätter IAS 1 Utform - ning av finansiella rapporter. Under förutsätt - ning att IFRS 18 antas av EU, och den tidpunkt för ikraftträdande som IASB föreslagit inte änd - ras, kommer standarden att tillämpas från och med räkenskapsåret 2027. IFRS 18 medför nya krav på utformningen av och upplysningarna i finansiella rapporter. Standarden fokuserar på att presentationen i de primära finansiella rap - porterna ska ge en relevant och användbar strukturerad sammanfattning av ett företags redovisade tillgångar, skulder, intäkter, kostna - der och kassaflöden. Det är särskilt fokus på att resultaträkningen ska bli mer strukturerad med definierade delsummor, vilket förväntas medföra att den är lättare att förstå samt under - lättar jämförelser mellan företag då skillnader i rapportering mellan företag förväntas minska. Vidare ska upplysningar i noter komplettera informationen i de primära finansiella rappor - terna med väsentliga beskrivningar som syftar till att förstå posterna ytterligare. De nya kraven innebär att intäkts- och kost- nadsposter ska klassificeras i fem kategorier utifrån huvudsaklig affärsverksamhet, vilket kan påverka presentationen i resultaträk - ningen. Av dessa är kategorierna Rörelse, Investering och Finansiering nya medan Inkomstskatt och Avvecklad verksamhet är oförändrade. Vidare införs utökade krav på gruppering och uppdelning av finansiell infor - mation, vilket kan påverka presentationen i både de primära finansiella rapporterna och noterna. Det införs även nya krav på upplys - ningar i en enda not om ledningens resultat - mått, vilket är resultatmått utanför de finan - siella rapporterna som identifierats av företagsledningen. De nya kraven på kategorier i resultat - räkningen samt utökade krav på gruppering och uppdelning av finansiell information med - för förändringar i gruppering och uppdelning av poster i både bankens primära finansiella rapporter och noter. Vidare tillkommer en not som inkluderar ledningens resultatmått. De nya kraven förväntas för närvarande inte få några betydande effekter på utformningen av och upplysningar i Handels bankens finansiella rap - porter. Standarden förväntas inte heller med - föra några finansiella effekter för Handels - banken eftersom IFRS 18 inte medför nya värderingsprinciper utan fokuserar på presen - tation och upplysningar i de finansiella rappor - terna. Bankens preliminära slutsats av effek - terna av standaren kommer fortsätta att analyseras under 2026. Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (IFRS 9 och IFRS 7) Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7 avseende klassi - ficering och värdering av finansiella instrument har antagits av EU den 27 maj 2025 och ska tillämpas från och med räkenskapsåret 2026. Ändringarna i IFRS 9 innebär främst förtydli - ganden vid bedömning av om avtalsenliga kassa flöden i finansiella tillgångar, som inklu - derar villkor som är beroende av framtida händelser, uppfyller kriterierna för enbart kapi - talbelopp och ränta (SPPI-kriterierna). Ändring - arna ger i huvudsak vägledning vid bedömning av om SPPI-kriterierna är uppfyllda för en håll - barhetslänkad utlåning. I vissa fall ger en oför - utsägbar händelse upphov till avtalsenliga kassa- flöden som uppfyller SPPI-kriterierna, såväl 151Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 154 ===== före som efter förändringen av kassaflödena, men karaktären på den oförutsägbara händel - sen är inte direkt relaterad till grundläggande utlåningsrisker och kostnader. Ett exempel är en hållbarhetslänkad utlåning där räntan enligt avtalsvillkoren justeras utifrån låntagarens minskning av koldioxidutsläpp. I ett sådant fall är SPPI-kriterierna uppfyllda endast om de avtal - senliga kassaflödena i samtliga möjliga scena - rier inte väsentligen skiljer sig från en finansiell tillgång med identiska avtalsenliga kassaflöden, men utan en sådan oförutsägbar händelse. Det förtydligas vidare att avtals enliga kassaflöden inte uppfyller SPPI-kriterierna om de är indexe - rade utifrån en variabel som inte utgör grund - läggande utlåningsrisker och kostnader, till exempel följer ett aktieindex eller råvarupris - index, eller om de representerar en andel i lån - tagarens intäkter eller vinst, även om sådana villkor skulle vara vanligt förekommande på marknaden. Ändringarna i IFRS 7 innebär bland annat att kvalitativa och kvantitativa upplysningar ska lämnas om effekten av avtalsvillkor som kan förändra beloppet för de avtalsenliga kassa - flödena beroende på om en oförutsebar hän - delse, som inte är direkt relaterad till förändringar i grundläggande utlåningsrisker och kostnader, inträffar eller inte inträffar. Upplysningskraven omfattar finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde över övrigt totalresultat samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffnings - värde. Ändringarna i IFRS 9 förtydligar även tid - punkten för den initiala redovisningen av finan - siella tillgångar och skulder samt tidpunkten för borttagande av finansiella tillgångar och skulder från rapporten över finansiell ställning. Ändringarna inkluderar även ett valfritt undan - tag som innebär att finansiella skulder som regleras via ett elektroniskt betalningssystem kan tas bort från rapporten över finansiell ställ - ning innan förpliktelsen är utsläckt, dvs innan förpliktelsen enligt avtalet fullgörs, annulleras eller upphör, under förutsättning att vissa i regel verket angivna kriterier är uppfyllda. Förändringarna bedöms inte få någon väsentlig inverkan på Handels bankens finan - siella rapporter, kapitaltäckning, stora expone - ringar eller andra förhållanden enligt tillämpliga rörelseregler. Övriga kommande förändringar i redovisningsregelverk Övriga kommande förändringar i redovisnings- regelverken som är utfärdade för tillämpning bedöms inte få någon väsentlig inverkan på Handels bankens finansiella rapporter, kapital - täckning, stora exponeringar eller andra för- hållanden enligt tillämpliga rörelseregler. 4. Finansiella instrument (IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument: klassificering) Redovisning och bortbokning Köp och försäljning av aktier samt penning- och kapitalmarknadsinstrument på avistamark - naden redovisas på affärsdagen. Mot svarande gäller för derivat. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas normalt på likviddagen. Finansiella tillgångar tas bort från balans - räkningen när de avtalsenliga rättigheterna till de kassaflöden som härrör från tillgången upp - hör eller när samtliga risker och fördelar förknip - pade med tillgången överförs till någon annan. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen fullgjorts, upphör eller annulleras. Värderingskategorier Finansiella tillgångar delas in i någon av följande värderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsvärde 2. verkligt värde via övrigt totalresultat 3. verkligt värde via resultaträkningen a) obligatoriskt b) verkligt värdeoptionen. Utgångspunkten för att klassificera finansiella tillgångar i respektive värderingskategori är företagets affärsmodell för förvaltning av till - gångarna och tillgångens avtalsenliga villkor. Finansiella skulder delas in i någon av föl - jande värderingskategorier: 1. upplupet anskaffningsvärde 2. verkligt värde via resultaträkningen a) obligatoriskt b) verkligt värdeoptionen. Finansiella skulder ska som huvudregel redo- visas till upplupet anskaffningsvärde. Undan - taget är finansiella skulder som obligatoriskt ska värderas till verkligt värde via resultaträk - ningen, exempelvis derivat, samt skulder som vid första redovisningstillfället oåterkalleligen identifierats att värderas till verkligt värde (verkligt värdeoptionen). Finansiella tillgångar respektive skulder som redovisas på samma rad i balansräkningen kan klassificeras i olika värderingskategorier, se not K43 Klassificering av finansiella tillgångar och skulder. Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. För finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen förs transaktionskostnader direkt till resultat - räkningen vid anskaffningstillfället. För övriga finansiella instrument räknas transaktionskostna- der in i anskaffningsvärdet. Bedömning av affärsmodell för finansiella tillgångar Bedömning av affärsmodellen för förvaltningen av finansiella tillgångar är avgörande för upp - delningen i värderingskategorier. För att fast - ställa affärsmodell har Handels banken delat in de finansiella tillgångarna i portföljer utifrån hur de styrs, rapporteras och utvärderas av bankens ledning. När affärsmodell bestäms för respek- tive portfölj beaktas faktorer såsom angivna riktlinjer och mål med en portfölj och hur dessa genomförs i verksamheten, de risker som påver- kar portföljens resultat och hur dessa risker hanteras samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. Bedömning av finansiella tillgångars avtalsenliga villkor Bedömningen av om avtalsenliga kassaflöden enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta, och därmed förenliga med ett grund - läggande lånearrangemang, har betydelse för uppdelningen i värderingskategorier. Vid denna bedömning definieras kapitalbeloppet som den finansiella tillgångens verkliga värde vid första redovisningstillfället. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde, kredit - risk, andra grundläggande utlåningsrisker (till exempel likviditetsrisk) och kostnader (till exempel administrativa kostnader) samt vinstmarginal. Om den finansiella tillgången har avtalsvillkor som kan ändra tidpunkten eller beloppen i de avtalsenliga kassaflödena, modifierar ersättningen för pengars tidsvärde, medför hävstångseffekt eller extra kostnader vid förskottsbetalning och förlängning bedöms kassaflödena inte enbart bestå av kapital - belopp och ränta. Banken erbjuder företagskunderna hållbar - hetslänkade låneavtal, vilka innehåller incita - ment för låntagaren att uppnå förbättringar inom förbestämda hållbarhetsmål genom en justering av räntan utifrån låntagarens uppfyl - lelse av hållbarhetsmålen. Den skillnad som föreligger jämfört med en icke hållbarhets - länkad utlåning är att räntan justeras med en i avtalet fastställd procentsats (mellan i huvud - sak 1,5–5,0 räntepunkter) utifrån låntagarens uppfyllelse av dennes hållbarhetsmål. De håll - barhetsrelaterade målen är således specifika för respektive låntagare. Banken har utvärderat de hållbarhetslänkade låneavtalen och de avtal - senliga kassaflödena bedöms endast utgöras av betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp. De avtalsenliga kassa flödena bedöms därmed vara förenliga med ett grundläggande lånearrangemang och de hållbarhetslänkade låneavtalen redovisas till upplupet anskaffningsvärde. K1 forts. 152 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 155 ===== Upplupet anskaffningsvärde En finansiell tillgång ska värderas till upplupet anskaffningsvärde om båda följande villkor är uppfyllda: • Syftet med affärsmodellen är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. • De avtalsenliga kassaflödena är enbart betalningar av kapitalbelopp och ränta. Finansiella tillgångar i värderingskategorin består av utlåning och innehav i räntebärande värdepapper. Dessa tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning. Finansiella skulder i värderingskategorin består i huvudsak av skul - der till kreditinstitut, in- och upplåning från all - mänheten samt emitterade värdepapper. Upplupet anskaffningsvärde utgörs av det diskonterade nuvärdet av alla framtida betal - ningar hänförliga till instrumentet där diskonte - ringsräntan utgörs av instrumentets effektiv - ränta vid anskaffningstillfället. Räntor och kreditförluster redovisas i posterna Räntenetto respektive Kreditförluster. Ränteskillnads - ersättning för förtidsinlöst utlåning, realisations - resultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper samt valutakurs - effekter redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Verkligt värde via övrigt totalresultat En finansiell tillgång ska värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om båda följande villkor är uppfyllda: • Syftet med affärsmodellen är både att erhålla avtalsenliga kassaflöden och att sälja tillgången. • De avtalsenliga kassaflödena är enbart betalningar av kapitalbelopp och ränta. I värderingskategorin redovisas räntebärande värdepapper i bankens likviditetsportfölj som uppfyller ovanstående villkor. Dessa tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning. Ränte- intäkter redovisas i räntenettot. Valutakurs - effekter och kreditförluster redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och omklassificeras till resultat räkningen vid försäljning i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. Vid första redovisningstillfället är det tillåtet att oåterkalleligen klassificera egetkapital - instrument som inte innehas i handelssyfte till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip tillämpas för vissa aktieinne - hav i företag som utför stödjande verksamhet för banken, exempelvis andelar i clearing - organisationer och infrastruktursamarbeten på bankens hemmamarknader. Efterföljande värde- förändringar, såväl orealiserade som realiserade inklusive valutakursresultat, redovisas i övrigt totalresultat. Realiserade värdeförändringar omklassificeras inom eget kapital till balanse - rade vinstmedel, det vill säga inte till resultat - räkningen. Endast utdelningsintäkter från dessa innehav redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt Om en finansiell tillgång inte uppfyller villkoren för värdering till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat, ska den värderas till verkligt värde via resultat - räkningen. Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel klassificeras alltid till verkligt värde via resultaträkningen, liksom finansiella tillgångar som förvaltas och utvär - deras baserat på verkliga värden. Denna värderingskategorin består i huvudsak av noterade aktier, fondandelar, ränte bärande värdepapper samt derivat. Räntor, utdelningar, valutakurseffekter samt orealiserade och reali - serade värdeförändringar redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För redovisning av derivat i säkringsredovisning, se punkt 7. Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen Vid första redovisningstillfället finns en möjlig - het att oåterkalleligen identifiera en finansiell tillgång såsom värderad till verkligt värde via resultaträkningen, om detta eliminerar eller i betydande utsträckning minskar inkonsekven - ser i värdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid värdering av tillgången. Motsvarande möjlighet finns att vid första redovisningstillfället oåterkalleligen identifiera en finansiell skuld såsom värderad till verkligt värde via resultaträkningen, om något av föl - jande villkor är uppfyllda: • Det eliminerar eller i betydande utsträckning minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning som annars skulle uppkomma vid värdering av skulden. • En grupp av finansiella skulder, eller en grupp av både finansiella tillgångar och finansiella skulder, förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med en dokumente - rad riskhanterings- eller investeringsstrategi. Intern information om dessa instrument till - handahålls bankens ledning baserat på verkliga värden. Denna värderingsprincip tillämpas för att undvika inkonsekvens vid värderingen av till - gångar och skulder som utgör motpositioner till varandra och förvaltas på portföljbasis, till exempel skulder till följd av fondförsäkringsavtal och vissa innehav i likviditetsportföljen som säkras med ekonomiska säkringar. Orealise - rade och realiserade värdeförändringar redovi - sas i posten Nettoresultat av finansiella trans - aktioner. Ränta redovisas i räntenettot. Omklassificeringar av finansiella instrument Finansiella tillgångar omklassificeras i regel inte efter det första redovisningstillfället. Omklas - sificering är tillåten om banken i sällsynta fall skulle byta affärsmodell för förvaltningen av en portfölj av finansiella tillgångar. Omklassifi - cering av finansiella skulder är inte tillåtet efter det första redovisningstillfället. Finansiella garantier och lånelöften Utställda finansiella garantier innebär ett åta - gande att ersätta innehavaren av ett skuld - instrument (lån och räntebärande värdepap - per) för förluster denne ådrar sig på grund av att en angiven låntagare inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga värdet på en utställd garanti motsvaras vid utfärdandet av den mot - tagna premien. Vid första redovisningstillfället redovisas den mottagna premien för garantin som en skuld i balansposten Upplupna kostna - der och förutbetalda intäkter. Därefter värderas garantin till det högre av den periodiserade premien och reserven för den förväntade för - lusten. Premier för utställda finansiella garantier periodiseras i provisionsnettot över garantins löptid. Därutöver redovisas det totala garante - rade beloppet hänförligt till utställda garantier som en ansvarsförbindelse utanför balans - räkningen, se not K46 Eventualförpliktelser. Lånelöften redovisas som ett åtagande utan - för balansräkningen fram till lånets likviddag, se not K46 Eventualförpliktelser. Erhållna avgifter för lånelöften periodiseras i provisionsnettot över åta- gandets löptid, såvida det inte är mycket san - nolikt att löftet kommer att infrias då avgiften ingår i lånets effektivränta. Finansiella garantier och oåterkalleliga lånelöften är föremål för nedskrivningsprövning. Sammansatta finansiella instrument Ett sammansatt finansiellt instrument består av en derivatkomponent, ett så kallat inbäddat derivat, och ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Om värdkontraktet i ett sammansatt finansiellt instrument är en finansiell skuld ska ett inbäddat derivat skiljas från värdkontraktet och redovisas separat som ett derivat om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda: • Det inbäddade derivatets ekonomiska egen- skaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenska - per och risker. • Ett separat instrument med samma villkor som det inbäddade derivatet skulle uppfylla definitionen på ett derivat. • Det sammansatta finansiella instrumentet inte redan redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Följaktligen avskiljs inte derivat inbäddade i finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat - räkningen. K1 forts. 153Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 156 ===== Exempelvis särredovisas det inbäddade derivatet i emitterade aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter. Inbäddade derivat i finansiella tillgångar sär - redovisas ej. Finansiella tillgångar med inbäd - dade derivat beaktas i sin helhet vid bedöm - ningen av om avtalsenliga kassaflöden endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta. Värdet av konverteringsrätten i emitterade konvertibla skuldebrev särredovisas som eget kapital. Värdet av konverteringsrätten fastställs vid emissionstillfället som skillnaden mellan det verkliga värdet på det konvertibla skuldebrevet som helhet minskat med det verkliga värdet på skuldkomponenten. Konverteringsrättens redovisade värde justeras inte under skulde - brevets löptid. Skuldkomponenten värderas och redovisas till verkligt värde i balansräk - ningen vid emissionstillfället. Under löp tiden redo- visas skuldkomponenten till upplupet anskaff - ningsvärde baserat på ursprunglig effektivränta. Återköpstransaktioner Med återköpstransaktioner avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om för - säljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som säljs i en återköpstransaktion kvarstår i balans - räkningen under transaktionens löptid eftersom koncernen fortsatt är exponerad mot värde - papprets värdeförändringsrisk. Mottagen kontantsäkerhet redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplå - ning från allmänheten. Det sålda värdepappret redovisas utanför balansräkningen som ställd säkerhet, se not K45 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar. På motsvarande sätt redovisas inte värde - pappret i balansräkningen när banken köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallat omvänt åter - köpsavtal. Den erlagda kontantsäkerheten redovisas beroende på motpart som Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten. Det köpta värdepappret redovisas utanför balans - räkningen som mottagen säkerhet, se not K45 Ställda och mottagna säkerheter samt över - förda finansiella tillgångar. Köpta värdepapper som sålts vidare redovisas utanför balansräk - ningen som ett åtagande, se not K46 Eventual - förpliktelser. Värdepapperslån Avtal om utlåning av värdepapper är transak - tioner där banken lånar ut värdepapper till en motpart och erhåller en avgift. Värdepapper som lånats ut kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid då koncernen fortsatt är exponerad mot värdepapprets värdeföränd - ringsrisk. Mottagen kontantsäkerhet redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinsti - tut eller In- och upplåning från allmänheten. Det utlånade värdepappret redovisas utanför balansräkningen som ställd säkerhet, se not K45 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar. På motsvarande sätt redovisas inte värde - papper som banken lånar in i balansräkningen. Den erlagda kontantsäkerheten redovisas beroende på motpart som Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten. Det inlånade vär - depappret redovisas utanför balansräkningen som mottagen säkerhet, se not K45 Ställda och mottagna säkerheter samt överförda finansiella tillgångar. Om det inlånade värde - pappret säljs skuldförs ett belopp motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde som en kort position. Inlånade värdepapper som vidareutlånats redovisas utanför balans - räkningen som ett åtagande, se not K46 Eventualförpliktelser. Derivatinstrument Samtliga derivat redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Derivat med positiva verkliga värden redovisas på tillgångs - sidan i posten Derivatinstrument. Derivat med negativa verkliga värden redovisas på skuld - sidan i posten Derivatinstrument. Realiserade och orealiserade vinster och förluster på derivat redovisas i resultaträkningen i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner. För redovis - ning av derivat i säkringsredovisning, se punkt 7. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas netto i balansräkningen om banken har avtalsmässig rätt till kvittning, i den löpande verksamheten och i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett net - tobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Ytterligare upplysningar om kvittning av finansiella tillgångar och skul - der lämnas i not K26 Kvittning av finansiella instrument. 5. Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde (IFRS 13 Värdering till verkligt värde) Verkligt värde definieras som priset till vilken en tillgång skulle kunna säljas eller en skuld över - föras i en normal transaktion mellan oberoende marknadsaktörer. För finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplats, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande, och där pris - uppgifterna lätt kan verifieras genom regel - bundet förekommande transaktioner. Det aktu - ella marknadspriset motsvaras av den kurs mellan köp- och säljkursen som under omstän - digheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet. För grupper av finansiella instrument som förvaltas på basis av bankens nettoexpo - nering för marknadsrisk likställs det aktuella marknadspriset med det pris som skulle erhållas eller betalas vid en avyttring av nettopositionen. När tillförlitliga uppgifter om marknadspris saknas för finansiella instrument, bestäms verkligt värde med hjälp av värderingsmodeller. De värderingsmodeller som används bygger på indata som i allt väsentligt kan verifieras med marknadsobservationer, exempelvis marknads - räntor och aktiekurser. Vid behov görs en juste - ring för andra variabler som en marknadsaktör förväntas ta i beaktande vid prissättningen. De antaganden som används vid värdering baseras på marknadspraxis och kontrolleras löpande av riskkontrollfunktionen samt mot motparters värdering. Räntebärande värdepapper Räntebärande värdepapper utgivna av stater och svenska bostadsobligationer värderas med hjälp av aktuella marknadspriser. Före - tagsobligationer värderas med värderings - tekniker som baseras på marknadsräntor för motsvarande löptid med justering för kredit- och likviditetsrisk. Värderingen kontrolleras regelbundet för att säkerställa att den avspeg - lar gällande marknadspris. Kontrollerna utförs främst genom inhämtning av prisnoteringar från flera oberoende prisställare och genom avstämning mot nyligen genomförda transak - tioner i samma eller likvärdiga instrument. K1 forts. 154 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 157 ===== Aktier och andelar Aktier noterade på en aktiv marknad värderas till marknadspris. Vid värdering av onoterade aktier och andelar styrs valet av värderings - modell av vad som bedöms lämpligt för det enskilda instrumentet. Innehav av onoterade aktier består i huvudsak av aktier i företag som utför stödjande verksamhet åt banken. Onote - rade aktier är i allt väsentligt klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Sådana innehav värderas i regel till bankens andel av substansvärdet i bolaget. För onoterade aktier för vilka bolagsavtalet reglerar det pris till vilket aktierna kan avyttras, värderas innehaven till det i förväg bestämda avyttringspriset. Derivat Derivat som handlas på en aktiv marknad vär - deras till marknadspris. Merparten av koncer - nens derivatkontrakt, däribland ränteswappar och olika typer av linjära valutaderivat, värderas med värderingsmodeller som bygger på mark - nadsräntor och andra marknadspriser. Värde- ringen av icke-linjära derivatkontrakt som inte handlas aktivt bygger även på en rimlig skatt - ning av marknadsbaserade indata, exempelvis volatilitet. Vid modellvärdering av derivat förekommer i vissa fall differenser mellan transaktionspriset och det värde som räknats fram med hjälp av en värderingsmodell vid det första redovis - ningstillfället. Sådana skillnader orsakas av att den tillämpade värderingsmodellen inte fullt ut fångar upp alla komponenter som påverkar derivatets värde. Orealiserade resultat på grund av positiva skillnader mellan transaktionspris och det värde som räknas fram med hjälp av en värderingsmodell (så kallade dag 1-resultat) utgörs av bankens vinstmarginal och ersättning för att täcka exempelvis kapital- och administra- tiva kostnader. Orealiserade positiva dag 1-resultat förs inte till resultatet vid det första redovisningstillfället, utan periodiseras över derivatets löptid. Tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken Tillgångar där kunden står värdeförändrings - risken består i huvudsak av fondandelar i fond - försäkringsavtal. Sådana fondandelar värderas till fondens aktuella marknadsvärde (NAV). Till - gångarna motsvaras av skulder för vilka kun - den står värdeförändringsrisken. Värderingen av dessa skulder speglar värderingen av till- gångarna. Med hänsyn till att försäkringstagarna och fondandelsägarna har förmånsrätt i till - gångsmassan, saknas skäl för att justera vär - deringen för kreditrisk. Tillgångar och skulder där kunden står värdeförändringsrisken har i allt väsentligt kategoriserats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. 6. Kreditförluster (IFRS 9 Finansiella instrument) Förväntade kreditförluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värde - rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt finansiella garantier och oåterkalleliga lånelöften, och baseras på en modell för redo - visning av förväntade kreditförluster. Enligt denna ska reserven spegla ett sannolikhets - vägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad sannolika utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är till - gänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. I bedömningen beaktas historiska, nuvarande och framåtblick - ande faktorer. De tillgångar vars nedskriv - ningsbehov ska prövas delas in i följande tre steg, beroende på graden av kreditförsämring: • Steg 1 omfattar finansiella tillgångar utan betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. • Steg 2 omfattar finansiella tillgångar med betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället, men där det vid rappor - teringstillfället saknas objektiva belägg för att fordran är kreditförsämrad. • Steg 3 omfattar finansiella tillgångar för vilka objektiva omständigheter har identifierats för att fordran är kreditförsämrad. För Steg 1 ska reserveringar som motsvarar förväntade förluster orsakade av fallissemang som förväntas inträffa inom tolv månader redo - visas. I Steg 2 och Steg 3 ska reserveringar som motsvarar den förväntade förlust som förväntas inträffa vid fallissemang någon gång under tillgångens hela återstående löptid redovisas. För avtal i Steg 1 och Steg 2 finns en kon - cerngemensam central process med modell - baserad beräkning. Processen inleds med att det för samtliga avtal bedöms om det skett en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället (avtalets ingående). För utförligare beskrivning av betydande ökning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Reser - verna i de olika nedskrivningsstegen beräknas på individuell basis. För avtal i Steg 3 sker manuell beräkning med undantag för en min - dre portfölj av homogena fordringar som har modellberäknad reservering i Steg 3. Vid varje rapporteringstillfälle avgörs på avtalsnivå om ett avtal ska bli föremål för en modellbaserad beräkning eller en manuell beräkning. Beräkningarna av förväntade kreditförluster påverkas i första hand av riskparametrarna sannolikhet för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid fallissemang (LGD). Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, EAD och LGD fram till avtalets förväntade slutförfallodag. Dessa tre riskparametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten alter - nativt sannolikheten för att kreditexponeringen inte har fallerat eller blivit återbetald i förtid. De beräknade förväntade kreditförlusterna dis - konteras sedan tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga effektivräntan och sum - meras. Summan av kreditförluster för Steg 1 beräknas med sannolikheten för fallissemang under de kommande 12 månaderna. För Steg 2 och Steg 3 beräknas kreditförluster med sanno likheten för fallissemang under tillgångens återstående löptid. Modellbaserad beräkning Beräkningen av de förväntade kreditförlusterna tar hänsyn till minst tre makroekonomiska sce - narier (ett neutralt, ett positivt och ett negativt scenario) med relevanta makroekonomiska riskfaktorer såsom arbetslöshet, styr-/central - banksräntor, BNP, inflation och fastighetspriser, uppdelade per land. De olika scenarierna används för att justera riskparametrarna. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sanno - likhet, och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. För utförligare information om modellerna för att beräkna förväntade kreditförluster för avtal i Steg 1 och Steg 2 och för förklaring av begrepp såsom PD, EAD och LGD, förväntad löptid, be - tydande ökning av kreditrisk och makroekono - misk information, se not K2 avsnitt Kredit risk. För känslighetsanalys för förväntade kredit - förluster, not K11 Kreditförluster, netto. Manuell beräkning Tillgångar i Steg 3 prövas för nedskrivning på individuell basis och beräkningen är manuell. Denna prövning genomförs löpande och vid varje rapporteringstillfälle av affärsansvarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas av lokal eller central kredit - avdelning. Nedskrivningsprövning utförs då det finns objektiva omständigheter som tyder på att motparten inte kommer att kunna fullfölja sina kontraktsenliga åtaganden i enlighet med defi - nitionen på fallissemang. Sådana objektiva omständigheter kan exempelvis vara försenad betalning, utebliven betalning eller indikation på osannolik betalning. I nedskrivningsprövningen uppskattas de framtida kassaflödena och säkerhetens värde (inklusive garantier). Hänsyn tas normalt till minst två möjliga framåtblickande scenarier för förväntade kassaflöden baserade på både motpartens återbetalningsförmåga och säker - heternas värde. Utfallet av dessa scenarier sannolikhetsviktas och diskonteras med for - K1 forts. 155Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 158 ===== drans ursprungliga effektivränta. De scenarier som används kan innehålla såväl makroekono - miska som avtalsspecifika faktorer, utifrån vad som bedöms ha påverkan på den enskilda mot - partens återbetalningsförmåga och säkerhe - ternas värdeutveckling. Vid bedömningen tas hänsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskrivning görs om det beräk- nade återvinningsvärdet understiger bokfört värde. Expertbaserad beräkning Expertbaserad beräkning görs för kreditför - luster för att införliva uppskattad effekt från faktorer som inte bedömts ha fångats av modellen (Steg 1 och Steg 2) eller som inte har tagits hänsyn till manuellt (Steg 3). De modellbaserade beräkningarna är konstrue - rade med ambitionen att göra en så precis skattning som möjligt av de enskilda bidragen till reserveringsbehovet. Det är dock mycket svårt att med generella modeller fånga alla de säregenskaper som karaktäriserar ett enskilt avtal. Därför görs en manuell analys av de avtal som ger de största bidragen till reserve - ringsbehovet. Den manuella analysen syftar till att, baserat på expertkunskap om de enskilda krediterna, bedöma om den modellbaserade eller manuella beräkningen ska ersättas med en expertbedömd beräkning. En expert - bedömd beräkning kan medföra både högre och lägre reserveringsbehov än den ursprungliga beräkningen. Expertbaserad beräkning kan även utföras på en mer aggregerad nivå för att justera de modellbaserade beräkningarna för en del - portfölj eller motsvarande. Dessa justeringar fördelas proportionellt över de ingående avta - len. En expertbedömd beräkning kan medföra både högre och lägre reserveringsbehov än den ursprungliga beräkningen. Redovisning och presentation av kreditförluster • Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas i balansräk - ningen till sitt nettobelopp, efter avdrag för förväntade kreditförluster. • Poster utanför balansräkningen (finansiella garantier och oåterkalleliga lånelöften) redo - visas till sitt nominella belopp. Reserveringar för förväntade kreditförluster avseende dessa instrument redovisas som en avsätt - ning i balansräkningen. • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är redovisade till verkligt värde i balansräkningen. Reserve - ringar för förväntade kreditförluster avse - ende dessa instrument redovisas i verkligt värdereserven i eget kapital och minskar således inte redovisat värde på instrumentet. • För finansiella tillgångar värderade till upp- lupet anskaffningsvärde och för poster utanför balansräkningen redovisas perio - dens kreditförluster (förväntade och konsta - terade) i resultaträkningen på raden Kredit - förluster. Raden Kreditförluster utgörs av periodens reserveringar för förväntade kre - ditförluster med avdrag för återföringar av tidigare utförda reserveringar, periodens bortskrivningar och periodens återvinningar. • För finansiella tillgångar värderade till verk - ligt värde via övrigt totalresultat redovisas periodens kreditförluster (förväntade och konstaterade) i resultaträkningen på raden Nettoresultat av finansiella transaktioner. • Bortskrivningar utgörs av konstaterade kredit- förluster med avdrag för återföringar av tidi - gare gjorda reserveringar för förväntade kreditförluster i Steg 3 och kan avse hela eller delar av en finansiell tillgång. Bortskrivning sker när det inte bedöms finnas någon rea - listisk möjlighet till återbetalning. Efter bort - skrivningen kvarstår normalt kraven mot låntagare och eventuella borgensmän, vilka som regel drivs vidare genom efterbevakning. Efterbevakning vidtas inte i vissa situationer, exempelvis i de fall konkursförvaltare lämnat slutlig redovisning av utdelning i konkurs, när ett ackordsförslag antagits eller när en for - dran eftergivits i sin helhet. Fordringar som efterges i samband med omstrukturering av finansiella tillgångar redovisas alltid som konstaterade kreditförluster. • Betalningar som tillkommer banken för bort - skrivna finansiella tillgångar intäktsredovisas som återvinningar. Ytterligare information om kreditförluster lämnas i not K11 Kreditförluster, netto. Fallissemang/Kreditförsämrad tillgång Bankens definition av fallissemang överens - stämmer med kapitaltäckningsförordningens (CRR) definition, vilken innebär att motparten antingen är mer än 90 dagar sen med en betal - ning eller att det gjorts en bedömning att mot - parten inte kommer att kunna betala kontrakts - enligt. En sådan bedömning innebär att det ses som mer sannolikt att kredittagaren inte kom - mer att kunna betala än det motsatta. Bedöm - ningen av detta görs utifrån all tillgänglig infor - mation om kredittagarens betalningsförmåga. Hänsyn tas till obeståndssignaler som bristande likviditet, försenade och inställda betalningar, betalningsanmärkningar eller andra tecken på bristande betalningsförmåga. Andra signaler kan vara att kredittagaren försätts i konkurs eller att beslut tas om en betydande anstånds - åtgärd som innebär att värdet på bankens for - dran mot kredittagaren minskar. Sannolikheten för fallissemang beräknas inför varje rapporteringstillfälle och ingår vid bedömningen av om det skett en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovis - ningstillfället och vid beräkningen av förväntad kreditförlust för finansiella tillgångar i Steg 1 och Steg 2. Kreditförsämrad finansiell tillgång, vilket är exponering i Steg 3, definieras som exponering i fallissemang. Det medför att bedömningen för redovisningssyften är i linje med den som an vänds i koncernens kreditriskhantering. Ränta Redovisning av ränteintäkter hänförliga till pos - ter i balansräkningen som ingår i Steg 1 och Steg 2 bygger på bruttoredovisning, vilket innebär att ränteintäkter redovisas till sitt fulla belopp i räntenettot. Ränteintäkter avseende motsvarande poster i Steg 3 redovisas netto, det vill säga efter beaktande av nedskriv - ningen. Ränteeffekter som uppstår till följd av diskonteringseffekter då perioden fram till förväntad inbetalning minskar, resulterar i en upplösning av tidigare reserverade belopp och redovisas som ränteintäkt i enlighet med effektivräntemetoden. Värdering av egendom som övertagits för skyddande av fordran Vid första redovisningstillfället redovisas över - tagen egendom till verkligt värde i balansräk - ningen. Övertagen egendom (inklusive över - tagna leasingobjekt) som förväntas avyttras inom en snar framtid, tas vid efterföljande vär - dering upp till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för kostnader för försäljning. Onoterade aktieinnehav som övertas för skyddande av fordran redovisas normalt till verkligt värde via resultaträkningen. Modifierade finansiella tillgångar Ett lån anses vara modifierat när de villkor och bestämmelser som styr kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet till följd av åtgärder i form av anståndsåtgärder eller affärsmässiga omförhandlingar. Anstånds - åtgärder är villkorsändringar i samband med omstruktureringar eller andra finansiella lätt - nadsåtgärder. Dessa villkorsändringar utförs för att säkerställa full återbetalning eller för att maximera återbetalningen av det utestående lånebeloppet för låntagare som har, eller står inför, finansiella svårigheter. Affärsmässiga omförhandlingar är villkorsändringar som inte är relaterade till en låntagares finansiella svårig- heter, till exempel ändringar i kassaflödet för ett lån på grund av förändringar i marknads - förhållanden för amorteringar eller ränta. Om kassaflöden från en finansiell tillgång klassificerad till upplupet anskaffningsvärde har modifierats, men tillgångens kassaflöden inte blir väsentligt annorlunda, resulterar normalt inte modifieringen i att den finansiella till - gången tas bort från balansräkningen. I det fallet omräknas redovisat bruttovärde utifrån den finansiella tillgångens förändrade kassa - flöden, och justeringsbeloppet redovisas i resultat räkningen. K1 forts. 156 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 159 ===== Eftersom modifieringar utförs av olika anled - ningar finns inget ovillkorligt samband mellan modifieringar och bedömd kreditrisk. När en finansiell tillgång beviljats anståndsåtgärd och kvarstår i balansräkningen klassificeras den till Steg 2 eller Steg 3, baserat på utfallet av den bedömning som utförs i samband med anstånds åtgärden. Bedömningen omfattar kontroll av om det finns behov av reservering för kreditförlust eller annan omständighet som innebär klassificering till Steg 3. Om en finansiell tillgång modifieras på ett sätt som medför väsentligt förändrade kassa - flöden tas den modifierade finansiella tillgången bort från balansräkningen och ersätts med ett nytt avtal. I dessa fall utgör datumet för modi - fieringen första redovisningstillfället för det nya avtalet och detta datum används vidare vid beräkning av förväntade kredit förluster samt vid bedömning av huruvida det föreligger en betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. 7 . Säkringsredovisning (IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering) Handels banken har valt att fortsätta tillämpa säkringsredovisningsreglerna i IAS 39, i enlig - het med övergångsbestämmelserna i IFRS 9. Koncernen tillämpar olika metoder för säk - ringsredovisning beroende på syftet med säk - ringen. Som säkringsinstrument används deri - vat, i huvudsak ränte- och valutaränteswappar. Vid säkringar av valutakursrisker kopplade till nettoinvesteringar i utländska enheter används skulder i respektive utländsk enhets funktio - nella valuta som säkringsinstrument. Som en del av koncernens säkringsstrategier delas vär - det på säkringsinstrument i vissa fall upp och ingår i fler än en säkringsrelation. Ett och samma säkringsinstrument kan därmed säkra olika ris - ker. Sådan uppdelning görs endast om de säk - rade riskerna tydligt kan identifieras, om effek - tiviteten kan mätas tillförlitligt och om den totala värdeförändringen på instrumentet ingår i någon säkringsrelation. Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda resultateffekter på grund av exponeringar för förändringar i marknadspriser. Säkringar av verkligt värde tillämpas för enskilda tillgångar och skulder samt för portföljer av finansiella instrument. Säkrade risker i säkringsrelationer till verkligt värde består av ränterisk i ut- och upplåning till fast ränta. Säkringsinstrumenten i dessa säkringsrelationer består av ränte- swappar. Vid säkring av verkligt värde värderas såväl säkringsinstrumentet som den säkrade risken till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas direkt i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. När portföljsäkring tillämpas redovisas värdet på den säkrade posten på en separat rad i balans- räkningen i anslutning till Utlåning till allmän - heten. Då säkringar av verkligt värde avslutas i förtid periodiseras den upparbetade värde- förändringen på den säkrade posten i Netto- resultat av finansiella transaktioner under åter - stående löptid. Avslutas säkringar av verkligt värde i förtid, och den säkrade posten inte längre kvarstår, återförs den upparbetade värde förändringen direkt i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Kassaflödessäkring används för att hantera exponeringar för variationer i kassaflöden hän - förliga till förändringar i rörlig ränta på ut- och upplåning. Den förväntade löptiden för sådan ut- och upplåning är i regel betydligt längre än räntebindningstiden som är kort. Kassaflödes - säkring används även för att säkra valutakurs - risken i framtida kassaflöden hänförliga till ut- och upplåning. Även valutakursrisker hän - förliga till koncerninterna monetära poster kan omfattas av denna typ av säkring, i den mån de ger upphov till valutaexponeringar som inte elimineras vid upprättande av koncernredovis - ningen. Derivat som är säkringsinstrument i kassaflödessäkringar värderas till verkligt värde. I den mån derivatets värdeförändring är effek - tiv, det vill säga motsvaras av framtida kassa - flöden hänförliga till den säkrade posten, redo - visas den som en komponent i övrigt total resultat och i säkringsreserven i eget kapital. Ineffek - tiva delar av derivatets värdeförändring redovi - sas i resultaträkningen i posten Netto resultat av finansiella transaktioner. Då kassaflö - dessäkringar avslutas i förtid periodiseras den ackumulerade värdeförändringen, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i Nettoresultat av finansiella transaktioner under den period de säkrade kassaflödena förväntas inträffa. Avslutas kassaflödessäkringar i förtid, och de säkrade kassaflödena inte längre förväntas inträffa, omklassificeras den ackumulerade värdeförändringen i säkringsreserven till Netto resultat av finansiella transaktioner. Säkringar av nettoinvesteringar i utlands - verksamheter tillämpas för att skydda koncer - nen mot valutakursdifferenser till följd av verk - samhet i utlandet. Som säkringsinstrument används lån i utländsk valuta. Den säkrade posten i dessa säkringar utgörs av expone - ringen i utländsk valuta hänförlig till det redo- visade värdet avseende den första delen av netto tillgångarna i en utlandsverksamhet. Lån i utländsk valuta som säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till valutakursen på balansdagen. Den effektiva delen av valutakursdifferenser på sådana lån redovisas som en komponent i övrigt total - resultat och i omräkningsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av säkringar av netto - investeringar i utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. För ytterligare information se not K25 Säk- ringsredovisning. 8. Försäkringsverksamhet Klassificering Handels bankens försäkringsavtal kan innehålla riskförsäkringsmoment, sparförsäkringsmoment eller båda. Klassificering som försäkringsavtal eller investeringsavtal görs utifrån de enskilda försäkringsmomenten (sparförsäkringsmoment/ riskförsäkringsmoment) i avtalen eftersom de har olika ekonomisk innebörd. Traditionella liv - försäkringsavtals sparförsäkringsmoment, risk- försäkringar samt riskförsäkringsmoment som separerats ut ur sammansatta traditionella liv - försäkringsavtal och fondförsäkringsavtal över för betydande försäkringsrisk och klassificeras, värderas och redovisas som försäkringsavtal. Sparförsäkringsmomentet i fondförsäkringsav - tal och depåförsäkringsavtal klassificeras som investeringsavtal och redovisas enligt IFRS 9. Försäkringsavtalens aggregeringsnivå Handels banken har identifierat portföljer med försäkringsavtal med utgångspunkt från de försäkringsrisker de exponerar banken för. För traditionella livförsäkringsavtals sparför - säkringsmoment har samtliga avtal bedömts lönsamma. Vidare är avtalen tecknade långt tillbaka i tiden och produkten är stängd för nyteckning varför bara en portfölj och grupp har identifierats. För riskförsäkringar och risk - försäkringsmoment utgör respektive försäk - ringsprodukt en portfölj. Då samtliga avtal har bedömts lönsamma har bara en grupp per portfölj identifierats. Ytterligare uppdelning av dessa grupper har gjorts baserat på att avtal som tecknats med mer än ett års mellanrum inte ska ingå i samma grupp. Värdering av försäkringsavtal Handels banken tillämpar den generella model - len vid värderingen av skulden för återstående försäkringsskydd för traditionella livförsäkrings- avtals sparförsäkringsmoment. Skälet till att den generella modellen tillämpas är att dessa avtal har en avtalsgräns som är väsentligt längre än ett år samt att de höga förmånerna i avtalen leder till att de icke villkorade utbetal - ningar av tilläggsbelopp, som är de som varie - rar med avkastningen på underliggande till - gångar, inte förväntas utgöra en betydande K1 forts. 157Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 160 ===== andel av de totala utbetalningarna. I den gene - rella modellen värderas skulden för återstå - ende försäkringsskydd som summan av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden, en riskjustering och en avtalsenlig marginal. Handels banken har inte identifierat några förlust avtal. För skulden för inträffade skador värderas skulden som summan av det förväntade nuvär - det av framtida kassaflöden och en riskjuste - ring. Skulder med en förväntad avvecklingstid som är kortare än tolv månader diskonteras dock inte. För utförligare beskrivning av förvän - tade nuvärdet av framtida kassa flöden, risk- justering och avtalsenlig marginal, se not K36 Försäkringsskulder. Handels banken tillämpar premiefördelnings - metoden vid värderingen av skulden för åter - stående försäkringsskydd för riskförsäkringar och för riskförsäkringsmoment som separerats ut ur sammansatta traditionella livförsäkrings - avtal och fondförsäkringsavtal samt för åter - försäkringsavtal. Skälet till att premiefördel - ningsmetoden tillämpas är att dessa avtal har en avtalsgräns på maximalt ett år. Skulden för återstående försäkringsskydd diskonteras inte utan värderas till erhållna, men ännu ej intjä - nade premier. Erhållna premier redovisas som intäkt linjärt över tid i takt med att försäkrings - skyddet till handahålls. Handels banken har inte identifierat några förlustavtal. Redovisning av försäkringsavtal och innehavda återförsäkringsavtal I balansräkningen redovisas skulden för åter - stående försäkringsskydd samt skulden för inträffade skador i posten Försäkringsskulder. Tillgångar och skulder avseende innehavda återförsäkringsavtal redovisas i posterna Övriga tillgångar respektive Övriga skulder. I resultat - räkningen presenteras nettoresultatet från försäkringsavtal samlat på raden Försäkrings - netto. I Försäkringsnettot ingår posterna För - säkringsresultat och Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning. Raden Försäkringsresultat innehåller intäkter och kostnader hänförliga till försäkringsavtal, även rörelsekostnader. Raden Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning redovisas enligt IFRS 9, men ingår i för- säkringsnettot eftersom tillgångarna är hän - förliga till sådana avtal som redovisas som försäkringsavtal. I övrigt total resultat redovisas effekterna av ändrad diskonteringsränta vid vär- deringen av sparförsäkrings momentet i traditio - nell livförsäkring, vilken ackumuleras i posten Försäkringsavtal inom eget kapital. Vid över - gången till IFRS 17 uppgick beloppet i övrigt totalresultat till noll. Redovisning och värdering av investeringsavtal Sparförsäkringsmomentet i fondförsäkrings - avtal och depåförsäkringsavtal utgör investe - ringsavtal. Dessa avtal samt tillhörande place - ringstillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen. I balansräkningen redovisas dessa poster som Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändringsrisken. I resultaträkningen redovisas premieavgifter, kapitalavgifter samt övriga administrativa av - gifter från investeringsavtal i posten Provi - sionsintäkter. Även anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen. Värde för- ändringar på tillgångar och skulder redovisas i posten Netto resultat av finansiella transaktioner. 