FULLTEXT DEL 2 AV 9
Årsredovisning 2024
Risk, Group Compliance, Group Human Resources and Facility Management, Group Brand, Communication and Sustain ability samt Group Legal. Ett stort antal av befattningshavarna har ett direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations- och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt veckovis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen. Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer: Group Asset Allocation Committee (GAAC), Group Risk and Compliance Committee (GRCC), Group IT Investment Committee (GIIC), Group Financial Crime Committee (GFCC), Group Product Oversight Committee (GPOC) och Swedbank Sustainability Committee (SSC). GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor. GIIC leds av chefen för Group Channels and Technologies. GIIC planerar och prioriterar koncernens strategiska IT investe- ringar och säkerställer att de står i överensstämmelse med bankens strategi. GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella risker inklu- sive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund riskkultur. GFCC leds av chefen för Group Products and Advice. GFCC ska säkerställa lämplig och effektiv hantering av koncernens penningtvätts-, terrorismfinansierings- och finansiella sank- tionsrisker samt en fullständig och enhetlig implementering av koncernens interna regelverk för att motverka penningtvätt och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner. GPOC leds av chefen för Group Products and Advice. GPOC syftar till att säkerställa koncernövergripande översikt avse- ende produkt- och tjänsteerbjudandet inom områdena spa- rande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt utgöra stöd för beslut rörande dessa. SSC leds av chefen för Group Brand, Communication and Sustain ability. SSC ska ge stöd och råd för effektiv ledning och styrning av hållbarhetsperspektivet i koncernen samt för att stödja och främja en etisk standard, integritet och bolagets värderingar inom organisationen. Några fokusområden för koncernledningen under 2024 Koncernledningen har under 2024 hanterat ett stort antal frågor. Följande är ett urval: ● Stöd till bankens kunder i svåra tider av geopolitiska utmaningar och klimatutmaningar. ● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för att före- bygga alla olika typer av finansiell brottslighet (till exempel bedrägerier). ● Lansering av nya digitala verktyg. ● Migrering av kunder till ny sparplattform. ● Förbättrad tillgänglighet för bankens kunder. ● Ökat förtroende och kundvärde. ● Skräddarsydd service till bankens kunder, bland annat genom etableringen av det nya affärsområdet Premium and Private Banking. ● Stöd till bankens kunder inom fastighetssektorn avseende energiomställning. ● Nya samarbetspartners för ökad service till bankens kunder. ● Data och AI- relaterade frågor. ● Hållbarhetsarbete. ● Mångfald och inkludering. ● Ersättningsfrågor. ● Regulatoriska frågor. ● Intern styrning och kontroll. ● Kapital- och likviditetsfrågor. ● Bankens modeller för intern riskklassificering. ● IT-utveckling, cybersäkerhet, motståndskraft och driftsäkerhet. ● Strategi, affärsplaner, investeringsplanering och kostnads- utveckling. ● Målet om 15 procents uthållig avkastning på eget kapital år 2025 och framåt. ● Myndighetsutredningar. Intern kontroll och riskhantering Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl implemen- terad, sund och konsekvent riskkultur. Styrelsen fastställer ramen för bankens riskarbete och riskkultur genom Policy för koncernens övergripande riskramverk. Koncernens risk- hantering bygger på principen om tre försvarslinjer. Första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering Den första försvarslinjen har det yttersta riskhanteringsansvaret och det utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter som bedrivs av verksamheten inom affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verksamheten äger sina risker inom respektive ansvars- område och är också ansvarig för att det finns strukturer för interna kontroller och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, rappor- teras och hålls inom ramarna för koncernens riskaptit och i enlighet med ramverket för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls. Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kon- trollfunktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa funktioner ansvarar för ramverket för riskhantering som täcker alla risktyper i koncernen, inom ramen för sitt respektive ansvars område. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva riskhanteringspro- cesser och kontroller är implementerade av relevanta riskägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar första linjens risk- 59 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 62 ===== hanteringsaktiviteter, kontrollerar och analyserar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende risk- rapportering. Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverksam- heten eller den enhet de övervakar och kontrollerar. Group Risk Rolf Marquardt, Koncern riskchef (Group Risk) Swedbanks oberoende riskkontroll- funktion, Group Risk, arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande hel- hetssyn över materiella risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhante- ring och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adekvata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrel- sen beslutat. Group Risk stöttar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns. Styrelsens Policy för koncernens övergripande riskramverk samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och risk- kontroll. Group Compliance Britta Hjorth-Larsen, Chef Group Compliance Swedbanks oberoende regelefter- levnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse om koncernens regelefterlevnad. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimistandarder inom områden som åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner, uppförande på finansmarknaden, och kundskydd (innefatt- andes bland annat dataskyddsområdet) samt övervaka han teringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Group Compliance följer upp bankens implementering av externa och interna regelverk. Group Compliance utför löpande kontroller av koncernens regelefterlevnad samt ger råd och stöd till verk- samheten för att säkerställa att bankens arbete är förenligt med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende regel- efterlevnadsrisker. Group Compliance hanterar också myndig- hetskontakter gällande tillsyn av koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Group Compliances arbete, som bland annat styrs av Policy för Group Compliance fastställd av styrelsen, är riskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens regelefterlevnadsrisker. 5 Tredje försvarslinjen – Group Internal Audit Ana Maria Matei, Chef Group Internal Audit I Swedbank finns en oberoende funk- tion för internrevision, Group Internal Audit. Chefen för Group Internal Audit utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhål- lande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksam- heten genom oberoende utvärdering av koncernens processer för bolags- styrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernbolag under tillsyn av en finansiell till- synsmyndighet samt andra koncernbolag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av intern- revisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fast- ställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig- het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrel- sen, och som vid behov ändras och uppdateras. Revisions- rapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som före- dras i koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen. 6 Externrevision Den externa revisorn väljs av årsstämman och är en obero- ende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. PwC är sedan årsstämman 2019 intill slutet av årsstämman 2025 utsett till revisionsbolag och huvudansvarig är den auktoriserade revisorn Anneli Granqvist. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet. Under 2024 har den externa revisorn löpande avrapporterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rappor- tering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ordföranden i Revisionsutskottet, Chefen för Group Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva- riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsrapporten har översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet 60 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 63 ===== utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen. Koncernstruktur En effektiv operativ struktur är avgörande för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncern- struktur är uppdelad i affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. För att ytterligare öka Swedbanks förmåga att bekämpa ekono- misk brottslighet integrerades i april 2024 koncernfunktionen Anti-Financial Crime i produktområdet Group Products and Advice. Vidare etablerades ett eget affärsområde, Premium and Private Banking, i februari 2024 för kundsegmentet premium och private bankingkunder, i syfte att öka tillgänglig- heten och kundnöjdheten. Affärsområden Affärsverksamheten i banken bedrivs i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet samt Företag och Institutioner. Affärs- områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdes- cheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verk- samhet och rapporterar löpande till vd. Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat att: ● Implementera koncernens strategier och sammanställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd. ● Säkerställa och skapa rapporterings- och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd- eller styrelsenivå. ● Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärsområdet. ● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet. ● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt. ● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärs- området. ● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling. ● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker- ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med bankens riskaptit. ● Ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell. Koncernfunktioner Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt att skapa koncerngemensamma arbetssätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt att tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värder ingar, och strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policyer och instruk- tioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom utvecklas andra koncernövergripande interna regler, vilka beslutas av chefen för respektive koncernfunktion. Därutöver är även syftet med de koncernövergripande reglerna och processerna att minimera riskerna i verksamheten. Till koncernfunktion- ernas uppgifter hör också att skapa och följa upp koncern- gemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverk- samheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens enheter som är verksamma på olika marknader. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att sammanställa och analysera rap- portering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncern- funktion har fullständig insyn i affärsverksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller: ● Swedbanks bolagsordning ● Valberedningens principer och arbete ● Information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011 ● Information om ersättningar i Swedbank ● Bankens uppförandekod 61 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 64 ===== Styrelse Group Products and Advice Group Internal Audit Vd Företag och Institutioner Baltisk bankverk- samhet Svensk bankverk- samhet Premium and Private Banking Organisationsstruktur Swedbank-koncernen Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur avseende affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Deputy CEO Office Group CFO Office Group Brand, Communication and Sustainability Group Channels and Technologies Group Credit Group HR and Facility Management Group Legal Group Compliance Group Risk 62 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 65 ===== Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens års och delårsbokslut följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll för finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR på Swedbank avser de processer och kontroller som finns implementerade för att säker ställa en tillförlitlig finansiell rapportering. IKFR baseras på det ramverk som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). COSO ramverket gör det möjligt för organisationer att på ett effektivt sätt utveckla och upprätthålla interna kontroll system som anpassar sig till förändringar i både affärsverksamheten och den operativa verksamheten, begränsar risker till en acceptabel nivå, och stödjer sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen. Enligt COSO består intern kontroll av nedan fem integrerade komponenter: 1. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen Swedbanks interna kontroll för finansiell rapportering tar sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur och ansvars- fördelning, samt styrande dokument i form av policyer och instruktioner beslutade av styrelse och vd. Härutöver finns ett direktiv specifikt upprättat för IKFR, utfärdat av Swedbanks koncernfinanschef. 2. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten, samt i koncernens finansiella rapporteringsprocess. För att identifiera och skapa förståelse för riskerna i koncer- nens finansiella rapporteringsprocess utför Group Finance en riskbedömning av finansiella rapporteringsrisker på koncern- nivå, både vad avser väsentlighet och komplexitet. Riskbe- dömningen används som utgångspunkt för att besluta vilka processer och aktiviteter som ska omfattas av ramverket. Under 2024 påbörjades ett internt arbete med att utveckla riskbedömningar för interna kontroller för de huvudsakliga riskerna relaterade till hållbarhetsrapportering. 3. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering utförs kontroller på flera nivåer i koncernen. Group Finance ansvarar för att identifiera de kontroller som ska omfattas av ramverket för finansiell rapportering. Kontrollerna är uppdelade enligt IKFR-ramverkets kontrollstruktur i följande tre kategorier: koncern övergripande kontroller, kontroller på process- eller transaktionsnivå, samt generella IT-kontroller. 4. Efterlevnad – uppföljning och utvärdering Uppföljning avseende effektiviteten av de kontroller som ingår i IKFR ramverket utförs regelbundet genom självutvärdering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att bedöma tillförlitligheten i koncernens års- och delårsbokslut. 5. Kommunikation – analys och rapportering Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av Group Finance för att identifiera materiella risker för fel- aktigheter i koncernens finansiella rapportering. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncernfinanschef och styrelsens revisionsutskott på kvartalsbasis. IKFR 4. Efterlevnad 5. Kommuni- kation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö 63 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 66 ===== Styrelse Göran Persson Styrelseordförande Biörn Riese Vice styrelseordförande Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022. I Swedbank som Styrelsen, ordförande Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, vice ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ordförande Närvaro 21/21 7/7 11/12 4/4 20/21 11/12 4/4 Totalt års arvode1, kronor 3 250 000 400 000 305 000 295 000 1 090 000 305 000 485 000 Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelse arbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nät- verk samt har en bred erfarenhet av nationella och inter- nationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom bland annat bolagsstyrning och affärsjuridik. Han driver egen advokat- byrå där han specialiserat sig på att ge råd och stöd till bolag i bolagsstyrning och hållbarhet med särskilt fokus på antikorruption och riskhantering. Utbildning Högskolestudier i sociologi och stats vetenskap Jur.kand. och Civilekonom, Stockholms univer sitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 10 år (2015) Bankstyrelse: 3 år (2022) Arbetslivs erfarenhet Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • JKL Group, rådgivare • Scandinavian Biogas Fuels, ordförande • Ålandsbanken, ledamot • Sveaskog, ordförande • Scandi- navian Air Ambulance, ordförande • Wiklöf Holding AB, ledamot • LKAB, ordförande Advokat, Jurie Advokat AB • Mannheimer Swartling Advokatbyrå, ordförande och partner • Åbjörnsson & Rausing Advokatbyrå • Domstolstjänstgöring Andra väsent liga uppdrag Greengold Group AB, ordförande • Lumo Advice AB, senior rådgivare • Baven AB, egen verksamhet, konsultuppdrag Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid Nordquist H. AB, ledamot • Heloos AB, ordförande • Heloos Skog AB, ordförande • Institutet mot mutor, ledamot • Advokat- samfundets disciplinnämnd, vice ordförande • Swedish Private Equity & Venture Capital Association Tillsyns- nämnd, ordförande Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 700 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 64 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 67 ===== Göran Bengtsson Styrelseledamot Annika Creutzer Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 21/21 12/12 21/21 11/11 Totalt års arvode1, kronor 750 000 305 000 750 000 310 000 Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfarenhet från bank och finansbranschen. Han har haft ett flertal chefspositioner i Swedbank och är idag vd i Falkenbergs Sparbank. Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans och mediabranschen, med särskild inriktning på ekonomi- journalistik och folkbildning. Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilekonom (nationalekonomi), Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 35 år Bankstyrelse: 5 år (2020) Operativ: 6 år Bankstyrelse: 4 år (2021) Arbetslivs erfarenhet Regionkreditchef Swedbank AB, Företagschef Spar banken Sjuhärad AB Pensionsmyndigheten, ledamot • Startupföretaget Påmind, ledamot • Pengar24, chefredaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm, ledamot • Poppius journalistskola, ledamot • Skandia- banken, Privatekonom Andra väsent liga uppdrag Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik och folkbildning, Creutzer & Co AB, Brf Mullbärsträdet 5, ordförande Ledamotens oberoende Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 560 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 65 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 68 ===== Hans Eckerström Styrelseledamot Kerstin Hermansson Styrelseledamot Född/Invald Född 1972. Invald 2020. Född 1957. Invald 2019. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ordförande Närvaro 20/21 4/4 21/21 12/12 11/11 Totalt års arvode1, kronor 750 000 295 000 750 000 305 000 510 000 Bakgrund Hans Eckerström har lång erfarenhet från private equity- branschen med bland annat bakgrund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföretag. Han bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden, reglering av och regelefterlevnad i finansmarknaden. Hon har mångårig erfarenhet från den europeiska värde- pappersmarknaden. Utbildning Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers tekniska högskola • Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jur. kand., Lunds universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 5 år (2020) Operativ: 10 år Bankstyrelse: 6 år (2019) Arbetslivs erfarenhet Profoto Invest AB, ordförande • Henri-Lloyd Group AB, ord- förande • Nobia AB, ordförande • Nordstjernan AB, leda- mot • NC Advisory AB, Nordic Capital, anställd och Partner • Arthur D. Little, Manager • Aligro Partners Acquisition Company AB (publ), Chief Investment Officer Linnéuniversitetet, ordförande • Svenska Fondhandlare- föreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värdepappersjurist • Jacobs- son & Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist • Medlem av den europeiska värdepappers och marknads- myndighetens (ESMA) samrådsgrupp Andra väsent liga uppdrag Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, ordförande Swedsec Licensiering AB, vice ordförande • Swedish Financial Benchmark Facility AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 66 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 69 ===== Helena Liljedahl Styrelseledamot Bengt Erik Lindgren3 Styrelseledamot Född/Invald Född 1969. Invald 2022. Född 1950. Invald 2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro 21/21 7/7 4/6 1/1 Totalt års arvode1, kronor 750 000 235 000 750 000 295 000 Bakgrund Helena Liljedahl har en gedigen kunskap och erfarenhet från utveckling och förvaltning inom fastighetssektorn och företag som riktar sig mot konsument. Hon bidrar även med erfarenhet av arbete med framtagande och genomförande av företagsstrategier, samt erfarenhet av kapitalförvaltning (fastighetsportfölj) och försäkrings- branschen. Bengt Erik Lindgren har många års erfarenhet av styrelse- arbete inom bankverksamhet och fastighetssektorn. Han har också haft många ledande chefsbefattningar inom Swedbank, Föreningssparbanken och Sparbanksrörelsen. Utbildning Civilekonom, Högskolan i Örebro Uppsala universitet, 2-årig kombinationsutbildning ( Företagsekonomi, Sociologi, Personaladministration) Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 5 år (2020) Operativ: 35 år Bankstyrelse: 12 år (2012) Arbetslivs erfarenhet Medmera Bank, ledamot • Coeli Fastighet II, ordförande • Technopolis Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia, Head of Commercial Development • Centrumutveckling, vice vd • Alecta, Asset manager Humlegården Fastigheter AB, ledamot • Prevas AB, ord för- ande • Lansa Fastigheter AB och Lansa Bostadsfastigheter AB, ledamot • Grönklittsgruppen, ordförande • Länsförsäk- ringar Bergslagen ömsesidigt, ordförande • Länsförsäk- ringar Bank AB, ledamot • Swedbank AB, vice vd, region- chef Stockholm samt Mellansverige, och chef Storkunds- enheten • Spintab AB, vd, samt flera ledande befattningar inom Föreningssparbanken och Sparbanksrörelsen Andra väsent liga uppdrag KF Fastigheter AB, vd • Folksam ömsesidig sakförsäkring, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 500 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024, med undantag för Bengt Erik Lindgren där innehav anges per 26 mars 2024. 3) Bengt Erik Lindgren lämnade Swedbanks styrelse vid årsstämman den 26 mars 2024 och angivna uppgifter reflekterar Bengt Erik Lindgrens tid i styrelsen 2024. 67 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 70 ===== Roger Ljung Arbetstagarrepresentant Anna Mossberg Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2015. Född 1972. Invald 2018. I Swedbank som Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 18/21 20/21 7/7 11/11 Totalt års arvode1, kronor Inget arvode 750 000 235 000 310 000 Bakgrund Roger Ljung är arbetstagarrepresentant och har bred erfa- renhet inom bank, både från privat och företagssektorn. Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande inom digitalt förändringsarbete, inklusive AI. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bland annat som affärsområdeschef på Google, och många år i olika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG. Utbildning Gymnasieutbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Sverige Bankspecifik erfarenhet Operativ: 38 år Bankstyrelse: 7 år (2018) Arbetslivs erfarenhet Swedbank AB, privatrådgivare, kontorschef, företags- rådgivare Orkla ASA, ledamot • Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta Group Nordic AB, ledamot • Google Sverige AB, Affärs- områdeschef • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Portfolio Mgmt • Bahnhof AB, vd • Telia International Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet Services • Silo AI, MD Andra väsent liga uppdrag Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncern klubb Swedbank, vice ordförande • Finansförbun- dets förbundsstyrelse, ledamot • Finans och Försäkrings- branschens A-kassa, ledamot • SPK, vice ordförande Swisscom AG, ledamot • Volvo Cars AB, ledamot • Ringier AG, ledamot • Marshall Group AB, ledamot Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 27 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 4 536 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 68 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 71 ===== Per Olof Nyman Styrelseledamot Biljana Pehrsson Styrelseledamot Född/Invald Född 1956. Invald 2021. Född 1970. Invald 2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ordförande Revisionsutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot (från den 26 mars 2024) Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 21/21 12/12 9/11 3/3 18/21 5/7 9/11 Totalt års arvode1, kronor 750 000 530 000 310 000 295 000 750 000 235 000 310 000 Bakgrund Per Olof Nyman har varit vd och koncernchef för Lant- männen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Han bidrar också med en gedigen kunskap inom bland annat jord och skogs- brukssektorn samt lång operativ erfarenhet från livs- medels- och vitvarusektorerna. Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet från ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar i styrelsen med kompetens och erfarenhet inom strategi och affärer, ledarskap och förändring samt fastighets- och finansbranschen. Utbildning Civilingenjör, industriell ekonomi (investerings och finan- sieringsteori), Linköpings universitet • IFL Handelshög- skolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro universitet Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 4 år (2021) Bankstyrelse: 5 år (2020) Arbetslivs erfarenhet HKScan Oyi, ledamot • Intercoop Europe, ordförande • Lantmännen, vd och koncernchef • Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO • Whirlpool Europe, olika ledande roller inom företaget Nordr Sverige AB, vd • Kungsleden AB, vd • East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Mattsson AB/Fastighets AB Stadshus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrumutveckling, vd Andra väsent liga uppdrag Skogsägarna Mellanskog ek.för., ledamot • Setra Group AB, ledamot Jernhusen AB, vd • Kungliga Dramatiska Teatern AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 31 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 69 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 72 ===== Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1959. Invald 2020 och suppleant mellan 2018–2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro 20/21 Totalt års arvode1, kronor Inget arvode Bakgrund Åke Skoglund är arbetstagarrepresentant och har mång- årig bred erfarenhet från olika positioner inom Swedbank. Utbildning Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 35 år Arbetslivs erfarenhet Affärsutveckling • redovisning/bokslut • myndighets- rapportering Andra väsent liga uppdrag Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncern klubb i Swedbank, ledamot • Finansförbundets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank AB, Samordnande arbetsmiljöombud Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 110 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2024. 70 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 73 ===== Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 40 000 Utbildning: Civilekonom, Civil- ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Tomas Hedberg Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 7 631 Utbildning: Studier i national- ekonomi Bo Bengtsson Chef för Företag och Institutioner Född 1966. Anställd sedan 2023. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 4 500 Utbildning: Studier i ekonomi Lars-Erik Danielsson Koncernkreditchef och chef för Group Credit Född 1962. Anställd sedan 1990. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 8 965 Utbildning: Studier i ekonomi Britta Hjorth-Larsen Chief Compliance Officer och chef för Group Compliance Född 1965. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: M.Sc. Business Law and Economics Anna-Karin Laurell2 Chef för Svensk bankverksamhet Född 1963. Anställd sedan 2024. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Studier i humaniora Jon Lidefelt3 Koncernfinanschef Född 1973. Anställd sedan 2013. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 5 135 Utbildning: Civil ingenjör Malin Lilliecrona4 Chef för Premium and Private Banking Född 1975. Anställd sedan 2022 . Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 100 Utbildning: Civilekonom Koncernledning 1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2024. 2) Mikael Björknert var till och med den 31 januari 2024 chef för Svensk bankverksamhet. 3) Anders Karlsson var till och med den 31 oktober 2024 koncernfinanschef. 4) Malin Lilliecrona tillträde den 1 februari 2024 då affärsområdet Premium and Private Banking etablerades. 71 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 74 ===== Erik Ljungberg Kommunikations- och hållbar- hets direktör och chef för Group Brand, Communication and Sustainability Född 1971. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 850 Utbildning: Civilekonom Lotta Lovén Chief Information Officer och chef för Group Channels and Technologies Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 5 224 Utbildning: Marknadsekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef och chef för Group Risk Född 1964. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 5 000 Utbildning: Fil. dr i företags- ekonomi Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Jur.kand. Carina Strand Chef för Group HR and Facility Management Född 1964. Anställd sedan 2017. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 574 Utbildning: Ekonom Olof Sundblad2 Tillförordnad chef för Baltisk bankverksamhet Född 1980. Anställd 2012–2018 och sedan 2021. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 886 Utbildning: Civilekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Products and Advice Född 1966. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 2 000 Utbildning: Civilekonom 1) Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank per 31 december 2024. 2) Jon Lidefelt var till och med den 31 oktober 2024 chef för Baltisk bankverksamhet. 72 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 75 ===== Hållbarhetsrapport Allmän information BP Grund för utarbetande 74 BP-1 Utarbetande av hållbarhetsförklaringen 74 BP-2 Särskilda omständigheter SBM Strategi 75 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 80 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 82 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter 85 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 138 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av hållbarhetsrapporten GOV Styrning 92 GOV-1 Styrelsens och vd:s roll 93 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets styrelse och vd 94 GOV-3 Incitamentssystem 94 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 95 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll 95 MDR-P Swedbanks styrdokument Miljöinformation 98 Rapportering enligt EU-taxonomin 100 E1 Klimatförändringar 144 Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning Samhällsansvarsinformation 119 S1 Den egna arbetskraften 128 S4 Konsumenter och slutanvändare Bolagsstyrningsinformation 131 G1 Ansvarsfullt företagande 135 Finansiell brottslighet 73 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 76 ===== Allmänna upplysningar BP Grund för utarbetande Utarbetandet av hållbarhets förklaringen, BP-1 Regelverk och konsolidering Swedbanks hållbarhetsrapport är upprättad i enlighet med lagen om årsredovis- ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt årsredovisningslagen (ÅRL), enligt den senaste lydelsen till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Rappor teringen upprättas för koncernen, på samma konsolideringsgrund som de finansiella rapporterna. Kraven om hållbarhetsrapportering i ÅRKL och ÅRL, ändrade till följd av CSRD, ska i Sverige tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2024. Trots att kraven inte formellt gäller för årets rapport har Swedbank valt att frivilligt tillämpa dem. Informationen i håll barhetsrapporten är därför från och med i år frivilligt upprättad enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 (ESRS) och inkluderar obligatoriska upplysningar enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 samt gällande delegerade akter (EU:s taxonomiförordning). Kraven på hållbarhetsrapportering har trätt i kraft i Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Swedbanks dotterföretag Swedbank AS Estonia, Swedbank AS Latvia och Swedbank AB Lithuania är av allmänt intresse och har fler än 500 anställda omfattas respektive dotterföretag av detta. Eftersom Swedbanks hållbarhets- rapport upprättas på koncernnivå och alla dotter företag ingår i konsolideringen, tillämpar dessa tre dotterföretag undan taget från individuell hållbarhetsrappor- tering som möjliggörs enligt artikel 19a.9 i direktiv 2013/34/EU, genomfört i nationell lagstiftning. Värdekedja Swedbanks värdekedja delas in i tidigare och senare led, vilket i rapporten beskrivs som uppströms respektive nedströms. Swedbanks värdekedja framgår i detalj i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM-1 och består av flera kritiska aktiviteter både uppströms och nedströms, med stödjande koncern funktioner i den egna verksamheten. Swedbanks uppströmsaktiviteter inkluderar kapital- anskaffning och inköp. Nedströmsaktiviteter inkluderar kund hantering och finan- siella tjänster via olika kanaler. Stödjande aktiviteter täcker regelverks efterlevnad, kundkännedom, personalfrågor och IT-infrastruktur för att säkerställa effektiva affärsprocesser. För 2024 är Swedbanks värdekedja avgränsat till den första nivån, det vill säga Swedbanks direkta kunder och direkta leverantörer. Immateriella rättigheter Swedbank har inte utelämnat information avseende immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Offentliggörande av hållbarhetsrisker Utöver informationen i hållbarhetsrapporten, offentliggör Swedbank information om hållbarhetsrisker i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag i den Risk och kapitaltäckningsrapport som publiceras på Swedbanks hemsida. Särskilda omständigheter, BP-2 Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Då rapporteringen enligt CSRD inkluderar motsvarande information som tidigare rapporterades i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) och Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har dessa index utgått i årets rapport. Rapportens utseende, omfattning och upplysningsnivå har genomgått betydande förändringar till följd av tillämpningen av CSRD. De omfattande för- ändringarna som har skett i Swedbanks hållbarhetsrapport till följd av de nya rapporterings reglerna medför utmaningar vid jämförelse med tidigare års rappor- tering. Trots de omfattande förändringarna beskrivs korrigeringar, ändringar och omräkningar av mätdata i samband med presentationen av information inom respektive kapitel. Tidshorisonter och uppskattningar Tidshorisonter, samt anledningen till varför dessa valts, för respektive upplysning speci ficeras i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhets- ämnen, IRO-1. Användningen av uppskattningar och externa data förklaras i anknyt ning till respektive mätetal genomgående i rapporten; där anges till exempel om externa data används eller inte. Uppskattningar används bland annat vid beräk- ning av finansierade utsläpp, och datakvalité indikeras i respektive mätetal. Till- gång till data av god kvalité som underlag till hållbarhetsrapporten förväntas för- bättras över tid. Detta sker dels då fler företag publi cerar data, dels genom fortsatta satsningar på interna kontroller och internt systemstöd. Swedbank avser även att förbättra insamlingen av data som är obligatorisk att upplysa om men som inte tidigare samlats in. Detta syftar till att minimera användningen av uppskattningar eftersom de kan leda till osäkerhet i rapporteringen av monetära belopp. Åtgärdsplaner Åtgärdsplaner framgår av rapporteringen av respektive tematisk standard. Åtgärder inom hållbarhets området riktar sig i stor utsträckning mot de produkter och tjänster som erbjuds kunder som en del av Swedbanks dagliga verksamhet. Swedbank har inte identifierat att implementering av åtgärdsplaner inom hållbar- hetsområdet kräver betydande drifts- eller kapitalutgifter specifikt för dessa planer, eftersom sådana utgifter redan är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader. Vidare har Swedbank inte heller identifierat några särskilda förutsättningar som möjligheten att genomföra åtgärderna är beroende av, såsom beviljande av ekonomiskt stöd, offentlig politik eller marknadsutveckling. Infasning För att underlätta införandet av de nya rapporteringsstandarderna har ett antal infasningsmöjligheter införts i ESRS. Swedbank har valt att fasa in viss informa- tion över tid, nedananstående tabell redovisar de som