FULLTEXT DEL 5 AV 8
Årsredovisning 2025
utlåningen till fastighetssektorn är således till bolag med mycket låg sannolikhet för att få finansiella svårigheter. Bankens exponering mot fastighetssektorn finns specificerad i tabeller nedan. Andelen exponeringar hänförliga till fastig - hetsmotparter (fastighetsbolag och bostads - rättsföreningar) som har en sämre rating än bankens riskklass 5 (normal risk) är låg. 98,5% (94,6) av total fastighetsutlåning i Sverige återfinns i riskklass 5 eller bättre. Motsvarande uppgift avseende fastighetsutlåningen i Norge uppgår till 99,4% (98,6), och i Finland 94,9% (96,2). Storbritanniens och Nederländernas kapitalkrav beräknas med schablonmetoden som har föreskrivna riskvikter, vilket innebär att riskklasserna inte är relevanta för kapitalkravs - beräkningen. Av de motparter som återfinns i sämre riskklasser än normalt återfinns huvud - delen i riskklasserna 6–7 och endast små voly - mer i de högre riskklasserna 8–9. För informa - tion om Handels bankens riskklassificering, se not K2 avsnitt Beräkning av kapitalkrav för kreditrisker. Handels bankens utlåning till fastighetsbolag har under det senaste året minskat. Portföljen i Sverige är i stort sett oförändrad. I lokal valuta har portföljen i Nederländerna vuxit, medan portföljerna i Norge, Finland och Storbrittanien har minskat. Handels banken har samma strikta krav på återbetalningsförmåga, belåningsgrader och säkerhetskvalitet på samtliga marknader. Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, typ av säkerhet och land (Brutto) 2025 2024 mkr Utlåning Stat och kommun¹ Bostads fastigheter Kommersiella fastigheter och övriga säkerheter Blanko Utlåning Stat och kommun¹ Bostads fastigheter Kommersiella fastigheter och övriga säkerheter Blanko Sverige 332 349 22 334 178 752 125 462 5 801 333 471 20 219 182 053 124 229 6 972 Storbritannien 148 010 69 538 76 067 2 405 156 976 3 81 792 72 696 2 485 Norge 117 263 22 16 280 95 046 5 915 128 077 23 18 454 102 125 7 475 Finland 28 702 23 745 3 053 1 894 10 40 260 28 962 5 204 6 071 23 Nederländerna 73 387 44 227 29 029 131 70 037 47 527 22 428 82 Övriga länder 881 213 582 86 1 019 445 574 Summa 700 592 46 101 312 063 328 080 14 348 729 840 49 207 335 475 328 123 17 037 1) Bolag ägda av stat och kommun/fastighetsutlåning garanterad av stat och kommun. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, riskklass och land 2025 Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa % Riskklass 1 13 608 556 5 328 19 492 2,78 2 88 344 11 632 3 220 103 196 14,73 3 129 486 70 015 8 404 207 905 29,68 4 62 958 26 857 4 181 93 996 13,42 5 32 932 7 450 6 098 46 480 6,63 6 3 502 421 553 4 476 0,64 7 758 124 138 1 020 0,15 8 169 2 116 287 0,04 9 109 11 372 492 0,07 Fallissemang 475 192 291 958 0,14 Schablonmetoden¹ 8 148 010 3 1 73 387 881 222 290 31,73 Summa 332 349 148 010 117 263 28 702 73 387 881 700 592 100 Utlåning till allmänheten, Fastighetsförvaltning, riskklass och land 2024 Sverige Storbritannien Norge Finland Nederländerna Övriga länder Summa % Riskklass 1 11 282 601 7 978 19 861 2,72 2 72 529 10 041 4 391 86 961 11,92 3 121 031 70 408 12 424 203 863 27,93 4 72 310 33 565 5 683 111 558 15,29 5 38 125 11 704 8 241 58 070 7,96 6 16 035 944 679 17 658 2,42 7 1 132 297 77 1 506 0,21 8 176 2 95 273 0,04 9 336 9 543 888 0,12 Fallissemang 350 500 148 998 0,14 Schablonmetoden¹ 165 156 976 6 1 70 037 1 019 228 204 31,27 Summa 333 471 156 976 128 077 40 260 70 037 1 019 729 840 100 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 176 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 179 ===== Utlåning till allmänhet, Fastighetsförvaltning, riskklass och typ av säkerhet 2025 Utlåning Säkerhet mkr Bostads fastigheter Kommersiella fastigheter Garantier från stat och kommun Övriga säkerheter Blanko Riskklass 1 19 492 6 268 3 069 8 200 1 211 744 2 103 196 49 179 32 220 18 661 385 2 751 3 207 905 74 897 117 237 9 316 248 6 207 4 93 996 40 459 47 407 4 059 675 1 396 5 46 480 23 247 17 694 4 929 150 460 6 4 476 2 705 1 186 451 21 113 7 1 020 535 342 33 97 13 8 287 164 74 43 6 9 492 114 67 298 3 10 Fallissemang 958 517 312 111 18 Schablonmetoden¹ 222 290 113 978 105 398 284 2 630 Summa 700 592 312 063 325 006 46 101 3 074 14 348 Utlåning till allmänhet, Fastighetsförvaltning, riskklass och typ av säkerhet 2024 Utlåning Säkerhet mkr Bostads fastigheter Kommersiella fastigheter Garantier från stat och kommun Övriga säkerheter Blanko Riskklass 1 19 861 5 388 3 076 9 959 680 758 2 86 961 43 464 23 159 17 683 101 2 554 3 203 863 66 445 118 702 10 464 1 345 6 906 4 111 558 47 466 57 610 4 227 184 2 071 5 58 070 28 188 22 547 5 924 726 688 6 17 658 12 918 3 039 500 24 1 177 7 1 506 989 404 7 106 8 273 87 123 47 2 14 9 888 419 57 400 3 9 Fallissemang 998 345 633 1 19 Schablonmetoden¹ 228 204 129 766 95 382 3 318 2 735 Summa 729 840 335 475 324 732 49 207 3 391 17 037 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. Beräkning av kapitalkrav för kreditrisker Riskklassificeringssystem Kapitalkravet för kreditrisk beräknas med schablonmetoden och internmetoden i enlig - het med förordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Beräkningen av kapitalkrav för kreditrisk enligt schablonmetoden innebär att riskvikterna är föreskrivna i regelverket. Beräkning av kapital - krav för kreditrisk med internmetoden innebär att institut skattar riskparametrar genom användning av egna IRK-modeller (IRK, interna riskklassificeringssystem). Vid tillämpningen av internmetoden finns två olika metoder: den grundläggande internmetoden och den avan - cerade internmetoden. I den grundläggande internmetoden beräknas sannolikhet för fallis - semang (PD) med bankens egna IRK-modeller medan förlustandel vid fallissemang (LGD) och konverteringsfaktor (KF) är givna av regelver - ket. KF används vid beräkning av exponerings - belopp för åtaganden utanför balansräkningen. I den avancerade internmetoden beräknas utöver sannolikhet för fallissemang (PD) även förlustandel vid fallissemang (LGD) och kon - verteringsfaktor (KF) med bankens egna IRK- modeller. Handels bankens internmetod består av alla de system, metoder, processer och ruti - ner som stödjer Handels bankens klassificering och kvantifiering av kreditrisk. Kunderna åsätts en rating genom kreditrisk - bedömningen. Denna rating styr, tillsammans med andra riskklassificeringskriterier, hur exponeringar hänförs till internmetodens indel - ning i riskklasser. Ratingen för alla exponeringar utom hus - hållsexponeringar mot privatpersoner har två dimensioner: risken för finansiella påfrestningar (A) och motpartens finansiella motståndskraft vid sådana påfrestningar (B). Dessa graderas i en femgradig skala från mycket låg risk till mycket hög risk. Vid tillämpning av internmetoden omvandlas ratingen till en intern riskklass (A+B-1) för före - tags- och institutsexponeringar samt för expo - neringar mot stater och centralbanker (stats - exponeringar). För myndigheter och kommuner sätts dock riskklassen som det minsta av (A+B) eller 9. En kommun med samma rating som en stat får därmed en riskklass sämre. Detta för att exponeringar mot myndigheter och kom - muner är mer riskfyllda än statsexponeringar. Ratingen för exponeringar mot små företag (som ingår i kategorin hushållsexponeringar) sätts med samma två dimensioner som före - tagsexponeringar. Ratingen för exponeringar mot privatpersoner (s.k. hushållsexponeringar) sätts enligt en fem - gradig skala, i en dimension, och omvandlas inte direkt till en riskklass som för företags - exponeringar. Istället sorteras de olika expone - ringarna i ett antal mindre grupper beroende på vissa faktorer. Exempel på sådana faktorer är kredittyp, motpartens betalningsskötsel och antal låntagare. För var och en av de mindre grupperna beräknas en genomsnittlig fallisse - mangsandel, och baserat på denna sorteras grupperna in i någon av de tio riskklasserna. K2 forts. 177Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 180 ===== Bankens internmetod för samtliga expone - ringar innebär alltså att exponeringarna för - delas på tio olika riskklasser baserat på hur riskfyllda de är. En klar majoritet av bankens exponeringar ligger i riskklass 1–4, vilket bety - der att den genomsnittliga risknivån i kredit - portföljen är väsentligt lägre än den nivå som bedöms vara normal risk. Riskklass 5 motsvarar normal risk och riskklass 10 avser fallerade motparter. Exponeringsklasser Varje exponering ska hänföras till en expone - ringsklass. Inom internmetoden finns nio kate - gorier med exponeringsklasser, vilka i vissa fall består av flera exponeringsklasser. Dessa är följande: • exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker • exponeringar mot regionala självstyrelse- organ, lokala myndigheter och offentliga organ, som ska hänföras till följande expone - ringsklasser: – exponeringar mot regionala självstyrelse - organ och lokala myndigheter – exponeringar mot offentliga organ • exponeringar mot institut • exponeringar mot företag, som ska hänföras till följande exponeringsklasser: – företag i allmänhet – exponeringar som utgör specialutlåning – förvärvade företagsfordringar • hushållsexponeringar som ska hänföras till följande exponeringsklasser: – kvalificerade revolverande hushållsexpo - neringar (QRRE) – hushållsexponeringar som är säkrade genom bostadsfastighet – förvärvade hushållsfordringar – övriga hushållsexponeringar • aktieexponeringar • exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder • poster som representerar positioner i värde - papperisering • övriga motpartslösa tillgångar. Till företagsexponeringar hänförs exponeringar mot icke-finansiella företag bestående av juri - diska personer som har en total exponering inom koncernen som överstiger 5 mkr (exklu - sive bostadsfinansiering) eller där företagets omsättning överstiger 50 mkr samt enskilda näringsidkare med en total exponering inom koncernen som överstiger 5 mkr. Till företags - exponeringar hänförs även exponeringar mot försäkringsbolag och bostadsrättsföreningar. Till hushållsexponeringar hänförs dels expo - neringar mot privatpersoner, dels exponeringar mot enskilda näringsidkare och företag där Kreditriskexponeringar per riskklass 2025 Poster inom balansräkningen Poster utanför balansräkningen mkr Utlåning till allmänheten Utlåning till övriga kreditinstitut Kassa och tillgodo havanden hos centralbanker Övrig utlåning till centralbanker Derivat instrument Ränte bärande värdepapper Ansvars förbindelser Åtaganden Summa Riskklass 1 503 079 12 074 148 700 24 526 5 331 193 710 1 166 58 347 946 933 2 561 453 1 217 6 787 45 042 3 292 131 253 749 044 3 546 274 124 3 960 1 835 3 429 107 648 663 270 4 211 640 4 1 478 2 913 46 507 260 544 5 81 224 333 807 13 820 96 184 6 11 235 20 133 5 299 16 687 7 24 790 1 495 6 600 31 886 8 1 140 6 29 4 989 6 164 9 6 504 5 2 509 9 018 Fallissemang 4 124 34 38 4 196 Schablonmetoden¹ 355 728 8 292 259 455 3 836 1 314 30 171 89 378 748 174 Summa 2 307 191 21 711 408 155 24 526 21 752 241 903 40 474 466 388 3 532 100 Kreditriskexponeringar per riskklass 2024 Poster inom balansräkningen Poster utanför balansräkningen mkr Utlåning till allmänheten Utlåning till övriga kreditinstitut Kassa och tillgodo havanden hos centralbanker Övrig utlåning till centralbanker Derivat instrument Ränte bärande värdepapper Ansvars förbindelser Åtaganden Summa Riskklass 1 482 720 4 337 404 232 12 547 19 948 164 741 8 605 54 529 1 151 659 2 545 789 4 967 16 974 52 362 16 836 109 889 746 817 3 560 238 218 5 673 909 16 783 117 450 701 271 4 235 433 2 1 385 7 006 45 701 289 527 5 107 202 57 287 3 787 18 985 130 318 6 26 641 40 103 6 304 33 088 7 29 152 50 927 7 226 37 355 8 931 33 5 207 6 171 9 8 185 6 2 795 10 986 Fallissemang 4 109 37 58 4 204 Schablonmetoden¹ 371 686 9 342 125 771 2 712 2 102 1 631 74 370 587 614 Summa 2 372 086 18 923 530 003 12 547 47 069 220 114 55 754 442 514 3 699 010 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 178 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 181 ===== den totala exponeringen inom koncernen upp - går till högst 5 mkr (exklusive bostadskrediter). Till aktieexponeringar hänförs bankens inne - hav i aktier som inte utgör en del av handels - lagret. Exponeringar som ska beräknas enligt scha - blonmetoden kan hänföras till 17 olika expone - ringsklasser. Vid indelningen i exponerings - klasser enligt schablonmetoden hänförs bankens volymer till någon av följande expone - ringsklasser: • exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker • exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter • exponeringar mot offentliga organ • exponeringar mot multilaterala utvecklings - banker • exponeringar mot internationella organisa - tioner • exponeringar mot institut • exponeringar mot företag • exponeringar mot hushåll • exponering med säkerheter i fastigheter och ADC-exponeringar • fallerade exponeringar • exponeringar mot efterställda skulder • exponeringar i form av säkerställda obliga - tioner • poster som avser positioner i värdepapperi - sering • exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg • exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) • aktieexponeringar • övriga poster. Metoder för riskklassificeringen För att kvantifiera bankens kreditrisker beräk - nas sannolikhet för fallissemang (PD), expone - ring vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid fallissemang (LGD). Fallissemang inträffar när kredittagaren är mer än 90 dagar försenad med en väsentlig betalning eller när banken bedömer att det är osannolikt att kredittagaren kommer att fullfölja sina åtaganden mot banken. PD-värdet uttrycks som ett procenttal, där exempelvis ett PD-värde på 0,5% innebär att en av 200 kredittagare med samma PD-värde väntas fallera inom ett år. Företagsexponeringarna delas in i fyra mot - partstyper och stats- och kommunexpone - ringar i två motpartstyper baserat på den affärsbedömnings mall som används för mot - parten. PD beräknas individuellt för varje risk - klass och motpartstyp. För exponeringar som kapitaltäcks enligt den grundläggande intern - metoden tillämpas föreskrivna värden för LGD. Vilket föreskrivet värde som får användas styrs av vilken säkerhet som finns för respektive exponering. Poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 810 704 2 348 −2 −2 2 604 582 6 269 −7 −4 3 540 898 5 505 −12 −5 4 208 916 4 229 −16 −5 5 71 895 9 696 −21 −16 6 9 750 1 518 −7 −6 7 15 246 9 568 −2 −20 8 175 979 0 −8 9 217 6 314 0 −27 Fallissemang 4 889 −765 Schablonmetoden¹ 446 799 9 022 2 301 −74 −56 −133 Summa 2 709 182 55 448 7 190 −141 −149 −898 Poster i balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 821 158 1 815 −2 −2 2 643 271 2 834 −9 −3 3 556 715 6 345 −15 −6 4 229 582 5 883 −24 −6 5 91 880 15 748 −29 −55 6 17 336 9 382 −13 −27 7 17 930 11 326 −2 −52 8 222 723 0 −14 9 335 7 889 −1 −38 Fallissemang 4 842 −733 Schablonmetoden¹ 484 841 14 690 3 683 −118 −128 −338 Summa 2 863 270 76 635 8 525 −213 −331 −1 071 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 179Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 182 ===== Även för hushållsexponeringar beräknas en genomsnittlig fallissemangsandel för var och en av riskklasserna. Olika modeller används för exponeringar mot privatpersoner respek - tive mot småföretag (som också räknas till kategorin hushållsexponeringar), men principen är densamma. För hushållsexponeringar och för expone - ringar mot företag som exempelvis medelstora företag, fastighetsbolag och bostadsrätts - föreningar fastställs LGD från bankens egen förlusthistorik. För exponeringar mot stora företag som kapitalkravsberäknas med den avancerade internmetoden fastställs LGD baserat på historiska förluster och externa observationer. För hushållsexponeringar med fastighetssäker het i Sverige och för fastighets - exponeringar mot medelstora företag, fastig - hetsbolag och bostads rättsföreningar tilläm - pas olika LGD-värden beroende på säker - hetens belåningsgrad. För övriga exponeringar styrs LGD-värdet av faktorer som kan bero på förekomst av, och värde på, säkerhet, produkt - typ eller liknande. För varje exponeringsklass beräknas PD för var och en av de riskklasser som avser icke- fallerade motparter eller avtal. PD grundar sig på beräkningar av hur stor andel av expone - ringarna som fallerat historiskt. Den genom - snittliga fallissemangsandelen justeras därefter med olika marginaler, till exempel av försiktig - hetsskäl. Vid fastställande av LGD beaktas att risk - måttet ska återspegla förlustandelen under ekonomiskt ogynnsamma förhållanden, vilket benämns Nedgångs-LGD. För företagsexpo - neringar inom internmetoden med egna skatt - ningar av LGD och KF nedgångsjusteras LGD med beaktande av bankens observerade för - luster under krisåren 1991– 1996. I många fall baseras LGD på fastighetens belåningsgrad. Eftersom fastigheternas värde och därmed även belåningsgraden vanligtvis varierar med konjunkturen innebär detta att även kapital - kravet kommer att uppvisa ett visst konjunktur - beroende. För övriga säkerheter för hushålls - exponeringar nedgångsjusteras observerat LGD med en faktor som beror på PD och produkttyp. När exponeringsbeloppet ska beräknas sker vissa justeringar av den bokförda expone - ringen. Exempel på detta är revolverande krediter, där banken avtalar med kunden om att denne får låna upp till ett visst belopp i framti - den. Denna typ av åtaganden är en kreditrisk som också ska kapitalkravsberäknas. Normalt betyder det att den beviljade krediten justeras med en viss konverteringsfaktor för den del av krediten som inte är utnyttjad vid rapporte - ringstillfället. När det gäller vissa produktklas - ser för företagsexponeringar och för instituts - exponeringar är konverteringsfaktorerna bestämda av regelverket, men för hushålls - exponeringar och vissa produktklasser för stora företag, medelstora företag, fastighets - bolag och bostadsrättsföreningar använder banken egenberäknade konverteringsfaktorer. Vilken konverteringsfaktor som används styrs framför allt av vilken produkt som avses, men även utnyttjandegrad kan spela in. Utlåning till allmänheten fördelad per steg och riskklass 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 500 735 2 348 −2 −2 2 555 194 6 269 −6 −4 3 540 786 5 505 −12 −5 4 207 432 4 229 −16 −5 5 71 564 9 696 −20 −16 6 9 730 1 518 −7 −6 7 15 244 9 568 −2 −20 8 169 979 0 −8 9 217 6 314 0 −27 Fallissemang 4 889 −765 Schablonmetoden¹ 344 668 9 022 2 301 −74 −56 −133 Summa 2 245 739 55 448 7 190 −139 −149 −898 Utlåning till allmänheten fördelad per steg och riskklass 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 480 909 1 815 −2 −2 2 542 966 2 833 −7 −3 3 553 914 6 345 −15 −6 4 229 581 5 882 −24 −6 5 91 590 15 695 −28 −55 6 17 296 9 382 −13 −24 7 17 880 11 326 −2 −52 8 222 723 0 −14 9 335 7 889 −1 −38 Fallissemang 4 842 −733 Schablonmetoden¹ 353 897 14 690 3 683 −118 −128 −338 Summa 2 288 590 76 580 8 525 −210 −328 −1 071 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 180 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 183 ===== Kapitalkravet för aktieexponeringar i intern - metoden beräknas enligt den förenklade risk - viktsmetoden. Riskparametrarna (PD, KF, LGD) används förutom vid kapitalkravsberäkningen även för beräkning av kostnaden för kapital i varje enskild affär och vid beräkning av ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC). Vad avser bankens IRK-modeller, som använder historisk data för att generera skatt - ningar av risk, saknar banken i nuläget tillräck - ligt med historisk data för att inkludera håll - barhetsrisker som riskdrivare. Hållbarhetsrisker beaktas dock för företag vid åsättande av den interna rating som ligger till grund för PD-risk - klass. Arbete pågår där ambitionen är att inklu - dera hållbarhetsrisker som riskdrivare i framtida IRK-modeller när tillräcklig historisk data finns tillgängligt. Kvalitetssäkring av kreditriskmodellen Banken utför årligen en översyn av riskklassi - ficeringssystemen. Översynen tar sikte dels på att den interna ratingen som ligger till grund för bankens riskklassificering tillämpas på ett konsistent, korrekt och ändamålsenligt sätt (utvärdering), dels på att de modeller som används kvantifierar risk på ett tillfredsstäl - lande sätt (validering). Beräkning av förväntade kreditförluster Reglerna om nedskrivning i IFRS 9 omfattar finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värde - rade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt finansiella garantier och oåterkalleliga löften. I detta avsnitt redogörs huvudsakligen för de processer och metoder som tillämpas i Handels bankens modellbaserade beräkningar av reserver för förväntade kreditförluster. Bedömningar av förväntade kreditförluster utförs på avtalsnivå där avtalets och motpartens egenskaper styr klassificering och kvanti - fiering av reserveringsbehovet. Bedömningen baseras antingen på en modellberäkning eller en manuell beräkning där val av metod främst beror på om avtalet anses vara kreditförsämrat. För redovisning och värdering av förväntade kreditförluster samt definitioner, se not K1 avsnitt 6 Kreditförluster. Modellbaserade beräkningar för avtal i Steg 1 och Steg 2 Handels bankens koncerngemensamma cen - trala process för modellbaserade beräkningar av förväntade kreditförluster består av ett antal olika processer och metoder som stödjer kvanti fiering av reserveringsbehovet i Steg 1 och Steg 2. I de modellbaserade beräkningarna tas hän - syn till historisk, aktuell och framåtblickande data. Historisk data ligger till grund för modell och parameterkonstruktion, aktuell data är rapporteringstillfällets aktuella balanser (som omfattas av beräkningskraven) och framåt - blickande data är de makroekonomiska scena - rier