9. Tillgångar som innehas för försäljning samt redovisning av avvecklad verksamhet (IFRS 5) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter Anläggningstillgångar eller en grupp av till - gångar, ibland tillsammans med därtill hän förliga skulder, (avyttringsgrupp) klassificeras som att de innehas för försäljning när det redovisade värdet i huvudsak kommer att åter vinnas genom försäljning och när försäljning är mycket sannolik. Om klassificeringen sker som tillgång som innehas för försäljning tillämpas särskilda värderingsprinciper. Dessa innebär i huvudsak att, med undantag för bland annat finansiella tillgångar och skulder (se punkt 4), tillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper värderas till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljnings - kostnader. Därmed görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som innehas för försäljning. Eventuella nedskriv - ningar och efterföljande omvärderingar redovi - sas direkt i resultaträkningen. En vinst redovi - sas dock inte till den del som den överstiger tidigare redovisade ackumulerade nedskriv - ningar. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredo visas i koncernens balans - räkning fram till försäljningstidpunkten. Som avvecklad verksamhet redovisas själv - ständig verksamhet av väsentlig karaktär som är klart avskiljbar från koncernens övriga verk - samhet och som antingen har avyttrats eller klassificerats som att den innehas för försälj - ning med tillämpning av de principer som beskrivits ovan. Redovisning som avvecklad verksamhet innebär att verksamhetens resul - tat särredovisas på egen rad i resultaträk - ningen skilt från övriga resultatposter. Resul - tatet från avvecklad verksamhet består av resultatet efter skatt av avvecklade verksam - heter , det resultat efter skatt som uppstår vid värdering till verkligt värde med avdrag för för - säljningskostnader av de tillgångar som inne - has för försäljning/avyttringsgrupper som ingår i avvecklade verksamheter, samt realiserat resultat från avyttring av avvecklade verksam - heter. För upplysningar om tillgångar respek - tive skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet not K14 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning samt avvecklad verksamhet. 10. Eget kapital Eget kapital består av de komponenter som beskrivs i det följande. Aktiekapital Handels bankens aktie finns i aktieslag A res - pektive B. A-aktien berättigar innehavare till en röst och B-aktien till en tiondelsröst. De båda aktieslagen har samma rätt till utdelning. Överkursfond Överkursfonden består dels av optionskom - ponenten av emitterade konvertibla skulde - brev och dels av det belopp som vid emission av aktier och vid konvertering av konvertibla skulde brev överstiger de emitterade aktiernas kvotvärde. Övriga reserver Förmånsbestämda pensionsplaner I posten Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas aktuariella vinster och förluster på pensionsförpliktelsen samt avkastning på förvaltningstillgångarna som överstiger eller understiger diskonteringsräntan. Kassaflödessäkringar I posten Kassaflödessäkringar (Säkrings - reserven) redovisas orealiserade värde- förändringar på derivatinstrument som utgör säkrings instrument i kassaflödessäkringar till den del säkringen är effektiv, det vill säga motsvaras av framtida kassaflöden hänförliga till den säkrade posten. Verkligt värde via övrigt totalresultat I posten Verkligt värde via övrigt totalresultat (Verkligt värdereserven) redovisas orealise - rade värdeförändringar på finansiella tillgångar klassificerade till verkligt värde via övrigt total - resultat. Vidare består posten av reserveringar för förväntade kreditförluster på skuldinstru - ment klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Realiserade värdeförändringar på skuldinstrument klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat omklassificeras från K1 forts. 158 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 161 ===== posten verkligt värde via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Realiserade värdeföränd - ringar på egetkapitalinstrument klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat omklas - sificeras från posten verkligt värde via övrigt totalresultat till balanserade vinstmedel. Försäkringsavtal I posten Försäkringsavtal redovisas effekter av ändrad diskonteringsränta vid värderingen av sparförsäkringsmomentet i traditionell liv - försäkring. Omräkning utländsk verksamhet I posten Omräkning utländsk valuta (Omräk - ningsreserven) redovisas orealiserade valuta - kurseffekter som uppstår till följd av omräkning av utländska enheter till koncernens rapporte - ringsvaluta. Därutöver redovisas effektiva delar för säkringar av nettoinvesteringar i utlands - verksamhet i posten samt omräkningsdifferen - ser hänförliga till icke-monetära poster som klassificeras till verkligt värde via övrigt total - resultat. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Balanserade vinstmedel består av intjänat resul - tat från innevarande och tidigare räkenskapsår. Utdelning och återköp av egna aktier redovi - sas som avdrag från balanserade vinst medel. Realiserade resultat hänförliga till egetkapi - talinstrument klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat omklassificeras från pos - ten verkligt värde via övrigt totalresultat till balanserade vinstmedel. Innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande utgörs av den andel av koncernens nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderföre - tagets stamaktieägare. Innehav utan bestäm - mande inflytande redovisas som en separat andel av eget kapital. 11. Intäkter Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader redovisas i räntenettot i resultaträkningen, med undantag för räntor hänförliga till finansiella instrument som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas i Nettoresultat av finansiella transaktioner där den samlade aktiviteten i handelslagret redovisas. Ränteintäkter och räntekostnader för finan - siella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden eller, om så anses lämpligt, med tillämpning av en metod som resulterar i ett belopp som utgör en rimlig uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle ge. Effektivräntan innefattar avgifter som anses vara en integrerad del av effektivräntan för ett finansiellt instrument (vanligen avgifter som kompenserar för risk). Effektivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera avtal - senliga framtida kassaflöden till redovisat värde på den finansiella tillgången eller skulden. I räntenettot redovisas även räntor från deri - vat som ingår i säkringsredovisning och räntor från derivat i ekonomiska säkringar, eftersom dessa säkrar poster vars ränteflöden redovisas i ränte nettot. Utöver ränteintäkter och räntekostnader ingår avgift för statlig insättningsgaranti i ränte - nettot. Provisionsnetto Provisionsintäkter redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjänsten är överförd till kunden. Den totala intäkten fördelas för varje tjänst, och intäktsföringen beror på om tjänsterna är upp - fyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. Provisionsintäkter i form av exempelvis förvalt - ningsavgifter inom kapitalförvaltningen redovi - sas normalt över tid i takt med att dessa tjäns - ter utförs. Provisionsintäkter i form av exem - pelvis courtage, kortavgifter och betalnings - provisioner redovisas generellt när tjänsten utförts, det vill säga vid en viss specifik tid - punkt. När intäkten inkluderar en rörlig ersätt - ning, till exempel rabatt, återbäring eller presta - tionsbaserade delar, redovisas intäkten först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer att ske. Utlånings avgifter som inte ingår i effektivräntan redovisas som pro- visionsintäkter. Provisionskostnader är trans - aktionsberoende och är direkt relaterade till transaktioner vars intäkter redovisats som Provisionsintäkter. Nettoresultat av finansiella transaktioner I posten Nettoresultat av finansiella transaktio - ner redovisas den resultatpåverkan som upp - står vid värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen och vid realisation av finansiella tillgångar och skulder (med undantag för egetkapitalinstru - ment klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat). • Resultat från finansiella instrument till upp- lupet anskaffningsvärde består av realiserade vinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder klassificerade till upplupet an - skaffningsvärde, såsom till exempel ränte - skillnadsersättning för förtidsinlöst utlåning och realisationsresultat som genereras vid återköp av egna emitterade värdepapper. • Resultat från finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat består av reali - serade vinster och förluster på ränte bärande värdepapper klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Realiserade vinster och förluster omklassificeras från övrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i samband med avyttring/ försäljning. Vidare består posten av kredit - förluster (förväntade och konstaterade) på dessa tillgångar. • Resultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde - optionen, består av orealiserade och realise - rade värdeförändringar på finansiella till - gångar och skulder som vid första redovis - ningstillfället identifierats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen. • Resultat från finansiella instrument till verk - ligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt, består av orealiserade och realiserade vär - deförändringar samt utdelningsintäkter och räntor (med undantag för räntor som härrör från derivat som säkrar poster vars ränte - flöde redovisas i räntenettot) på finansiella tillgångar och skulder som innehas för han - del eller som förvaltas och utvärderas på basis av verkliga värden. • Säkring av verkligt värde består av orealise - rade och realiserade värdeförändringar på säkringsinstrument respektive säkrad risk - komponent i finansiella tillgångar och skulder som är säkrade poster i säkringar till verkligt värde. Ineffektivitet i kassaflödes säkringar består av de värdeförändringar på säkrings - instrumentet som inte motsvaras av framtida kassaflöden hänförliga till den säkrade posten. • Vinster och förluster som uppkommer till följd av omräkning av monetära poster i utländsk valuta (det vill säga annan valuta än den funktionella valutan) till gällande stäng - ningskurs per balansdagen. Resultatet vid omräkning till balansdagens stängningskurs av finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta som värderas till upplupet anskaffnings- värde redovisas således i Nettoresultatet av finansiella transaktioner. Därutöver ingår vinster och förluster som uppkommer till följd av omräkning till gällande stängningskurs per balansdagen avseende icke-monetära poster i utländsk valuta som värderas till verkligt värde. • Avkastning på tillgångar som innehas för för - säkringstagarnas räkning avgår från Netto- resultat av finansiella transaktioner eftersom den ingår i Försäkringsnettot. Utdelning Utdelningar på aktier som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas i resultaträkningen i posten Övriga utdelnings - intäkter. Utdelningar på aktier som klassifice - K1 forts. 159Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 162 ===== rats till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Eventuella utdelningar från intresseföretag och joint ventures minskar det redovisade värdet på andelar i intresseföretag och joint ventures. 12. Ersättningar till anställda (IAS 19 Ersättningar till anställda) Personalkostnader Som personalkostnader redovisas löner, pen - sionskostnader och andra former av direkta personalkostnader inklusive social avgifter, särskild löneskatt på pensionskostnader och andra former av lönebikostnader. Eventuella ersättningar i samband med avslutad anställ - ning skuldförs vid avtalets ingång och periodi - seras över återstående tjänstgöringstid. Redovisning av pensioner Ersättningar ttill anställda efter anställningens upphörande utgörs i banken av pensionsför - pliktelser som klassificeras som antingen pre - miebestämda planer eller förmånsbestämda planer. För de premiebestämda planerna beta - lar banken fastställda premier till en utomstå - ende juridisk enhet och värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. För dessa planer har banken inga ytterligare förpliktelser efter att premier beta - lats. Pensionskostnader för premiebestämda planer redovisas som en personalkostnad i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt banken och avgifterna för dessa tjänster förfaller till betalning. Betal - ningen sker normalt i samband med regel - bundna löneutbetalningar. Övriga pensionsförpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Vid förmåns - bestämd pensionslösning utgår en pension baserad på lön och anställningstid, vilket innebär att banken bär alla väsentliga risker för fullgörandet av pensionsförpliktelsen. För beräk- ningen av pensionsförpliktelser och kostnader hänförliga till dessa tillämpas Projected Unit Credit Method och nuvärdet av pensionsåta - gandet redovisas som pensionsförpliktelse. För majoriteten av de förmåns bestämda pen - sionsplanerna har koncernen avsatt förvalt - ningstillgångar i pensionsstiftelser och pen- sionskassa eller motsvarande för att täcka förpliktelsen. Som pensionsnetto i balansräk - ningen redovisas pensionsförpliktelserna minskade med förvaltningstillgångarnas verk - liga värde. I resultaträkningen redovisas pen - sionskostnaden för förmånsbestämda planer som personalkostnad vilken utgörs av kost - nad för under året intjänad pensionsrätt, räntekostnad på pensionsförpliktelsen samt ränteintäkt på förvaltningstillgångarna. Beräk - ningen av pensioner intjänade under året utgår från en beräknad slutlön och är föremål för aktu- ariella antaganden och avser årets andel av den beräknade slutliga totala pensionsutbetal - ningen. För beräkning av årets räntekostnad och ränteintäkt används samma räntesats, aktu- ell företagsobligationsränta (räntan vid årets början) för en löptid motsvarande återstående tid till utbetalning av pensionsskulden. I övrigt totalresultat redovisas aktuariella vinster och förluster på pensionsförpliktelsen som uppstår på grund av att verkligt utfall avviker från gjorda antaganden samt skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på för - valtningstillgångarna. Beräkningen av kostnader och åtaganden med anledning av koncernens förmåns - bestämda planer är förenad med ett flertal bedömningar och antaganden som kan ha en betydande inverkan på redovisade belopp. En utförligare beskrivning av dessa antagan - den och bedömningar lämnas i punkt 14 och i not K8 Personalkostnader. 13. Statliga avgifter Räntefri utlåning till Riksbanken Genom en ändring av Riksbankslagen som började gälla från och med den 1 januari 2025 kan Sveriges Riksbank besluta om räntefri inlå - ning från svenska banker och andra kreditinsti - tut med verksamhet i Sverige. Riksbanken får besluta om räntefri inlåning om dess egna kapital understiger målnivån som är beslutad för Sveriges Riksbanks egna kapital. Beloppet avseende den räntefria inlåningen kan upp- dateras årligen, efter det att riksdagen har fast - ställt Sveriges Riksbanks resultat- och balans - räkning. Den första utbetalningen till Sveriges Riksbank genomfördes den 31 oktober 2025. Det föreligger inte ett avtalsenligt förhållande i enlighet med IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering mellan Sveriges Riksbank och respektive institut, utan kravet på den räntefria inlåningen följer av regulatoriska krav. Kravet på räntefri inlåning bedöms ej heller uppfylla krite - riet för kontanta medel, eftersom instituten inte fritt kan förfoga över inlåningsmedlen under den period som inlåningskravet gäller. Kriteri - erna för en finansiell tillgång i enlighet med IAS 32 bedöms således inte vara uppfyllda. Det saknas därmed en enskild IFRS standard som är tillämplig vid redovisningen av den räntefria inlåningen som banken ska placera hos Sveri - ges Riksbank, vilken utifrån bankens perspektiv är en räntefri utlåning till Sveriges Riksbank. Banken har därför utvecklat en redovisnings - princip i enlighet med IAS 8 Redovisningsprin - ciper, ändringar i uppskattningar och bedöm - ningar samt fel. De bedömningar som gjorts vid utvecklingen av redovisningsprincipen har beaktat bestämmelserna i IFRS 9 Finansiella instrument och IFRIC 21 Avgifter. Utgångspunk - ten för redovisningsprincipen är att den ränte - intäkt som uteblir till följd av det regulatoriska kravet på att banken ska placera räntefri inlå - ning hos Sveriges Riksbank utgör en statlig avgift. Redovisningsprincipen innebär att: • Den räntefria utlåningen till Sveriges Riks - bank redovisas som ett nollkuponginstru - ment till upplupet anskaffningsvärde i balansposten Övrig utlåning till central - banker. – Utlåningen diskonteras vid tidpunkten för inbetalningen till Sveriges Riksbank till gällande marknadsränta för en utlåning till svenska staten. – Löptiden är perioden fram till Sveriges Riksbanks nästkommande årliga beslut om räntefri inlåning. – Den initiala underkursen periodiseras över löptiden och redovisas i resultaträkningen i posten Ränteintäkter. • Den räntefria utlåningen följer av det regula - toriska kravet på att banken ska placera ränte fri inlåning hos Sveriges Riksbank och beloppet motsvarande den initiala under - kursen redovisas vid tidpunkten för inbetal - ningen till Sveriges Riksbank som en kost - nad i resultaträkningen i posten Statliga avgifter. 