tillämpats för 2024. ESRS Upplys - ningskrav Infasning Allmänna upplysningar ESRS 2 SBM-3 Information som föreskrivs i ESRS 2 SBM-3 punkt 48e ( förväntade finansiella effekter). Miljöinformation ESRS E1 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställnings- risker och potentiella klimatrelaterade möjligheter. Social information ESRS S1 S1-7 Uppgifter om företagets egen arbetskraft som inte är anställda. ESRS S1 S1-11 Socialt skydd. ESRS S1 S1-12 Personer med funktions nedsättning. ESRS S1 S1-14 Rapportering om icke-anställda medarbe- tare samt fall av arbetsrelaterad ohälsa och antalet förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall och arbetsrelaterad ohälsa punkt 88d och 88e. 74 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 77 ===== SBM Strategi Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM-1 Strategi och hållbarhet Som en samhällsviktig bank har Swedbank en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Finanssektorn har ett ansvar i att finansiera hållbara tillgångar som kan begränsa utsläppen av växthusgaser, sänka energiförbrukningen och bidra till nödvändiga klimatanpassningar i samhället. Swedbanks strategiska riktning placerar hållbarhet i kärnan av affärsstrategin och hållbarhet blir därmed en integrerad del av Swedbanks verksamhet. Koncer- nens hållbarhetsengagemang befästs genom visionen om ”ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”. I visionen visua liseras ett samhälle som är håll- bart ur miljömässiga, sociala, ekonomiska och etiska aspekter. Swedbank strävar efter att ställa om genom att stödja kundernas finansie- rings- och investeringsbehov i en hållbar inriktning. Fokus är på att minimera klimat påverkan och energiförbrukning samt uppmuntra kunder till hållbara åtgärder, främja jämställdhet, mångfald och inkludering, och bekämpa eko nomisk brottslighet. Hållbarhet integrerat i verksamheten Som ett ledande kreditinstitut på hemmamarknaderna har Swedbank ett bety- dande inflytande över både privat- och företagskunder och koncernen arbetar för att stödja kunderna i en hållbar omställning. Det görs genom att koncernen utvecklar olika produkter och tjänster med hållbar inriktning samt utformar eko- nomiska incitament för att uppmuntra till förändring. Swedbank är även selektiv avseende engagemang med företagskunder, vilket bland annat styrs av koncer- nens ställningstagande avseende klimatförändringar och natur respektive vapen och försvar. För att bidra till den bredare hållbarhetsomställningen är Swedbank på olika sätt engagerad i samhällsdebatten, för att påverka diskussionernas riktning till nytta för branschen, kunderna och samhället i stort. Swedbank är en digital bank med fysiska mötesplatser. Koncernen strävar efter att minska negativ inverkan i digitala miljöer genom att optimera energi- förbrukningen och utsläppen från datacenter och IT-infrastruktur. Swedbank har dessutom ett stort antal leverantörer, vilket medför ett stort ansvar och en betydande möjlighet att påverka genom högt ställda hållbarhetskrav och för- väntningar vid inköp. Klimatpåverkan Swedbanks verksamhet orsakar både direkta och indirekta utsläpp av växthus- gaser och har beslutat om mål för att sänka dessa betydligt för att vara i linje med Parisavtalets mål. Det är ett omfattande arbete som bedrivs inom olika områden och på flera sätt. En övervägande majoritet av Swedbanks klimatpåverkan är indirekt via koncernens kunder. Swedbanks utlåning finansieras genom inlåning från företag och privatper- soner samt genom upplåning på kapitalmarknaden och koncernen erbjuder en rad olika låneprodukter såsom privatlån, bolån, företagslån och kreditfaciliteter. Tjänsterna är utformade för såväl privatkunder som företag. Swedbanks företagsut låning består till stor del av fastighetsförvaltning, jordbruk och skogs- bruk, tillverkningsindustri samt detalj- och partihandel. Utlåningen kan ha både positiv och negativ inverkan på samhälle och miljö. Genom att finansiera för- nybar energi, elektrifiering av transportsektorn och/eller hållbart jordbruk kan Swedbank bidra till minskade utsläpp. Vidare kan klimatrelaterad rådgivning och hållbara finansieringsprodukter ge upphov till nya intäkter. Finansiering av koldioxidintensiva verksamheter ökar däremot de indirekta utsläppen och medför en negativ inverkan. Swedbank är aktiv inom fastighetsfinansiering och har en betydande expone- ring mot fastighetssektorn. Omkring 80 procent av Swedbanks utlåning är relate- rad till fastigheter, en sektor som förbrukar betydande mängder energi vilket leder till utsläpp av växthusgaser. Swedbank erbjuder finansiella tjänster relaterade till fastigheter som bolån, fastig hetskrediter och rådgivning till både privatpersoner och företag. Swedbank stödjer fastighetsutveckling och investeringar genom att finansiera bostäder, kommersiella fastigheter och infrastrukturprojekt. Dessutom bidrar Swedbank med expertis inom hållbarhet för att främja omställning inom fastighetssektorn. Energieffektivitet spelar en avgörande roll för att stödja den ökade efterfrågan på el i samhället till följd av den ökade elektrifieringen. Det är ett område där Swedbank kan ha en positiv inverkan och koncernen strävar efter att möta det omfattande investeringsbehovet i samhället samt uppnå de egna klimatmålen. Engagerade medarbetare Swedbank ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetare trivs och utvecklas. Som arbetsgivare har Swedbank ansvaret att skapa en sådan miljö genom att erbjuda stödjande initiativ och främja en inkluderande företagskultur. Engage- rade och motiverade medarbetare viktiga för koncernens långsiktiga tillväxt. Antal anställda per geografiskt område presenteras i följande tabell. Antal anställda per land1 2024 2023 Sverige 11 098 11 211 Estland 2 810 2 805 Lettland 2 200 2 171 Litauen 2 833 2 877 Norge 177 179 Finland 51 51 Danmark 15 15 USA 13 14 Kina 18 18 Spanien 2 0 Totalt antal 19 217 19 341 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer som är anställda i Swedbank- koncernen vid rapportperiodens slut. Ansvarsfullt företagande Ansvarsfullt företagande står i centrum för Swedbanks verksamhet. Swedbanks Uppförandekod utgör det interna regelverk som sätter grunden för hur koncernen agerar i sina affärer och relationer. Den betonar att beslut inte bara ska följa lagar och regler utan också vad som anses etiskt rätt och riktigt. Uppförandekoden gäller alla medarbetare inom Swedbank och dess dotterföretag, och ingår både i introduktionsprogrammet för nyanställda samt i årligt återkommande etikutbild- ningar, vilket säkerställer att etiska principer genom syrar hela organisationen. Bekämpa finansiell brottslighet Swedbank erbjuder betalningslösningar och arbetar aktivt för att förebygga bedrägerier och förhindra att koncernen används för olagliga transaktioner eller annan kriminell verksamhet. Ekonomisk brottslighet och finansiering av terro- rism är globala problem som hotar den finansiella stabiliteten och säkerheten i samhället. Genom noggrann kundkännedom och kontinuerlig övervakning arbetar Swedbank för att upprätthålla hög integritet och säkerhet i sina finan- siella tjänster. Swedbank arbetar aktivt för att identifiera, motverka och hantera alla former av finansiell brottslighet. Swedbank och dess högsta ledning tar arbetet mot finansiell brottslighet på yttersta allvar. Koncernen har både regulatoriska, system viktiga och moraliska skyldigheter gentemot sina kunder, aktieägare och samhället i stort att upprätthålla effektiva och robusta åtgärder för att mot- verka och skydda sina system, produkter och tjänster från att bli missbrukade i kriminella syften. 75 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 78 ===== Affärsmodell och värdekedjans framträdande delar Med 7,4 miljoner privatkunder och 553 000 företagskunder är Swedbank en av de ledande bankerna på de fyra hemmamarknaderna: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Verksamheten bedrivs i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Företag och Institutioner och Baltisk bankverk- samhet. Swedbanks huvudsakliga kundsegment är privatkunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institu tioner. Under 2024 inrättades ett nytt affärsområde med fokus på Premium och Private Banking kunder. Samtidigt flyttades de företagskunder som togs om hand av rådgivare i Svensk bankverksamhet, till affärsområdet Företag och Institu- tioner. Organisationsförändringarna har inte inneburit några förändringar i Swed- banks övergripande strategi och affärsmodell för verksamhetsåret 2024. Oaktat dessa förändringar har Swedbank fortsatt att hålla fast vid sin över gripande strategi och affärsmodell under 2024. Aktiviteter uppströms, nedströms och i egen verksamhet Swedbanks värdekedja består av flera kritiska aktiviteter både uppströms och nedströms, liksom stödjande koncernfunktioner i den egna verksamheten. Upp- strömsaktiviteter inkluderar kapitalanskaffning, genom insättningar från kunder, samt upplåning på kapitalmarknad och likviditetshantering. Även inköp är en avgörande uppströmsaktivitet för Swedbanks långsiktiga stabilitet, effektivitet och konkurrenskraftighet eftersom de omfattar viktiga processer som sker innan tjänsten levereras till kund. Nedströmsaktiviteterna omfattar kund- och relationshantering samt olika distributions tjänster och kanaler inklusive fysiska bankkontor