som tillämpas för att beräkna framtida risk - parametrar och exponeringar. Poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2025 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 26 914 72 0 0 2 52 248 190 −3 −1 3 51 771 241 −3 −1 4 21 032 606 −5 −1 5 6 129 317 −7 −3 6 5 282 149 −2 −2 7 5 359 1 735 −1 −12 8 4 839 178 −2 −1 9 2 365 148 −1 −2 Fallissemang 71 −17 Schablonmetoden¹ 98 713 795 40 −7 −3 0 Summa 274 652 4 431 111 −31 −26 −17 Poster utanför balansräkningen som är föremål för nedskrivningsprövning, fördelat per riskklass 2024 Brutto Reserver mkr Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Riskklass 1 33 043 52 2 58 035 204 −4 3 47 901 266 −5 −1 4 42 364 351 −7 −1 5 16 483 1 329 −11 −29 6 6 060 346 −2 −8 7 5 686 2 466 −1 −21 8 5 063 176 −2 −2 9 2 647 153 −1 −4 Fallissemang 94 −26 Schablonmetoden¹ 74 996 939 65 −6 −24 Summa 292 278 6 282 159 −39 −90 −26 1) Schablonmetoden har föreskrivna riskvikter, riskklasserna är därför ej relevanta. Tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 181Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 184 ===== Modellerna baseras på samma historiska risk - data som i IRK-modellerna och således utgår redovisningen och kapitalkravsberäkningarna från samma grundläggande förlusthistorik. I likhet med hur riskklassificeringssystemet påverkar kapitaltäckningsberäkningarna så utgör den interna ratingen (från vilken risk - klassificeringen härleds) en väsentlig del i modellerna för beräkning av förväntade kre - ditförluster. Beräkningarna påverkas i första hand av riskparametrarna sannolikhet för fal - lissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlustandel vid fallissemang (LGD). Den förväntade kreditförlusten i en framtida period erhålls genom att multiplicera nuvärdet av exponeringen vid fallissemang (EAD) med sannolikheten för fallissemang (PD) och med förlustandel vid fallissemang (LGD). Till skill - nad från kapitaltäckningsregelverkets kredit - förlustberäkning, som även den använder risk - parametrarna PD, EAD och LGD, utgår kredit - förlustskattningen i IFRS 9 från framåtblick - ande aktuella bedömningar. Då regelverken har olika syften skiljer sig beräk nings modellerna åt både vad gäller riskparametersättning och konstruktion. För presentation av huvudsak - liga skillnader mellan IFRS 9 och IRK, se tabell Skillnader mellan IFRS 9 och IRK. Makroekonomisk information Beräkningarna avseende modellbaserad bedömning av betydande ökning av kreditrisk och förväntade kreditförluster utförs med modeller för de respektive riskparametrarna (PD, EAD och LGD). För att säkerställa att beräkningarna tar hänsyn till icke-linjära aspekter används för exponeringar utanför Storbritannien tre framåtblickande makroeko - nomiska scenarier (ett neutralt, ett negativ och ett positivt) i modellerna. För expone - ringar i Stor britannien används fyra scenarier (ett neutralt, två negativa och ett positivt). Respektive scenario inkluderar väsentliga makroekonomiska riskfaktorer som arbetslös - het, BNP, fastighetspriser, styr-/centralbanks - räntor och inflation, uppdelade per land. De väsentliga makro ekonomiska riskfaktorerna har identifierats från bankens historik och rela - tionen till riskparametrarna är skattade på samma historiska material. De olika scenari - erna används för att justera de aktuella risk - parametrarna. Varje makroekonomiskt scena - rio representerar en av banken beslutad sannolikhet. Dessa sannolikhetsfördelningar är i nuläget 70% (70) för det neutrala scenariot och 15% (15) för det positiva samt 15% (15) för det negativa scenariot. För exponeringar i Storbritannien är vikterna 50% (60) för det neutrala scenariot, 5% (5) för det positiva och 35% (20) för det negativa scenariot samt 10% (15) för det kraftigare negativa scenariot. Som förväntade kreditförluster redo visas ett san - nolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för respektive scenario. Alla makroscenarier tas fram av bankens enhet för ekonomisk analys som ansvarar för all ekonomisk analys som levereras av Handels- banken, både för internt och externt bruk. Dessa makroekonomiska scenarier avser regionspecifika 30-åriga prognoser för Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Euro-området, USA och världen. Banken applicerar inga spe - cifika scenarier relaterat till hållbarhetsrisker i beräkningarna av förväntade kreditförluster men effekten av denna typ av risker, primärt kli- matrelaterade risker, är delvis inkluderade i de applicerade makroekonomiska scenarierna. En förändring i de makroekonomiska scenarierna, eller i de vikter som tillämpas, påverkar både bedömningen av betydande ökning av kredit - risk och uppskattningen av den förväntade kreditförlusten. Scenarierna uppdateras kvar - talsvis av bankens enhet för ekonomisk analys och presenteras för beslutsfattarna innan de tillämpas i beräkningarna av förväntade kredit - förluster. Portföljsegmentering I den modellbaserade bedömningen används statistiska modeller. Dessa är framtagna för olika segment i portföljen där respektive seg - ment avser riskmässigt likartade exponeringar och riskparametrarna kan skattas baserat på en gemensam uppsättning riskfaktorer. För hushållsexponeringar är portföljsegmenteringen baserad på produkttyp och för övriga expone - ringar är den baserad på motpartstyp. Seg - menten har identifierats genom statistisk analys och expertbedömningar. För hushålls - exponeringar finns följande nio portföljsegment; exponeringar med säkerhet i bostadsfastighet för privatpersoner, revolverande krediter inklu - sive kreditkortsexponeringar för privatpersoner respektive små företag, övriga exponeringar för privatpersoner respektive små företag, kortkrediter avseende säljfinansiering för privat- personer respektive små företag, samt avbe - talningslån avseende sälj finansiering för privat - personer respektive små företag. För övriga exponeringar finns följande sex segment; fast - ighetsbolag, bostadsrätts föreningar, övriga stora icke-finansiella företag, övriga icke- finansiella företag, stater samt finansiella företag och banker. Inom respektive portföljsegment klassifice - ras avtalen ytterligare till så kallade tillstånds - klasser baserat på riskfaktorer som intern rating, betalningshistorik, landtillhörighet, säkerhetstyp och belåningsgrad. Tillstånds - klasserna är framtagna baserat på statistisk analys av historiska utfall. För varje tillstånd - klass används statistiska modeller för migra - tion mellan tillstånden för att beräkna framåt - blickande sanno likheter för riskparametrarna PD, LGD och EAD. En viktig riskfaktor för till - ståndsklasserna är motpartens interna rating som sätts vid kreditbeslutstillfället och uppda - teras minst årligen eller om det finns tecken på att motpartens återbetalningsförmåga har änd - rats. Klimatrelaterade och vissa andra miljörela - terade risker bedöms i kreditprocessen och påverkar den interna ratingen på motpartsnivå. Det finns tillståndsklasser för icke-fallerade, fallerade och förtidslösta exponeringar. Expo - neringar mot hushåll klassas i nio tillstånds - klasser och övriga exponeringar i tolv till - ståndsklasser. Betydande ökning av kreditrisk Betydande ökning av kreditrisk avspeglar risken för fallissemang och är ett mått som mäter avtalets relativa förändring av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. För beräkning av betydande ökning av kreditrisk används inom Handels banken samma underliggande model - ler som vid beräkning av förväntade kreditför - luster och hänsyn tas till historisk, nuvarande och framåtblickande information. I bedöm - ningen beaktas inte säkerheter. Vid varje rap - porteringstillfälle inleds den koncerngemen - samma centrala modellbaserade processen med att samtliga avtal bedöms med avseende på om det skett en betydande ökning av kredit- risken sedan första redovisningstillfället (avta - lets ingående). Denna bedömning avgör sedan huruvida avtalet får en förväntad kreditförlust beräknad på tolv månaders horisont (Steg 1) eller för avtalets hela återstående löptid (Steg 2). En viktig del som påverkar kreditförlust - reservens storlek är således vilka faktorer och trösklar som definieras som utlösande för överföring av tillgångar från Steg 1 till Steg 2. Bankens definition av betydande ökning av kreditrisk som är avgörande för att förflytta avtalen till Steg 2 grundar sig på såväl kvalita - tiva som kvantitativa faktorer. Den kvantitativa indikator som i första hand används för att bedöma förändring i kredit - risken är den relativa förändringen mellan instrumentets första redovisningstillfälle och aktuell rapporteringstidpunkt i sannolikheten för fallissemang (PD) under avtalets återstå - ende löptid. I de fall det har krävts orimlig kostnad och ansträngning för att kunna fastslå PD vid ett instruments första redovisningstillfälle, har för - ändringar i motpartens eller avtalets interna rating eller riskklassificering sedan första redo - visningstillfället använts för att bedöma bety - dande ökning av kreditrisken. För avtal som redovisas för första gången den 1 januari 2018 eller senare baseras prognoserna av fallisse - mangsrisken på tre scenarier. K2 forts. 182 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 185 ===== Skillnader mellan IFRS 9 och IRK Riskparameter IRK IFRS 9 PD, Sannolikhet för fallissemang Genomsnittlig risk för fallissemang inom tolv månader över en konjunkturcykel, inklusive statistiska säkerhetsmarginaler och regelverksgolv. Konjunkturberoende (kortsiktig, ”point in time”) risk för fallissemang inom tolv månader. ”Livstids-PD” avser risken för fallissemang under avtalets förväntade återstående löptid. LGD, Förlustandel vid fallissemang Maxvärdet av förväntad förlustandel på exponering vid fallissemang inom tolv månader på lång sikt och vid en konjunkturnedgång, inklu - sive statistiska säkerhetsmarginaler och regelverksgolv. Kvantifiering av förlust för företagsexponeringar baseras på återvinningar inom tolv månader samt kvarstående reserver (24 månader för hushålls - exponeringar). Konjunkturberoende förväntad förlustandel på exponering vid fallissemang. LGD justeras baserat på framåtblickande makro- ekonomiska scenarier. EAD, Exponering vid fallissemang Maxvärdet av förväntad exponering vid fallissemang inom tolv månader på lång sikt och vid en konjunkturnedgång, inklusive statistiska säkerhetsmarginaler och regelverksgolv. Konjunkturberoende förväntad exponering vid fallissemang inom tolv månader. EAD justeras efter avtalsvillkor och framåtblickande makroekonomiska scenarier och uppdateras för varje kommande tolvmånadersperiod. Löptid Avtalets kontraktuella löptid med beaktande av kundens option på förlängning. Den förväntade löptiden. Avtalets kontraktuella löptid med beaktande av sannolikhet för förtidslösen. Prognoshorisont Tolv månader. Upp till tolv månader för avtal i steg 1 respektive återstående löptid för avtal i steg 2–3. Diskontering Prognosticerade förluster diskonteras inte till rapporteringstidpunkten. Vid kvantifiering av återvinningsgrad diskonteras observerade återvinningar till fallissemangstidpunkten med den genomsnittliga kostnaden för eget kapital. Prognosticerade förluster diskonterade till rapporteringstidpunkten med avtalets kontraktuella ränta vid rapporteringstillfället. Det huvudsakliga kriteriet för att ett avtal be - döms ha fått en betydande ökning av kredit risk och förflyttas till Steg 2 enligt Handels bankens definition är att den beräknade återstående fallissemangsrisken (PD) vid rapporteringstillfäl - let är större än 2,5 gånger motsvarande fallisse- mangsrisk vid första redovisningstill fället. Gräns- värdet om 2,5 är baserat på statistisk analys av bankens historiska data och jämför ökningen i den återstående risken att motparten fallerar relativt motsvarande förväntade risk vid avtalets första redovisnings tillfälle. Därutöver finns det andra kvalitativa faktorer som banken bedömt medför en betydande ökning av kredit risk, till exempel att mot parten har betalningar som är mer än 30 dagar försenade eller att motparten har erhållit eftergifter till följd av försämrad kredit värdighet. Om det föreligger en betydande ökning av kreditrisken sedan första redovisningstillfället redovisas en reserv motsvarande förväntade kreditförluster för hela tillgångens återstående löptid och det finansiella instrumentet flyttas till Steg 2. Modellen är symmetrisk, vilket innebär att om det finansiella instrumentets kreditrisk minskar och det därmed inte längre föreligger en betydande försämring i kreditrisk sedan för - sta redovisningstillfället flyttas den finansiella tillgången tillbaka till Steg 1. Modeller för riskparametrar och förväntad löptid Riskparametrarna PD, LGD och EAD beräknas för varje avtal och framtida tidpunkt, baserat på statistiska modeller. Dessa modeller bygger så långt som möjligt på de relationer mellan de väsentliga riskfaktorer och relevanta riskutfall som kan identifieras i bankens egen förlust - historik. De flesta riskparametrar som kvantifi - eras baseras på cirka tio års intern data. I de fall banken saknar tillräckligt med information, till exempel på grund av få fallissemang, sker komplettering med hjälp av extern information. De historiska utfallen analyseras med avse - ende på samvariation med avtals-, motparts- och regionspecifika riskfaktorer, som till exem - pel produkttyp, intern rating, ålder som kund, säkerhetstyp, belåningsgrad, arbets löshet ränte nivåer och BNP-tillväxt. De risk faktorer som identifieras som väsentliga för en viss riskparameter inkluderas i modellen och det historiska sambandet kvantifieras. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD motsvarar sannolikheten för att en kund eller ett avtal kommer att hamna i fallissemang vid en given tidpunkt under den tillgångens återstående löptid. PD för tolv månader mot - svarar sannolikheten för fallissemang under de kommande tolv månaderna. PD för återstående löptid motsvarar sannolikheten för fallissemang under tillgångens återstående löptid (maximalt 30 år). Vid rapporteringstill fället prognostise - ras framtida PD baserat på framåtblickande makroscenarier och aktuell avtals- och mot - partsinformation. Den prognostiserade fallisse - mangsrisken tar hänsyn till utvecklingen av scenarier och sannolikheten för migration mel - lan olika tillståndsklasser över tid. Modellerna beräknar årsvisa migrations- och fallisse - mangssannolikheter där migrationsmodellen ger sannolikheten att avtalet befinner sig i en given tillståndsklass med en given fallisse - mangsrisk framåt i tiden. Avtalets förväntade PD för ett givet år beräknas av sannolikhets - vägda PD över alla tänkbara tillståndsklasser och scenarier. Förväntat PD för återstående löptid baseras på de årsvisa förväntade fallisse- mangsprognoserna och sannolikheten för att avtalet förtidslöses. En försämring av en eko - nomisk framtidsutsikt baserad på prognostise - rade makroekonomiska riskfaktorer för varje scenario, eller en ökning i att sannolik heten för att det negativa scenariot ska inträffa, resulte - rar normalt sett i ett högre PD. Exponering vid fallissemang (EAD) EAD avser förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten. Vid rapporterings - tillfället prognostiseras framtida exponeringar vid fallissemang baserat på nuvarande amorte - ringsplaner, sannolikhet för förtidslösen och förväntat utnyttjande av exempelvis kredit - utrymmen, finansiella garantier och lånelöften. EAD prognostiseras på årsbasis och utgör det belopp på vilket förluster och återvinningar sker vid framtida fallissemang. Förväntad löptid Ett instruments förväntade löptid är relevant för både bedömningen av betydande ökning av kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i PD under förväntad återstående löptid, såväl som för värderingen av förväntade kreditför luster för tillgångens förväntade återstående löptid. Den förväntade löptiden beaktas i beräkningen av återstående PD genom att väga de prog - nosticerade årsvisa PD-värdena under avtalets kontraktuella löptid med sannolikheten att avtalet inte förtidslöses innan fallissemang inträffar. K2 forts. 183Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 186 ===== Sannolikheten för förtidslösen av avtalet base - ras på en statistisk analys och på bankens interna historik cirka tio år bakåt och ingår som en komponent i modellen för EAD. I analysen har potentiella riskfaktorer i form av avtals-, motparts- och makroekonomiska riskfaktorer analyserats. De riskfaktorer som identifieras som väsentliga inkluderas i modellen. För revolverande krediter utan förfallodag, till exempel kreditkort, tillämpas en 30-årig löptid från rapporteringstillfället. Även för bolån med ränteomsättningsperiod på högst tre månader tillämpas en 30-årig löptid från rapporterings - tillfället. Utgående från detta appliceras sanno - likhet för förtidslösen enligt ovan. Förlustandel vid fallissemang (LGD) LGD speglar den ekonomiska förlustandel som banken förväntar sig vid ett fallissemang. De viktigaste riskfaktorerna vid beräkning av LGD är säkerhetsvärdet, säkerhetstypen och mot - partens egenskaper. Framåtblickande makro - ekonomiska riskfaktorer återspeglas i LGD- beräkningarna genom deras inverkan på säkerhetsvärdet och belåningsgraden. Kvanti - fieringen av förlusten delas in i en sannolikhet för att motparten tillfrisknar utan att orsaka banken några ekonomiska förluster, och en återvinningsgrad då motparten inte tillfrisknar. Återvinningsgraden påverkas av belånings - graden på så sätt att högre belåningsgrader är associerade med lägre återvinningsgrader. Säkerhetsvärdet för fastigheter, och därmed belåningsgraden och återvinningsgraden, påverkas av prisutvecklingen på fastigheten så att ett förväntat framtida prisfall på fastig - heter driver upp belåningsgraden och den förväntade förlustandelen vid fallissemang. Skillnader mellan IFRS 9 och IRK Handels bankens IFRS 9-modeller bygger på samma historiska data och samma över gri- pande modellansats som bankens IRK-model - ler där riskparametrarna PD, LGD och EAD modelleras. Då regelverken har olika syften skiljer sig beräkningsmodellerna åt både vad gäller riskparametersättning och konstruktion och i vissa fall används separata modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvud - sakliga skillnaderna mellan IFRS 9 och IRK presenteras i tabellen Skillnader mellan IFRS9 och IRK. Validering av IFRS 9 modeller och modellbaserade beräkningar Återkommande validering av modellerna och av dess ingående riskparametrar utförs enligt fastställda principer av Handels banken Risk- kontroll, oberoende från enheter som ansvarar för utveckling av modellerna. Valideringen syftar till att säkerställa att de modellbaserade beräkningarna på flera aggregeringsnivåer uppvisar god prognosförmåga, utan oväntade avvikelser mellan prognoser och senast till - gängliga utfall. Dessutom verifieras att indata som används i beräkningarna är av god kvali - tet, samt att modellernas utformning är lämplig för ändamålet. Resultatet av valideringen rap - porteras till kreditchefen, chefen oberoende riskkontroll och ekonomi- och finanschefen. Inga betydande avvikelser med signifikant effekt på bankens reserveringar identifierades i den validering som genomförts under året. Manuell beräkning för avtal i steg 3 Tillgångar i Steg 3 prövas för nedskrivning på individuell nivå och beräkningen är manuell (med undantag för mindre portfölj av homo - gena fordringar som har modellberäknad reser - vering i Steg 3). Denna prövning genomförs löpande och vid varje rapporteringstillfälle av affärsansvarigt bankkontor (kund- och kredit - ansvarig enhet) och beslutas på länsnivå och av landskreditkommitté eller Handels banken Kredit. Nedskrivningsprövning utförs när det finns objektiva omständigheter som tyder på att motparten inte kommer att kunna fullfölja sina kontraktsenliga åtaganden i enlighet med defi - nitionen på fallissemang. Sådana objektiva omständigheter kan exempelvis vara försenad eller utebliven betalning, eller identifierad indi - kation för osannolikhet för betalning. I nedskrivningsprövningen uppskattas de framtida kassaflödena och säkerhetens värde (inklusive garantier). Hänsyn tas normalt till minst två möjliga framåtblickande scenarier med förväntade kassaflöden baserade både på motpartens återbetalningsförmåga och på säkerheternas värde. Utfallet av dessa scena - rier sannolikhetsviktas och diskonteras med fordrans ursprungliga effektivränta. De scena - rier som används kan innehålla såväl makro - ekonomiska som avtalsspecifika faktorer, utifrån vad som bedöms ha påverkan på den individuella motpartens återbetalningsförmåga och säkerheternas värdeutveckling. Vid bedömningen tas hänsyn till den enskilda motpartens specifika egenskaper. Nedskriv - ning görs om det beräknade återvinnings - värdet understiger bokfört värde. Governance och intern kontroll För att beräkna förväntade kreditförluster för avtal i Steg 1 och Steg 2 använder sig Handels- banken av en koncerngemensam central pro - cess med internt utvecklade statistiska model - ler (modellbaserad beräkning). För avtal i Steg 3 sker manuell beräkning. Beskrivningen nedan avser i huvudsak de modellberäknade reser - verna för förväntade kreditförluster. Denna pro- cess omgärdas av en samling interna kontroller. I processens steg sker också olika godkännan- den/fastställanden, vilket skapar en struktur för governance. Modeller Innan en ny kvantitativ modell tas in i det över - gripande modellsystemet genomgår den vali - dering och godkänns för användning av kredit - chefen. I de kvantitativa modeller som ligger till grund för beräkningen av förväntade kredit - förluster ingår flera antaganden och bedöm - ningar. Exempel på antaganden är att de rela - tioner som kan mätas mellan makroekono - miska riskfaktorer och riskparametrar på historiska data är representativa för framtida händelser, samt att avtals förväntade löptid kan baseras på historiskt data om beteenden. Huruvida dessa historiska samband och deras representativitet i framtiden påverkas av klimat- relaterade risker bedöms i arbetet med model - lerna. Till dags dato har inga sådana klimat - relaterade faktorer inkluderats specifikt i modellerna men frågeställningen bedöms fort - löpande. Ett urval av de mest väsentliga makro- ekonomiska riskfaktorerna görs baserat på de enskilda makroekonomiska riskfaktorernas förklaringsförmåga på de enskilda riskparame - trarna. När makroekonomiska riskfaktorerna väljs ut och modellen specificeras görs en avvägning mellan enkelhet, förklaringsförmåga och stabilitet. Samtliga antaganden och avväg - ningar är presenterade för och beslutade av kreditchefen. Eventuella expertbedömda förändringar på reserven avseende modellberäknade avtal i Steg 1 och Steg 2 tillstyrks av ekonomi- och finanschefen och beslutas av kreditchefen innan de tillämpas. K2 forts. 