14. Väsentliga bedömningar och uppskattningar Tillämpningen av koncernens redovisnings - principer innebär i vissa fall att företagsled - ningen måste göra bedömningar (utöver de som gäller uppskattningar) som får en väsent - lig inverkan på redovisade belopp. Redovisade belopp påverkas dessutom i ett antal fall av antaganden om framtiden och uppskattningar. Antaganden och källor till osäkerhet i upp - skattningar innebär alltid en risk för en juste - ring av det redovisade värdet för tillgångar och skulder. De bedömningar, antaganden om fram tiden och uppskattningar som görs speg - lar alltid företagsledningens bästa och mest rimliga uppfattning och är kontinuerligt föremål för granskning och validering. Nedan följer en beskrivning av de bedöm - ningar, antaganden om framtiden och uppskatt - ningar som har haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Koncernredovisning Ett strukturerat företag är ett företag som bildats för att uppnå ett begränsat och väl - definierat syfte, där rösträtten inte är den avgörande faktorn för att avgöra om bestäm - mande inflytande föreligger. Handels bankens innehav i strukturerade företag är begränsade till innehav i fonder. Fonder för vilka banken är kapitalförvaltare och där banken äger mer än 50% av andelarna K1 forts. 160 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 163 ===== konsolideras. Bankens innehav i fonden redo- visas till verkligt värde på raden Aktier och andelar i balansräkningen. Resterande andel av fondens verkliga värde konsolideras och redovisas på raderna Tillgångar respektive Skulder där kunden står värdeförändrings - risken i balansräkningen. Ägande mellan 20 och 50% konsolideras i vissa fall om omstän - digheterna gör gällande att banken har ett bestämmande inflytande, exempelvis genom att fonden har ett brett förvaltningsmandat och genererar en hög andel variabel avkastning. Innehav till följd av fondförsäkringsavtal bedöms inte medföra att koncernen är expo - nerad emot variabel avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen av om det föreligger bestämmande inflytande över fonden. Andelar i fonder till följd av fondförsäkrings avtal redovi - sas som Tillgångar där kunden står värdeför - ändringsrisken medan korresponderande skuld för fondförsäkringsavtalen redovisas som Skulder där kunden står värdeförändrings - risken. För ytterligare information om innehav i icke- konsoliderade strukturerade företag, not K51 Innehav i icke-konsoliderade företag. Finansiella instrument värderade till verkligt värde Vid kategorisering i nivå 1, nivå 2 eller nivå 3 av finansiella instrument värderade till verkligt värde erfordras bedömningar med avseende på graden av transparens gällande marknads - data som använts vid värderingen. Finansiella instrument som värderas till aktuellt marknads - pris på en aktiv marknad ingår i nivå 1. Finan - siella instrument som värderas utifrån värde - ringsmodeller som bygger på indata som i allt väsentligt kan verifieras med marknadsobser - vationer ingår i nivå 2. Finansiella instrument som värderas utifrån värderingsmodeller som i väsentlig utsträckning påverkas av indata som inte går att verifiera med externa marknadsdata ingår i nivå 3. Bedömningar har således utförts i syfte att identifiera för vilka finansiella instru - ment det saknas en aktiv marknad. Vidare har bedömningar gjorts vid val av vilka värderings - modeller som ska tillämpas samt med avse - ende på vilken indata som ska användas i vär - deringsmodellerna. Utgångspunkten är att indata som används i värderingsmodellerna i allt väsentligt kan veri - fieras med marknadsobservationer, exempelvis noterade priser på aktier och räntor. I de fall indata i en värderingsmodell i väsentlig utsträck ning inte kan verifieras med externa marknadsdata är det erforderligt för företagsledningen att til l- lämpa egna antaganden och uppskattningar vid beräkning av det verkliga värdet. Bankens inne - hav i finansiella tillgångar klassificerade i nivå 3 utgör dock endast en ringa andel av totala finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde. Banken har en etablerad kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden på finansiella instrument som bland annat inkluderar att en översyn av värderingsmodeller och marknads - priser utförs av riskkontrollfunktionen. Redovisade värden avseende finansiella instru ment värde - rade till verkligt värde framgår av not K44 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. För mer information om väsentliga bedöm - ningar vid värdering av finansiella instrument till verkligt värde samt tillämpade antaganden, se not K1 avsnitt 5 Principer för värdering av finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde samt not K44 Värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Klassificering av försäkringsavtal och beräkning av försäkringsskuld Enligt IFRS 17 är utgångspunkten för tillämp - ningen av standarden det juridiska försäkrings - avtalet och om detta anses överföra betydande försäkringsrisk. Banken har bedömt att klassi - ficering som försäkringsavtal eller investerings - avtal ska utföras utifrån de enskilda försäk - ringsmomenten (sparförsäkringsmoment/ riskförsäkringsmoment) i avtalen eftersom de har olika ekonomisk innebörd. En separation av spar- och riskförsäkringsmoment ger den mest korrekta redovisningen, då enbart den sist - nämnda överför betydande försäkringsrisk. Bankens bedömning är att det skulle få en mar - ginell effekt på bankens finansiella ställning eller resultat om samtliga sammansatta fond - försäkringsavtal redovisats enligt IFRS 17, till följd av avtalens korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovisningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser (upp till ett år) då de löpande kan prisjusteras. Vid beräkning av det förväntade nuvärdet av framtida kassaflöden för försäkringsskulden används antaganden om framtiden, vilka med - för att beräkningen är förknippad med osäker - het. Redovisade värden avseende försäkrings - skulder framgår av not K36 Försäkringsskulder. För mer information om väsentliga bedöm - ningar samt de antaganden och uppskatt - ningar som tillämpats vid beräkningen av för - säkringsskulder, samt dess beslutsprocess, se not K36 Försäkringsskulder. Aktuariell beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner Beräkningen av koncernens kostnader och för - pliktelser för förmånsbestämda pensioner byg - ger på ett flertal aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som företagsledningen bedömt har betydande inverkan på redovisade belopp. En förteckning över de mest väsentliga antagandena som använts vid beräkningen av årets avsättning framgår av not K8 Personal - kostnader. Diskonteringsräntan för förmåns- bestämda pensioner bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms årligen eller när en väsentlig ändring har skett. Diskonteringsräntan som banken använder vid beräkningen baseras på ett antal först - klassiga likvida företagsobligationer med olika löptider. För företagsobligationer med löptider som överensstämmer med den uppskattade genomsnittliga löptiden för pensionsförpliktel - sen, vilken för närvarande uppgår till 19,5 år, fast ställs diskonteringsräntan utifrån marknads - räntor. I syfte att skapa en stabil bas av obliga - tioner, när det inte finns ett tillräckligt stort urval av företagsobligationer med löptid mot - svarande pensionsskuldens, används även företagsobligationer med kortare löptid än pensionsskulden som bas vid fastställandet av diskonteringsräntan. För dessa fastställs dis kon- teringsräntan med utgångspunkt från en ränte - kurva. Räntekurvan är byggd som en spread över den svenska swapkurvan. Spreaden, som är baserad på företagsobligationer exklusive egna emissioner, appliceras på swapkurvan. På detta sätt modelleras en räntekurva, utifrån vilken en 19,5-årig ränta kan härledas. Redovi - sade värden avseende pensionsförpliktelser framgår av not K8 Personalkostnader. En känslighetsanalys av koncernens pen - sionsförpliktelse för varje betydande aktuariellt antagande, som visar hur förpliktelsen skulle ha påverkats av rimligt möjliga förändringar i dessa antaganden, framgår av not K8 Personal - kostnader. Kreditförluster Väsentliga bedömningar, antaganden om fram - tiden och uppskattningar har utförts vid beräk - ning av förväntade kreditförluster. Värderingen av förväntade kreditförluster är till sin natur för - knippad med viss osäkerhet. Områden med hög grad av bedömningar och uppskattningar beskrivs nedan under respektive rubrik. Framåtblickande information i makroekonomiska scenarier Handels banken övervakar löpande den makro - ekonomiska utvecklingen med särskilt fokus på hemmamarknaderna. Denna bevakning sker bland annat för att ta fram de makroekono - miska scenarier som ligger till grund för den framåtblickande information som används i den modellbaserade beräkningen av förvän - tade kreditförluster. Förmågan hos bankens kunder att uppfylla sina kontraktsenliga betal - ningar varierar med den makroekonomiska utvecklingen. Det innebär att den framtida mak - roekonomiska utvecklingen har en påverkan på bankens syn på reserveringsbehov för för - väntade förluster. Beräkningen av reserve - ringsbehovet för förväntade kreditförluster utgår från det neutrala scenariot enligt bankens enhet för makroanalys. Eftersom förlusterna kan påverkas mer av en framtida försämring av den ekonomiska utvecklingen än av en motsvarande förbättring, använder banken minst två alternativa scena - rier för att fånga icke-linjära aspekter på de för- väntade kreditförlusterna. Dessa alternativa scenarier motsvarar tänkbara, men väsentligt sämre respektive bättre, utveckling än det K1 forts. 161Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 164 ===== neutrala scenariot. Baserat på bankens förlust - historik under det senaste decenniet komplet - terat med erfarenhetsbedömningar har de mest väsentliga makroekonomiska riskfakto - rerna valts ut. Dessa makroekonomiska risk - faktorer ingår sedan i bankens kvantitativa statistiska modeller för prognoser av migratio - ner, fallissemang, förlustandelar och expone - ring. De makroekonomiska riskfaktorerna inkluderar arbetslöshet, styr-/centralbanks - räntor, BNP, inflation och fastighetspriser. Bankens affärsmodell, att ge krediter till kun - der med stark återbetalningsförmåga, gör att sambanden mellan den makroekonomiska utvecklingen och reserveringsbehovet inte all - tid är framträdande. För en utförligare beskriv - ning av makroekonomisk information, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Beräkningen av förväntade kreditförluster tillämpar framåtblickande information i form av makroscenarier. En förändring i de makroeko - nomiska scenarierna, eller i de vikter som till - lämpas, påverkar både bedömningen av bety - dande ökning av kreditrisk och uppskattningen av den förväntade kreditförlusten. Redovisade värden avseende reserver för förväntade kredit förluster framgår av not K11 Kreditförlus - ter, netto. För en beskrivning samt utfallet av känslighetsanalyser, se not K11 Kreditförluster, netto. Betydande ökning av kreditrisk Banken gör en bedömning på avtalsnivå vid varje rapportperiods slut av om en betydande ökning av kreditrisken har skett sedan det för - sta redovisningstillfället. För en utförligare beskrivning av betydande ökning av kreditrisk, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Modellbaserad beräkning De kvantitativa modeller som ligger till grund för beräkningen av förväntade kreditförluster för avtal i Steg 1 och Steg 2 utgår från flera antaganden och bedömningar. Ett viktigt anta - gande är att de relationer som kan mätas mel - lan makroekonomiska riskfaktorer och risk - parametrar på historiska data är representativa för framtida händelser. De kvantitativa modeller som tillämpas baseras på cirka 10 års historik, men historiken varierar med produkt och region beroende på tillgång till historiska utfall. De kvantitativa modellerna är konstruerade med hjälp av ekonometriska modeller under anta - gande att observationerna är oberoende betingat av de valda riskfaktorerna. Det inne - bär att riskparametrarna kan förutses utan snedvridande effekter. Vidare görs ett urval av de mest väsentliga makroekonomiska risk - faktorerna baserat på de enskilda makro- ekonomiska riskfaktorernas förklaringsförmåga på de enskilda riskparametrarna. När makro - ekonomiska riskfaktorer väljs ut och modellen specificeras görs en avvägning mellan enkel - het, förklaringsförmåga och stabilitet. I nuläget har inga klimatrelaterade makroekonomiska riskfaktorer inkluderats i modellerna, men frå - geställningen bedöms fortlöpande. Klimatrela - terade och vissa andra miljörelaterade risker bedöms i kreditprocessen och inkluderas i den interna ratingen på motpartsnivå, vilken utgör en riskfaktor som påverkar beräkningen av framåtblickande sannolikheter för riskparame - trarna PD, LGD och EAD. Banken följer noga den geopolitiska situationen. Givet strukturen på bankens portfölj och bankens processer för att hantera kreditrisk är bedömningen att de geopolitiska riskerna, till exempel i form av ökade handelshinder, när så är erforderligt beaktas i den ordinarie kreditbedömningspro - cessen på kundnivå och i de makroekono - miska scenarier som appliceras. För en utförli - gare beskrivning av modeller, effekter av det geopolitiska läget och validering av modeller, se not K2 avsnitt Kreditrisker. Manuell och expertbaserad beräkning Tillgångar i steg 3 prövas för nedskrivning på avtalsnivå och beräkningen är manuell. Vid nedskrivningsprövningen utförs väsentliga bedömningar bland annat med avseende på framtida kassaflödena, vilka scenarier som ska tillämpas, sannolikheten för att de olika scena - rierna ska inträffa och för att bedöma säker - heternas värde. För en utförligare beskrivning av manuell beräkning, se punkt 6 rubrik Manu - ell beräkning samt not K2 avsnitt Kreditrisker. Expertbaserad beräkning görs på modell - utfall för avtal i Steg 1 och Steg 2, för att inför - liva uppskattad effekt från faktorer som inte bedömts ha fångats av modellen samt för manuellt bedömda i Steg 3. Expertbaserade beräkningar utförs utifrån expertkunskap om enskilda krediter och/eller delportföljer, vilket innefattar att väsentliga bedömningar utförs. För en utförligare beskrivning av expertbaserad beräkning, se punkt 6 rubrik Expertbaserad beräkning. Övriga bedömningar Hållbarhetsrisker samt geopolitiska risker och osäkerhetsfaktorer Vid upprättandet av årsredovisningen har väsentliga bedömningar utförts med avseende på i vilken omfattning hållbarhetsrisker, främst klimatrelaterade och vissa andra miljörelaterade risker, samt geopolitiska risker och osäkerhets - faktorer har påverkat de finansiella rapporterna samt de uppskattningar och antaganden som tillämpats. Bedömningen är att det i allt väsent - ligt är förväntade kreditförluster som potentiellt påverkas av klimat- och andra miljörelaterade risker samt geopolitiska risker och osäkerhets - faktorer (se ovan Kreditförluster). Banken utför fortlöpande bedömningar av om det skulle kunna föreligga någon potentiell påverkan avseende hållbarhetsrisker på andra områden i de finansiella rapporterna, vilka främst utgörs av värdering av finansiella instrument till verkligt värde samt avsättningar och eventualförpliktel - ser. Banken utför även fortlöpande bedöm - ningar av om det skulle kunna föreligga någon potentiell påverkan avseende geopolitiska risker och osäkerhetsfaktorer på andra områden i de finansiella rapporterna, vilket främst utgörs av värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Vid bedömningen har något behov av att beakta hållbarhetsrisker eller geopolitiska risker och osäkerhetsfaktorer för andra områden än förväntade kreditförluster inte identifierats. Sammantaget är bankens bedömning att håll - barhetsrisker samt geopolitiska risker och osä - kerhetsfaktorer inte har haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna för 2025. K1 forts. 