samt digitala kanaler. Även finansiella produkter och tjänster som insättnings-, utlånings-, försäkrings- och betalningstjänster samt investeringsrådgivning och kapital- förvaltning ingår här. De stödjande aktiviteterna innefattar exempelvis regelverksefterlevnad, kund- kännedom, medarbetarengagemang, riskbedömning samt IT-infrastruktur. De bidrar till en robust operativ grund som möjliggör effektiva affärsprocesser genom hela värde kedjan. Strategi och affärsmodell utvecklas i nära samarbete med intressenterna Inom Swedbanks fyra affärsområden bedrivs en kontinuerlig kunddialog och ett dagligt arbete som inkluderar olika hållbarhetsfrågor. Det ger viktiga insikter som bidrar till att forma den övergripande affärsstrategin. Partnerskap utgör en viktig och växande del i Swedbanks hållbarhetsarbete. Syftet med partnerskapen är att komplettera koncernens finansiella kunnande med relevant kompetens och expertis. Ett exempel är samarbete med parter som är specialiserade på effektivisering av energiprestanda i fastigheter. Partner- skapen möjliggör en utveckling av produkter och tjänster för koncernen som kan medföra ett mer hållbart kunderbjudande. Hållbarhetsprestandan i Swedbanks investeringar och utlåningsportföljen följs upp regelbundet för att säkerställa att koncernens finansiella beslut är i linje med koncernens hållbarhetsprinciper. Swedbank övervakar också den egna påverkan för att kunna mäta och analysera såväl klimatpåverkan som med- arbetarengagemang. Det är avgörande för Swedbank att sträva efter att leverera långsiktigt värde till kunder, aktieägare och samhället i stort. Med fokus på hållbart värdeskapande kan Swedbank, nu och framgent, erbjuda tjänster som stärker kundernas lönsamhet och bidrar till deras lång siktiga stabi- litet. Hållbart före tagande och att främja en hållbar utveckling ska genomsyra verksamheten. Ett kontinuerligt arbete pågår med att säkerställa en säker och stabil infrastruktur och pålitlig digital prestanda för att se till att pro dukter och tjänster är tillgängliga för alla kunder. Samtidigt präglar en god risk han tering verk- samheten vilket förväntas bidra till att informerade och sunda beslut fattas, väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och marknadssituation. Det är viktigt för att upprätthålla förtroendet bland kunder, investerare och tillsynsmyndigheter samt för att fortsätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Ytterligare information om strategi och affärsmodell finns på sidorna 10–23. Swedbanks värdekedja Stödjande funktioner inom den egna verksamheten. Intressenter inom den egna verksamheten är exempelvis medarbetare och styrelse. Kapitalanskaffning och inköp av varor och tjänster. Intressenter uppströms i värde- kedjan är exempelvis investerare och leverantörer. Användningen av finansiella produkter och tjänster: • Finansiering • Spara och Placera • Betalningar och Kort • Handel och Kapitalmarknad Intressenter nedströms i värdekedjan är exempelvis privat- och företags- kunder samt samhälle och omvärld. Nedströms Egen verksamhet Uppströms 76 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 79 ===== Hållbarhetsrelaterade mål Inom Swedbankkoncernen har hållbarhetsrelaterade mål antagits inom flera olika områden. För Swedbank är det av yttersta vikt att beakta olika intressenters intressen vid utvecklingen av mål inom hållbarhetsområdet. Genom fortlöpande dialoger med medarbetare, investerare och kunder erhålls en djupare förståelse för vilka frågor som är betydelsefulla för de olika intressentgrupperna och hur målen därmed bör och kan utformas. En viktig del i Swedbanks arbete för att minska utsläppen av växthusgaser är att minska de indirekta utsläppen. Det finns klimatmål för delar av utlåningsport- följen, egen verksamhet och kapitalförvaltningen. Klimatmålen gäller för alla geo- grafiska områden där Swedbank verkar och avser både privat- och företagskunder. Swedbanks klimatmål utgår från en övergripande målsättning om att nå netto- noll i växthusgasutsläpp senast år 2050 och att anpassa utlånings- och investe- ringsportföljerna till 1,5-gradersmålet. Detta har sedan brutits ned i specifika delmål för olika delar av verksamheten. För egen verksamhet har Swedbank som mål att reducera utsläppen med 60 procent till 2030, jämfört med 2019. Klimatmålen för låneportföljen omfattar totalt sex sektorer med mål fram till 2030, jämfört med basår 2019. Klimatmålen för respektive sektor framgår i punktlistan nedan. Sektorerna motsvarar 79 procent av Swedbanks totala låneportfölj (redovisat värde brutto). • För bolån är målet att reducera den finansierade utsläppsintensiteten (kg CO2e/m2) med 39 procent. • För kommersiella fastigheter är målet att reducera den finansierade utsläpps- intensiteten (kg CO2e/m2) med 43 procent. • För olja och gas (inklusive prospektering, produktion och raffinering) är målet att reducera absoluta finansierade utsläpp (miljoner tCO2e) med 50 procent. • För kraftproduktion är målet att reducera den finansierade utsläpps- intensiteten (tCO2e/MWh) med 59 procent. • För stålproduktion är målet att reducera den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/t stål) med 29 procent. • Swedbank har under 2024 även antagit mål för sjöfart som innebär att sjö- fartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” i 2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) mest ambitiösa reduktions- bana. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med den valda reduktionsbanan. Swedbank Roburs klimatmål för fondförvaltningen är att vara i linje med 1,5-graders målet år 2025 och nettonoll år 2040. Swedbank Robur har antagit delmål inom sin klimatstrategi som omfattar tre områden: • Minskade koldioxidutsläpp, genom att dels halvera Swedbank Roburs utsläpp till 2030, för att säkerställa nettonoll till 2040 och dels öka andelen investe- ringar i företag som har satt mål för att nå nettonoll utsläpp till att vara 60 procent av förvaltat kapital år 2030 och 100 procent år 2040. • Klimatlösningar, genom att öka Swedbank Roburs investeringar i klimatlös- ningar, med inledande fokus på förnybar energi. Andelen av totalt förvaltat kapital som är investerat i förnybar energi ska uppgå till 1,4 procent 2030 och 3,8 procent 2040. • Påverkan, genom att ha dialog med företag inom materiella sektorer som utgör 70 procent av Swedbanks nuvarande utsläpp, och successivt utöka dialogerna till att omfatta fler sektorer över tid. Swedbank har satt en ambitionsnivå för ökning av hållbara finansierings volymer där det också finns en övergripande koppling till respektive bransch och marknad. Till år 2027 är ambitionen att minst tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 samt att andelen ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer) ska uppgå till minst 40 procent i de emissioner där Swedbank är rådgivare. Årets resultat presenteras i tabell Hållbar utlåning respektive ESG-obligationer, Swedbank arrangör. Sammanfattningsvis finns det en övergripande koppling mellan klimatmål och respektive bransch, men ingen specifik eller detaljerad bedömning har ännu gjorts för individuella produkter, tjänster eller marknader i relation till hållbarhets- målen. Ambitionen kring hållbara finansieringsvolymer är också generellt formu- lerad utan specificerade bedömningar. Swedbank har beslutat om mål för ökat medarbetarengagemang, vilket är centralt för både medarbetarnas trivsel och en förbättrad kundupplevelse. Målet inkluderar mätbara indikatorer som engagemangsindex och hållbara medarbetar- index, vilket utvärderar arbetsplatsens attraktivitet och lärande och utveckling samt balans mellan arbete och fritid. Jämställdhet och mångfald är kritiska mål där Swedbank använder nyckeltal för att övervaka löneklyftor och säkerställa jämn könsfördelning bland ledare. Ytterligare information om Swedbank hållbarhetsrelaterade mål finns i Mål, E1-4 samt Mål, S1-5. Målens relation till identifierad väsentlig inverkan, risk eller möjlighet finns på sidorna 82–84. Hållbarhetsrelaterade mål med klimatinriktning Hållbar finansiering Utlåning Kapital- förvaltning Egna verksamheten Ambition att: ● tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 ● andelen ESG-obliga- tioner ska uppgå till minst 40% där Swed- bank är rådgivare Bolån –39% kg CO2e/m2 jämfört med basår 2019 Kommer siella fastigheter –43% kg CO2e/m2 jämfört med basår 2019 Olja och gas –50% tCO2e jämfört med basår 2019 Kraft produktion –59% tCO2e/ MWh jämfört med basår 2019 Stål –29% tCO2e/ t stål jämfört med basår 2019 Sjöfart 0% alignment1 –50% tCO2e per mUSD 60% av andel totalt förvaltat fondkapital har antagit veten skapligt baserade klimat mål –60% tCO2e jämfört med basår 2019 År 2030År 2027 Övergripande målsättning Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från en övergripande målsättning om att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa utlånings- och investeringsportföljerna till 1,5-gradersmålet. 1) Portföljen helt i linje med Internationella sjöfartsorganisationens mest ambitiösa reduktionsbana. 