184 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 187 ===== Makroekonomiska scenarier De makroekonomiska scenarierna tas fram av bankens enhet för ekonomisk analys baserat på en instruktion från kreditchefen. I denna instruktion framgår önskade makroekonomiska riskfaktorer, geografiska områden som ska ingå samt antal scenarier och sannolikhets - fördelningen mellan dessa. Inför varje rapportering presenteras aktuella makroekonomiska scenarier för kreditchefen och ekonomi- och finanschefen, vilka godkän - ner scenarierna för användning i rapporterings - processen. Reserveringsbeloppens storlek De totala beräknade reserverna i Steg 1 och Steg 2 tillstyrks av ekonomi- och finanschefen och beslutas av kreditchefen. Beräknade reserver i Steg 3 föreslås av affärsansvarigt bankkontor (kund- och kreditansvarig enhet) och beslutas på länsnivå och av landskredit - kommitté eller central enhet beroende på reservens storlek. Av kreditreserver i Steg 3 som beslutas lokalt eftergranskas/kvalitets - granskas ett urval av Handels banken Kredit. Därutöver utför Handels banken Riskkontroll vid varje rapporteringstillfälle en oberoende granskning av ett urval av de kreditreserver i Steg 3 som beslutas centralt. Kontrollfunktionernas roll Handels banken Riskkontroll fastställer princi - per för validering och säkerställer att validering av modeller utförs. Vid varje rapporteringstill - fälle genomförs en oberoende granskning av ett urval av de kreditreserver i Steg 3 som beslutas centralt. Handels banken Riskkontroll beskrivs närmare på sidorna 47 och 48. Handels banken Internrevision granskar beräk - ningen av förväntade kreditförluster som ett led i deras uppdrag att självständigt och obe - roende granska den interna styrningen och kontrollen samt utvärdera tillförlitligheten i koncernens finansiella rapportering. Handels - banken Internrevision beskrivs närmare på sidorna 46 och 48. Motpartsrisker Motpartsrisker uppkommer när banken har ingått derivatkontrakt eller kontrakt för lån av värdepapper med en motpart. Kapitaltäcknings- reglerna behandlar således förutom derivat också återköpsavtal och aktielån som motparts risker. Vid beräkningen av såväl kapitalkrav som ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) beaktas motpartsexponeringarna utifrån de exponeringsbelopp som kapitaltäcknings - reglerna ställer upp. Handels banken tillämpar schablonmetoden för motpartsrisk (SA-CCR) vid beräkning av exponeringsbelopp på deri - vatkontrakt för kapitaltäckningsändamål. Mot - partsrisken är att betrakta som en kreditrisk, där exponeringens storlek styrs av marknads - värdet på kontraktet. I det fall det finns ett posi - tivt värde på kontraktet betyder ett fallisse - mang hos motparten en potentiell förlust för banken. Reducering av motpartsrisk Motpartsrisk förekommer från affärsdag fram till leverans och innebär att banken kan drabbas av en avvecklingskostnad om motparten inte kan fullfölja sitt åtagande. Denna risk finns i alla derivattransaktioner och i värdepappers affärer där banken inte på förhand har säkrat betalning. Storleken på motpartsexponeringarna begränsas genom kreditlimitering i den ordina - rie kreditprocessen. Exponeringarnas storlek kan variera kraftigt med anledning av prisför - ändringar på den underliggande tillgången. För att beakta risken att exponeringen kan öka, görs vid kreditlimiteringen tillägg till värdet på den aktuella exponeringen. Exponeringarna beräk - nas och följs upp dagligen. Motpartsrisken i derivat reduceras genom avtal om så kallad close-out nettning, det vill säga kvittning av positiva och negativa värden i alla derivattransaktioner med en och samma motpart. Nettningsavtalen kompletteras med avtal om ställande av säkerheter för nettoex - poneringen (Credit Support Annex, CSA), vilket ytterligare reducerar kreditrisken. I huvudsak används kontanter som säkerhet för dessa transaktioner, men även statspapper förekom - mer. Till följd av den höga andelen kontanter är koncentrationsriskerna i säkerhetsmassan begränsade. Majoriteten av Handels bankens avtal inne - håller close-out nettning och avtalen med de största exponeringarna, vilket är till finansiella institut, innehåller även CSA. Även derivat som clearas via så kallade centrala motparter ger upphov till kapitalkrav. Centrala motparter är clearinghus som går in som motpart till både köpare och säljare i olika transaktioner och som därmed övertar ansva - ret för att fullfölja parternas förpliktelser. Alla som använder en central motpart måste lämna säkerheter för alla transaktioner. I de flesta fall är riskvikten för centralt clearade derivat betydligt lägre än för andra typer av derivat. K2 forts. 185Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 188 ===== Marknadsrisk Risken härrör från pris- och volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna och delas in i ränterisker, aktie kurs risker, valuta kursrisker och råvaru prisrisker. De finansiella marknaderna har under året präglats av bland annat fortsatt geopolitisk osäkerhet och den globala handelskonflikten. Osäkerhet rådde under första halvan av året på grund av det amerikanska hotet om införande av höga tullar. Efter marknadens reaktioner intogs till slut en mjukare hållning till införandet av tullarna och de efterföljande bilaterala för - handlingarna bidrog till att stabilisera markna - derna. Under andra halvan av 2025 var de finansiella marknaderna starka, drivet av bland annat räntesänkningar. Trots att marknaderna återhämtade sig kvarstår dock osäkerhet kring effekterna av tullarna på global handel och inflation, samt en växande oro kring USA:s skuldsättning. Även det spända geopolitiska läget har bidragit till fortsatt osäkerhet. Påver - kan från de externa händelserna på bankens marknadsrisker har varit begränsad och risk - utnyttjandet har hållits lågt under året i linje med risktoleransen. Marknadsriskerna i banken ska vara låga oavsett konjunktur och marknads rörelser. Marknadsriskstrategi Handels banken har en restriktiv syn på mark - nadsrisker. Marknadsrisker ska begränsas genom att matcha kassaflöden och räntebind - ningstider, säkra öppna positioner och vidta andra riskbegränsande åtgärder. I Handels bankens verksamhet uppstår mark - nadsrisker i bankboken främst till följd av ränte- och valutaexponeringar i bankens in- och utlå - ningsverksamhet. I de fall där risk exponeringar inte kan säkras perfekt uppstår en kvarva - rande marknadsrisk. Utöver risk exponeringar inom kundaffären kan marknadsrisker även härledas från exponeringar som är nödvändiga för att bedriva bankverksamhet, exempelvis Handels banken Treasurys likviditetsportfölj. Marknadsrisker uppstår även inom handels - lagret när banken möter kunders efterfrågan på finansiella instrument med exponering mot ränte-, valuta-, aktie- eller råvarumarknaderna. Utöver dessa kunddrivna exponeringar kan marknadsrisker även uppstå till följd av bankens funktion som marknadsgarant. I tillägg till ovan uppstår även marknads - risker som en del av dotterbolaget Handels - banken Livs verksamhet. Marknadsriskerna i Handels banken Liv behandlas i ett särskilt avsnitt i denna not. De upplysningar som lämnas i detta avsnitt avser således riskerna exklusive Handels banken Liv. Organisation Handels bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens hantering av marknads - risker och fastställer risktoleransen genom policydokument och limiter. VD har delegerat det funktionella ansvaret för finansiering och likviditetshantering i kon - cernen till ekonomi- och finanschefen. Under ekonomi- och finanschefen har chefen för Handels banken Treasury det operativa ansva - ret för hela koncernens finansiering och likvi - ditetshantering – oavsett enhet, land och dotter bolag. Ansvaret inkluderar att hantera koncernens ALM-risker, det vill säga likvidi - tets- , valutakurs- och ränterisker. Handels - banken Markets ansvarar för handeln med finansiella instrument och hanterar huvud - delen av bankens handelslager. För att möta kunders efterfrågan på finansiella instrument med exponering mot ränte-, valuta-, aktie- eller råvarumarknaderna behöver ett visst lager hållas vilket resulterar i marknadsrisker. ALM-riskerna från Handels banken Markets verksamhet ingår i Treasurys övergripande ansvar medan Handels banken Markets har det övergripande ansvaret för hanteringen av övriga marknadsrisker. Bankens limitsystem begränsar hur stor exponeringen mot olika typer av marknads - risker får vara. Mätmetoder och limiter fastställs av styrelsen. Limiterna för ränte-, valutakurs- och likviditetsrisk delegeras därefter vidare av VD och ekonomi- och finanschefen till chefen för Handels banken Treasury, som i sin tur dele - gerar dessa till de affärsdrivande enheterna. Limiter för aktiekursrisk och råvaruprisrisk delegeras vidare från styrelsen, via VD till ekonomi- och finanschefen. Ekonomi- och finanschefen delegerar sedan dessa till Handels banken Markets. Inom limitsystemets ramar bär varje del av affärsverksamheten ansvaret för sina affärer och för att samtliga risker hanteras. Kontroll - funktionerna övervakar att verksamheten bedrivs inom bankens risktolerans och rappor - terar riskerna löpande till styrelse och verkstäl - lande ledning. VD och ekonomi- och finanschefen beslutar även om kompletterande riskmått, intradagsli - miter och närmare instruktioner. De komplette - rande limitmåtten syftar till att minska bankens känslighet för volatilitetsförändringar på de finansiella marknaderna samt begränsa riskerna i specifika innehav och likviditetsrisken per valuta. Vidare begränsar de kompletterande limitmåtten riskerna ur ett löptidsperspektiv. Styrelse Verkställande direktör Ekonomi och finanschef Handels banken Treasury Handels banken Markets Stadshypotek Handels banken plc Lokala treasuryenheter Övriga dotterbolag Beslutandenivåer för marknads- och likviditetsrisker K2 forts. 186 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 189 ===== Marknadsrisker i Handels banken Marknadsriskerna mäts med flera olika metoder. De känslighetsmått som används visar vilka värdeförändringar som uppstår av fördefinie - rade förändringar i priser och volatiliteter. Vidare används även positionsrelaterade risk - mått och sannolikhetsbaserade Value at Risk- modeller (VaR). VaR För de handelslagerklassificerade portföljerna inom Handels banken Markets och Treasury beräknas Value at Risk (VaR). VaR är ett sanno - likhetsbaserat mått och uttrycker i kronor de förluster från riskpositioner som inte förväntas överstigas på grund av rörelser i underliggande marknader över en specificerad innehavspe - riod och en given konfidensnivå. VaR beräknas med historisk simulering och mäts för enskilda riskfaktorer, riskslag och på portföljnivå med 99% konfidensnivå och en innehavsperiod på en respektive tio dagar. För en innehavsperiod på en dag innebär det att banken, i förväntan, kommer att göra en förlust som överstiger VaR-utfallet för en av 100 handelsdagar. Model- len medför att olika riskslag kan behandlas på ett enhetligt sätt, vilket möjliggör en jämförelse mellan riskslag och att dessa kan aggregeras till en total marknadsrisk. Den samlade risken i handelslagerklassificerade portföljer var vid årsskiftet 7 mkr (5). VaR-modellen använder historiskt observerade utfall och fångar där - med inte alla potentiella utfall, till exempel vid extrema, snabba marknadsrörelser. Beräkning - arna kompletteras därför med stresstester där portföljerna testas mot scenarier som grundar sig på händelser på de finansiella marknaderna sedan 1994, utfallet för dessa stresstester uppgick vid årsskiftet till 66 mkr (61). Value at Risk (99%, 1 dag) för handelslagret Totalt Aktier Räntor Valutor Råvaror mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Genomsnitt 8 9 1 0 9 10 1 1 0 0 Maximum 14 15 3 2 16 16 2 3 0 0 Minimum 4 5 0 0 5 5 0 0 0 0 Årsskifte 7 5 1 0 9 5 1 1 0 0 Värsta utfall i stresstest av handelslagret mkr 2025 2024 Genomsnitt 70 61 Maximum 244 217 Minimum 20 16 Årsskifte 66 61 Ränterisk Ränterisken mäts på flera sätt inom banken. Generell ränterisk mäts dagligen och limiteras som absolutsumman av de minst gynnsamma förändringarna i verkligt värde per valuta vid ett momentant parallellskifte på en procentenhet för samtliga räntor. Vid årsskiftet uppgick ban - kens totala generella ränterisk till 1 138 mkr (1 274). Räntebindningstid för inlåning som saknar kontraktuell löptid fastställs enligt intern metod. Riskmåttet omfattar såväl marknadsvärde - rade som icke-marknadsvärderade ränte- bärande poster och är därför inte lämpligt för att bedöma effekter på resultaträkningen. Kompletterande mått fångar i stället detta för respektive affärstyp. Kreditspreadrisk mäts och limiteras med käns - ligheten för förändringar i kreditspreadar, det vill säga skillnaden mellan det aktuella inne- havets ränta och räntan på en statsobligation med motsvarande löptid. Denna risk uppkom - mer inom Handels banken Markets och i Trea - surys likviditetsportfölj. Risken mäts och limite - ras utifrån olika ratingkategorier och beräknas som den minst gynnsamma marknadsvärde - förändringen vid en baspunkts förändring uppåt eller nedåt av samtliga kredit spreadar. Detta görs för varje enskild motpart och utfal - len absolutsummeras. Total kreditspreadrisk uppgick vid årsskiftet till 7 mkr (5). Hur riskerna utvecklas vid hypotetiska för - ändringar av olika räntekurvor, så som kurv - vridning- och basisrisk, mäts och följs upp löpande. Ränterisk i handelslagret Vid årsskiftet uppgick den generella ränte- risken i handelslagret till 60 mkr (34) och kredit spreadrisken till 3 mkr (1). Den icke-linjära ränte risken, exempelvis en del av risken i ränte- optioner, mäts och limiteras med fördefinie - rade stresscenarier som uttrycks i matriser. Det innebär att risken mäts som förändringar i underliggande marknadsräntor och volatilite - ter. För handelslagret mäts risken även med VaR och andra riskmått som kompletteras med olika stresscenarier. K2 forts. 187Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 190 ===== Ränterisk i övrig verksamhet Ränterisken uppstår som ett resultat av att utlåningen delvis löper med annan räntebind - ningstid än finansieringen. Ränterisk hanteras till stor del genom ränteswappar. Ränterisk upp- står även i Handels banken Treasurys likvidi - tetsportfölj och hanteras genom obligations - terminer och ränte swappar. Vid årsskiftet upp - gick den generella ränterisken i övrig verksam - het till 1 121 mkr (1 291) och kreditspreadrisken till 4 mkr (4). För att uppskatta effekten av ränteförändringar på resultaträkningen mäts även räntenettorisk. Räntenettorisk mäts som den minst gynn - samma förändringen av räntenettot över en tolvmånadersperiod vid en förändring av mark - nadsräntorna med plus eller minus en procent - enhet. Denna effekt speglar de skillnader som finns i räntebindningstider och volymsamman - sättning mellan tillgångar, skulder och derivat utanför handelslagret med antagandet att balansräkningens storlek är konstant. I beräkningen fastställs räntebindningstid för inlåning som saknar kontraktuell löptid samt delar av utlåningen enligt intern metod. Detta görs på basis av historiska observationer och endast de delar som inte är räntekänsliga justeras. Räntenettorisken uppgick vid års - skiftet till 2 398 mkr (2 141). Generell ränterisk i övrig verksamhet Förändring i verkligt värde vid värsta utfallet av parallellskift av samtliga räntor med en procentenhet. mkr 2025 2024 SEK 581 670 EUR 300 124 NOK 132 94 USD 95 161 GBP 10 236 Övriga valutor 3 6 Summa 1 121 1 291 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2025 Tabellen visar räntebindningstiden för ränterelaterade tillgångar och skulder per 2025-12-31. mkr Upp till 3 månader 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år Över 5 år Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 424 272 8 408 432 680 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 147 685 9 411 26 510 32 308 25 988 241 903 Utlåning till kreditinstitut 21 705 5 21 711 Utlåning till allmänheten 1 634 567 84 767 178 050 362 194 47 614 2 307 191 Övriga tillgångar 384 081 384 081 Summa tillgångar 2 612 310 102 587 204 565 394 502 73 602 3 387 566 Skulder till kreditinstitut 35 441 27 693 675 716 64 525 In- och upplåning från allmänheten 1 053 249 59 980 65 097 105 590 9 868 1 293 784 Emitterade värdepapper 409 276 231 336 137 584 616 262 68 789 1 463 247 Övriga skulder 566 010 566 010 Summa skulder 2 063 976 319 008 203 356 722 568 78 658 3 387 566 Poster utanför balansräkningen −381 635 40 815 −24 729 361 938 5 508 1 898 Räntebindningstider för tillgångar och skulder 2024 mkr Upp till 3 månader 3–6 mån 6–12 mån 1–5 år Över 5 år Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 542 556 542 556 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 147 668 2 424 930 62 898 6 195 220 115 Utlåning till kreditinstitut 18 921 1 1 18 923 Utlåning till allmänheten 1 638 434 104 460 146 645 426 091 56 456 2 372 086 Övriga tillgångar 385 493 385 493 Summa tillgångar 2 733 071 106 886 147 575 488 989 62 651 3 539 173 Skulder till kreditinstitut 53 893 28 596 1 110 659 270 84 528 In- och upplåning från allmänheten 1 099 711 64 466 57 425 91 305 7 573 1 320 481 Emitterade värdepapper 459 018 157 583 222 691 662 642 85 146 1 587 081 Övriga skulder 547 083 547 083 Summa skulder 2 159 706 250 645 281 226 754 606 92 989 3 539 173 Poster utanför balansräkningen −380 326 3 823 26 343 355 666 35 859 41 366 Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 188 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 191 ===== Aktiekursrisk Bankens aktiekursrisk uppstår främst i Handels banken Markets genom kundhandel och i bankens egna aktieinnehav. Risken mäts som marknadsvärdeföränd - ringen i bankens totala aktiepositioner vid momentan förändring i aktiepriser och vola - tiliteter med +/–10% respektive +/–25%. Vid årsskiftet uppgick det värsta utfallet av denna risk till 39 mkr (66). Den största exponeringen i aktier kommer från den brittiska marknaden. Aktiekursrisk i handelslagret Aktiekursrisken i Handels banken Markets upp - kommer vid kundgenererade affärer. Handels - banken har åtaganden som marknadsgarant i värdepapper, aktiederivat och börshandlade fonder. Aktiekursrisk uppkommer primärt genom dessa åtaganden. Banken limiterar och mäter även aktiekurs - risken i handelslagret med matriser. För delen med metoden är att den fångar upp aktiekursris- ken inklusive den icke-linjära risken på ett ändamålsenligt sätt. Såväl VaR som andra risk - mått och stresscenarier används som komple - ment i mätningen av aktiekursrisken. Vid års skiftet uppgick VaR för aktiekursrisk i handelslagret till 1 mkr (0). Aktiekursrisk i övrig verksamhet Koncernens aktieinnehav utanför handels - lagret utgörs bland annat av Nivå 3-aktier som i huvudsak består av olika typer av bankgemen - sam verksamhet med anknytning till bankens affär. Innehaven är klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat och värderas till verkligt värde i balansräkningen. Värdering sker som regel till bankens andel av substans - värdet i bolaget, alternativt till det pris den senaste transaktionen genomfördes. Aktie - kursrisken är låg. Aktiekursrisk Förändring i aktiepris mkr Förändring i volatilitet 2025 2024 −25% 0% 25% −25% 0% 25% 10% 75 77 79 70 69 67 −10% −39 −37 −35 −66 −64 −62 Aktieexponeringar i övrig verksamhet mkr 2025 2024 Innehav klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat 798 804 varav Nivå 1 och 2 648 642 varav Nivå 3 150 162 Innehav klassificerade som verkligt värde via övrigt totalresultat 798 804 varav näringsbetingade 262 271 varav övrigt innehav 536 533 Verkligt värdereserv vid årets ingång 440 273 Orealiserad marknadsvärdeförändring under året för kvarvarande samt nya innehav 7 170 Realiserat till följd av försäljningar och avvecklingar under perioden −10 −3 Verkligt värdereserv vid årets utgång 437 440 Inbegripet i supplementärt kapital 0 0 K2 forts. 189Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 192 ===== Råvaruprisrisk Handeln med råvaror bedrivs uteslutande inom Handels banken Markets. Exponering i råvaru - relaterade instrument uppkommer endast till följd av kunddriven handel på de internationella råvarumarknaderna. Råvaruprisrisk, såväl linjär som icke-linjär, mäts som absolutsumman av risken för alla råvaror där banken har expone - ring. Råvaruprisrisken var vid årsskiftet 1 mkr (1), mätt som den maximala förlusten vid pris - förändringar upp till 20% i underliggande råva - ror och volatilitetsförändringar upp till 35%. Vid årsskiftet uppgick VaR för råvaruprisrisk till 0 mkr (0). Övriga marknadsrisker Marknadsrisk uppkommer även inom bankens pensionssystem och utgörs av risken för vär - deförändringar på pensions tillgångarna som tryggar bankens pensions åtaganden, samt av förändringar i diskonteringsräntor som påverkar nuvärdet av pensions åtaganden. Värdering till verkligt värde Affärsverksamheten ansvarar för att värde - ringen av finansiella instrument är korrekt och Handels banken Riskkontroll ansvarar för att värderingarna valideras. Valideringsansvaret inbegriper att tillse kontroll av marknadsdata som används till värderingen och se till att denna kontroll sker oberoende av risktagarna. Källor för marknadsdata är oberoende från affärsverksamheten. I de fall där marknadsdata erhållits från affärsverksamheten sker dokumen- terade kontroller av rimlighet och mot externa källor. Verifiering av marknadspriser och mark - nadsdata till modeller ska ske åtminstone varje månad men sker i all väsentlighet även dag ligen. Värderingsmodeller valideras av Handels banken Riskkontroll som är oberoende av den som utvecklat modellen. Värderings - kommittén, vars syfte är att samordna värde - ringsfrågor i Handels banken koncernen, fyller en viktig funktion för att säkerställa och verka för att värderingen är korrekt och följer gäl - lande marknadspraxis. Värderingen av finansiella instrument som värderas till verkligt värde sker enligt IFRS 13. Se not K44 för närmare information om de till - gångar och skulder som värderas till verkligt värde samt för ytterligare information om ban - kens värderingsprocess. Försiktig värdering I enlighet med värderingsreglerna i kapitaltäck - ningsregelverket, gör Handels banken kvartals - vis en justering av kapitalbasen avseende osäker heten i värderingen av positioner värde - rade till verkligt värde. Justeringen syftar till att bedöma vad kapitalbasen minst är värd för banken med 90% säkerhet vid en försäljning eller stängning av positionerna. Justeringen beräknas som skillnaden mellan en försiktig värdering och det redovisade värdet som är det mest sannolika värdet. Justeringen base - ras på bedömningar om bland annat osäkerhet i marknadsdata, koncentrerade positioner och modellrisker. K2 forts. Valutakursrisk Då banken har utlåning i flera olika valutor, upp- kommer en valutaexponering av strukturell natur då koncernens räkenskaper är uttryckta i svenska kronor. Denna strukturella risk hanteras genom en avvägning mellan att antingen redu - cera valutakursförändringars påverkan på kapitalrelationerna eller eget kapital. Styrelsen har fastställt maximal tillåten påverkan på eget kapital som den strukturella valutapositionen får ge upphov till i säkringen av kärnprimär - kapitalrelationen, samt begränsat maximal tillåten position och känslighet i kärnprimär - kapitalrelationen till följd av valutakursrörelser. De övriga valutakursförändringar som påverkar bankens egna kapital framgår av tabellen För - ändring i eget kapital Koncernen på sidan 147. Bankens direkta valutakursexponering upp - står till följd av kunddriven intradagshandel på de internationella valutamarknaderna. Handeln bedrivs inom Handels banken Markets. För denna valutakursrisk har styrelsen, VD samt ekonomi- och finanschefen fastställt VaR-limiter. En viss valutaexponering uppstår även i den vanliga bankverksamheten som ett led i hante - ring av kundflöden och inom finansierings - verksamheten i Handels banken Treasury. För dessa risker har styrelsen, VD samt ekonomi- och finanschefen fastställt positionslimiter. Vid årsskiftet uppgick den aggregerade nettoposi - tionen till 214 mkr (162), exklusive strukturella valutapositioner. Denna valutakursrisk är inte beroende av trend utvecklingen av en enskild valuta eller grupp av valutor, då positionerna är mycket korta och uppkommer i hanteringen av kunddrivna flöden. Den samlade valutakurs - risken i övrig verksamhet var 9 mkr (17)¹, mätt som en påverkan på bankens redovisade resultat vid en momentan förändring av den svenska kronan med 5%. 1) Siffran för 2024 skiljer sig från tidigare rapporterat värde på grund av en metodförändring. Valutakänslighet i övrig verksamhet Värsta utfall +/-5% förändring av SEK mot respektive valuta. mkr 2025 2024 EUR 2 8 NOK 0 3 USD 3 0 GBP 2 3 Övriga valutor 2 3 190 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 193 ===== Finansiering och likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken inte kan fullgöra sina betalnings - förpliktelser när dessa förfaller, utan att drabbas av oacceptabla kostnader eller förluster. Finansieringsstrategi Handels banken har låg tolerans för likviditets - risker, såväl totalt sett såsom i enskilda valutor. Ambitionen är att ha god tillgång till likviditet, låg resultatvariation och stor kapacitet att även i svåra tider kunna tillgodose kundernas finan - sieringsbehov. Det sker genom att upprätthålla god matchning av ingående och utgående kassaflöden över tid i alla för banken väsent - liga valutor och genom att upprätthålla stora likviditetsreserver av god kvalitet. Banken mini- merar på det sättet de ekonomiska riskerna i finansieringen och kan därmed upprätthålla stabil och långsiktig finansiering till de affärs - drivande enheterna. Banken eftersträvar en balanserad använd - ning av inlånings- och marknadsfinansiering. Vidare eftersträvas en bredd i finansierings - programmen och deras användning. Därige - nom säkerställs att banken kan bedriva sin kärnverksamhet intakt under en lång period även om de finansiella marknaderna skulle ha omfattande störningar. Resultatet av detta arbete är en väl matchad balansräkning där illikvida tillgångar finansieras med stabil finansiering. De illikvida tillgångarna utgörs av krediter till hushåll och företag. Dessa krediter utgör bankens kärnverksamhet. Den långsiktiga stabila finansieringen av dessa till - gångar utgörs av säkerställda obligationer emit - terade av Stads hypotek, seniora obligationer emitterade av Handels banken, inlåning från hus- håll och viss inlåning från företag, efterställda skulder och eget kapital. Balansräkningen är strukturerad så att den reala ekonomins aktörer i form av företag och hushåll och deras behov av krediter kan under - stödjas även under en långvarig stress på de finansiella marknaderna. För att säkerställa bankens åtaganden gentemot kunder och investerare är det därför viktigt med ett framåt - blickande perspektiv i finansierings- och likvi - ditetsriskhanteringen. De kortfristiga skulderna täcks med god marginal av de kortfristiga till - gångarna. I figur Balansräkningens samman - sättning ur ett löptidsperspektiv beskrivs balansräkningen i ett stressat scenario där 20% av inlåningen antas försvinna inom ett år och all tillgång till ny mark nadsfinansiering för- svinner. Trots stressen beräknas korta till - gångar vid årets slut väsentligt överstiga korta skulder. Effekten av en långvarig kris skulle bli en krympt balansräkning med bibehållen kärn - verksamhet där volymen korta tillgångar suc - cessivt används för att återbetala förfallande korta skulder. Skulle en kris bli än mer allvarlig finns det likviditetsskapande åtgärder för att stödja verksamheten ytterligare. Marknadens förtroende för Handels banken är högt och marknaden bedömer att Handels - bankens kreditrisk är låg. Banken särskiljer sig som en av världens stabilaste banker, vilket återspeglas i att ingen annan privatägd bank i världen har högre rating än Handels banken sett till bankernas sammanvägda rating från Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s. Det höga förtroendet återspeglas även av att banken under året har haft fortsatt tillgång till samtliga av banken önskade finansieringsmarknader till rimliga villkor jämfört med bankens konkurrenter. Ett viktigt inslag i finansieringsstrategin är att ha en god spridning mellan olika typer av finansieringskällor i olika marknader, valutor och typer av upplåningsinstrument. På så vis reduceras betydelsen av enskilda marknader eller finansieringskällor. Merparten av den långfristiga marknadsfinansieringen utgörs av emissioner av säkerställda obligationer genom Stads hypotek. Denna finansiering görs i såväl svenska som norska kronor samt i euro. Banken Balansräkningens sammansättning ur ett löptidsperspektiv, mdkr 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Kortfristiga tillgångar, 1 330 mdkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Obligationer och övriga likvida värdepapper inklusive derivat Utlåning till banker < 1 år Återbetalda och amorterade lån inom 1 år¹ Utlåning till allmänhet 1–5 år Utlåning till allmänhet > 5 år Övriga tillgångar Kortfristiga skulder, 1 002 mdkr Skulder till banker < 1 år Emitterade säkerställda obligationer < 1 år Övriga emitterade värdepapper < 1 år Inlåningsstress: 20% av inlåning försvinner Övriga skulder < 1 år inklusive derivat Emitterade värdepapper > 1 år Återstående inlåning efter inlåningsstress Övriga skulder > 1 år Eget kapital Tillgångar Skulder 1) Enligt amorteringsplaner, kontraktuella förfall och ytterligare återbetalningar av lån enligt prognos. K2 forts. 191Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 194 ===== K2 forts. har en geografiskt väldiversifierad lång fristig senior utlandsfinansiering och har under året emitterat betydande volymer av obligationer i amerikanska dollar, euro och australiska dollar. De viktigaste finansieringskällorna är inlåning från hushåll och företag samt säkerställda och seniora obligationer. Den korta finansieringen utgörs primärt av inlåning från finansiella före - tag och institutioner samt emissioner av före - tagscertifikat (CP) och bankcertifikat (CD). Handels banken Treasury förfogar över ett antal olika finansieringsprogram för marknads - finansiering. Under dessa program emitteras obligationer, företagscertifikat och bankcertifi - kat såväl i bankens namn som för Stads hypotek och Handels banken plc. Finansieringspro - grammen säkerställer en väl diversifierad till - gång till finansiering med avseende på olika valutor, antal investerare, skuldtyper och geo - grafisk spridning. Organisation Handels banken har en decentraliserad affärs - modell, men all finansiering och likviditetshan - tering i koncernen är centraliserad till Handels - banken Treasury. Inget kontor, län, distrikt eller landsorganisation tillåts ta likviditetsrisk. Finansierings- och likviditetshanteringen styrs av policyer fastställda av styrelsen som också beslutar om limiter. Dessa policyer konkretise - ras i instruktioner från ekonomi- och finans - chefen. Instruktionerna fastställer bland annat finansieringens sammansättning och antagan - den som ligger till grund för bankens stress - tester. Likviditetslimiter delegeras ut i verk - samheten från styrelsen via VD, ekonomi- och finanschefen och slutligen chefen för Handels - banken Treasury. Handels banken Treasury ansvarar också för bankens likviditetsreserv, inklusive de panter som måste hållas i olika betalnings- och clea - ringsystem. Treasury övervakar likviditetsflö - dena under dagen för att säkerställa att banken har tillräckligt med säkerheter i betalnings - systemen för att fullfölja bankens betalnings - förpliktelser. Marknadsfinansiering – samman sättning Handels banken har under året emitterat totalt 149 mdkr (157) i långfristig marknadsfinansie - ring fördelat över bankens viktigaste finansie - ringsvalutor. Kortfristig upplåning sker företrä - desvis genom emissioner av bankcertifikat och företagscertifikat i Europa och USA. Denna upplåning kompletteras av tidsbestämd inlå - ning från stora företag, finansiella såväl som icke-finansiella. I anslutning till finansierings - verksamheten har banken fortsatt att möta investerare i samma omfattning som tidigare, upp daterat upplåningsprogram och även i övrigt bibehållit förutsättningarna för en obliga - tionsupplåning på relevanta globala upplå - ningsmarknader. Detta har möjliggjort att finan - sieringsverksamheten kunnat genomföras som normalt under året. Långfristig marknadsfinansiering – förfallostruktur¹ Emitterade värdepapper per 2025-12-31 med en långfristig ² ursprunglig löptid. mdkr 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 >2033 Total Säkerställda obligationer 92 181 151 111 100 7 11 3 656 Seniora obligationer 40 44 54 9 8 1 5 160 Seniora icke-prioriterade obligationer (SNP) 17 5 9 11 11 8 8 18 88 Övriga Långfristig marknadsfinansiering per valuta Emitterade värdepapper per 2025-12-31 med en långfristig ² ursprunglig löptid. mdkr SEK 546 EUR 251 USD 60 Övriga 46 varav säkerställda obligationer SEK 546 EUR 89 Övriga 21 1) För efterställda skulder se not K41 Efterställda skulder. 2) Långfristig löptid motsvarar en löptid lika med eller överstigande ett år och en månad. 3) Kortfristig löptid motsvarar en löptid understigande ett år och en månad. Kortfristig marknadsfinansiering per valuta Emitterade värdepapper per 2025-12-31 med en kortfristig ³ ursprunglig löptid. mdkr SEK EUR 169 USD 328 Övriga 27 192 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 195 ===== Pantsatta tillgångar och säkerhetspooler Ytterligare ett viktigt led i Handels bankens likviditetshantering är att hålla betydande voly - mer av outnyttjade säkerheter som kan använ - das vid störningar på finansmarknaderna. En förutsättning för att kunna ställa mer säker - heter är att banken förfogar över outnyttjade säkerheter i utgångsläget. Banken upprätt - håller därför betydande volymer av icke-pant - satta tillgångar som skulle kunna användas som säkerhet vid emission av säkerställda obli - gationer och likvida värdepapper med mycket hög kreditvärdighet. Banken är restriktiv med att ingå avtal, till exempel CSA-avtal, som stipulerar att banken under vissa kriterier kan tvingas att ställa säker heter till en motpart. Sådana avtal ingås generellt enbart med kreditinstitut. Ställda kontantsäkerheter enligt CSA-avtal för ute- stående derivat uppgick till 11 211 mkr (4 800). För mer information om bankens intecknade tillgångar, se tabell Assets pledged i Handels - bankens Fact Book. Utöver att säkerställa ban - kens likviditet bidrar det restriktiva arbetssättet till att begränsa i vilken utsträckning bankens seniora långivare blir efterställda de långivare som investerar i säker ställda obligationer, så kallad subordinering. För att bedöma graden av subordinering mellan investerare av icke-säkerställd finansie - ring och säkerställd finansiering är det volymen och kreditkvaliteten på de icke-pantsatta till - gångarna som är relevant. Handels bankens restriktiva syn på risktagande gör att de icke- pantsatta tillgångarna har en hög kvalitet. Efter - som Handels banken har en balanserad användning av säkerställda och seniora obliga - tioner finns en betydande volym hypotekslån som inte är pantsatta. Tabell Tillgångar som ej är intecknade/ pantsatta visar att volymen icke-pantsatta till - gångar för Handels banken utgör 266% (252) av den utestående volymen icke-säkerställd upplåning. Den helt dominerande delen av de pantsatta tillgångarna utgörs av Stads hypoteks cover pooler, vilka består av hypotekslån som ställs som säkerhet för utestående säkerställda obli - gationer. Dessutom har banken ett frivilligt så kallat OC (over-collateralisation), det vill säga extra tillgångar utöver de som behövs för att täcka de emitterade obligationerna och utöver de 2% som lagstiftningen kräver, på 8% som ingår i poolen. Dessa extra tillgångar finns i poolen i händelse av att värdet på hypoteks - lånen skulle sjunka till en sådan nivå att ytter - ligare tillgångar behövs för att matcha volymen utestående obligationer. Vid en bedömning av risken för att ytterli - gare tillgångar blir nödvändiga att skjuta till, är belåningsgraden på hypotekslånen i cover poolen central. Ju lägre belåningsgrad, desto mindre risk för att ytterligare hypotekslån krävs i poolen vid prisfall på fastighetsmarknaden. Handels bankens genomsnittliga volymviktade belåningsgrad, LTV-max, uppgick i den svenska poolen till 54,6% (54,3) och i den norska poolen till 57,5% (58,5). Detta visar att banken klarar betydande prisfall på underliggande fastighets- tillgångar innan ytterligare hypotekslån måste tillföras poolerna. De tillgångar som banken valt att hålla utanför cover poolerna återfinns i tabell Tillgångar som ej är intecknade/pant- satta och kan användas för emissioner av säkerställda obligationer om så skulle vara nödvändigt. Tillgångar som ej är intecknade/pantsatta 2025 2024 mdkr IPT (NEA)¹ Ackumulerad andel av ickesäkerställd upplåning², % IPT (NEA) Ackumulerad andel av ickesäkerställd upplåning, % Behållning i centralbanker samt värdepapper i likviditetsportföljen ³ 675 81 777 82 Hypotekslån 827 180 793 166 Övrig hushållsutlåning 125 194 137 180 Fastighetsbolagsutlåning lägsta riskklass (1-3) 254 225 256 207 Övrig företagsutlåning lägsta riskklass (1-3) 80 234 95 217 Utlåning till kreditinstitut lägsta riskklass (1-3) 1 234 2 217 Övrig företagsutlåning 264 266 325 252 Övriga tillgångar 0 266 0 252 Summa ickepantsatta tillgångar 2 226 266 2 385 252 Pantsatta tillgångar utan underliggande skuld⁴ 66 69 Pantsatta tillgångar med underliggande skuld 1 095 1 085 Summa tillgångar, koncernen 3 388 3 539 1) IPT: Icke-intecknade/pantsatta tillgångar. NEA: Non encumbered assets. 2) Emitterad kort och lång icke-säkerställd upplåning samt skulder till kreditinstitut. 3) Avser i centralbank pantsättningsbart värde. 4) Överpantsättning i Cover pool (OC) och medel avsatta för Operational Continuity in Resolution krav i Storbritannien. K2 forts. 193Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 196 ===== Cover pooldata Sverige Norge mkr 2025 2024 2025 2024 Stadshypotek summa utlåning, allmänheten 1 426 321 1 407 203 130 681 146 185 Tillgängliga tillgångar för cover pool 1 316 425 1 298 858 123 939 137 562 Ianspråktagna tillgångar i cover pool 652 944 671 531 68 401 78 979 Fyllnadssäkerheter, spärrat konto 500 500 500 500 Max-belåningsgrad %, vägt genomsnitt enligt ASCB:s¹ definition 54,55 54,32 57,50 58,55 Belåningsgrad, fördelning % 0–10% 21,9 22,0 22,3 21,6 10–20% 19,9 20,0 19,8 19,4 20–30% 17,5 17,5 17,2 17,0 30–40% 14,7 14,7 14,4 14,4 40–50% 11,3 11,3 11,3 11,6 50–60% 7,9 7,8 8,1 8,5 60–70% 5,1 5,0 5,3 5,6 70–75% 1,7 1,6 1,7 1,9 Lånestorlek, vägt genomsnitt, kronor 842 300 809 200 2 972 960 3 035 345 Lånelivslängd, vägt genomsnitt, antal månader² 82 80 29 26 Räntebindningstider, fördelning Rörlig ränta, % 68,7 61,1 91,9 91,9 Bunden ränta, % 31,3 38,9 8,1 8,1 1) Association of Swedish Covered Bond issuers. 2) Beräknat från lånets beviljandedatum. Likviditetsrisk Banken hanterar en stor mängd in- och utgå - ende kassaflöden i sin verksamhet. För att begränsa risken i likviditetshanteringen har banken ett robust risktoleransramverk med både limiter och kvalitativt uttryckta mål för likviditetsrisk. Handels banken Riskkontroll ansvarar för riskmätningen och rapporterar riskutnyttjandet dagligen till VD och ekonomi- och finanschefen samt löpande till styrelsen. Likviditetsplaneringen bygger på en analys av kassaflöden för respektive valuta. Finansie - ringsstrategin bygger på att illikvida tillgångar finansieras stabilt och långsiktigt och att en positiv likviditetsposition (kassaflöden tillsam - mans med likvida tillgångar) ska upprätthållas även under stressade förhållanden. Styrningen av bankens likviditetssituation baseras därför på stresstester vilka utförs på såväl aggregerad nivå som enskilt i de för ban - ken väsentliga valutorna. Stresstesterna säker - ställer att banken har tillräcklig likviditet i både det korta och långa perspektivet givet olika stressade scenarier och likviditetsskapande åtgärder. Stresstesterna utförs med såväl marknadsvid som idiosynkratisk stress på en daglig basis. De kompletteras även med sce - narioanalyser som tar kraftiga bostadsprisfall i beaktande. I stresstesterna antas att banken inte har tillgång till marknadsfinansiering sam - tidigt som delar av inlåningen från hushåll och företag successivt försvinner under den första månaden. Vidare antas att banken fortsätter att bedriva sin kärnverksamhet genom att ut - låningen till hushåll och företag förlängs vid förfall och att kunderna delvis nyttjar utställda löften och kreditfaciliteter. Stresstesterna utgår från att likviditets - reservens kassatillgångar används och att vär - depapper omedelbart kan ge likviditet genom belåning eller försäljning. I de långsiktiga stress - testerna antas banken även kunna skapa ytter- ligare likviditet genom att nyttja emissions - utrymme av säkerställda obligationer samt aktivera övriga likviditetsskapande åtgärder för att successivt ge likviditet till banken. Bankens totala motståndskraft för långvarig likviditetsstress åskådliggörs i utfallet av bankens långsiktiga stresstest, som visar att banken är likvid i mer än tre år under ett allvar - ligt och utdraget krisscenario. I tabellerna Förfalloanalys för finansiella till - gångar och skulder redovisas icke diskonte - rade kassaflöden för de kontrakterade betal - ningsåtaganden inklusive ränteflöden som ska erläggas senast inom de angivna tidsinterval - len. I tabellen redovisas innehav i obligationer och andra räntebärande värdepapper i det tidsintervall i vilket de kan omsättas till likviditet vid en eventuell belåning eller försäljning. Vidare redovisas tillgångar, skulder och ränte - flöden som förfaller i de tidsintervall som mot - svarar kontraktsenliga förfallodatum. Finan - siella garantier, lånelöften och outnyttjade räkningskrediter redovisas i sin helhet i tids - intervallet upp till 30 dagar. Totalt utestående belopp för dessa åtaganden representerar inte nödvändigtvis framtida finansieringsbehov. För derivatinstrument redovisas kassaflöden netto, med tillägg av bruttoflöden, i den separata tabellen Derivat. Likviditetstäckningskvoten LCR (Liquidity Coverage Ratio) uttrycker kvoten mellan bankens likviditets buffert och nettokassaflöden i ett mycket stressat scenario under en 30- dagarsperiod. Kravet gäller på aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst 100%. Finans - inspektionen ställer även krav på LCR i enskilda K2 forts. 