162 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 165 ===== ===== SIDA 166 ===== K2 Risk och kapitalhantering Handels bankens låga risktolerans är en central del i bankens affärsidé. Den låga risktoleransen tillsammans med ett decentraliserat arbets sätt, stabila finanser och hållbart ansvarstagande är grunden i Handels bankens långsiktiga kund relationer. Informationen i denna not inkluderar avytt - ringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning samt utgör avvecklad verksamhet, se not K14. Motståndskraftig riskhantering Handels bankens kapital- och likviditetsplane - ring syftar till att säkerställa bankens fortlevnad under såväl normala tider som under stressade förhållanden. Det resulterar i en stark kapital- och likviditetssituation med kontinuerlig tillgång till de finansiella marknaderna via bankens kort- och långfristiga finansieringsprogram. Banken har en stor likviditetsreserv av hög kvalitet, vilket ger en god motståndskraft mot eventuella störningar på de finansiella mark - naderna. Bankens likviditetsportfölj, som är en del av likviditets reserven, har en låg riskprofil och består i huvud sak av stats obligationer och säkerställda obligationer. Därutöver finns till - godohavanden i centralbanker samt ett mycket omfattande outnyttjat emissionsutrymme avseende säkerställda obligationer i Stads - hypotek. Likviditetsreserver hålls i alla för banken väsentliga valutor. En bibehållen verk - samhet kan därmed upprätt hållas under en betydande tid även i en extrem situation med stängda finansieringsmarknader. Den totala likviditetsreserven inklusive det outnyttjade emissionsutrymmet täcker bankens likviditets - behov i ett stressat scenario i mer än tre år. Kapitalsituationen är stark. Under året har en god intjäning och låga kredit förluster bidragit till detta. För att säkerställa att banken kontinuerligt upprätthåller en god likviditets- och kapitalsitua - tion genomförs regelbundna stresstester. Dessa omfattar analyser av det makroekono - miska och geopolitiska läget, rådande mark - nadsförhållanden samt potentiella effekter av klimatförändringar. Det rådande geopolitiska säkerhetsläget har ökat risken för olika typer av attacker mot kri - tisk infrastruktur i samhället. Bankens säker - hets avdelning följer händelseutvecklingen och riskbedömer löpande olika scenarier. Risktolerans Handels banken har en låg risktolerans som vilar på en övergripande strategi att undvika eller minimera risk och därigenom vara en stabil affärspartner till kunderna oavsett konjunktur eller marknadssituation. Den låga risktoleransen utgör grunden för det ramverk för riskhantering som tillämpas i banken. Ram verket består av de strategier, processer, limiter, kontroller och rap - porteringsrutiner som kommer till uttryck genom styrdokument på olika nivåer inom koncernen. Bankens affärsmodell fokuserar på att ta och hantera kreditrisker i kontorsrörelsen där målet är att etablera långsiktiga relationer med kunder som har god återbetalningsförmåga och stark finansiell ställning. Kvalitetskravet får aldrig åsidosättas till förmån för högre kredit - volymer, högre pris eller marknadsandelar. Handels bankens kreditförlustnivå har under de senaste decennierna varit väsentligt lägre än genomsnittet hos övriga nordiska banker. Ban - kens utgångspunkt är att ingen kredit ska medföra en förlust. Detta förhållningssätt är helt styrande för kontorens kreditgivning och uppföljning av krediter. För att hålla bankens exponering mot mark- nads- och likviditetsrisker inom den låga risk - toleransen ska sådana risker endast före - komma som ett naturligt led i kundaffärer, i samband med bankens finansiering och likvidi - tetshantering och i dess roll som marknads - garant. Riskerna begränsas genom att ränte - bindningstider och kassaflöden i olika valutor matchas, öppna positioner säkras och genom en betryggande likviditetsreserv av hög kvalitet. I linje med den låga risktoleransen strävar banken efter att så långt som möjligt förebygga operativa risker och regelefterlevnadsrisker. De operativa förlusterna ska vara låga. Banken har låg tolerans för störningar, angrepp och avbrott mot bankens verksamhet och ska så långt som möjligt sträva efter att förebygga sådana. Även risktoleransen för hållbarhetsrisker är låg och riskerna hanteras som en integrerad del av bankens traditionella riskområden. Riskstrategi I bankens verksamhet uppkommer olika risker som identifieras, mäts, hanteras och rapporte - ras på ett systematiskt sätt inom koncernens alla delar. Handels bankens restriktiva förhåll - ningssätt till risk innebär att banken medvetet undviker att delta i affärer med hög risk även om den förväntade ersättningen för tillfället kan vara hög. Riskstrategin bygger på en stark riskkultur förankrad i bankens styrdokument, som är ut - hållig över tid och som gäller på alla områden i koncernen. Riskkulturen genom syrar hela ban - kens arbete och är väl förankrad hos alla med - arbetare. Banken präglas av en tydlig ansvars - fördelning där varje del av affärsverksamheten bär det fulla ansvaret för sina affärer och för att riskerna hanteras. Detta resulterar i en hög riskmedvetenhet och försiktighet i affärsverk - samheten. Den decentraliserade affärsmodel - len kombineras med både en centraliserad kreditprocess och starka interna kontroller. Den låga risktoleransen avspeglas också i synen på ersättning. Huvudprincipen är fast ersättning eftersom detta bidrar till den långsiktighet som är en central del av Handels bankens affärs - -0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 25242322212019181716151413121110090807 Handels banken Övriga nordiska banker Kreditförluster i % av utlåning 2007–2025 % 164 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 167 ===== Risker i Handels banken Risk Beskrivning Kreditrisk Risken att banken drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk i samband med affärer för valuta-, ränte-, råvaru- och aktiemarknaderna, dvs risk att motparten inte kan fullfölja sitt åtagande. Marknadsrisk Risken härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna och delas in i ränterisker, aktiekursrisker, valutakurs risker och råvaruprisrisker. Likviditetsrisk Risken för att banken inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Operativ risk Risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk, modellrisk och risk inom informations- och kommunikationsteknik (IKT -risk). Regelefterlevnadsrisk Risk som är förknippad med att banken inte följer externa och interna regelverk, accepterad marknadspraxis och relevanta standarder som är tillämpliga på bankens tillståndspliktiga verksamhet, och de följder som detta i sin tur kan leda till i form av sanktioner, väsentlig finansiell förlust eller förlust av anseende för banken. Ersättningsrisk Risken för förlust eller annan skada som uppkommer till följd av ersättningssystemet. Försäkringsrisk Risken i en försäkrings utfall, som beror på den försäkrades livslängd eller hälsa. Hållbarhetsrisk Risken för ekonomiska förluster eller skadat anseende på grund av faktorer relaterade till miljö och klimat, socialt ansvar samt bolagsstyrningsfrågor. Hållbarhetsrisker är en integrerad del av bankens traditionella riskområden ovan och kan uppkomma både i den egna verksamheten och genom bankens affär som kreditgivning och investeringar. modell. Medarbetare som i sin yrkesutövning har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil erbjuds inte prestations baserad rörlig ersättning. Kreditgivningen har stark lokal förankring, där den nära kundrelationen och lokala känne - domen verkar för låga kreditrisker. Därutöver ska koncernen vara välkapitaliserad i förhål - lande till verksamhetens risker och hålla likvida tillgångar för att klara sina betalningsförpliktel - ser när dessa förfaller, även i en situation av finansiell stress där upplåning på de finansiella marknaderna inte är möjlig. Handels banken eftersträvar på så sätt en affärsmodell som är oberoende av förändringar i konjunkturen. Det restriktiva förhållningssättet till risk inne - bär att banken är en stabil och uthållig affärs - partner till kunderna oavsett konjunktur och marknadssituation. Det bidrar både till god riskhantering och till att en hög servicenivå kan upprätthållas även när verksamheten och de marknader som banken verkar på utsätts för påfrestningar. Bankens inställning till risk gäller i alla länder där banken är verksam. För en närmare beskrivning av bankens hantering av olika riskområden, kapital och likviditet, se res - pektive enskilt avsnitt i denna not. Riskorganisation Handels banken arbetar utifrån tre försvarslinjer för hantering, uppföljning och kontroll av ban - kens risker. De affärsdrivande enheterna och de enheter som stödjer dessa utgör den första försvarslinjen och ansvarar för att identifiera, hantera och begränsa riskerna i verksamheten i enlighet med externa och interna regler. Kon - trollfunktionerna Handels banken Riskkontroll och Handels banken Compliance utgör den andra försvarslinjen och övervakar och kontrol - lerar koncernens risker, verksamhetens arbete och hur gällande regler efterlevs. Tredje för - svarslinjen utgörs av Handels banken Internrevi- sion som granskar bankens hela verksamhet inklusive riskhantering, kontrollfunktionernas arbete och bolagsstyrningen. För ytter ligare beskrivning av bankens tre försvarslinjer för riskhantering hänvisas till Handels bankens Bolagsstyrningsrapport, sidorna 42–55. Handels bankens styrelse har det övergri - pande ansvaret för bankens riskhantering och fastställer interna regler för detta. Styrelsen fastställer policyer och VD fastställer riktlinjer, vilka beskriver hur olika risker ska hanteras och rapporteras. Styrelsen har inrättat en kredit - kommitté som beslutar i vissa kreditärenden. Styrelsen har även inrättat risk-, revisions- och ersättningsutskott som bland annat bere - der frågor som ska beslutas av styrelsen. Riskutskottet fattar även beslut avseende exempelvis alla betydande delar av bankens riskklassificerings- och estimeringsprocesser kopplade till internmetoden. Därtill har VD inrättat en Risk- och Compliancekommitté för uppföljning av riskhantering inom olika områ - den samt fördjupade diskussioner kring bankens övergripande risksituation inför behandlingen av vissa frågor i styrelsens riskutskottet och styrelsen. För en mer detaljerad beskrivning av kommittéerna och utskottens arbete hänvisas till Handels bankens Bolagsstyrningsrapport på sidorna 42–55. Därutöver har banken ytterligare kommittéer såsom ekonomi- och finanschefens Asset and Liability Committee (ALCO) med tillhörande underkommittéer för likviditet, kapital och vär - dering. ALCO är rådgivande till VD och har till huvudsaklig uppgift att väga samman alla bedömda risker och andra bedömningsfakto - rer till ett adekvat underlag för råd till VD och styrelse rörande koncernens kapital- och likvi - ditetssituation. Rapportering och uppföljning av risk och kapitalsituationen Koncernens risker, förutom regelefterlevnads - riskerna (se nedan), har under 2025 rapporte - rats av chefen oberoende riskkontroll minst kvartalsvis till VD, risk utskottet och styrelsen. Rapporterna har även föredragits i VD:s Risk- och Compliance kommitté. Koncernriskrappor - terna beskriver och analyserar bankens risk - profil och innehåller chefen oberoende riskkontrolls bedömning av koncernens K2 forts. 165Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 168 ===== väsentliga risker och en bedömning av om det finns väsentliga brister i verksamheten att rapportera och åtgärda. Rapporterna omfattar även framåtblickande riskbedömningar och ska möjliggöra en bedömning av om banken uppfyller den riskstrategi respektive håller sig inom den risktolerans som styrelsen fastställt. Därutöver lämnar Handels banken Riskkontroll och Handels banken Kredit löpande och årsvisa rapporter avseende bankens kreditrisksitua - tion (inklusive motpartsrisker) och IRK till verk - ställande ledning, VD:s Risk- och Compliance - kommitté, riskutskottet och styrelsen samt till styrelserna i relevanta dotterbolag. Denna rap - portering omfattar bland annat volymutveck - ling och krediter med förhöjd risk. Rapporte - ringen inkluderar utvärderingar av de interna risk klassificeringsprocesserna, utvärderingar av bankens IRK-modeller samt observationer från valideringen av nämnda modeller. Limitutnyttjandet för marknads- och likvidi - tetsrisker sammanställs och kontrolleras dag - ligen av Handels banken Riskkontroll. Limit - överträdelser rapporteras omgående till den som har beslutat om limiterna. Likviditetsrisken sammanställs och rapporteras dagligen till ekonomi- och finanschefen, VD samt till styrel - sen vid varje ordinarie styrelsemöte. Likviditets - kommittén med chefen för Handels banken Treasury som ord förande sammanträder inför varje ordinarie styrelsemöte och i övrigt vid behov. Där föredras den aktuella likviditets - situationen, resultat av stresstester, scenario - analyser och annan information som är relevant för bedömningen av koncernens likviditets - situation. Bankens kapitalsituation rapporteras vecko - vis till ekonomi- och finanschefen och VD. I händelse av att något gränsvärde passeras eller om chefen för Handels banken Treasury eller ekonomi- och finanschefen av annan anledning bedömer det som lämpligt, ska för - slag till lämpliga åtgärder presenteras för VD. Utifrån ett medel- och långsiktigt perspektiv sammanfattas kapitalsituationen kvartalsvis i kapitalkommittén samt i ALCO. Handels banken Treasury gör en fullständig upp datering av kapitalprognosen kvartalsvis eller vid signifi - kanta förändringar i banken. Kapitalsituationen, utnyttjandet av marknads risklimiter samt likvi - ditetssituationen rapporteras till styrelsen åtminstone kvartalsvis. Operativa risker och inträffade incidenter rapporteras löpande från kontor och enheter i hela koncernen till Handels banken Riskkon- troll som bevakar dem. Handels banken Risk- kontroll rapporterar i sin tur operativa risker och inträffade incidenter till VD, VD:s Risk- och Compliance kommitté, styrelsens riskut - skott och styrelsen. Årligen utvärderas ris - ker i ersättningssystemet och rapportering sker till styrelsens ersättnings- och risk - utskott. Rapporteringen av operativa risker inkluderar information om väsentliga händel - ser, större för luster och en aggregerad risk - bedömning på koncernnivå. Utöver detta K2 forts. Styrelsens riskdeklaration och riskförklaring Styrelsen har beslutat om följande riskdeklaration och riskförklaring. Riskdeklaration: Handels banken har tillfredsställande arrang - emang för riskhantering vilka är ändamåls - enliga i förhållande till bankens affärsmål, den risktolerans och riskstrategi som styrelsen beslutat om för verksamheten och bankens övergripande riskprofil. Riskförklaring: Handels bankens affärsmål är att ha högre lönsamhet än genomsnittet för jämförbara konkurrenter på hemmamarknaderna. Målet ska främst nås genom nöjdare kunder och lägre kostnader än konkurrenterna. Handels - banken är en bank med stark lokal förankring och ett decentraliserat arbetssätt. Bankens låga risktolerans innebär att den övergripande riskprofilen ska vara låg. Kon - cernen ska vara väl kapitaliserad i förhål - lande till riskerna, uppfylla de krav som myn - digheter ställer och hålla likvida tillgångar för att klara sina betalningsförpliktelser, även i situationer av finansiell stress på kort och lång sikt. Banken ska också ha ett ändamåls - enligt förebyggande skydd och en förmåga att hantera incidenter i händelse av angrepp, störning eller avbrott mot bankens kritiska verksamhet. Risktoleransen och riskstrategin understödjer Handels bankens strävan att ha en affärsmodell som är oberoende av för - ändringar i konjunkturcykeln. Banken har och ska ha låga kreditrisker. Handels bankens tolerans för kreditrisker återspeglas i en förväntan om att banken ska ha en god kapacitet för kreditgivning även i en allvarlig lågkonjunktur utan hjälp av statligt stöd. Detta uppnås bland annat genom den starka lokala förankringen och de nära kundrelationerna. Krediternas kvali - tet får aldrig åsidosättas för att nå högre volym eller högre marginal. Banken är selek - tiv i sitt kundurval med krav på att kredit - tagare har en god återbetalningsförmåga. Till följd av detta har kreditportföljen en tydlig koncentration till riskklasser där sannolik - heten för förlust är låg. Det konsekventa till - vägagångssättet återspeglas i bankens låga kreditförlustnivåer över tid, vilka för år 2025 uppgick till −0,01% (−0,02) i relation till utlå - ningen till allmänheten. För att säkerställa att banken är väl kapita - liserad i förhållande till riskerna och har en god likviditetssituation, fastställer styrelsen bankens risktolerans för kapitalisering och likviditet. När risktoleransen för kapitalisering beslutas, ställs kapitalmått dels i relation till de lagstadgade kraven, dels i relation till Handels bankens bedömda kapitalbehov uti - från bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC), som i ett samlat mått fångar koncernens risker. Risktoleransen för bankens likviditetsrisk beslutas, dels genom krav på att banken under stressade förhål - landen ska ha tillräcklig likviditetsreserv i form av likvida och pantsättningsbara till - gångar inklusive likviditetsskapande åtgärder för att under fastställda tidsperioder kunna fortsätta sin rörelse, dels genom krav på det ackumulerade nettot mellan in- och utgående kassaflöden i olika tidsintervall. Kärnprimärkapitalrelationen ska under nor - mala förhållanden överstiga det av Finans - inspektionen kommunicerade samlade kärnprimärkapitalbehovet med minst 1 pro - centenhet. Bruttosoliditeten ska överstiga det av Finansinspektionen kommunicerade samlade kapitalbehovet med minst 0,6 pro - centenheter. Kvoten mellan AFR (Available Financial Resources) och EC ska överstiga 120%. Bankens bedömning av Finansinspektio - nens kärnprimärkapitalkrav vid utgången av 2025 var 14,7% (14,9), inklusive Finans - inspektionens vägledning inom ramen för Pelare 2 på 0,5%, och bankens bedömning av bruttosoliditetskravet var 3,15% (3,5) inklusive Finansinspektionens vägledning inom ramen för Pelare 2 på 0,15%. Vid utgången av 2025 uppgick bankens kärnprimärkapitalrelation till 17,6% (18,8) och kvoten mellan AFR och EC till 357% (383). Banken ska ha ackumulerade positiva netto - kassaflöden under minst ett år med beak - tande av likviditetsreserven inklusive likvidi - tetsskapande åtgärder och under stressade förhållanden som bland annat innebär att delar av den icke tidsbundna inlåningen från hushåll och företag försvinner under första månaden. Vid utgången av 2025 visade utfal - let av detta stresstest att Handels bankens likviditets behov täcks i mer än tre år. Bankens riskprofil är i enlighet med den risktolerans och riskstrategi som fastställts av styrelsen. 