77 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 80 ===== Hållbara produkter och tjänster Swedbanks utgångspunkt är att omställning mot ett hållbart samhälle ska ske i nära samarbete med kunderna. En central aspekt av kunddialogen är därför att förstå kundernas omställningsplaner. Genom kontinuerlig dialog kan Swedbank iden tifiera behov och stödja kunderna i att göra hållbara val genom att erbjuda skräddar sydda tjänster och rådgivning inom hållbarhetsområdet. Utlåning Som nämnts ovan är Swedbanks ambition att minst tredubbla volymen hållbar utlåning till år 2027 jämfört med 2022. Hållbar utlåning utgörs av volymen för Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhetslänkade lån. En fort- satt stark tillväxt de kommande åren är nödvändig för att ambitionsnivån ska nås. Under året har volymen hållbar utlåning ökat till totalt 187 mdkr och hänförs till en ökning på 54 mdkr i Swedbanks register för hållbara tillgångar och en ökning på 21 mdkr för hållbarhetslänkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks hållbara utlåning, 151 mdkr redovisat värde brutto, utgör 8,37 pro- cent av koncernens totala lån till kunder, som vid årets slut uppgick till 1 806 mdkr, redovisat värde brutto. För ytterligare information om Swedbanks lån till kunder, se sidan 255. Att löpande utveckla relevanta produkter och rådgivnings- tjänster för att stötta kunderna i deras hållbarhets omställning är viktigt för fort- satt ökning av Swedbanks hållbara finansiering. För att stödja en hållbar omställning har Swedbank utvecklat ett diversifierat utbud av hållbara finansieringsprodukter och tjänster. För privatkunder erbjuder Swedbank till exempel lån för finansiering av solpanels installation och energi- effektiviserande åtgärder. Därtill kan de som bor en fastighet med en högre energi- klass erbjudas bolån till en lägre ränta. Swedbank har också tagit fram billån/bil- leasing med specifika miljökriterier. För företagskunder har Swedbank under de senaste åren löpande utvecklat nya finansieringslösningar för att stödja en hållbar omställning. Exempel på produkter är ESG-relaterade obliga tioner (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer), gröna lån, gröna aktier, hållbar- hetslänkade lån till företag och hållbarhetsrelaterad råd givning. Hållbar utlåning, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften1 Mdkr 0 50 100 150 200 202720262025202420232022 +3 ggr 1) Hållbar utlåning utgörs av Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhets- länkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks ambition är att minst tredubbla volymen till år 2027, jämfört med 2022. Taxonomiförenliga tillgångar Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning, ett klassificeringssystem som definierar kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Swedbanks taxonomiförenliga tillgångar består främst av energieffektiva fastigheter inom Swedbanks bolåneportfölj samt miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter hos företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapporte- ring inom Swedbanks företagsutlåning. För ytterligare information och rapporte- ring enligt taxonomiregelverket, se sidorna 98–99 samt 144–226. Följande tabell presenterar taxonomiförenliga tillgångar per koncernens fyra affärsområden indelat på utlåning till företag som rapporterar taxonomiförenlighet (NFRD/CSRD-företag) samt till hushåll, främst lån med säkerheter i bostads fastig heter. Taxonomi- förenlighet presen teras baserat på både omsättning och kapitalutgifter. 2024 2023 per rörelsesegment per rörelsesegment Taxonomiförenliga tillgångar, mkr¹ Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Tillgångar i NFRD/CSRD företag² 6 069 0 1 907 3 891 2 213 10 2 203 Lån med säkerheter i bostadsfastigheter 58 221 39 568 11 825 68 6 759 23 257 14 310 6 120 338 2 489 Omsättningsbaserade 64 290 39 569 13 732 3 959 6 759 25 470 14 310 6 130 2 541 2 489 Tillgångar i NFRD/CSRD företag² 10 285 0 4 845 5 158 3 248 38 3 210 Lån med säkerheter i bostadsfastigheter 58 221 39 568 11 825 68 6 759 23 257 14 310 6 120 338 2 489 Kapital utgiftsbaserade 68 504 39 568 16 670 5 226 6 759 26 505 14 310 6 158 3 548 2 489 1) Från 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking som ett eget rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidigare inom Svensk bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder, som hanteras av egen rådgivare till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har räknats om. 2) Beloppet i kolumnen ’Totalt’ inkluderar även gruppfunktioner som inte visas i tabellen, med 271 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 282 mkr avseende kapitalutgifts- baserade tillgångar. Register för hållbara tillgångar Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustain- able Funding Framework, gör det möjligt för koncernen att ställa ut gröna och sociala obligationer. Inom ramverket finns gröna och sociala kategorier som tydlig gör vilka hållbarhets kriterier som behöver vara uppfyllda för att lånet ska kunna inkluderas i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Inom de gröna kategorierna finansieras tillgångar/projekt, såsom förnybar energiproduktion, energieffektiva byggnader och hållbar hantering av ekosystem. Inom de sociala kategorierna finansieras tillgångar/projekt som ska bidra till att lösa eller mildra ett specifikt samhällsproblem och/eller försöka att uppnå positiv social nytta för en målgrupp. Exempel på kategorier är socioekonomisk utveckling och självbestämmande samt jobbskapande. Varje år publiceras en effektrapportering av registret för hållbara tillgångar i rapporten Swedbank Sustainable Bond Impact Report. I den redogörs för volym och förväntad påverkan baserat på de lån som är inkluderade i registret. Registret för hållbara tillgångar består främst av energieffektiva fastigheter, förnybar energi, hållbara transporter, och finansiering av små och medelstora företag i områden med socioekonomiska utmaningar. Registret ökade med 54 mil jarder kronor till totalt 128 mdkr (74) under året. Ökningen har främst skett i kategorin gröna byggnader, både via bolån till privatpersoner och lån till kom- mersiella fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Swedbank har under året fortsatt att aktivt stötta sina kunder inom fastighetssektorn med rådgivning och anpassade produkter kopplade till energieffektivitet. Partnerskap har vidare- utvecklats inom energirådgivning via Hemma för privatkunder i Sverige och via Ramboll för svenska företagskunder i fastighetssektorn. Tillväxten i registret för hållbara tillgångar beror också till viss del på tillgång till bättre data, såsom energi deklarationer, som möjliggör identifiering av finansiering av byggnader i linje med kriterierna i Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering. Även inom kategorin förnybar energi har en markant ökning skett, då Swedbank fortsatt stödja utbyggnaden av förnybar energi och energiomställningen inom de baltiska hemmamarknaderna. Vid årets slut innehöll registret motsvarande 119 mdkr inom gröna kategorier och 9 mdkr inom sociala kategorier. 78 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 81 ===== Hållbarhetslänkade lån Hållbarhetslänkade lån erbjuds till större företag och institutioner som vill förbättra sitt hållbarhetsarbete. Räntan på lånet kopplas till hur väl företaget pre sterar i förhållande till uppsatta mätetal för företagets hållbarhetsarbete. Hållbar hetslänkade lån avser lån som kan användas för generella företagsända- mål snarare än för ett specifikt syfte. Lånen följs upp genom återkommande prestations rapportering under lånets löptid. Lån som uppfyller EU- taxonomins krav inkluderas även i Swedbanks rapportering enligt EU-taxonomin. Under 2024 ökade volymen hållbarhetslänkade lån med 55 procent, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Hållbarhetslänkad finansiering har primärt ökat inom segmentet industri och sekundärt hos fastighetssegmentet. De vanli- gaste förekommande mätetalen inom samtliga segment är Scope 1 och Scope 2 utsläpp mätt i såväl absoluta tal som i intensitetsmått. I takt med att kvaliteten på data för Scope 3 utsläpp har ökat hos kund erna har även dessa utsläpp blivit en alltmer vanligt förekommande KPI i den hållbarhetslänkade finansieringen. 