194 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 197 ===== valutor inom ramen för översyn och utvärde - ringsprocessen i Pelare 2. Vid årsskiftet upp - gick koncernens aggregerade LCR till 205% (207), vilket visar att banken har stor mot - ståndskraft mot kortsiktiga störningar på finansierings marknaden. Minimikravet för det strukturella likviditets - måttet NSFR (Net Stable Funding Ratio), relationen mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering, innebär att banken ska ha tillräcklig stabil finansiering för att täcka sina finansieringsbehov över en längre tidsperiod, under både normala och stressade förhållanden. Minimikravet gäller på aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst 100%. Vid utgången av 2025 uppgick NSFR till 119% (124) på koncernnivå. Prissättning av likviditetsrisk En viktig del av likviditetsriskhanteringen är att inlåning och utlåning internt prissätts med hänsyn till de likviditetsrisker de ger upphov till. När banken tillhandahåller ett lån med lång löp - tid skapas ett behov av att införskaffa ytter - ligare långfristig finansiering, vilket normalt är dyrare än kortfristig finansiering. Detta är till följd av att investeraren som köper bankens långfristiga obligationer normalt kräver en högre kompensation desto längre löptiden på obligationen är. Detta beaktas i bankens interna prissättning genom det pris som interna enheter i banken får betala för den finansiering de erhåller från Handels banken Treasury. Den interna prissättningen är viktig för att skapa rätt incitament och undvika att ett osunt risk - tagande uppstår. Banken har under lång tid arbetat med löptidsbaserade internräntor som säkerställer att priset på kontraktsnivå tar höjd för den finansieringskostnad och likviditetsrisk avtalet gett upphov till. Liquidity coverage ratio (LCR) – delkomponenter mkr 2025 2024 Högkvalitativa likviditetstillgångar 670 104 772 623 Kassautflöden 373 186 419 464 Inlåning från allmänheten och småföretag 61 235 59 319 Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 235 605 278 914 Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 1 900 2 452 Övriga kassautflöden 74 446 78 779 Kassainflöden 46 360 45 871 Inflöden från fullt presterande exponeringar 38 236 33 911 Övriga kassainflöden 8 124 11 960 Liquidity coverage ratio (LCR), % 205 207 Delkomponenterna definieras i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. Net stable funding ratio (NSFR) – delkomponenter mkr 2025 2024 Tillgänglig stabil finansiering 2 025 068 2 143 849 Kapitalposter och kapitalinstrument 193 962 219 139 Inlåning från allmänheten 744 937 708 715 Kapitalmarknadsfinansiering 1 082 156 1 212 274 Övriga skulder 4 013 3 722 Behov av stabil finansiering 1 700 566 1 734 333 Summa av högkvalitativa likvida tillgångar 7 687 7 019 Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på ett år eller mer i en säkerhetsmassa 486 171 499 810 Icke nödlidande lån och värdepapper 1 111 099 1 136 619 Övriga tillgångar 72 952 68 494 Poster utanför balansräkningen 22 657 22 391 Net stable funding ratio (NSFR), % 119 124 K2 forts. 195Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 198 ===== För inlåningsvolymer avser kolumn ”Ospecificerad löptid” inlåning som är betalbar på anfordran. Tabellen innehåller ränteflöden vilket innebär att balansraderna inte är avstämningsbara mot koncernens balansräkning. Löptidstabeller utan ränteflöden inklusive löptidstabeller i valuta återfinns i Fact Book på handels banken.com/irsv. Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2025 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Ospecificerad löptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 432 847 432 847 Belåningsbara statsskuldförbindelser¹ 188 272 188 272 Obligationer och andra räntebärande värdepapper² 53 631 53 631 Utlåning till kreditinstitut 19 976 380 410 288 167 662 21 883 varav omvända återköpsavtal 13 463 13 463 Utlåning till allmänheten 88 031 297 956 252 497 264 220 434 187 1 289 734 2 626 625 varav omvända återköpsavtal 18 156 18 156 Övrigt 20 220 363 861 384 081 varav aktier och andelar 16 549 16 549 varav fordringar på fondlikvider 3 671 3 671 Summa tillgångar 802 977 298 337 252 907 264 508 434 355 1 290 396 363 861 3 707 339 Skulder till kreditinstitut 14 628 38 058 847 103 857 10 883 65 377 varav återköpsavtal varav inlåning från centralbanker 31 140 264 31 404 In- och upplåning från allmänheten 69 540 157 898 8 692 1 676 1 478 157 1 056 530 1 295 971 varav återköpsavtal Emitterade värdepapper³ 75 952 421 378 200 540 249 306 490 901 66 698 1 504 775 varav säkerställda obligationer 6 260 86 487 12 869 193 069 378 503 21 797 698 986 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 24 592 101 004 54 486 180 083 varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 44 396 189 858 108 377 342 631 varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid överstigande ett år 1 942 1 942 varav seniora icke-prioriterade obligationer 10 034 9 253 7 296 35 110 37 782 99 476 varav seniora obligationer och övriga värdepapper med ursprunglig löptid över ett år 328 32 238 12 844 48 043 75 511 7 209 176 173 Efterställda skulder 738 744 12 015 15 938 10 232 39 666 Övrigt 5 619 254 356 691 1 119 710 557 261 566 010 varav korta positioner 2 163 2 163 varav fondlikvidskulder 3 343 3 343 Summa skulder 165 739 618 327 211 180 263 791 510 292 77 798 1 624 674 3 471 800 Poster utanför balansräkningen Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften 506 863 Derivat 2025 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Ospecificerad löptid Summa Summa derivat inflöde 181 400 527 365 115 898 104 014 224 991 80 474 1 234 142 Summa derivat utflöde 182 430 532 262 114 805 102 977 220 639 76 713 1 229 826 Netto −1 030 −4 897 1 093 1 037 4 352 3 761 4 316 K2 forts. 196 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 199 ===== Förfalloanalys för finansiella tillgångar och skulder 2024 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Ospecificerad löptid Summa Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 542 808 542 808 Belåningsbara statsskuldförbindelser¹ 172 606 172 606 Obligationer och andra räntebärande värdepapper² 47 508 47 508 Utlåning till kreditinstitut 16 704 163 161 588 793 865 19 274 varav omvända återköpsavtal 11 291 11 291 Utlåning till allmänheten 76 230 327 674 238 805 299 417 462 128 1 293 888 2 698 142 varav omvända återköpsavtal 17 995 17 995 Övrigt 20 056 365 437 385 493 varav aktier och andelar 14 746 14 746 varav fordringar på fondlikvider 5 310 5 310 Summa tillgångar 875 911 327 837 238 966 300 005 462 921 1 294 754 365 437 3 865 831 Skulder till kreditinstitut 38 239 33 459 1 462 120 904 349 11 192 85 726 varav återköpsavtal varav inlåning från centralbanker 12 943 247 13 190 In- och upplåning från allmänheten 88 382 163 368 8 871 2 064 1 203 179 1 059 731 1 323 798 varav återköpsavtal Emitterade värdepapper³ 91 156 383 727 303 623 194 999 578 061 78 764 1 630 331 varav säkerställda obligationer 377 13 204 100 840 126 656 449 922 45 219 736 218 varav bankcertifikat (CD:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 41 693 172 414 56 211 270 318 varav företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid understigande ett år 48 020 158 976 142 232 349 227 varav bankcertifikat (CD:s) och företagscertifikat (CP:s) med ursprunglig löptid överstigande ett år 2 876 718 3 594 varav seniora icke-prioriterade obligationer 918 729 20 937 31 425 32 600 86 609 varav seniora obligationer och övriga värdepapper med ursprunglig löptid över ett år 429 32 818 2 327 47 990 99 678 1 120 184 363 Efterställda skulder 849 799 1 647 29 918 11 707 44 920 Övrigt 4 039 219 329 626 1 258 572 540 040 547 083 varav korta positioner 1 007 1 007 varav fondlikvidskulder 2 865 2 865 Summa skulder 221 816 581 622 315 084 199 456 611 345 91 571 1 610 963 3 631 858 Poster utanför balansräkningen Finansiella garantier och ej utnyttjade lånelöften⁴ 498 268 Derivat 2024 mkr Upp till 30 dagar 31 dagar– 6 månader 6–12 månader 1–2 år 2–5 år Över 5 år Ospecificerad löptid Summa Summa derivat inflöde 234 647 488 324 107 772 155 359 253 407 82 081 1 321 590 Summa derivat utflöde 232 617 477 157 106 862 147 381 242 625 75 086 1 281 728 Netto 2 030 11 167 910 7 978 10 782 6 995 39 862 1) Av beloppet (exklusive räntor) har 155 002 mkr (138 235) en återstående löptid som understiger ett år. 2) Av beloppet (exklusive räntor) har 21 830 mkr (6 865) en återstående löptid som understiger ett år. 3) Av beloppet (exklusive räntor) har 672 919 mkr (750 403) en återstående löptid som understiger ett år. 4) Siffran för 2024 skiljer sig från tidigare rapporterat värde på grund av en metodförändring. Tillgångar och skulder i tabellen ovan inkluderar avyttringsgruppen i Finland som i balansräkningen omklassificerats till Tillgångar som innehas för försäljning respektive Skulder som innehas för försäljning, se not K14. K2 forts. 197Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 200 ===== Likviditetsreserven För att säkerställa att banken har tillräckligt med likviditet för att stödja kärnverksamheten även under stressade finansiella förhållanden håller banken betydande likviditetsreserver i alla för banken relevanta valutor. Likviditetsreserven består av flera olika delar. Kassa, tillgodohavanden och övrig ut låning till centralbanker är delar som omedelbart kan ge likviditet till banken. Vidare består reserven av likvida värdepapper som stats obligationer, säkerställda obligationer och andra värde - papper av mycket god kredit kvalitet som är lik- vida och belåningsbara i centralbanker. Även dessa kan ge banken likviditet omedelbart. Resterande delar av likviditets reserven består av outnyttjat emissionsutrymme av säkerställda obligationer och övriga likviditetsskapande åtgärder. Tillgodohavanden i centralbanker samt värdepappersinnehav i likviditetsreserven – marknadsvärde 2025 mkr SEK EUR USD Övrigt Summa Tillgångar nivå 1 245 312 169 369 119 711 139 391 673 783 Kassa samt centralbanksreserver 30 207 164 114 112 971 112 249 419 541 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 172 670 5 181 6 739 7 204 191 794 Värdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 149 42 191 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 42 285 75 19 896 62 256 Tillgångar nivå 2 652 202 36 890 Tillgångar nivå 2A 632 36 668 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 36 36 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 632 632 Företagsvärdepapper (lägsta rating AA-) Tillgångar nivå 2B 20 202 222 Värdepapper med bakomliggande tillgångar Säkerställda obligationer med hög kvalitet Företagsvärdepapper (rating A+ till BBB-) 20 202 222 Aktier (större aktieindex) Summa likvida tillgångar 245 964 169 571 119 711 139 428 674 673 Tillgodohavanden i centralbanker samt värdepappersinnehav i likviditetsreserven – marknadsvärde 2024 mkr SEK EUR USD Övrigt Summa Tillgångar nivå 1 252 323 210 426 142 411 171 044 776 204 Kassa samt centralbanksreserver 62 533 204 795 132 563 138 239 538 130 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisationer 154 706 5 516 9 848 3 115 173 185 Värdepapper emitterade av kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 19 19 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 35 066 115 29 690 64 871 Tillgångar nivå 2 912 163 121 1 196 Tillgångar nivå 2A 909 121 1 030 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker, kommuner och enheter inom den offentliga sektorn 95 95 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 909 27 936 Företagsvärdepapper (lägsta rating AA-) Tillgångar nivå 2B 2 163 165 Värdepapper med bakomliggande tillgångar Säkerställda obligationer med hög kvalitet Företagsvärdepapper (rating A+ till BBB-) 2 163 165 Aktier (större aktieindex) Summa likvida tillgångar 253 235 210 590 142 411 171 165 777 401 K2 forts. 198 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 201 ===== Operativ risk Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna pro cesser, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk, modellrisk och risk inom informa tions- och kommunikationsteknik (IKT -risk). Styrelsen fastställer Handels banken koncernens risktolerans för operativa risker. Handels banken har låg tolerans för operativa risker, samtidigt som operativ risk oundvikligen förekommer i all verksamhet. Handels banken ska så långt som möjligt sträva efter att förebygga dessa risker. De operativa förlusterna ska vara låga. En ope - rativ risk som skulle leda till allvarliga konse - kvenser för banken, bankens kunder eller det finansiella systemet i händelse av incident, måste sänkas till en lägre risknivå. Banken ska ha ett ändamålsenligt och förebyggande skydd mot angrepp, störning eller avbrott mot bankens kritiska verksamhet och en förmåga att hantera uppkomna incidenter i händelse av sådana angrepp, störningar eller avbrott. För - luster till följd av en incident kan täckas av för - säkringar, men försäkringar får aldrig ersätta en god riskhantering. Verkställande direktören beslutar om riktlinjer för hantering av samt limi - ter för operativa risker. Handels bankens redovisade operativa för - luster, som omfattar förväntade och erkända förluster som överstiger 25 000 kronor samt eventuella återvinningar, uppgick under 2025 till 123 mkr (119). Organisation Ansvaret för att identifiera, bedöma och hantera operativa risker är en integrerad del i chefs - ansvaret på alla nivåer i Handels banken - koncernen. Bankens decentraliserade arbets - sätt och kostnadsmedvetenhet främjar en god hantering av operativa risker, vilket leder till en vaksamhet mot potentiella risker för förluster i dagliga rutiner och händelser. Operativa risker hanteras i affärsverksam - heten och hanteringen kontrolleras av Handels - banken Riskkontroll. Till chefernas hjälp med hanteringen av operativa risker finns särskilt ut sedda lokala koordinatorer för operativ risk (lokala OpRisk-koordinatorer). De lokala OpRisk- koordinatorerna ansvarar för att stödja affärs - verksam heten i deras arbete med operativa risker, incidenthantering, riskindikatorer, åtgärds- planer, limiter och rapportering. Handels banken Riskkontroll ansvarar för att regelbundet utvärdera verksamhetens olika metoder, processer och rutiner för att identi - fiera, bedöma, hantera och rapportera opera - tiva risker samt kontrollera att de följer upp att beslutade åtgärder genomförs. Handels - banken Riskkontroll ansvarar också för att tillse att risker utvärderas innan beslut fattas om nya eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, marknader, processer och IT -system samt vid större förändringar i koncernens verksamhet och organisation. Handels banken Riskkontroll ansvarar vidare för att på koncernnivå identi - fiera, bedöma, analysera och rapportera alla väsentliga operativa risker och deras utveck - ling till ledning och styrelse. Riskrapporteringen till ledning och styrelse innehåller även infor - mation om väsentliga incidenter och riskbe - gränsande åtgärder. Metoder för att identifiera, bedöma och hantera operativa risker Affärsverksamheten äger och ansvarar för att hantera risker förknippade med den dagliga operativa verksamheten i enheten. Banken övervakar utvecklingen av operativ risk utifrån riskkategorier som är av betydelse för koncer - nen. Verkställande direktören beslutar om risk - kategorierna. De koncerngemensamma metoderna för att identifiera, bedöma och hantera operativa risker är incidentrapportering, riskindikatorer och självutvärdering av operativa risker. Incidentrapportering Alla incidenter som bedöms ha eller har haft allvarlig påverkan på verksamheten, bankens kunder eller det finansiella systemet samt inci - denter med operativa förluster som överstiger 25 000 kronor, rapporteras. Analys av inciden - ter sker i syfte att identifiera brister eller svag - heter som kan innebära operativa risker. Riskindikatorer Riskindikatorer med gränsvärden används i syfte att löpande följa utvecklingen och ge tidiga varningssignaler om ökade operativa risker. Om ett gränsvärde för en riskindikator överskrids ska en riskanalys genomföras som underlag för bedömning av riskhanterande åtgärder. Självutvärdering av operativa risker Enheterna använder metoder och processer för att genom självutvärderingar identifiera, bedöma och hantera operativa risker. Den koncerngemensamma processen och metoden för operativ riskanalys ger stöd till enheterna för systematisk och regelbunden inventering 1b Lokal koordinator för operativ risk 2 Handels banken Riskkontroll 3 Handels banken Internrevision1a Affärsverksamheten Erfarenhetsutbyte Tre försvarslinjer K2 forts. 199Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 202 ===== av operativa risker inom sitt ansvarsområde. Identifierade risker bedöms enligt en koncern - gemensam bedömningsskala och dokumen - teras i ett riskregister. Operativ riskanalys ger även stöd till enheterna att regelbundet följa upp och rapportera operativa risker. ORX Banken är medlem i ORX (Operational Risk - data eXchange Association). ORX främsta syfte är att deltagande banker utbyter anony - miserade data om incidenter som inneburit operativa förluster. ORX har också en viktig funktion att standardisera och kvalitetssäkra data om operativa risker. Det sker betydande forsknings arbete om metoder inom ämnet operativ risk och ORX utgör ett viktigt forum för erfarenhets utbyte. ITverksamhet i Handels banken koncernen Tillgänglighet och säkerhet i bankens IT -system samt förmåga att upprätthålla hög digital ope - rativ motståndskraft i bankens digitala tjänster är en förutsättning för bankens verksamhet. VD fastställer riktlinjer avseende övergripande mål och strategi för IT -verksamhet i Handels - bankenkoncernen. Operativa risker inom detta område hanteras enligt samma rutiner som i övriga delar av banken, med tillägg av särskilda rutiner för att identifiera och hantera IKT -relate - rade operativa risker inom området till exempel: • övervakning av IT -system och digitala tjänster • hantering av IT -incidenter • hantering av nya eller förändrade IT -system • övervakning och hantering av cyberhot och risk för dataintrång • genomförande av säkerhetstester • genomförande av riskanalyser av IT -system • granskning och uppföljning av leverantörs - avtal med avseende på bland annat informa - tions- och IT -säkerhet • kontinuitetshantering av IT -system • test och övning av den digitala operativa motståndskraften. Säkerhet och dataskydd Arbetet med säkerhet och dataskydd i Handels - banken syftar bland annat till att värna om trygghet, säkerhet och personlig integritet för såväl medarbetare som kunder samt att skydda kundernas och bankens tillgångar och koncer - nens goda namn och rykte. Känslig information om kunder och kundrelationer hanteras löpande i en banks verksamhet. Handels bankens arbete med informationssäkerhet har som över gripande mål att skydda informationen uti - från tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Det omfattar även fysiskt skydd, personsäkerhet samt skydd av säkerhetskäns - lig verksamhet och säkerhetsskyddsklassifice - rade uppgifter. Information och affärs system ska finnas tillgängliga utifrån verksamhetens affärs krav. VD fastställer riktlinjer för säkerhet och dataskydd i Handels banken. Samtliga med arbetare i banken har ansvar att följa regler för skydd av information och varje chef ansva - rar för att regler avseende säkerhet och data - skydd efterlevs inom sitt ansvarsområde. Banken har ett systematiskt dataskydds- och säkerhetsarbete som svarar upp mot krav samt eventuella hot och risker och i detta finns ruti - ner för att hantera förändringar i IT och den fysiska miljön som kan ha en negativ påverkan. Om det skulle uppstå brister i hanteringen, eller om informationen felaktigt skulle läckas, kan det leda till allvarliga konsekvenser, som för - sämrat förtroende för banken eller ekonomiska förluster. Inom ramen för det systematiska arbetet pågår ett strukturerat arbete med att öka medvetenheten hos våra medarbetare och kunder om hot och risker inom säkerhet, till exempel genom föreläsningar, utbildningar och informations insatser. Säkerhet och dataskydd omfattar administrativa lösningar som regler och instruk tioner, tekniska säkerhetslösningar, fysiskt skydd samt skydd av säkerhetskänslig verksamhet och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Arbetet med säkerhet bedrivs utifrån ett led - ningssystem för informationssäker het i enlig- het med internationella standarder som exem - pelvis ISO 27001. Handels bankens arbete med informationssäkerhet är certifierat enligt ISO 27001. Bankens ledningssystem för informations - säkerhet bygger på ISO 27001 tillsammans med Standard of Good Practice utarbetad av Information Security Forum (ISF), som är en organisation där flera av världens största företag ingår som medlemmar, som kontrollbibliotek. Arbetet med dataskydd, informations- och IT -säkerhet bedrivs systematiskt och banken arbetar med detta utifrån ett processperspektiv, där säkerhetstester och analysen har en cen - tral roll. Riskanalyserna genomförs enligt olika metodiker från ISF:s Information Risk Analysis Methodology (IRAM2), samt Privacy Impact Analysis (PIA). Handels banken koncernens fysiska säkerhet innefattar brandskydd, process och rutin avse - ende hot mot och skydd av anställda, rese- säkerhet, skalskydd, bankens försäkringsskydd avseende ansvars- och egendoms försäkring samt omvärldsbevakning och instruktioner. Instruktioner inom