166 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 169 ===== K2 forts. följer Handels banken Riskkontroll upp att beslutade åtgärder genom förs. Regelefterlevnadsrisker har under 2025 rapporterats av compliancechefen minst kvar - talsvis till VD, styrelsens riskutskott och styrel - sen. Rapporteringen har inkluderat regelefter - levnadsrisker kopplade till finansiell kriminalitet, liksom dataskyddsrisker. Rapporterna har även föredragits i VD:s Risk- och Compliance- kommitté. Utöver detta följer Handels banken Compliance upp att beslutade åtgärder genomförts. Utvecklingen i hållbarhetsarbetet rapporte - ras kvartalsvis av ekonomi- och finanschefen till VD och styrelsens revisionsutskott för att säkerställa att hållbarhetsarbetet är i linje med bankens övergripande affärsmål och risk - hantering. Kreditrisk Kreditrisk definieras som risken att banken drabbas av ekonomisk förlust som följd av att bankens motparter inte kan fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser. Kreditriskstrategi Handels bankens kreditprocess är centraliserad och gemensam för hela koncernen, men de enskilda affärsbesluten är decentraliserade. Kreditprocessen grundar sig i övertygelsen att en decentraliserad organisation med lokal förankring ger hög kvalitet i kreditbesluten. Banken är en relationsbank där kontoren håller löpande kontakt med kunden, vilket ger en djup kunskap om varje enskild kund och en kontinu - erligt uppdaterad bild av kundens ekonomiska situation. Handels banken är inte en massmarknads - bank utan är selektiv i kundurvalet, vilket inne - bär att kunderna ska ha en hög kreditkvalitet. Kvalitetskravet åsidosätts aldrig till förmån för högre kreditvolymer eller för att erhålla högre avkastning. Banken undviker även att delta i finansiering där det förekommer komplicerade kundkonstellationer, komplexa och svårförstå - eliga affärsupplägg eller höga hållbarhetsrisker. När banken bedömer kreditrisken hos en viss kund bedöms i första hand kredittagarens återbetalningsförmåga. I bedömningen analy - seras dels kundens finansiella ställning samt dels de risker som kunden är utsatt för och som kan komma att påverka stabiliteten i kundens finansiella ställning över tid. En del av risk - analysen består i att banken bedömer hur kun - den påverkas av hållbarhetsrisker, inklusive kli - matrisker, såväl fysiska som omställningsrisker. Ett av de första stegen i bedömning av åter - betalningsförmågan är att analysera vilken bransch kunden tillhör. Det är viktigt att förstå vilka utmaningar och risker som branschen står inför innan analysen av den enskilda kunden. En svag återbetalningsförmåga kan aldrig kom- penseras med att banken erbjuds goda säker - heter. Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan full - följa sina förpliktelser. Krediter ska därför nor - malt vara betryggande säkerställda. Kontorets lokala förankring och nära relation med kunden innebär att kontoret snabbt kan identifiera och agera vid eventuella problem. Detta medför att banken i många fall kan agera snabbare än vad som hade varit möjligt vid en mer centraliserad hantering av problemkrediter. Kontoret har också det fulla ekonomiska ansvaret för kreditgivningen. Kontoret hanterar således de problem som uppstår när en kund brister i betalningsförmåga och kontoret bär eventuella kreditförluster. Vid behov får det lokala kontoret stöd från lokal kreditavdelning och från centrala avdelningar. Bankens arbets - sätt leder till att alla som gör affärer förknippade med kreditrisk tillägnar sig ett väl etablerat syn sätt för denna typ av risk. Detta synsätt utgör en vik - tig del av bankens kultur. De beskrivna arbets- och synsätten är viktiga anledningar till att banken över en lång tid redovisat mycket låga kreditförluster. Kreditorganisationen I Handels bankens decentraliserade organisa - tion bär varje kundansvarigt kontor det fulla kreditansvaret. Kund- och kreditansvar ligger på kontorschefen eller de medarbetare som kontorschefen utser på det lokala kontoret. I Handels bankens decentraliserade organi - sation ingår också att underlaget för kredit - beslut alltid utarbetas av det kreditansvariga kontoret oavsett om det slutgiltiga beslutet fattas på kontoret, på läns- eller landsnivå, i styrelsens kreditkommitté eller av styrelsen. Underlaget för kreditbeslut innehåller bland annat allmän och ekonomisk information om kredittagaren, en bedömning av dennes åter - betalningsförmåga, krediter och kreditvillkor samt värdering av säkerheter. För kredittagare vars sammanlagda krediter överstiger 5 mkr fattas kreditbeslutet i form av kreditlimit. Krediter till privatpersoner mot säkerhet i bostad omfattas av limitplikt i de fall privatpersonens övriga krediter överstiger 5 mkr. Krediter till bostadsrättsföreningar mot säkerhet i bostadsfastighet blir limitpliktiga för belopp över 12 mkr. Beviljade kreditlimiter gäller i normalfallet ett år. Under vissa förutsättningar kan kreditlimiter till bostadsrättsföreningar gälla maximalt tre år. Vid förlängning av kreditlimiter är kravet på besluts - ordning detsamma som för en ny kredit limit. Kontorschefer och de flesta medarbetare på kontor har personliga beslutandelimiter som gör det möjligt för dem att besluta om krediter till de kunder som de ansvarar för. Vid beslut om större kreditlimiter finns även beslutsinstanser på läns- och landsnivå samt central nivå. Varje högre beslutandenivå tillför ytterligare kreditkompetens. På varje beslutan - denivå finns rätt att avstyrka kreditlimiter inom såväl den egna beslutandenivån som kredit - limiter som annars skulle beslutats på högre beslutandenivåer. Samtliga kreditbeviljare i hela beslutsprocessen, oavsett nivå, måste vara eniga för att ett positivt kreditlimitbeslut ska komma till stånd. Finns minsta tveksamhet hos någon kreditbeviljare avslås kreditansökan. De största krediterna har beretts av Handels - banken Kredit och beslutas av styrelsen eller den kreditkommitté som styrelsen inrättat. Utan tillstyrkan av kreditansvarig kontorschef kan dock ingen kreditansökan processas vidare i banken. Beslutsgången när det gäller krediter och kredit limiter illustreras av figur Kreditprocessen och beslutandenivåer i Handels banken. I figu- ren visas även procentuell andel av antal kredit limitbeslut och beslutade belopp förde - lade på olika beslutandenivåer. I Handels bankens decentraliserade organi - sation, där en stor andel av antalet kredit- och kreditlimitbeslut fattas på de enskilda kontoren, är det viktigt att det finns en väl fungerande eftergranskningsprocess som säker ställer att besluten håller en hög kvalitet. Kontorschefen kvalitetsgranskar medarbetarnas beslut och lokala kreditavdelningen kvalitetsgranskar beslut fattade av kontorschefer. Syftet med kvalitetsgranskningen är att säkerställa att bankens kreditpolicy och interna instruktioner efterlevs, att kreditkvaliteten upp - rätthålls och att kredit- och kreditlimitbeslut vittnar om gott kreditomdöme och sund affärs - mässighet. En motsvarande granskning av kvaliteten utförs även av kreditlimitbeslut som fattas av högre beslutandenivåer i banken. Kreditlimiter som beviljas av länschef tillsam - mans med kreditchef eller landskreditkommit - téer och landstyrelser granskas av Handels - banken Kredit, som även bereder och granskar kreditlimiter som beslutas av styrelsen eller den kreditkommitté som styrelsen inrättat. Handels banken Kredit säkerställer också att kreditbedömningarna i hela koncernen sker på ett enhetligt sätt och att kreditgivningen utförs i enlighet med den kreditpolicy som styrelsen har fastställt. 167Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 170 ===== Ecster Dotterbolaget Ecster AB har erbjudit betallös - ningar via utvalda säljföretag samt konsument - finansiering i Sverige och Finland. Bolagets verksamhet är under avveckling sedan februari 2023. Ingen ny kreditgivning eller nyutlåning sker sedan våren 2024 och kreditstocken är sedan dess en ren ”runoff”-portfölj. Under året har bolagets finska kreditportföljer avyttrats och den finska delen av verksamheten avvecklats. Kreditportföljen Bankens kreditportfölj presenteras i detta avsnitt med utgångspunkt från sammanställda balansräkningsposter. I avsnittet Kapitalkrav för kreditrisker presenteras kreditportföljen med utgångspunkt från CRR. Med utgångspunkt från koncernbalans - räkningen kategoriseras krediter i utlåning till allmänhet respektive utlåning till kreditinstitut samt poster utanför balansräkningen fördelade på produkttyp. När begreppet exponering används avses summan av poster i och utanför balans - räkningen. Utlåning till allmänheten är den dominerande posten. Se tabell Kreditrisk - exponeringar, geografisk fördelning. Handels banken eftersträvar att dess histo - riskt låga kreditförlustnivå i förhållande till andra banker ska bestå och därmed bidra till Handels bankens lönsamhetsmål samt till att bibehålla en god finansiell ställning. Handels - banken granskar kontinuerligt kreditportföljens kvalitet i syfte att identifiera och begränsa nedskrivningsbehov. Banken strävar vid kredit - givningen aldrig efter att uppnå bestämda volymer eller marknadsandelar inom olika bran - scher eller dylikt, utan banken ska vara selektiv i kundurvalet och kreditkunderna ska vara av hög kvalitet. Kvalitetskravet får aldrig åsidosät - tas för att nå hög kreditvolym. Det här framgår av bankens kreditpolicy som årligen fastställs av styrelsen. Banken följer nära det geopolitiska läget och dess potentiella effekter på kreditkvaliteten i kreditportföljen. Noggranna analyser genom - förs i förekommande fall för de motparter som bedöms kunna påverkas signifikant av den geopolitiska situationen och inkluderas i den interna ratingen på motpartsnivå. Efter de senaste årens turbulens avseende de makro - faktorer som har stor påverkan på de modell - baserade reserveringarna, främst inflation och räntor, har dessa faktorer under 2025 varit relativt stabila vilket gjort att de inte orsakat någon större förändring i de modellbaserade reserveringarna i steg 1 och steg 2. Banken har utifrån klimatscenarier gjort analyser av fysiska klimatrisker, med fokus på översvämningsrisker, i kreditportföljens fastig - hetsexponeringar i bankens fyra hemma - marknader. Dessa har indikerat en begränsad exponering för dessa risker. Det kan noteras en generell högre risk för översvämning i Stor britannien än i övriga hemmamarknader. Se vidare avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1. Scenarioanalyser har gjorts av hur införande av energieffektiviseringskrav på byggnader kan påverka fastighetsbolag i bankens kredit - portfölj i Sverige och Norge, samt svenska hushåll. Dessa analyserar påverkan på säker - hetens värde och visar på låg risk för kredit - förluster med anledning av dessa omställ nings- risker. Se vidare avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1. Kontorsnivå Lands-/länsnivå Central nivå Kreditprocessen och beslutandenivåer i Handels banken Fördelning av fattade kreditlimitbeslut² Andel av antal limiter 65% 33% 2% Andel av limitbelopp 10% 30% 60% 1) Beslutar endast om ärendet bedöms vara av särskilt eller allmänt intresse samt krediter till styrelseledamöter och vissa ledande befattningshavare. 2) Exklusive stat- och banklimiter som beslutas på central nivå, samt Handels banken plc. BeslutPropå Kund ansvarig Kontors chef Lokal kredit avdelning, kreditexpert Länschef med kredit chef eller Landskredit kommitté Land styrelse Handels banken Kredit Styrelsens kredit kommitté Styrelsen¹ K2 forts. 168 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 171 ===== Kreditriskexponeringar, geografisk fördelning 2025 mkr Not Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 31 171 96 089 4 336 1 163 366 113 192 408 155 Övrig utlåning till centralbanker Not K16 11 901 12 625 24 526 Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 20 709 325 17 305 355 21 711 Utlåning till allmänheten Not K19 1 630 507 228 504 287 381 43 426 109 792 7 582 2 307 191 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K17 188 272 188 272 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 53 531 53 531 Derivatinstrument Not K24 21 739 13 21 752 Summa 1 957 828 324 917 304 342 43 443 273 463 121 142 3 025 137 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser Not K46 335 214 75 449 67 935 610 2 811 24 844 506 863 varav ansvarsförbindelser 21 048 2 725 3 920 573 64 12 146 40 474 varav åtaganden 314 166 72 724 64 016 37 2 747 12 698 466 388 Summa 335 214 75 449 67 935 610 2 811 24 844 506 863 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 293 042 400 366 372 278 44 053 276 274 145 987 3 531 999 Kreditriskexponeringar, geografisk fördelning 2024 mkr Not Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 63 478 125 771 4 160 14 203 650 132 936 530 009 Övrig utlåning till centralbanker Not K16 3 352 9 195 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 17 552 372 49 3 396 551 18 923 Utlåning till allmänheten Not K19 1 616 388 246 788 320 698 75 362 104 604 8 246 2 372 086 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K17 172 606 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 47 508 47 508 Derivatinstrument Not K24 47 042 27 47 069 Summa 1 967 926 372 931 334 103 75 379 308 650 141 759 3 200 749 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser Not K46 341 667 56 293 62 680 2 018 2 970 32 640 498 268 varav ansvarsförbindelser 25 955 6 949 4 666 985 78 17 121 55 754 varav åtaganden 315 712 49 344 58 014 1 032 2 892 15 520 442 514 Summa 341 667 56 293 62 680 2 018 2 970 32 640 498 268 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 309 594 429 224 396 782 77 397 311 620 174 400 3 699 017 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. Med geografisk fördelning avses det land där exponeringarna är redovisade. Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, geografisk fördelning 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 592 891 34 434 3 756 −52 −73 −449 1 630 507 Storbritannien 218 898 7 795 1 961 −65 −45 −40 228 504 Norge 282 894 4 009 594 −19 −12 −85 287 381 Finland 34 638 8 295 821 −1 −17 −310 43 426 Nederländerna 108 838 915 48 −2 −1 −6 109 792 Övriga länder 7 580 10 0 −8 7 582 Summa 2 245 739 55 448 7 190 −139 −149 −898 2 307 191 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, geografisk fördelning 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Sverige 1 570 355 43 122 3 633 −73 −135 −514 1 616 388 Storbritannien 231 215 12 856 2 968 −88 −95 −68 246 788 Norge 312 409 7 536 956 −31 −55 −117 320 698 Finland 63 063 11 795 897 −16 −43 −334 75 362 Nederländerna 103 335 1 255 19 −1 −1 −3 104 604 Övriga länder 8 213 16 52 0 0 −35 8 246 Summa 2 288 590 76 580 8 525 −210 −328 −1 071 2 372 086 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 169Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 172 ===== Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per sektor och bransch 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 131 205 23 943 4 216 −31 −48 −482 1 158 803 varav hypotekslån 990 509 20 170 2 424 −16 −27 −87 1 012 973 varav övriga lån säkerställda i bostad 120 669 3 066 1 170 −4 −6 −136 124 759 varav övriga lån privatpersoner 20 027 707 622 −11 −15 −259 21 071 Bostadsrättsföreningar 253 122 8 859 324 −1 −5 −12 262 287 varav hypotekslån 247 325 7 129 60 0 −3 −9 254 502 Fastighetsförvaltning 682 241 16 542 1 809 −69 −58 −116 700 349 Tillverkningsindustri 32 900 1 788 52 −5 −3 −18 34 714 Handel 19 564 1 341 87 −5 −5 −57 20 925 Hotell- och restaurangverksamhet 6 351 633 127 −5 −4 −18 7 084 Person- och godstransport till sjöss 414 5 0 0 0 0 419 Övrig transport och kommunikation 5 015 102 24 −2 −1 −16 5 122 Byggnadsverksamhet 15 575 785 186 −6 −5 −113 16 422 Elektricitet, gas och vatten 6 527 11 11 −1 0 −7 6 541 Jordbruk, jakt och skogsbruk 21 924 613 87 −4 −5 −3 22 612 Övrig serviceverksamhet 13 550 534 69 −6 −5 −13 14 129 Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 18 561 180 11 −3 −2 −1 18 746 Stat och kommun 14 305 32 0 0 14 337 varav Riksgälden 13 422 13 422 Övrig företagsutlåning 24 485 80 187 −1 −8 −42 24 701 Summa 2 245 739 55 448 7 190 −139 −149 −898 2 307 191 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per sektor och bransch 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Privatpersoner 1 144 251 23 713 5 017 −52 −67 −588 1 172 274 varav hypotekslån 992 020 18 724 2 406 −15 −23 −58 1 013 054 varav övriga lån säkerställda i bostad 129 982 3 957 1 437 −5 −5 −93 135 273 varav övriga lån privatpersoner 22 249 1 032 1 174 −32 −39 −437 23 947 Bostadsrättsföreningar 275 905 7 019 123 −1 −9 −8 283 029 varav hypotekslån 263 786 4 545 46 −1 −4 −7 268 365 Fastighetsförvaltning 690 119 37 156 2 565 −99 −113 −108 729 520 Tillverkningsindustri 29 983 1 634 45 −5 −6 −26 31 625 Handel 24 545 493 107 −8 −7 −69 25 061 Hotell- och restaurangverksamhet 6 873 819 144 −4 −7 −23 7 802 Person- och godstransport till sjöss 243 2 0 0 0 0 245 Övrig transport och kommunikation 5 602 164 18 −2 −2 −15 5 765 Byggnadsverksamhet 12 471 3 083 260 −16 −83 −143 15 572 Elektricitet, gas och vatten 9 903 5 11 −1 0 −3 9 915 Jordbruk, jakt och skogsbruk 20 888 883 93 −4 −6 −11 21 843 Övrig serviceverksamhet 13 943 892 44 −7 −7 −17 14 848 Holding-, investment- och försäkringsbolag, fonder m m 27 465 386 6 −5 −2 −4 27 846 Stat och kommun 1 483 94 0 −1 1 576 varav Riksgälden 1 547 1 547 Övrig företagsutlåning 24 916 237 92 −6 −18 −56 25 165 Summa 2 288 590 76 580 8 525 −210 −328 −1 071 2 372 086 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 170 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 173 ===== Utlåning till allmänheten efter beaktande av reserveringar, geografisk fördelning per bransch 2025 mkr Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa Privatpersoner 931 934 62 559 124 573 42 35 783 3 912 1 158 803 varav hypotekslån 914 343 98 619 11 1 012 973 varav övriga lån säkerställda i bostad 2 815 60 332 24 386 18 34 730 2 478 124 759 varav övriga lån privatpersoner 14 776 2 227 1 568 13 1 053 1 434 21 071 Bostadsrättsföreningar 222 733 25 225 14 329 262 287 varav hypotekslån 221 576 24 754 8 172 254 502 Fastighetsförvaltning 332 293 147 928 117 239 28 622 73 386 881 700 349 Tillverkningsindustri 28 902 2 322 1 702 1 1 787 34 714 Handel 13 914 2 251 3 946 76 5 733 20 925 Hotell- och restaurangverksamhet 1 225 3 094 2 710 0 54 1 7 084 Shipping, person- och godstransport till sjöss 407 12 0 419 Övrig transport och kommunikation 3 883 734 196 308 1 5 122 Byggnadsverksamhet 8 209 1 993 6 186 1 33 16 422 Elektricitet, gas och vatten 3 756 234 2 517 34 0 6 541 Jordbruk, jakt och skogsbruk 21 013 1 366 220 13 22 612 Övrig serviceverksamhet 8 764 3 482 1 758 101 21 3 14 129 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 16 066 2 060 441 19 160 0 18 746 Stat och kommun 13 964 149 201 23 14 337 varav Riksgälden 13 422 13 422 Övrig företagsutlåning 23 443 469 519 1 41 228 24 701 Netto utlåning till allmänheten 1 630 507 228 504 287 381 43 426 109 792 7 582 2 307 191 varav total reservering för förväntade kreditförluster (Steg 1-3) −574 −149 −117 −328 −9 −8 −1 186 Brutto utlåning till allmänheten 1 631 081 228 653 287 498 43 754 109 801 7 590 2 308 377 Utlåning till allmänheten efter beaktande av reserveringar, geografisk fördelning per bransch 2024 mkr Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa Privatpersoner 922 364 69 358 140 493 1 539 33 772 4 748 1 172 274 varav hypotekslån 902 318 110 712 24 1 013 054 varav övriga lån säkerställda i bostad 2 888 66 714 27 987 132 33 070 4 482 135 273 varav övriga lån privatpersoner 17 158 2 644 1 794 1 383 702 266 23 947 Bostadsrättsföreningar 221 688 29 186 32 155 283 029 varav hypotekslån 218 047 28 154 22 164 268 365 Fastighetsförvaltning 333 378 156 845 128 021 40 222 70 035 1 019 729 520 Tillverkningsindustri 25 313 2 923 2 579 35 1 774 31 625 Handel 16 537 2 577 4 815 102 8 1 022 25 061 Hotell- och restaurangverksamhet 2 011 3 390 2 340 60 1 7 802 Shipping, person- och godstransport till sjöss 228 12 5 245 Övrig transport och kommunikation 4 549 568 250 353 45 5 765 Byggnadsverksamhet 6 945 2 023 6 597 1 6 15 572 Elektricitet, gas och vatten 6 137 322 3 226 115 115 9 915 Jordbruk, jakt och skogsbruk 19 877 1 743 223 0 21 843 Övrig serviceverksamhet 9 260 3 757 1 411 366 15 39 14 848 Holding-, investment-, försäkringsbolag, fonder m m 24 167 2 847 593 36 202 1 27 846 Stat och kommun 660 177 739 1 576 varav Riksgälden 1 547 1 547 Övrig företagsutlåning 23 274 423 782 52 37 597 25 165 Netto utlåning till allmänheten 1 616 388 246 788 320 698 75 362 104 604 8 246 2 372 086 varav total reservering för förväntade kreditförluster (Steg 1-3) −722 −250 −203 −393 −5 −35 −1 608 Brutto utlåning till allmänheten 1 617 110 247 038 320 901 75 755 104 609 8 282 2 373 695 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 171Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 174 ===== Säkerheter I bankens kreditpolicy framgår att krediter normalt ska vara betryggande säkerställda. En svag återbetalningsförmåga kan aldrig kompenseras med att banken erbjuds goda säkerheter. Säkerheter kan dock reducera bankens förlust väsentligt om kredittagaren inte kan fullfölja sina förpliktelser. Banken begränsar kreditrisken genom att bland annat ta in säkerheter från kunderna. De främsta sätten att reducera kreditrisk i banken är pantsättning av fast egendom såsom bostads- fastigheter och övriga fastigheter, företagshypo- tek, garantier (inklusive borgen) och användning av nettningsavtal (se vidare Motpartsrisker). Grundprincipen vid fastighetsfinansiering är att krediter ska vara säkerställda med pant i fastigheter. För exponeringar med fastigheter som säkerhet beräknas en belåningsgrad, Loan To Value (LTV), genom att dividera kreditexpo- neringen med säkerhetens värde. Banken följer interna rekommendationer och externa regel - verk som bland annat begränsar hur mycket som är möjligt att låna med fastighet som säker- het. Fastigheternas värde kontrolleras minst årligen och baseras på ett uppskattat mark- nadsvärde. Om marknadsvillkoren förändrats avsevärt sker kontroll oftare. Då det som regel blir aktuellt att ta säkerheter i anspråk först sedan kredittagaren drabbats av allvarliga betal - ningssvårigheter inriktas värderingen av säker- heter på det värde säkerheterna förväntas ha vid en försäljning under ogynnsamma omstän - digheter i samband med en obeståndssituation. Vid långfristiga kreditåtaganden utan säkerhet till företag avtalar banken ofta med kunden om särskilda kreditvillkor som ger rätt till omförhand- ling eller uppsägning vid ogynnsam utveckling. Under speciella omständigheter kan banken köpa kreditderivat eller finansiella garantier som kre - ditriskskydd för fordringar. Detta förekommer dock inte inom bankens ordinarie kredit givning. En mindre del av utlåningen till kreditinstitut är omvända återköpsavtal. Ett omvänt återköps- avtal är en återköpstransaktion som innebär att banken köper räntebärande värdepapper eller aktier med särskild överenskommelse att värde pappret ska säljas tillbaka till ett visst pris vid en viss tidpunkt. Omvända återköps avtal betraktas av banken som säkerställd utlåning. Säkerheterna specificerade i tabell Kreditrisk exponeringar, fördelad per säkerhet, är endast sådana som används i kapitalkravs - beräkningen för kreditrisker. Kreditriskexponeringar, fördelad per säkerhet 2025 mkr Bostads fastigheter¹ Övriga fastigheter Stat, kommun och landsting² Borgen³ Finansiella säkerheter Objekt säkerheter Övriga säkerheter Blanko Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 408 155 408 155 Övrig utlåning till centralbanker Not K16 24 526 24 526 Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 21 711 21 711 Utlåning till allmänheten Not K19 1 728 934 384 352 47 488 4 149 9 999 14 384 5 477 112 408 2 307 191 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K17 186 958 1 314 188 272 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 4 716 46 860 1 955 53 631 Derivatinstrument Not K24 542 1 579 3 595 160 38 137 15 701 21 752 Summa 1 729 476 385 931 675 438 4 309 10 037 14 384 52 474 153 089 3 025 237 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser Not K46 86 248 62 499 26 432 9 715 9 904 688 7 750 303 626 506 862 varav ansvarsförbindelser 285 387 4 841 264 698 507 33 492 40 474 varav åtaganden 85 963 62 112 21 591 9 451 9 206 688 7 243 270 134 466 388 Summa 86 248 62 499 26 432 9 715 9 904 688 7 750 303 626 506 862 Summa poster i och utanför balansräkningen 1 815 724 448 430 701 870 14 024 19 941 15 072 60 224 456 715 3 532 100 Kreditriskexponeringar, fördelad per säkerhet 2024 mkr Bostads fastigheter¹ Övriga fastigheter Stat, kommun och landsting² Borgen³ Finansiella säkerheter Objekt säkerheter Övriga säkerheter Blanko Summa Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 009 530 009 Övrig utlåning till centralbanker Not K16 12 547 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 0 18 923 18 923 Utlåning till allmänheten Not K19 1 780 542 384 401 40 257 7 015 12 419 16 513 6 080 124 859 2 372 086 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K17 170 604 2 002 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 3 784 43 724 47 508 Derivatinstrument Not K24 391 1 138 6 853 383 87 38 217 47 069 Summa 1 780 933 385 539 764 054 7 398 12 506 16 513 6 080 227 725 3 200 749 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser Not K46 86 470 61 944 26 041 2 778 10 319 563 6 943 303 210 498 268 varav ansvarsförbindelser 262 556 2 401 188 777 596 50 974 55 754 varav åtaganden 86 208 61 388 23 640 2 590 9 542 563 6 347 252 236 442 514 Summa 86 470 61 944 26 041 2 778 10 319 563 6 943 303 210 498 268 Summa poster i och utanför balansräkningen 1 867 403 447 483 790 095 10 176 22 825 17 076 13 023 530 935 3 699 017 1) Inklusive bostadsrätter. 2) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 3) Inkluderar ej statsgarantier. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 172 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 175 ===== Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per säkerhet 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 408 150 Stat kommun och landsting¹ 408 150 Övrig utlåning till centralbanker Not K16 24 526 Stat kommun och landsting¹ 24 526 Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 21 711 0 0 Stat kommun och landsting¹ Borgen² Blanko 21 711 0 Utlåning till allmänheten Not K19 2 245 739 55 448 7 190 −139 −149 −898 Bostadsfastigheter³ 1 684 884 39 513 4 953 −51 −65 −300 Övriga fastigheter 377 398 6 290 870 −52 −35 −119 Stat kommun och landsting¹ 42 017 5 119 363 −1 −10 0 Borgen² 4 129 20 1 −1 0 0 Finansiella säkerheter 9 896 105 1 −2 −1 0 Objekt 14 005 361 60 −12 −12 −18 Övriga säkerheter 4 892 561 128 −3 −8 −93 Blanko 108 518 3 479 814 −17 −18 −368 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 9 056 −1 Summa 2 709 182 55 448 7 190 −141 −149 −898 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser Not K46 274 652 4 431 111 −31 −26 −17 varav ansvarsförbindelser 39 808 601 65 −2 −1 −17 Bostadsfastigheter³ 269 16 0 0 Övriga fastigheter 376 6 5 0 0 −4 Stat kommun och landsting¹ 4 831 9 1 0 0 0 Borgen² 253 11 0 0 Finansiella säkerheter 645 52 2 0 0 0 Objekt Övriga säkerheter 482 21 4 0 0 0 Blanko 32 952 497 42 −2 −1 −13 varav åtaganden 234 844 3 830 46 −29 −25 0 Bostadsfastigheter³ 85 018 941 4 −9 −1 0 Övriga fastigheter 61 895 210 7 −4 −1 0 Stat kommun och landsting¹ 21 590 1 0 0 Borgen² 9 422 29 −1 −1 Finansiella säkerheter 9 180 25 2 0 0 0 Objekt 685 3 0 0 Övriga säkerheter 6 801 430 11 −3 −8 0 Blanko 40 253 2 192 21 −12 −14 0 Summa 274 652 4 431 111 −31 −26 −17 Summa poster i och utanför balansräkningen 2 983 834 59 879 7 301 −172 −175 −915 1) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 2) Inkluderar ej statsgarantier. 3) Inklusive bostadsrätter. K2 forts. 173Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 176 ===== Poster i och utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelad per säkerhet 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Poster i balansräkningen Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 530 003 Stat kommun och landsting¹ 530 003 Övrig utlåning till centralbanker Not K16 12 547 Stat kommun och landsting¹ 12 547 Utlåning till övriga kreditinstitut Not K18 18 872 55 −1 −3 Stat kommun och landsting¹ Borgen² Blanko 18 872 55 −1 −3 Utlåning till allmänheten Not K19 2 288 590 76 580 8 525 −210 −328 −1 071 Bostadsfastigheter³ 1 722 581 52 800 5 560 −76 −119 −204 Övriga fastigheter 372 266 10 995 1 474 −59 −86 −189 Stat kommun och landsting¹ 33 223 7 026 24 −1 −15 0 Borgen² 6 778 242 −2 −3 Finansiella säkerheter 11 680 743 1 −2 −3 0 Objekt 15 734 774 68 −17 −30 −16 Övriga säkerheter 5 423 634 167 −4 −23 −117 Blanko 120 905 3 366 1 231 −49 −49 −545 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not K17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not K20 13 259 Summa 2 863 270 76 635 8 525 −213 −331 −1 071 Poster utanför balansräkningen Eventualförpliktelser Not K46 292 278 6 282 159 −39 −90 −26 varav ansvarsförbindelser 54 384 1 315 55 −6 −12 −26 Bostadsfastigheter³ 233 23 6 0 0 −5 Övriga fastigheter 539 15 2 0 0 −1 Stat kommun och landsting¹ 2 391 10 0 0 Borgen² 166 22 0 0 Finansiella säkerheter 693 79 4 0 0 0 Objekt Övriga säkerheter 509 73 13 0 −1 −6 Blanko 49 853 1 093 30 −6 −11 −14 varav åtaganden 237 894 4 967 104 −33 −78 0 Bostadsfastigheter³ 85 291 882 34 −8 −2 0 Övriga fastigheter 60 816 551 21 −3 −3 0 Stat kommun och landsting¹ 23 632 5 3 0 0 0 Borgen² 2 555 35 0 −4 Finansiella säkerheter 9 430 113 0 −1 Objekt 554 9 0 0 Övriga säkerheter 5 721 604 22 −2 −18 0 Blanko 49 895 2 768 24 −20 −50 0 Summa 292 278 6 282 159 −39 −90 −26 Summa poster i och utanför balansräkningen 3 155 548 82 917 8 684 −252 −421 −1 097 1) Avser direkta stats- och kommunexponeringar samt statsgarantier. 2) Inkluderar ej statsgarantier. 3) Inklusive bostadsrätter. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 174 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 177 ===== Kreditriskkoncentrationer Handels bankens kontor är starkt fokuserade på att etablera långsiktiga relationer med kun - der som har hög kreditvärdighet. Om ett kontor identifierar en bra kund ska kontoret kunna göra affärer med kunden oavsett om banken som helhet har en stor exponering mot den bransch som kunden representerar. Som en konsekvens av det har banken relativt stora koncentrationer i enskilda sektorer. Banken följer dock kreditportföljens utveckling och kvalitet och beräknar koncentrationer mot olika typer av branscher och geografiska områden. Banken mäter och följer också exponeringar mot större enskilda motparter. Särskilda limiter tillämpas för att begränsa den maximala kredit - exponeringen mot enskilda motparter som ett komplement till kreditriskbedömningen. Om en koncentration i kreditportföljen avseende sek - tor eller motpart kan antas utgöra en förhöjd risk, följs denna koncentration upp. Koncen - trations risker fångas upp i bankens beräkning av ekonomiskt kapital för kreditrisker och i de stress tester som görs i den interna kapitalut - värderingen och som en del av uppföljningen av bankens risktolerans. Finansinspektionen beräknar också ett särskilt kapitalkravspåslag i Pelare 2 för koncentrationsrisker i kreditport - följen. Därigenom säkerställs att banken är väl kapitaliserad med hänsyn också till koncentra - tionsrisker. Om koncentrationsriskerna skulle bedömas vara för stora har banken både möj - lighet och förmåga att vidta olika riskreduce - rande åtgärder. Handels banken har, utöver bolån och utlå - ning till bostadsrättsföreningar, en betydande utlåning till fastighetsförvaltning om 700 mdkr (730). Med fastighetsförvaltning avses här alla företag som riskklassificeras som fastighets - bolag. Det är vanligt förekommande att koncer - ner verksamma i andra branscher har dotter - bolag som förvaltar de fastigheter som koncernen bedriver verksamhet i. Även sådana fastighetsbolag anses här tillhöra fastig hets- förvaltning. Den underliggande kreditrisken i sådana fall är dock inte enbart fastighetsrela - terad eftersom motpartens återbetalningsför - måga bestäms av annan verksamhet än fastig - hetsförvaltningen. Därutöver riskklassificeras privatpersoner med större fastighetsinnehav som fastighetsbolag. En mycket stor del av fastighetsutlåningen är säkerställd i fastigheter med låg belånings - grad vilket minskar bankens risk för kreditför - luster. En stor del av fastighetsutlåningen sker dessutom till statliga fastighetsbolag, kommu - nala bostadsbolag och annan bostadsrelaterad verksamhet där låntagarna genomgående har starka och stabila kassaflöden och däri genom mycket hög kreditvärdighet. En stor del av Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, Fastighetsförvaltning 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utlåning i Sverige Statligt ägda fastighetsbolag 12 238 0 12 238 Kommunalt ägda fastighetsbolag 9 488 88 0 0 9 576 Flerbostadshus/Bostadsfastighet 150 482 3 189 194 −4 −8 −19 153 834 varav hypotekslån 144 984 3 123 168 −4 −7 −14 148 250 Kommersiella fastigheter 154 312 2 078 280 −5 −5 −15 156 645 varav hypotekslån 92 257 1 233 196 −2 −4 −11 93 669 Summa utlåning i Sverige 326 520 5 355 474 −9 −13 −34 332 293 Utlåning utanför Sverige Storbritannien 142 670 4 488 852 −48 −31 −3 147 928 Norge 116 086 985 192 −10 −2 −12 117 239 Finland 23 511 4 900 291 −1 −12 −67 28 622 Nederländerna 72 573 814 −1 0 73 386 Övriga länder 881 0 881 Summa utlåning utanför Sverige 355 721 11 187 1 335 −60 −45 −82 368 056 Summa utlåning Fastighetsförvaltning 682 241 16 542 1 809 −69 −58 −116 700 349 Utlåning till allmänheten som är föremål för nedskrivningsprövning, Fastighetsförvaltning 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Netto Utlåning i Sverige Statligt ägda fastighetsbolag 11 200 0 11 200 Kommunalt ägda fastighetsbolag 8 378 132 0 0 8 510 Flerbostadshus/Bostadsfastighet 149 035 12 928 159 −7 −21 −20 162 074 varav hypotekslån 140 174 12 436 155 −6 −21 −17 152 721 Kommersiella fastigheter 147 033 4 415 191 −5 −8 −32 151 594 varav hypotekslån 84 124 2 301 65 −2 −4 −10 86 474 Summa utlåning i Sverige 315 646 17 475 350 −12 −29 −52 333 378 Utlåning utanför Sverige Storbritannien 147 258 8 151 1 567 −70 −58 −3 156 845 Norge 124 504 3 073 500 −15 −8 −33 128 021 Finland 32 794 7 318 148 −1 −17 −20 40 222 Nederländerna 68 898 1 139 −1 −1 70 035 Övriga länder 1 019 0 1 019 Summa utlåning utanför Sverige 374 473 19 681 2 215 −87 −84 −56 396 142 Summa utlåning Fastighetsförvaltning 690 119 37 156 2 565 −99 −113 −108 729 520 Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 175Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 178 =====