koncernen för att hantera risker relaterade till området fysisk säkerhet innebär bland annat krav på att utrymnings- genomgång genomförs minst årligen och följs upp via den årliga arbetsmiljöundersökningen. K2 forts. Fördelning av antal förluster över 25 tkr, 2021–2025 % Brister i handläggning och processer 58 Avbrott/störning i verksamhet/system 5 Kunder, produkter och affärspraxis 4 Externa bedrägerier 32 Skada på materiella tillgångar 0 Anställningsförhållanden och arbetsmiljö 1 Interna bedrägerier 0 Fördelning av förlustbelopp över 25 tkr, 2021–2025 % Brister i handläggning och processer 35 Avbrott/störning i verksamhet/system 3 Kunder, produkter och affärspraxis 40 Externa bedrägerier 22 Skada på materiella tillgångar 0 Anställningsförhållanden och arbetsmiljö 0 Interna bedrägerier 0 200 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 203 ===== Finansiell kriminalitet Banken arbetar kontinuerligt för att minimera risken för att bankens kunder, produkter eller tjänster utnyttjas som ett led i finansiell krimi - nalitet. Finansiell kriminalitet innefattar pen - ningtvätt, finansiering av terrorism, skattebrott, korruption, bedrägerier och brott mot interna - tionella sanktioner. Arbetet hanteras av en central avdelning som rapporterar till bankens särskilt utsedde befattningshavare med kon - cernövergripande ansvar för arbetet med att motverka finansiell kriminalitet i enlighet med lagen om penningtvätt och finansiering av ter - rorism. Utgångspunkter för detta arbete mot finansiell kriminalitet är bland annat bankens låga risktolerans samt de externa regelverk som reglerar finansiell kriminalitet i de länder där banken är verksam. Banken har även en särskild central complianceavdelning för finan - siell kriminalitet, även den med koncernöver - gripande ansvar, som utformar koncerngemen - samma instruktioner, övervakar och är rådgivande i bankens arbete att motverka finansiell kriminalitet. Avdelningen leds av bankens centralt funktionsansvarige. För ytter - ligare information om bankens arbete att motverka finansiell kriminalitet hänvisas till Handels bankens Bolagsstyrningsrapport på sidorna 42–55. Förändringshantering Hantering av förändringar innefattar nya eller väsentligt förändrade produkter, tjänster, mark - nader, processer och IT -system samt större förändringar i koncernens verksamhet och organisation. I bankens instruktioner och god - kännandeprocess för förändringshantering beskrivs de aktiviteter och aktörer som ingår i processen, samt hur och när kontrollfunktio - nerna ska involveras. Processen omfattar även krav på att riskanalys ska genomföras och exempelvis beakta områden så som finansiell kriminalitet, miljö och klimat, informations - säkerhet och datakvalitet. Beslut relaterat till förändringen ska även dokumenteras. Väsentliga processer Med väsentliga processer avses de processer som är väsentliga för att stödja bankens kritiska verksamhet. De genomgår årligen och vid väsent liga förändringar en översyn av aktuali - tet, uppdateras vid behov samt riskanalyseras. Identifieringen av de väsentliga processerna är grundläggande för omfattningen av bankens kontinuitetshantering, det vill säga vilka delar av verksamheten som ska prioriteras vid stör - ningar och avbrott. Kontinuitetsplanering och kris hantering Syftet med bankens kontinuitetsplanering och krishantering är att tillse att banken har en god beredskap för fortsatt verksamhet även i en oförutsägbar situation. Det innebär att för - beredande åtgärder behöver vidtas för att lindra verkningarna av en allvarlig störning i affärsverksamheten så att den kan fungera på en godtagbar nivå under den tid en störning pågår. Av VD:s riktlinjer för kontinuitetsplane - ring och krishantering samt av kompletterande instruktioner framgår att det varje år ska utfö - ras konsekvensanalyser för att slå fast vilka verksamheter och IT -system som är så kritiska att de behöver upprätta kontinuitetsplaner. I kontinuitetsplanerna ingår att både planera för hur verksamheten ska upprätthållas medan störningen pågår och hur verksamheten ska kunna återgå till normala rutiner. När det gäller väsentliga processer ska planerna innehålla den längst tillåtna tiden för avbrott. Det finns en central krisstab för hela koncernen. Där utöver ska krisstaber finnas i vissa dotterbolag och enheter. Arbetet i krisstaber ska bedrivas enligt särskilda krishandböcker. Kontinuitetsplaner och krishandböcker ska revideras minst årligen. Planerna ska testas minst varje år och krisövningar hålls av de enheter som har skyldighet att utse krisstaber. Arbetet utvärderas årligen och rapporteras till styrelsen som en del av den samlade rapporte - ringen av den digitala operativa motstånds - kraften. Handels banken deltar även i FSPOS (Finan - siella sektorns privat-offentliga samverkan) frivilliga arbete för att stärka sektorns förmåga att hantera störningar och avbrott. Under 2025 genomfördes en övning inom ramen för FSPOS. Leverantörsavtal Banken har en särskild process för hantering av leverantörsavtal, inklusive uppdragsavtal, inom koncernen. Utgångspunkten är att ban - ken ska tillämpa ett riskbaserat arbetssätt, med beaktande av bankens låga risktolerans, i såväl bedömning inför beslut om leverantörs - avtal som i administrationen av dem. Enligt rikt - linjer som VD har utfärdat ska särskild tonvikt läggas vid uppdragsavtal som avser verksam - het av väsentlig betydelse samt vid övriga leverantörsavtal som bedöms medföra särskilt höga risker för banken. Det omfattar även avtal om tjänster inom informations- och kommuni - kationsteknik (IKT) som stödjer kritiska eller viktiga funktioner. Riktlinjerna gäller i hela Handels bankenkoncernen och omfattar även dotterbolagen i koncernen. Anseenderisk, uppföranderisk och utbildning Anseenderisk är risken för förluster till följd av att förtroendet för banken skadas. Detta kan ske exempelvis på grund av bristande etik, olämpligt agerande, bristfällig information eller ogenomtänkt utveckling av nya eller ändrade produkter. Handels banken hanterar och mini - merar anseenderisken i sin verksamhet genom aktiv omvärldsbevakning med därtill relevanta åtgärder vid behov, samt genom att bedriva verksamheten enligt hög etisk standard. Under 2025 har tre utbildningar varit obligatoriska för samtliga medarbetare i koncernen: Finansiell kriminalitet, Dataskyddsförordningen (GDPR) och Säkerhetsutbildning – Cybersäkerhet. Där- utöver finns andra lokalt anpassade obligato - riska utbildningar inom bankens olika enheter. Handels bankens låga risktolerans avspeglas även i synen på ersättning till anställda. Banken anser att fast ersättning bidrar till en sund verk - samhet och fast ersättning tillämpas därför som huvudregel. K2 forts. 201Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 204 ===== Regelefterlevnadsrisk Regelefterlevnadsrisker är risker förknippade med bristande regel - efterlevnad. Med regelefterlevnad (även benämnt compli - ance) avses iakttagande och efterlevnad av externa och interna regelverk, accepterad marknadspraxis och relevanta standarder som tillsammans är tillämpliga på bankens tillstånds - pliktiga verksamhet. Regelefterlevnadsrisk är risk förknippad med att banken inte följer angivna regelverk och de följder som detta i sin tur kan leda till i form av sanktioner, väsent - lig finansiell förlust eller förlust av anseende för banken. Handels banken har låg tolerans för regelefterlevnadsrisker och ska så långt möjligt förebygga sådana risker och prioritera det arbete som behöver utföras för att skyndsamt åtgärda identifierade risker. En regelefterlev - nadsrisk är utanför risktoleransen om funktio - nen för regelefterlevnad bedömer att risknivån är hög eller kritisk och det saknas en adekvat åtgärdsplan, eller om det sker väsentliga av vikelser från åtgärdsplanen. Organisation Ansvaret för regelefterlevnad i verksamheten är en integrerad del i chefsansvaret på alla nivåer i koncernen och vilar på respektive enhet och avdelning. Även funktionsansvariga och pro - duktansvariga har ett särskilt ansvar att se till att arbetet inom respektive ansvarsområde bedrivs i enlighet med interna och externa reg - ler inom hela koncernen, inklusive ett ansvar att följa upp efterlevnaden av de koncernöver - gripande instruktioner som de utfärdar inom sina områden. Handels banken Juridik ansvarar för att det finns juriststöd i verksamheten och för erforderliga juridiska bedömningar, inklusive slutgiltiga regelverkstolkningar, åt andra enhe - ter samt för att samordna arbetet kring jurist - stöd och juridiska bedömningar på central och lokal nivå. I Handels banken koncernen ska chefer och medarbetare ha en god kännedom om och förståelse för de krav som externa och interna regler ställer och de risker som är förknippade med bristande regelefterlevnad, inklusive söka stöd från Handels banken Juridik eller lokal juristenhet för erforderliga juridiska bedömningar. Funktionen för regelefterlevnad – Handels - banken Compliance – är den kontrollfunktion som ansvarar för att identifiera, övervaka, kon - trollera och rapportera regelefter levnadsrisker såvitt avser bankens tillståndspliktiga verk - samhet. Compliancechefen är direkt under - ställd den verkställande direktören. Funktionen är organiserad i dels Handels banken Compli- ance, där även lokala enheter för regelefterlev - nad som huvudregel ingår, dels lokala enheter i vissa dotterbolag. I Handels banken Compli- ance ingår dessutom särskilt utpekade roller såsom centralt funktionsansvarig (CFA) enligt tillämpliga regler om penningtvätt och finansie - ring av terrorism och dataskyddsombudet (DPO) enligt tillämpliga regler om dataskydd och hantering av personuppgifter. Riskbaserat arbete Regelefterlevnadsfunktionens arbete bedrivs riskbaserat. Det sker i praktiken genom att funktionen årligen gör en övergripande risk - bedömning med syfte att identifiera inom vilka områden funktionen ska fokusera sina aktivi - teter. Compliancechefen rapporterar kvartals - vis den aktuella risksituationen i koncernen till den verkställande direktören, risk utskottet och styrelsen. Här ingår också CFA:s och DPO:s rapportering. Risk i ersättningssystemet Ersättningsrisk utgörs av risken för förlust eller annan skada som uppkommer till följd av ersättningssystemet. Ersättningssystemet Ersättningar i Handels banken fastställs indivi - duellt för varje medarbetare vid tillträde i ny befattning och i lokala lönesamtal. Ersätt - ningen ska, med beaktande av för Handels - banken bindande kollektiva avtal eller mot - svarande lokala standardiserade avtal eller överenskommelser, baseras på bankens modell för lönesättning och de där angivna lönegrundande faktorerna: arbetets art och svårighetsgrad, kompetens, prestationsförmåga och uppnådda arbetsresultat, ledarskap, mark - naden samt uppgiften som bärare av bankens kultur. Denna ordning har tillämpats under många år och innebär att chefer på alla nivåer regelbundet deltar i löneprocesser och tar ansvar för bankens lönepolitik och den egna enhetens personalkostnads utveckling. För att säkerställa att Handels banken har ett väl utformat ersättningssystem hanteras risker i ersättningssystemet som ett separat riskslag för vilket hanteringen följer samma ansvars - fördelning som för andra typer av risker. Handels- banken har låg tolerans för ersättningsrisker och eftersträvar aktivt att hålla dessa risker på en låg nivå. Prestationsbaserad rörlig ersättning tillämpas med stor försiktighet och erbjuds inte till medarbetare som i sin yrkes utövning har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Under 2025 har avsättning för prestations - baserad rörlig ersättning gjorts med 49 mkr (49). Organisation och ansvar Principerna för bankens ersättningssystem fastställs i ersättningspolicyn som beslutas av styrelsen. Mer detaljerade riktlinjer och tillämp - ningsföreskrifter beslutas av verkställande direktören. Handels banken Compliance gran - skar att dessa styrdokument överensstämmer med regelverk på området. Ansvaret för att identifiera och hantera ersättningsrisker vilar på varje ansvarig chef i verksamheten. Handels - banken Riskkontroll tillser att ersättningssyste - met och dess tillämpning årligen utvärderas ur ett riskperspektiv. Utvärderingen ska också innehålla en analys av ersättningssystemets påverkan på bankens risk-, kapital- och likvidi - tetssituation. Prestationsbaserad rörlig ersättning 2025 2024 Avsättning prestationsbaserade rörliga ersättningar¹, mkr 49 49 Löner och arvoden, mkr 10 483 11 375 Antal personer som har möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning² 137 137 Medelantal anställda 11 888 12 703 Avsättning prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av totala löner och arvoden, % 0,5 0,4 Avsättning prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av kärnprimärkapitalet, % 0,04 0,03 Antal personer som har möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning som andel av medelantal anställda, % 1,2 1,1 1) Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Beloppen fastställs efter publicering av årsredovisningen. 2) Antal personer som tilldelas prestationsbaserad rörlig ersättning fastställs efter publicering av årsredovisningen. Av de 137 personer som hade möjlighet att tjäna in prestationsbaserad rörlig ersättning 2024, fick 127 personer tilldelning. K2 forts. 202 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 205 ===== Risker i ersättningssystemet Bedömningen är att Handels bankens ersätt - ningspolicy och ersättningssystem genererar låga risker, harmoniserar med bankens låga risktolerans samt stöder bankens långsiktiga intressen. Ersättningssystemets påverkan på bankens finansiella risk-, kapital- och likvidi - tetssituation är låg. Totalt avsatt belopp för prestationsbaserad rörlig ersättning under ett år till anställda i Handels banken koncernen får inte överstiga 0,4% av Handels banken- koncernens kärnprimärkapital. Underlaget för beräkning av prestationsbaserad rörlig ersätt - ning riskjusteras utifrån bedömning av nuva - rande och framtida risker. Det finns regler för uppskjutande av utbetalning av rörlig ersätt - ning och för att helt eller delvis nedsätta till - delad uppskjuten rörlig ersättning. För mer detaljerad information och statistik om bankens ersättningssystem, se bolagsstyr - ningsrapport och not K8 i årsredovisningen. Risk i försäkringsrörelsen Risken i försäkringsrörelsen består främst av marknadsrisker och försäkringsrisker. Handels banken bedriver livförsäkringsverk - samhet i dotterbolaget Handels banken Liv. Handels banken Livs avtal består av fond- och depåförsäkringsavtal, riskförsäkringar i form av främst sjukförsäkring, premiebefrielseförsäk - ring och dödsfallsförsäkring samt traditionella livförsäkringsavtal. Handels banken Liv har låg risktolerans och följer bankens principer för hantering av risk. Risker i försäkringsrörelsen består huvudsakli - gen av marknadsrisker och försäkringsrisker. För en beskrivning av bankens riskhantering, riskorganisation samt rapportering och uppfölj - ning av risk, se inledning av denna not samt respektive enskilt riskavsnitt i denna not. Handels banken Livs riskpolicy beskriver de risker bolaget är exponerat för, definierar sty - relsens tolerans för dessa risker samt principer och regler för hur riskhantering ska ske. Princi - per för att identifiera, värdera, åtgärda och rapportera risker regleras också i policyn. Handels banken Livs placeringspolicy begrän - sar exponeringen mot finansiella risker och ger övergripande anvisningar om tillgångarnas förvaltning givet åtagandena till försäkrings - tagarna och lagstadgade krav. Vidare ger den anvisningar om hur styrning och kontroll av placeringarna ska utföras samt hur den totala risknivån i tillgångarna ska hanteras. Tillgång - arna ska placeras på ett aktsamt sätt så att risker kan identifieras, mätas, analyseras och rapporteras. Försäkringsrörelsens risker rapporteras till Handels banken Livs styrelse och VD, bankens styrelse och VD samt Handels banken Risk- kontroll. Marknadsrisk Marknadsrisk avser den samlade risken att för - ändringar i riskfaktorer inom finansiella mark - nader, till exempel förändringar i räntor, aktie - priser och valutakurser, resulterar i värdeför - ändringar på bolagets placeringstillgångar och/ eller dess åtaganden. Marknadsrisk uppstår främst i traditionell livförsäkring samt indirekt från fond- och depåförsäkringsavtal där för - säkringstagarna står värdeförändringsrisken men där bankens provisionsintäkter påverkas av värdet på de förvaltade tillgångarna. För en beskrivning av väsentliga marknads - risker som uppstår i traditionell livförsäkring och riskförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K36. Kreditrisk Kreditrisk uppstår främst i traditionell livförsäk - ring. För beskrivning av kreditrisker som upp - står i traditionell livförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K36. Likviditetsrisk Likviditetsrisk uppstår främst i traditionell liv - försäkring. För beskrivning av likviditetsrisker som uppstår i traditionell livförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K36. Försäkringsrisk Med försäkringsrisk avses risk, annan än finan - siell risk, som överförs från den försäkrade till Handels banken Liv. Försäkringsrisker uppstår främst i traditionell livförsäkring och riskförsäk - ringar. För en beskrivning av väsentliga försäk - ringsrisker som uppstår i traditionell livförsäk - ring och riskförsäkring som redovisas enligt IFRS 17, se not K36. Externa kapitalkrav Handels banken Liv tillämpar Solvens 2-regel - verket, som är ett riskbaserat regelverk, för fastställande av kapitalbas och kapitalkrav i syfte att säkerställa att försäkringsbolaget har tillräckligt kapital för fullföljande av sina åta - ganden mot dess försäkringstagare även under oförutsedda negativa händelser. Handels - banken Liv tillämpar den av regelverket före - skrivna standardformeln för hela dess försäk - ringsbestånd. Kvoten mellan kapitalbas och kapitalkrav ska vid var gällande tid med god marginal överskrida 1. Per den 31 december 2025 uppgick solvenskapitalkravet till 12 868 mkr (12 849) och kapitalbasen till 29 800 mkr (28 431), vilket resulterade i en solvenskvot om 2,32 (2,21). Per den 31 december 2025 uppgick minimikapitalkravet till 3 217 mkr (3 212). Minst en gång per år gör Handels banken Liv en egen risk- och solvensbedömning (ORSA) för att prognosticera det framtida kapitalbehovet utifrån givna scenarion och stresstester. Hållbarhetsrisker Risken för ekonomiska förluster eller skadat anseende på grund av faktorer relaterade till miljö och klimat, socialt ansvar och bolags- styrningsfrågor. Hållbarhetsrisker uppkommer genom påverkan på de traditionella riskslagen från håll bar- hetsrelaterade riskfaktorer som (1) miljö och klimat inklusive fysisk klimatförändring, omställning till en hållbar ekonomi och biolo - gisk mångfald, (2) socialt ansvar inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämställd - het och informationssäkerhet för persondata samt (3) bolagsstyrning inklusive bekämpning av korruption och mutor. Bankens hållbarhets risker uppkommer huvud- sakligen indirekt genom bankens kreditgivning vilket beskrivs i detta avsnitt. Därtill kommer de operativa riskerna för brister i hanteringen av kunduppgifter eller väsentliga störningar i tjänsteleveranser samt för finansiell kriminalitet som kan leda till minskat förtroende för banken och eventuella böter eller sanktioner om banken skulle brista i sitt arbete. Det beskrivs utförligare i not K2 avsnitt Operativa risker. K2 forts. 203Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 206 ===== Hållbarhetsriskstrategi I Handels bankens policy för hållbarhet fastslår styrelsen att ett ansvarsfullt agerande är en grundförutsättning för långsiktigt värdeska - pande i Handels banken och för att bibehålla förtroendet för banken. Genom att integrera hållbarhetsarbetet i bankens verksamhet kan banken bidra till en långsiktigt stabil och ansvarsfull utveckling som gagnar kunder, samhället och klimatet. Hållbarhetsrisker ska hanteras i linje med Handels bankens allmänt låga risktolerans och följa risktoleransen för de riskslag där hållbarhetsrisker är en integrerad del av riskbedömningen. Styrelsens policy ligger till grund för ett antal riktlinjer utfärdade av den verkställande direk - tören som närmare reglerar hur Handels - banken koncernen ska agera i relation till miljö- och klimatförändring, skog och lantbruk, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, vapen- och försvarsindustrin, tobaksindustrin, finansiell kriminalitet, leverantörsavtal, hante - ring av skatt samt säkerhet och dataskydd. Handels bankens huvudsakliga verksamhet är kreditgivning och hållbarhetsaspekter är en del i bankens kreditpolicy. Där fastslås att håll - barhetsrisker från miljö- och klimatmässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer ska vara en integrerad del av bedömningen av kre - ditrisken. Av kreditpolicyn framgår också att kreditgivningen ska vara ansvarsfull och mot - svara högt ställda krav på god etik. Handels banken ska möjliggöra och skapa förutsättningar för omställning hos våra kunder genom bankens produkter, tjänster och rådgiv - ning. Härigenom kan Handels banken bidra bl.a. till att indirekt minska negativ påverkan på miljö och klimat och öka positiv påverkan. Handels - banken ska även arbeta för att minska sin egen direkta miljö- och klimatpåverkan. Organisation Styrelsen och den verkställande direktören anger de grundläggande principerna och ramarna för koncernens hållbarhetsarbete. Det funktionella ansvaret för hållbarhet i Handels - banken koncernen har den verkställande direk - tören delegerat till chefen för Handelsbanken Sparande och Finansiering som rapporterar till VD. Under chefen för Handelsbanken Sparande och Finansiering finns en koncernövergripande specialistfunktion, Handels banken Hållbarhet, som har det operativa ansvaret för att sam - ordna bankens håll barhetsarbete och stödja verksamheten i att integrera hållbarhet i sin verksamhet samt i att identifiera väsentliga hållbarhets risker. Handels bankens hållbarhetsarbete sker decentraliserat där affärs- och verksamhets - beslut fattas. Ansvaret för att identifiera och hantera relevanta hållbarhetsrisker är därför en integrerad del i chefsansvaret på alla nivåer i Handels banken koncernen. Koordinering av bankens enheter sker bland annat genom Handels bankens hållbarhetsråd som leds av den operativa hållbarhetschefen under chefen för Handelsbanken Sparande och Finansierings ansvar och där beslutsfattare från affärsverk - samheten och centrala avdelningar deltar. Inom ramen för hållbarhetsrådets arbete iden - tifieras och adresseras affärsmöjligheter samt hållbarhetsrisker och andra potentiella pro - blemställningar proaktivt. Ansvaret för hållbarhetsrapporteringen lig - ger på Handels banken Ekonomi och ekonomi- och finanschefen, som ingår i bankens verk - ställande ledning. Ekonomi- och finanschefen rapporterar kvartalsvis till verkställande direk - tören och styrelsens revisionsutskott om bankens arbete med hållbarhetsfrågor för att säkerställa att hållbarhetsarbetet är i linje med bankens övergripande affärsmål och riskhan - tering. Minst årsvis avrapporteras kon cernens risker inom hållbarhetsområdet även i den verkställande direktörens risk- och compliancekommitté. Hantering av hållbarhetsrisker i Handels banken Arbetet med att hantera hållbarhetsrisker följer bankens decentraliserade modell och det är bankens affärsverksamheter som bär det huvudsakliga ansvaret för att identifiera håll - barhetsrisker och att dessa hanteras inom ramen för etablerade riskhanteringsprocesser. K2 forts. Olika typer av hållbarhetsrisker Handels banken beaktar hållbarhetsrisker vid bedömningen av samtliga traditionella riskslag. Nedan följer en exemplifierande beskrivning av hur hållbarhetsrisker potenti - ellt skulle kunna påverka bankens verksam - het och kunder negativt. Sammantaget är bankens bedömning att hållbarhetsrisker har störst potentiell påverkan inom kredit - risker och operativa risker. Därför beskrivs hållbarhetsrisker i K2-noten endast under avsnittet om dessa riskslag och inte under avsnitten för övriga riskslag. • Kreditrisk Hållbarhetsrelaterade risker och händelser kan, beroende på i vilken utsträckning de kan hanteras preventivt, resultera i att kundens finansiella ställning samt värdet på kreditens säkerhet försvagas. Fysiska klimatrisker kan orsaka skador på materiell egendom och omställningsrisk från nya regleringar kan medföra anpassningskost - nader. Även brister hos bankens kunder i miljömässiga, sociala och legala avseen - den kan föranleda ökade kredit risker. • Likviditetsrisk En ökad grad av hållbarhetsrelaterade risker för bankens tillgångsmassa kan riskera för - sämra bankens finansieringsmöjlighet eller öka kostnaden för finansieringen. En ovän- tad stor omställningstakt, återställanden efter akuta fysiska klimat risk händelser eller andra typer av händelser kopplade till håll - barhetsfaktorer skulle kunna leda till osed - vanligt stark utlåningstillväxt och därmed ökat finansieringsbehov för banken. • Marknadsrisk Större hållbarhetsrelaterade risker kan leda till en negativ värdeförändring på finansiella tillgångar som exempelvis aktier och obli - gationer i pensionssystemet. Bankens han - tering av marknadsrisker kan påverkas av försämrad marknadslikviditet och ökad volatilitet på grund av osäkerhet om fram - tiden. På nationell nivå kan ränteläget och valutakursen påverkas av hur landet förvän - tas drabbas av exempelvis akuta och kro - niska klimathändelser och bedömningen av landets vilja och förmåga att ställa om. • Operativa risker inklusive anseenderisk Operativa förluster kan uppkomma med anledning av händelser till följd av exempel - vis bristande informationssäkerhet för per - sondata, finansiell kriminalitet eller väder - relaterade störningar i verksamheten. Risken för försämrat anseende och försäm - rad kundnöjdhet kan öka om banken eller de kunder som finansieras brister ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett sådant fall skulle kunna vara om banken upplevs göra sig skyldig till grönmålning i produkter och kom - municerad ambitionsnivå för hållbarhets - arbetet. • Regelefterlevnadsrisk Bristande regelefterlevnad på hållbarhets - området kan leda till sanktioner eller förlust av anseende för banken. 204 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 207 ===== Genom att inkludera hållbarhetsrisker i bankens förändringsprocess kan väsentliga hållbarhets - risker förhindras att tillkomma och påverka banken negativt. Vid kreditgivning är hållbarhetsaspekter, inklusive fysiska klimatrisker och omställnings - risker, en integrerad del i bankens underlag och beslutsprocess eftersom de kan påverka både återbetalningsförmågan och säkerhetsbedöm - ningen. Hur omfattande dessa risker är för kun - den och kundens förmåga att hantera dem är centrala faktorer i bankens kreditriskbedöm - ning för varje enskilt fall. En viktig komponent i att hantera bankens hållbarhetsrisker är också att stödja kunderna i deras omställning till en mer hållbar verksamhet. En stor del av Handels bankens utlåning är säkerställd med fastigheter. Fysisk klimatrisk kan orsaka skador och minska värdet på fast - igheter, öka kostnaderna för reparationer och försäkringar eller minska inkomsten som gene - reras från fastigheter som används för uthyr - ning eller annan verksamhet. På liknande sätt kan omställningsrisk medföra anpassnings - kostnader för energieffektivisering eller minska fastighetens värde om investeringen uteblir. Genom att stödja kunderna med bland annat finansiering och rådgivning kan banken arbeta tillsammans med kunderna för att reducera dessa risker. Bankens finansiella motståndskraft mot klimatrisker analyseras bland annat genom scenarioanalyser inklusive stresstester för exponeringar som är säkerställda med fastig - heter. För fysiska klimatrisker har exponeringen mot främst översvämningsrisk från vattendrag och stigande havsnivåer undersökts. Analysen indikerar en begränsad exponering mot dessa risker. Det kan noteras en generellt högre risk för översvämning i Storbritannien än i övriga hemmamarknader. För omställningsrisk har den förändrade kreditrisken för bankens kunder undersökts med anledning av att EU-direktivet Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) ställer krav på energieffektivisering av fastigheter. Analysen av regelverkets potenti - ella påverkan på säkerheternas värden visar på låg risk för kreditförluster. Vidare analyserar stresstester hur omställningen till en makro - ekonomi med nettonollutsläpp påverkar kredit - risken för bankens kunder. Även denna analys indikerar låga kreditförluster. För en utförligare beskrivning av scenarioanalyserna och deras resultat, se avsnitt ESRS 2 IRO-1 E1 på sidorna 72–74 i hållbarhetsrapporten. Ytterligare infor - mation om hållbarhetsrisker finns även i avsnit - tet ESG Prudential disclosures i bankens Pelare 3-rapport. Ekonomiskt kapital Handels bankens modell för beräkning av ekonomiskt kapital fångar i ett mått koncernens samlade risker och anger det kapital som med en mycket hög sannolikhet ska täcka oväntade förluster eller värdeminskningar. Handels banken Riskkontroll har ansvaret för att bedriva en heltäckande bevakning av koncer - nens olika risker. Ett instrument i den bevak - ningen är bankens modell för ekonomiskt kapi - tal (Economic Capital, EC). EC-modellen utgör även del i bankens bedömning av internt kapi - talbehov som rapporteras kvartalsvis till styrel - sen. Denna bedömning syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har tillräckligt med kapital i förhållande till koncernens samt - liga risker. Koncernperspektivet innebär att det ekonomiska kapitalet även innefattar risker i försäkringsrörelsen och risker i bankens pen - sionsåtaganden. Beräkningen av EC görs med ett års tids - horisont och en konfidensnivå som speglar en acceptabel risknivå och önskad rating. Styrel - sen har beslutat att beräkningen av ekono - miskt kapital ska göras på 99,97% konfidens - nivå, vilket fångar en för banken extremt ogynnsam händelse. EC utgör skillnaden mellan utfallet under ett genomsnittligt år – med positivt resultat och god värdeutveckling av bankens tillgångar – och utfallet vid 99,97% konfidensnivå. I sammanräkningen av EC beaktas diversi - fieringseffekter mellan de olika riskslagen. Kapitalbehovet för samtliga risker är således lägre än summan av det ekonomiska kapitalet för varje individuell risk för sig, eftersom riskerna delvis är oberoende av varandra. Det kapital och de andra finansiella resur - ser som utgör en buffert som kan absorbera negativa utfall benämns tillgängliga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR). AFR är Handels bankens eget kapital med tillägg av andra finansiella värden i och utanför balansräkningen som är tillgängliga för att täcka förluster med ett års tidshorisont. Koncernen arbetar med ett aktieägarper - spektiv på risk- och kapitalsituationen. Genom modellen för ekonomiskt kapital erhålls en samlad bild av koncernen som ger förutsätt - ningar för att optimera risk- och kapitalsitua - tionen utifrån aktieägarens perspektiv. Utfallet från beräkningarna spelar en viktig roll i den interna styrningen av banken och när nya affä - rer eller strukturförändringar övervägs. Kreditrisken är beräknad med hjälp av en simulering av utfall avseende fallissemang för koncernens samtliga motparter och exponeringar. Marknadsriskerna består av risken i handels - lagerklassificerade tillgångar, ränterisk i övrig verksamhet, marknadsrisker i försäkringsrörel - sen och av risken i aktieinnehav i övrig verk - samhet. Risken i pensionsåtagandena består i huvud - sak av risken för att de tillgångar som finns inom ramen för tryggandet av bankens för - månsbestämda pensioner ska minska samt att värdet på dessa åtaganden är räntekänsligt. Huvuddelen av pensionsutfästelserna finns i Sverige och tryggas där i en pensionsstiftelse och i en tjänstepensionsförening. De övriga riskerna består av operativ risk, affärsrisk, fastighetsrisk och försäkringsrisk. Affärsrisken är relaterad till oväntade resultat - förändringar inom respektive affärsområde. Dessa kan exempelvis uppstå på grund av att efterfrågan eller konkurrensen förändras på ett oväntat sätt, med minskade volymer och pres - sade marginaler som följd. Fastighetsrisken fångar risken att de fastigheter som banken äger faller i värde. EC uppgick vid årsskiftet till 55,5 mdkr (58,9), där kreditriskerna står för huvuddelen av den totala risken. Den av styrelsen fast - ställda målsättningen är att kvoten mellan AFR och EC ska överstiga 120%. Kvoten var vid års - skiftet 357% (383), vilket visar att banken är väl kapitaliserad i förhållande till sina totala ris - ker. Finansinspektionen har inom ramen för sin samlade kapitalbedömning av banken kommit till samma slutsats. Den redovisade risk- och kapitalsituationen är en ögonblicksbild, även om det i riskberäk - ningarna ingår försiktighetsmarginaler för vari - ationer i konjunkturen. För en slutlig bedöm - ning av koncernens kapitalbehov måste också hänsyn tas till den stress- och scenarioanalys som genomförs inom ramen för bankens kapital planering. K2 forts. 0 50 100 150 200 ECAFR Sammanställning av AFR och EC inklusive diversifiering 2025 mdkr Risk i pensionsåtaganden Icke-finansiella risker Marknadsrisk Kreditrisk 205Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 208 ===== Kapitalplanering Handels bankens kapitalplanering syftar till att säkerställa att koncernen vid varje tidpunkt har rätt mängd tillgängliga finansiella resurser. Kapitalbehovet är en funktion av koncernens risker, förväntade utveckling, regelverk och måltal, Handels bankens modell för ekonomiskt kapital (Economic Capital, EC) samt stress - tester. Bankens kapitalbehov rapporteras veck - ovis till ekonomi- och finanschefen och VD och minst kvartalsvis till styrelsen. Som en del av den proaktiva kapitalplane - ringen finns en beredskaps- och handlingsplan med konkreta åtgärder som kan vidtas om banken behöver förbättra sin kapitalposition. Syftet med beredskaps- och handlingsplane - ringen är att säkerställa att det finns ett var - ningssystem som upptäcker potentiella hot i ett tidigt skede och att koncernen är förberedd att skyndsamt kunna genomföra åtgärder, om så måste ske. Minst årligen upprättas en långsiktig kapital - plan som syftar till att ge en övergripande bild av koncernens nuvarande kapitalsituation, en prognos över den förväntade kapitalutveck - lingen och utfallet i olika scenarier. Dessa sce - narier är utformade så att de väsentligt avviker från den förväntade utvecklingen och harmo - nierar således med koncernens låga risktole - rans. Kapitalplanen innehåller också förslag på hur kapitalsituationen ska kunna behållas på en tillfredsställande nivå i ett starkt negativt omvärldsscenario, utifrån både ett reglerings- och ett aktieägarperspektiv. Kapitalplaneringen är uppdelad i ett kortsik - tigt och ett medellångt till långsiktigt prognos - arbete. Den del av kapitalplaneringen som utgörs av kortsiktiga prognoser på upp till två år är främst inriktad på att bedöma rådande resultatutveckling och utveckling av kapital - kravet. Prognosarbetet är nödvändigt för att löpande kunna anpassa kapitalbasens storlek och sammansättning. Kapitalplanering görs genom en löpande analys av volym-, risk- och resultatutveckling samt genom bevakning av händelser som kan påverka kapitalbehov och kapitalmängd. Det kortsiktiga prognosarbetet omfattar alla del - komponenter som utgör koncernens kapital - bas, och kapitalbehovet inkluderar, förutom regleringsmässiga minimikrav och buffertar, även kapitalkravet enligt regelverkets Pelare 2 samt bruttosoliditetskravet och minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL). I detta arbete ingår också att i ett kortsiktigt perspektiv utföra olika känslighetsanalyser av den förväntade utvecklingen av kapitalkravet och kapitalbasen för att vid behov vara beredd att påverka kapitalbasens storlek och sam - mansättning genom till exempel marknads - operationer. Resultatet av den kortsiktiga analysen utgör grunden för de eventuella kapitaloperationer som genomförs, och resultatet rapporteras veckovis till ekonomi- och finanschefen och VD och vid behov till styrelsen. Analysen utgår från ett försiktigt grundscenario med besluts - punkter i närtid om hur den befintliga intjä - ningsförmågan klarar av att bära olika volym - förändringar och andra effekter som väntas påverka kapitalsituationen. Den veckovisa rap - porteringen innehåller även känslighetsanaly - ser utifrån olika marknads faktorer som kan komma att påverka grundprognosen. Den del av kapitalplaneringen som utgörs av medellånga till långsiktiga prognoser syftar till att säkerställa dels att de lagstadgade kapital - kraven uppfylls, dels att koncernens tillgäng - liga finansiella resurser (Available Financial Resources, AFR) vid varje tidpunkt med margi - nal täcker alla risker beräknade enligt modellen för EC. Även den långsiktiga prognosen innehåller en bedömning av utvecklingen av bankens samlade kapitalbehov över perioden: minimi - kraven, de kombinerade buffertkraven, Pelare 2-kravet, bruttsoliditetskravet samt MREL - kravet. Syftet är att prognostisera den förvän - tade utvecklingen och bedöma huruvida ban - kens motståndskraft är tillfredsställande i olika scenarier. Planeringsperioden är minst fem år och beaktar utvecklingen i hela koncernen. Basen för den långsiktiga kapitalprognosen är ett grundscenario som ges av den förvän - tade utvecklingen under de kommande fem åren beträffande resultat, volymtillväxt, finan - siella antaganden, som exempelvis kreditför - luster, samt utveckling på aktie-, fastighets- och räntemarknaden. Grundscenariot ställs sedan mot utfallen i ett antal konjunktur- och krisscenarier. Stresscenarierna har fastställts efter analys av de historiska sambanden mel - lan olika makroekonomiska variablers påverkan på de finansiella marknaderna och har valts utifrån de scenarier som kan förväntas påverka Handels banken mest negativt. Rådande makro- ekonomiska miljö är en kombination av ett handelskrig som ger en dämpad världshandel samt geopolitiska risker. I spåren av detta syns en svagare konsumtion, ett svalt före - tagsklimat och en försvagad svensk arbets - marknad. Dessa är faktorer som är inkluderade i bankens prognos och som analyseras ur bankens perspektiv. Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid utgången av 2025 till 17,6% (18,8). Kvoten mellan AFR och EC uppgick till 357% (383) vid samma tidpunkt. Således överstiger AFR det bedömda interna kapitalbehovet (EC) med mycket god marginal. Bankens starka position framhävs ytterligare av resultatet av de olika framåtblickande stress- scenarier som utförs, vilket visar på att Handels- bankens långsiktiga kapitalisering är mycket stabil ur ett ekonomiskt och legalt perspektiv. Kapitalplaneringen följer även den reglerings- mässiga utvecklingen och bedömer effekten och behoven till följd av nya tillkommande krav. Koncernens måltal för regleringsmässigt kapital Målen för bankens kapitalisering fastställs löpande av styrelsen. En hörnsten i den interna kapitalbehovsbedömningen av den reglerings - mässiga kapitalsituationen är stress- och sce - narioanalyser av bankens situation både i det långa och i det korta perspektivet. De scena - rier som används grundas i första hand på bankens interna risktolerans samt på krav som kommer direkt av regelverket eller andra myn - dighetskrav. Utöver den interna bedömningen av kapitalbehovet har Finansinspektionen kom - municerat att svenska bankers måltal, oaktat bankernas interna beräkningar, inte får under - stiga det av Finansinspektionen fram räknade samlade bedömda kapitalbehovet. Banken har beaktat detta vid fastställandet av måltalen för den regleringsmässiga kapitaliseringen. Styrelsen har beslutat att kärnprimärkapital - relationen, som är det mest relevanta måttet för styrningen av banken enligt nuvarande regler, under normala förhållanden ska uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade samlade kärnprimärkapitalkravet. Övriga kapitaldelar (primärkapitalrelation och total kapitalrelation) ska minst uppgå till 1 procentenhet högre värde än det samlade kapitalbehovet som Finansinspektionen har kommunicerat för dessa delar. Bruttosoliditetsgraden ska uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kapitalkrav. Vidare ska banken uppfylla samtliga övriga kapitalkrav från myn - digheter. I tillägg har styrelsen beslutat att ”utdelningsnivån ska inte leda till att kapital - relationerna underskrider en nivå om en pro - centenhet över Finansinspektionens kommu - nicerade krav”. Banken bedömer att Finansinspektionens kärnprimärkapitalkrav vid utgången av det fjärde kvartalet uppgick till 14,7%. K2 forts. 206 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 209 ===== K3 Räntenetto mkr 2025 2024 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut och centralbanker 24 882 34 514 Utlåning till allmänheten 86 469 104 409 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 5 103 8 491 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 356 2 362 Derivatinstrument 11 663 23 545 Övriga ränteintäkter 408 354 Summa 130 882 173 675 Avgår ränteintäkter redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner −1 503 −2 550 Summa ränteintäkter 129 379 171 125 varav ränteintäkter enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning 115 233 150 587 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut och centralbanker −4 007 −3 362 In- och upplåning från allmänheten −27 087 −42 684 Emitterade värdepapper m m −45 433 −53 716 Derivatinstrument −9 849 −25 760 Efterställda skulder −1 581 −1 611 Avgift insättningsgaranti −303 −236 Övriga räntekostnader −590 −505 Summa −88 851 −127 874 Avgår räntekostnader redovisade i nettoresultat av finansiella transaktioner 2 014 3 591 Summa räntekostnader −86 837 −124 284 varav räntekostnader enligt effektivräntemetoden samt räntor på derivat i säkringsredovisning −81 405 −115 886 Räntenetto 42 542 46 841 På raderna derivatinstrument ingår räntenetto som är hänförligt till tillgångar och skulder som säkras. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. K4 Provisionsnetto mkr 2025 2024 Courtage och övriga värdepappersprovisioner 517 449 Fonder 5 893 5 980 Depå och övrig kapitalförvaltning 1 294 1 171 Rådgivning 180 208 Försäkringar 813 776 Kortbetalningar 1 808 1 780 Betalningsförmedling 1 086 1 097 Ut- och inlåning 889 1 017 Garantier 170 191 Övrigt 766 582 Summa provisionsintäkter 13 417 13 252 Värdepapper −224 −318 Kortbetalningar −800 −785 Betalningsförmedling −317 −292 Övrigt −214 −131 Summa provisionskostnader −1 554 −1 526 Provisionsnetto 11 863 11 726 207Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 210 ===== Provisionsintäkter per segment 2025 mkr Sverige Stor britannien Norge Neder länderna Markets Övrigt Justeringar och elimineringar Totalt Courtage och övriga värdepappersprovisioner 197 11 14 11 298 8 −22 517 Fonder 5 275 340 211 54 12 1 5 893 Depå och övrig kapitalförvaltning 960 36 162 112 1 23 1 294 Rådgivning 0 51 1 133 6 −11 180 Försäkringar 769 2 43 0 −1 813 Kortbetalningar 1 564 77 179 −12 1 808 Betalningsförmedling 711 240 124 1 0 11 1 086 Ut- och inlåning 600 145 90 12 4 42 −3 889 Garantier 85 14 32 1 39 −1 170 Övrigt 750 3 5 1 299 1 −293 766 Summa provisionsintäkter 10 910 919 862 192 734 129 −330 13 417 Provisionsintäkter per segment 2024 mkr Sverige Stor britannien Norge Neder länderna Markets Övrigt Justeringar och elimineringar Totalt Courtage och övriga värdepappersprovisioner 164 9 13 15 254 11 −17 449 Fonder 5 211 345 226 74 181 −57 5 980 Depå och övrig kapitalförvaltning 870 40 131 103 1 26 1 171 Rådgivning 50 1 179 8 −30 208 Försäkringar 756 1 19 1 −1 776 Kortbetalningar 1 550 82 160 −12 1 780 Betalningsförmedling 712 250 123 1 13 1 097 Ut- och inlåning 636 151 120 10 3 100 −3 1 017 Garantier 98 14 36 1 43 −1 191 Övrigt 559 4 4 1 314 2 −302 582 Summa provisionsintäkter 10 557 945 832 207 752 373 −413 13 252 Provisionsintäkter avser intäkter från avtal med kunder. Intäkter från Courtage och övriga värdepappersprovisioner, Rådgivning, Betalningar samt Ut- och Inlåning redovisas huvudsakligen när tjänsterna utförs det vill säga vid en viss tidpunkt. Intäkter från Fonder, Depå och övrig kapitalförvaltning, Försäkringar och Garantier redovisas huvudsakligen i takt med att dessa tjänster utförs det vill säga linjärt över tid. Förvaltat kapital mdkr 2025 2024 Fonder, exkl PPM och fondförsäkring 853 788 PPM 118 93 Fondförsäkring 239 227 avgår externa fonder −1 −1 Summa fonder 1 210 1 107 Strukturerade produkter 4 3 Depåförsäkring 74 62 avgår bankens fonder och strukturerade produkter −49 −35 Traditionell försäkring 5 6 avgår bankens fonder och strukturerade produkter −5 −6 Diskretionärt och Institutionellt kapital, exkl. försäkring 425 398 avgår bankens fonder och strukturerade produkter −380 −343 Summa förvaltat kapital, exkl. värdepapper i depå 1 284 1 192 Värdepapper i depå, exklusive fonder 925 810 Värdepapper i depå, exklusive fonder, avseende Handelsbankens närstående stiftelser m m 40 36 K4 forts. 208 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 211 ===== K5 Nettoresultat av finansiella transaktioner mkr 2025 2024 Upplupet anskaffningsvärde 415 605 varav utlåning 105 169 varav räntebärande värdepapper 0 varav emitterade värdepapper 311 435 Verkligt värde via övrigt totalresultat 1 0 varav räntebärande värdepapper - förväntade kreditförluster 1 0 varav räntebärande värdepapper - omklassificerat från övrigt totalresultat 0 Verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen −525 −112 varav räntebärande värdepapper −525 −112 Verkligt värde via resultaträkningen, obligatoriskt inkl valutakurseffekter 1 992 2 949 varav tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 152 297 Säkringsredovisning −40 −43 varav nettoresultat säkringar av verkligt värde 5 −59 varav ineffektivitet i kassaflödessäkringar −45 15 Summa 1 844 3 399 Avgår avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning −152 −297 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 692 3 103 Den ackumulerade värdeförändring som beror på förändringar av kreditrisk från det första redovisningstillfället för finansiella tillgångar som klassificerats till verkligt värde över resultaträkningen, verkligt värdeoptionen, uppgår till 91 mkr (-5). K6 Försäkringsnetto mkr 2025 2024 Försäkringsintäkter 1 156 1 186 Kostnader för försäkringstjänster¹ −955 −992 Resultat från försäkringstjänster 201 194 Resultat från innehavda återförsäkringsavtal 10 −1 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal −73 −67 Försäkringsresultat 137 126 Avkastning på tillgångar som innehas för försäkringstagarnas räkning 152 297 Försäkringsnetto 289 422 1) Anskaffningskostnader redovisas direkt i resultaträkningen och uppgår till -11 mkr (-13). K7 Övriga intäkter mkr 2025 2024 Hyresintäkter 16 16 Övrigt¹ 392 193 Summa 408 209 1) Under 2025 intäksfördes återbetalning av moms hänförlig till tidigare år, vilket ökar övriga intäkter med 196 mkr. Under 2024 intäktsfördes återbetalning av moms hänförlig till tidigare år, vilket ökade övriga intäkter med 52 mkr. I övrigt ingår även olika mindre poster respektive år. 209Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 212 ===== K8 Personalkostnader mkr 2025 2024 Löner och arvoden −10 210 −10 744 Socialavgifter −2 553 −2 599 Pensionskostnader −1 459 −1 701 Avsättning till resultatandelssystem −142 −96 Övrigt −836 −1 017 Summa −15 200 −16 157 Avgår personalkostnader hänförliga till försäkringsavtal¹ 75 78 Avgår personalrelaterade utgifter som aktiverats som immateriell tillgång² 349 348 Summa personalkostnader −14 777 −15 731 1) Personalkostnader hänförliga till försäkringsavtal redovisas i försäkringsnettot, se not K6. 2) Personalrelaterade utgifter som aktiveras och redovisas som immateriella tillgångar, se not K27. Löner och arvoden mkr 2025 2024 Ledande befattningshavare¹ −145 −141 Övriga −10 065 −10 603 Summa −10 210 −10 744 1) Ledande befattningshavare i moderbolaget samt vd:ar, vice vd:ar och styrelser i dotterbolag , i genomsnitt 51 personer (51). Personalkostnader hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14. Könsfördelning 2025 2024 % Män Kvinnor Män Kvinnor Ledande befattningshavare exklusive styrelser 70 30 65 35 varav i moderbolaget 62 38 56 44 varav i dotterbolag 74 26 71 29 Styrelser 60 40 62 38 varav i moderbolaget 54 46 54 46 varav i dotterbolag 61 39 64 36 Medelantal anställda 2025 2024 Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Sverige 7 083 3 473 3 610 7 462 3 639 3 823 Storbritannien 2 991 1 652 1 339 3 095 1 717 1 378 Norge 1 043 556 487 1 056 557 499 Nederländerna 471 304 167 458 292 166 USA 52 30 22 53 30 23 Luxemburg 50 23 27 53 29 24 Polen 8 2 6 14 3 11 Övriga länder 17 8 9 33 14 19 Summa 11 715 6 048 5 667 12 224 6 281 5 943 Medelantal anställda hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14. Ersättningar¹ över en miljon EUR Antal personer 2025 2024 Lönesteg 1,0 - 1,5 m euro 3 5 Lönesteg 1,5 - 2,0 m euro 1 1 Summa 4 6 1) Inklusive intjänad pension och andra löneförmåner. 210 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 213 ===== Ersättningar¹ till risktagare², segment 2025 2024 mkr Ersättning Antal personer Ersättning Antal personer Handels banken Sverige 449 284 441 288 Handels banken Storbritannien 363 173 413 187 Handels banken Norge 101 49 120 53 Handels banken Nederländerna 80 41 88 45 Handels banken Markets 71 16 69 17 Övrigt 333 116 386 119 Avvecklad verksamhet³ 38 15 142 38 Summa 1 435 694 1 659 747 1) Intjänade ersättningar inklusive pension och andra löneförmåner har kostnadsförts i sin helhet. 2) Anställda vars arbetsuppgifter i tjänsten väsentligt kan påverka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan särskilt reglerad personal med rörlig ersättning kan finnas i dotterbolag vars ersättningspolicy följer annan EU-förordning eller av Finansinspektionen publicerad föreskrift. 3) Avvecklad verksamhet i Finland. Ersättningar¹ till risktagare² 2025 2024 Verkställande ledning³ Övriga risktagare Verkställande ledning³ Övriga risktagare Intjänade fasta ersättningar, mkr 79 1 324 87 1 510 Intjänade prestationsbaserade rörliga ersättningar, mkr Intjänade övriga rörliga ersättningar, mkr 0 32 0 62 Summa 79 1 356 87 1 572 Antal personer som enbart fått fast ersättning 48 25 Antal personer som har möjlighet att få både fast och prestationsbaserad ersättning Antal personer med både fast och rörlig ersättning 8 638 10 712 Summa antal personer 8 686 10 737 Garanterade kostnadsförda rörliga ersättningar i samband med nyanställning, mkr Utfästa garanterade rörliga ersättningar i samband med nyanställning, mkr 1) Intjänade ersättningar inklusive pension och andra löneförmåner har kostnadsförts i sin helhet. Prestationsbaserade rörliga ersättningar tilldelas på individuell nivå under räkenskapsåret efter intjäningen och betalas ut eller skjuts upp i enlighet med bankens policy för rörliga ersättningar. Under 2025 har inga anställda, identifierade som risktagare på grund av sina arbetsuppgifter, tjänat in prestationsbaserad rörlig ersättning. Utöver ovan har för 2025 två anställda identifierats som risktagare på grund av sin ersättningsnivå, med en ersättning uppgående till 8,8 mkr. Eventuell tilldelning av prestationsbaserad rörlig ersättning avseende intjänandeår 2025 kommer ske under våren 2026. För 2024 identifierades en anställd som risktagare på grund av sin ersättningsnivå, och har tilldelats prestationsbaserad rörlig ersättning om totalt 0,5 mkr varav 0,2 mkr har utbetalats 2025. All prestationsbaserad rörlig ersättning betalas ut kontant eller i finansiella instrument. Beloppen redovisas exklusive socialavgifter. Förfoganderätten över uppskjutna ersättningar övergår till den anställde vid utbetalningstillfället. Övrig rörlig ersättning avser utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen och utfästa avgångsvederlag. Utbetalning av resultatandelssystemet Oktogonen uppgår till 5 mkr (12). Beloppet är exklusive socialavgifter. Totalt utfästa avgångsvederlag under året uppgår till 28 mkr (50) varav det enskilt högsta uppgår till 4,1 mkr (7,2). Under året har avgångsvederlag till 20 (13) risktagare betalats ut med 53 mkr (28). Garanterad rörlig ersättning förekommer inte. 2) Anställda vars arbetsuppgifter i tjänsten väsentligt kan påverka bankens riskprofil enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 923/2021. Risktagare eller annan särskilt reglerad personal med rörlig ersättning kan finnas i dotterbolag vars ersättningspolicy följer annan EU-förordning eller av Finansinspektionen publicerad föreskrift. 3) Enligt Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1. K8 forts. Ersättningar till anställda Information om ersättningsprinciper till samt - liga anställda i Handelsbanken koncernen beskrivs närmare i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 48–49. Enligt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:1 och enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 575/2013 samt (EU) 923/2021 ska banker identifiera anställda vars arbets - uppgifter har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil. Handels banken har identifierat 696 (748) medarbetare som risktagare. I tabellerna ovan redogörs för Handelsbanken koncernens ersättningar till dessa risktagare enligt ovan nämnda regelverk. Under 2025 har Handels - banken koncernen inga anställda, vars arbets - uppgifter har en väsentlig inverkan på bankens riskprofil, som har tjänat in prestationsbaserad rörlig ersättning. Handels banken har för räkenskapsåret 2025 gjort en avsättning till resultatandelssystemet Oktogonen om 142 mkr (96). Resultatandelssystemet Oktogonen Resultatandelssystemet Oktogonen omfattar samtliga anställda i Handelsbanken koncernen. Avsättningen klassificeras som rörlig ersätt - ning och baseras på att lönsamhetsmått kopp - lade till Handels bankens företagsmål är upp - fyllda och styrelsens samlade bedömning avseende bankens utveckling. Utbetalning sker i huvudsak kontant till medarbetaren alter - nativt till ett pensionssparande, sparplan eller som en kombination. Aktierelaterade ersättningar Samtliga anställda i Handels banken plc omfat- tas av ett program för aktierelaterad ersättning Share Incentive Plan (SIP), vilken följer lagstift - ningen i Storbritannien. Ersättningen regleras med aktier i moderbolaget Handels banken AB. En SIP erfordrar att en brittisk stiftelse används för att hantera programmet för den aktierelate - rade ersättningen för företagets räkning. En stiftelse har därför etablerats och stiftelsen administreras av en förvaltare. Stiftelsen för - värvar och allokerar aktier till de anställda samt innehar de tilldelade aktierna för de anställdas räkning. De anställda måste behålla sina till - delade aktier i stiftelsen i minst fem år, annars kan det uppstå skattemässiga konsekvenser för de anställda. Utdelning som erhålls under perioden som aktierna kvarstår i stiftelsen till - faller de anställda. 211Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 214 ===== Förutsättningarna för avsättning till SIP och intjänandevillkoren är desamma som för avsättning till resultatandelssystemet Okto- gonen. Intjänandeperioden är således före- gående räkenskapsår. Se avsnitt Ersättnings - principer i Handels banken. Styrelsen i Handels- banken plc fattar beslut om den slutliga avsättningen till incitamentsprogrammet SIP. Under verksamhetsåret 2025 har aktierela - terade ersättningar om 22,0 mkr (54,7) kost - nadsförts avseende intjänandeåret 2024, vilka redovisats som en ökning av det egna kapita - let. Bankens kostnad för den aktierelaterade ersättningen kan därefter inte förändras. Ersättningarna har reglerats genom att stiftel - sen, för de anställdas räkning, förvärvat 168 499 aktier (531 263) i Handels banken AB på marknaden till ett genomsnittligt marknads - pris om 124,5 kr per aktie (100,3). Se Föränd - ring i eget kapital. Ersättningar till ledande befattningshavare Ledande befattningshavare i Handels banken är ledamöter i styrelsen, verkställande direktö - ren, vice verkställande direktör samt övriga medlemmar i verkställande ledningen, se även bolagsstyrningsrapporten sidorna 52–55. Ersättningar till ledande befattningshavare i moderbolaget följer av årsstämman 2024 fast - ställda ersättningsriktlinjer, se även sidan 50. Upplysningar om ersättningar, pensionsförplik - telser samt om krediter till och inlåning från ledande befattningshavare i Handels banken lämnas på dessa sidor. Det gäller även för dot - terbolagens verkställande direktörer, vice verkställande direktörer och styrelseledamöter. Ersättning till ledande befattningshavare i Handelsbanken koncernen utgår endast i form av fast lön och avsättning till pension samt sedvanliga förmåner som till exempel tjänste - bil. Som en del av ersättningen kan banken även tillhandahålla en tjänstebostad efter sär - skilt styrelsebeslut. De ledande befattnings - havarna anställda i banken omfattas, på samma villkor som alla anställda i banken, av resultatandelssystemet Oktogonen. Presta - tionsbaserad rörlig ersättning förekommer inte. Ledande befattningshavare som är anställd i banken har rätt att växla lön till pension på samma villkor som gäller för alla medarbetare. Styrelseledamöter som inte är anställda i banken eller i bankens dotterbolag har endast erhållit arvode enligt årsstämmans beslut. Styrelseledamöter som är anställda i banken eller bankens dotterbolag erhåller ersättning och pensionsförmåner med anledning av sin anställning. Inga ytterligare ersättningar eller pensionsförmåner utgår på grund av styrelse - uppdraget. Information om arvode till styrelse - ledamöter i moderbolaget finns på sidorna 52–55 i bolagsstyrningsrapporten. Den pensionskostnad som banken anger i ersättningsupplysningarna för ledande befatt - ningshavare utgörs av service cost enligt IAS19 avseende förmånsbestämda pensioner och avtalad premie för premiebestämda pensioner. Arvoden från externa styrelseuppdrag för bankens räkning har levererats in till banken. Ersättningar till ledande befattningshavare i dotterbolag Arvode till styrelseledamöter i dotterbolag, 21 personer (21), vilka inte är anställda i banken eller dess dotterbolag uppgår till 18,0 mkr (15,9). Verkställande direktörer och vice verkstäl - lande direktörer i dotterbolag, 14 personer (13), har år 2025 erhållit fasta löner efter växling till pension om 49,4 mkr (45,6). Övriga löneförmå - ner utgör 3,4 mkr (7,7) och pensionskostnaden uppgick till 7,3 mkr (6,4). Före växling till pension uppgick pensionskostnaden till 5,8 mkr (4,9), vilket motsvarar 11,5% (10,4) av lönen. Rörlig ersättning i form av resultatandelssystemet Oktogonen uppgick till 0,1 mkr (0,2). Ersättning utges inte till verkställande direk - törer och vice verkställande direktörer i dotter - bolag vilka har en annan huvudsaklig arbets - uppgift i Handels banken. Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare Pensionsförpliktelsen¹ för verkställande direk - tören, Michael Green, intjänad före tillträdet som verkställande direktör och nu lagd i så Ersättning till verkställande direktör, vice verkställande direktör och verkställande ledning Fast ersättning Rörlig ersättning Pensionskostnader Förmåns och premie bestämda planer Fast och rörlig ersättning inklusive pensionskostnader Andel fast ersättning/ total ersättning Grundlön Förmåner mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Verkställande direktör Michael Green ¹ 14,6 14,0 0,1 0,1 0,0 0,0 5,1 4,9 19,8 19,0 100% 100% Vice verkställande direktör Carl Cederschiöld ² 5,8 8,4 0,2 0,2 0,0 0,0 1,6 2,3 7,6 10,9 100% 100% Per Beckman ³ 9,6 9,6 0,3 0,3 0,0 0,0 3,4 3,4 13,3 13,3 100% 100% Övrig verkställande ledning⁴ 29,6 34,5 1,8 2,2 0,0 0,1 7,0 7,8 38,4 44,6 100% 100% Genomsnittligt antal personer; vd, vvd, verkställande ledning 8 10 Antal personer per december; vd, vvd, verkställande ledning 8 9 Pensionskostnaden avser pensionsintjäning i förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med IAS19 alternativt betald premie för premiebestämda pensionsplaner. Intjänad förmånsbestämd pension är oantastbar och tryggas i bankens pensionsstiftelse eller försäkras i bankens pensionskassa. Vid avgång ur tjänst före pensionsålder erhålls fribrev på intjänad förmåns- och/eller premiebestämd pension. Utbetalning av rörlig ersättning i form av resultatandelssystemet Oktogonen har gjorts 2025. Före lokal skatt och socialavgifter uppgick beloppet till 8 935 kronor (20 499) per anställd. 1) Premiebestämd pension om 35% av lönen under tiden som verkställande direktör. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är lagd i fribrev. 2) Vice verkställande direktör under perioden 2021-02-02–2025-08-31. Förmånsbestämd pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebestämd pension som uppgår till 30% av lönen över 30 inkomstbasbelopp. Den förmånsbestämda pensionen är fullt intjänad vid 65 år. 3) Premiebestämd pension om 35% av lönen. Tidigare intjänad förmånsbestämd pension är fullt intjänad och lagd i fribrev. 4) Övriga ledande befattningshavare, anställda i banken, erhåller en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension enligt kollektivavtal i kombination med en premiebestämd pension som uppgår till som mest 35% av lönen överstigande lönetak i kollektivavtal. Den förmånsbestämda pensionen är fullt intjänad vid 65 år. Belopp för grundlön och pension anges före eventuell löneväxling. Bland övrig verkställande ledning har tre anställda växlat 2,9 mkr från lön till pension. K8 forts. 212 HandelsbankenÅrsredovisning 2025 3.1 Inledning Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Koncernen Övrigt ===== SIDA 215 ===== K8 forts. Pensioner Pensionsförpliktelser/tillgångar, netto mkr 2025 2024 Pensionsförpliktelser 31 736 31 683 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 46 657 44 785 Pensionsnetto 14 920 13 102 Utöver pensionsförpliktelserna och förvaltningstillgångarna i tabellen ovan finns inom Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse avsättningar som gjorts under åren 1989-2004 till en särskild kompletterande pension (SKP). I den ingår förvaltningstillgångar vars marknadsvärde uppgår till 5 816 mkr (6 666). SKP:n medför en utfästelse för banken uppgående till samma belopp som förvaltningstillgångarna. En del av denna utfästelse, 4 502 mkr (5 150), är villkorad. Pensionskostnader mkr 2025 2024 Pensioner intjänade under året¹ −446 −510 Ränta på pensionsförpliktelserna −1 153 −1 099 Ränta på förvaltningstillgångar 1 654 1 535 Socialavgifter, förmånsbestämda planer 0 0 Summa pensionskostnader, förmånsbestämda planer 55 −74 Pensionskostnader, premiebestämda planer −1 129 −1 236 Socialavgifter, premiebestämda planer −386 −391 Summa pensionskostnader, premiebestämda planer² −1 515 −1 627 Summa pensionskostnader −1 459 −1 701 1) Utöver beräknad service cost ingår engångsposter hänförliga till bankens omställningsarbete. 2) Pensionskostnader hänförliga till avvecklad verksamhet i Finland framgår av not K14. kallat fribrev uppgick till 63,6 mkr (64,5) per den 31 december 2025. Pensionsförpliktelsen för vice verkställande direktören, Per Beckman, uppgick till 113,2 mkr (109,8) per den 31 december 2025 och för övriga ledande befatt - ningshavare i moderbolaget, 6 personer (6), till 57,9 mkr (54,1). Pensionsförpliktelserna i Handelsbanken - koncernen för samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare uppgick till 2 213 mkr (2 667) per den 31 december 2025 varav pensionsförpliktelserna för samtliga nuvarande och tidigare ledande befattningshavare i moder- bolaget uppgick till 2 039 mkr (2 466) per den 31 december 2025. Antal personer som omfattas av dessa förpliktelser är i koncernen 84 (82), varav 67 är pensionärer (66). Motsva - rande antal för moderbolaget är 66 (66), varav 58 är pensionärer (57). Krediter till och inlåning från ledande befattningshavare Krediter till ledande befattningshavare i moder - bolaget uppgick per den 31 december 2025 till 3,7 mkr (1,7) i moderbolaget och till 130,2 mkr (121,4) i dotterbolagen. Inlåning till moder - bolaget från dessa personer uppgick till 684,6 mkr (537,7). Bankens ränteintäkter från dessa personer för krediter i moderbolaget uppgick för 2025 till 0,1 mkr (0,0) och i dotterbolagen till 3,3 mkr (4,0). Erlagd ränta till dessa personer för inlåning i moderbolaget uppgick till 13,8 mkr (24,5). Krediter till ledande befattningshavare i dotter bolagen uppgick per den 31 december 2025 i Handelsbanken koncernen till 169,4 mkr (142,8). Villkor för krediter och inlåning för ledande befattningshavare som är anställda i Handels - banken koncernen är i enlighet med samma principer som för alla andra medarbetare i koncernen. Alla krediter beviljas efter kredit - prövning. 1) Pensionsförpliktelser avser belopp som banken enligt IAS19 reserverar för utbetalning av framtida förmånsbestämda pensioner. Storlek på förpliktelsen beror på finansiella och demografiska antaganden vilka kan ändras mellan åren. 213Handelsbanken Årsredovisning 2025 3.1 ===== SIDA 216 =====