2024 20231 per affärsområde per affärsområde Hållbar utlåning, mkr Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Gröna byggnader 99 138 23 609 21 035 49 970 4 524 56 813 17 921 2 872 33 067 2 953 Förnybar energi 7 462 6 879 583 2 354 1 666 689 Hållbar förvaltning av naturresurser 1 223 1 209 14 1 122 1 122 Förebyggande och begränsning av föroreningar 2 061 2 061 1 950 1 950 Hållbara transporter 9 019 87 2 630 6 303 5 377 420 4 957 Hållbar hantering av vatten och avloppsvatten 24 24 36 36 Energieffektivisering 417 417 38 38 Register för hållbara tillgångar – gröna kategorier 119 345 23 696 33 838 57 288 4 524 67 690 18 341 7 610 38 787 2 953 Socioekonomisk utveckling och självbestämmande 3 966 1 581 2 385 2 462 1 494 968 Skapande av sysselsättning 4 667 4 667 3 572 3 572 Bostäder till överkomliga priser 181 181 184 184 Register för hållbara tillgångar – sociala kategorier 8 813 6 247 2 566 6 218 5 065 1 152 Register för hållbara tillgångar 128 158 23 696 40 085 59 854 4 524 73 908 18 341 12 675 39 939 2 953 Hållbarhetslänkade lån 23 043 1 952 21 091 10 185 1 711 8 474 Hållbar utlåning 151 201 23 696 42 037 80 944 4 524 84 093 18 341 14 386 48 413 2 953 Hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 36 271 360 35 911 28 012 307 27 705 Hållbar utlåning samt håll bar hets- länkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 187 472 23 696 42 397 116 855 4 524 112 105 18 341 14 693 76 118 2 953 1) Från 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking som ett eget rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidigare inom Svensk bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder, som hanteras av egen rådgivare till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har räknats om. Siffrorna från 2023 har justerats på grund av att fel aktig heter identifierats avseende tillgångar inom sociala kategorier inom baltisk bankverksamhet. Gröna och sociala obligationer Swedbank har emitterat gröna och sociala obligationer i enlighet med koncer- nens ramverk, Swedbank Sustain able Funding Framework. Swedbank har totalt 76,55 mdkr utestående volym i gröna och sociala obligationer. Gröna obligationer Under 2024 har Swedbank emitterat fem gröna obligationer i valutorna EUR och SEK, till ett motsvarande värde av 27,36 mdkr. Emissionslikvid från obligationerna allokeras till tillgångar inom de gröna kategorierna inom Swedbanks register för hållbara tillgångar. Sociala obligationer År 2023 emitterade Swedbank, som första nordiska bank, en social obligation, en viktig milstolpe inom den nordiska banksektorn. Emissionslikvid från obliga- tionen allokeras till de sociala kategorierna inom Swedbanks ramverk för hållbara tillgångar exempelvis genom utlåning till små och medelstora företag i områden med socioekonomiska utmaningar eller som ägs av kvinnor. Gröna och sociala obligationer, Swedbank emittent, mkr 2024 2023 2022 Gröna obligationer 70 808 40 982 27 872 Sociala obligationer 5 743 5 555 Totalt 76 551 46 537 27 872 Hållbarhetsanalys i kreditgivningen Swedbank tar hänsyn till hållbarhetsrisker vid kreditgivning. Vid företagsutlåning utför Swedbank en grundläggande bedömning av hållbarhetsrelaterade faktorer beroende på verksamhetstyp och dess komplexitet. En hållbarhetsanalys genomförs för kunder med en årlig omsättning > 500 mkr (>50mEUR i de baltiska länderna) och/eller tillgångar >1000 mkr (>100mEUR i de baltiska länderna), där Swedbanks kreditexponering är ≥ 8mkr (≥0,8mEUR i de baltiska länderna) samt för alla andra företagskunder, om de har en individuell kreditexponering eller gräns på ≥ 8 mkr (≥0,8mEUR i de baltiska länderna). Som stöd i hållbarhetsanalysen finns ett nytt digitaliserat hållbarhetsverktyg, som har implementerats för alla Swedbanks affärsområden. Analysen tar hänsyn till branschspecifika risker från tre perspektiv: miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning. Detta gör det möjligt att på ett automatiserat sätt identifiera de mest väsentliga hållbarhetsriskerna inom en specifik sektor, vilket i sin tur ligger till grund för kundspecifik analys och dialog. Utfallet av analysen är bland annat en hållbarhetspoäng både för bransch och för kund. Denna poäng möjliggör för Swedbank att hantera hållbarhetsrisken både på kund- och portföljnivå. Beroende på poäng delas kunderna in i grupper med låg, medel och hög hållbarhetsrisk. Om en låneansökan bedöms ha hög håll- barhetsrisk eskaleras den till koncernens riskfunktion för vidare diskussion och vägledning som komplement till kreditbeslutet. Som ytterligare stöd till hållbarhetsanalysen finns internt framtagna sektorrikt- linjer och ställningstaganden som ger inblick i olika branschers hållbarhetsfrågor och ger vägledning kring vilka frågor som bör ställas och vilka områden som är särskilt viktiga för den specifika branschen. 79 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 82 ===== Sparande och placeringar Ansvarsfulla och hållbara investeringar har kommit att bli en viktig faktor för att generera långsiktig avkastning och koncernen har en lång tradition av att sprida kunskap om pengar och spar ande. Det innebär att Swedbank genom löpande och individuellt anpassad rådgivning kan bidra till att öka den ekonomiska kunskapen i samhället, lyfta vikten av sparbuffertar och försäkringar för oväntade utgifter och händelser samt sparande för framtiden. Kapitalförvaltning Hållbarhet är en integrerad del inom kapitalförvaltningen. Swedbank ser en ökad efterfrågan på sparprodukter med hållbarhetsfokus. Samtidigt har europeisk lag- stiftning skärpts och förtydligats, både för hållbarhet i finansiella produkter och för den information som ges till kunder, exempelvis genom förordningen om håll- barhetsrelaterade upplysningar (SFDR) och EU- taxonomin, en utveckling som Swedbank i grunden är positiv till. Med rapporteringen av hållbarhetsrelaterade upplysningar och förenligheten med EU-taxonomin hos det förvaltade kapitalet blir det enklare för kunderna att göra medvetna och hållbara val. Inom kapitalför- valtningen förvaltar Swedbank kapital främst via dotterföretaget Swedbank Robur. Swedbank Robur förvaltar kapital för kunder i fonder och i diskretionära mandat. Mätt i volym förvaltat kapital är Swedbank Robur den största aktören på fondmarknaderna i Sverige och de baltiska länderna. Vid årets utgång uppgick marknadsandelen i Sverige till 22 procent. I Estland, Lettland och Litauen var marknadsandelen 40, 39 respektive 37 procent. Swedbank Roburs strategi för att nå hållbart värdeskapande inom förvaltat kapital är att erbjuda enkla, hållbara och innovativa produkter. I enlighet med SFDR förvaltar Swedbank Robur fem artikel 9-fonder vars mål är att investera i hållbara tillgångar. Majoriteten av det förvaltade fondkapitalet är artikel 8 fonder vilka investerar i bolag som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper. De flesta diskretionära mandat som förvaltas för kunders räkning klassas som artikel 8. Taxonomiförenliga förvaltade tillgångar, mdkr 2024 2023 Omsättningsbaserade 33 20 Kapitalutgiftsbaserade 52 31 Förvaltat kapital, inklusive livförsäkring, mdkr 2024 2023 Artikel 9-fonder 12 2 Artikel 8-fonder 1 831 1 512 Artikel 6-fonder 110 101 Totalt förvaltat fondkapital 1 953 1 614 Förvaltat kapital diskretionärt och slutna fonder 481 428 Totalt förvaltat kapital 2 433 2 042 Försäkring Inom försäkring erbjuder Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring pensions-, kapital och person-/riskförsäkringar för privat- och företagskunder. Swedbank Försäkrings Hållbarhetspolicy utgör grunden för hållbarhetsarbetet och omfattar alla investeringar inom traditionell försäkring, fond- och depåför- säkring. Alla teckningsbara fondförsäkringar som erbjuds av Swedbank Försäk- ring är klassificerade som artikel 8 enligt SFDR. Traditionell försäkring är inte klassificerad eftersom den inte är öppen för nyteckning. Depåförsäkring är inte klassificerad, då det finns ett stort utbud av möjliga investeringsalternativ i finan- siella instrument som inte omfattas av SFDR. Taxonomi förenliga förvaltade till- gångar under förvaltning i livsäkring är 4 665 mkr avseende omsättningsbaserad och 6 097 mkr avseende kapitalutgiftsbaserad per 31 december 2024. I de baltiska länderna finns Swedbank skadeförsäkring och Swedbank liv- försäkring, som är helägda dotterföretag till Swedbank Estonia. De har filialer i Lettland och Litauen. Skadeförsäkring erbjuder egendoms-, motor-, rese- och betalskydds försäkringar, medan livförsäkring erbjuder livförsäkringar och inves- teringsprodukter. Från 2023 är dessa produkter klassificerade som artikel 8 enligt SFDR, med stärkt hållbarhetsmonitorering och interna kontroller för ökad trans- parens och hållbarhet i investeringsbeslut. Affärsetiska ställningstaganden För Swedbank är det en självklarhet att bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagar och etiska standarder. Som en del av koncernens åtagande tas aktivt avstånd från verksamheter och företag som är förbjudna på vissa mark- nader och Swedbank har antagit två koncernövergripande ställningstaganden avseende klimat förändringar och natur samt vapen och försvar. Swedbank tillhandahåller endast finansiering- och investeringstjänster till för- svarsmaterielsektorn när de är i linje med nationella bestämmelser och sank- tioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, EU eller USA. Swedbank tillhandahåller inte finansiering- och investeringstjänster till företag som producerar, underhåller eller handlar med kontroversiella vapen, kärnvapen eller har materiella kopplingar till dessa typer av vapen. Ställningstagandet omfattar finansiering, investeringar när Swedbank tar investeringsbeslut för finansiella produkter samt kapital- marknadstjänster när Swedbank exempelvis arrangerar obligationer eller kommersiella värdepapper. Swedbank ska inte tillhandahålla ny finansiering eller erbjuda kapitalmarknads- finansiering till företag som utvinner olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan godkännas för omställningsföretag inom termisk torv om sär- skilda kriterier uppfylls. Undantag kan även godkännas vid extraordinära omständigheter för företag inom restriktionerna men att företag förväntas upp- rätta en omställningsplan i linje med Parisavtalet. Swedbank har även restrik- tioner om att inte direktfinansiera kraftproduktion från kol eller torv, eller företag vars intäkter överstiger fem procent från dessa aktiviteter. Swedbank direkt- finansierar heller inte nya olja- eller gaskraftverk, nya oljetankers, eller nya råolje raffinaderier. För Swedbanks investeringar, det vill säga när Swedbank tar investerings- beslut för finansiella produkter, exkluderas företag med mer än 5 procent av intäkterna från utvinning eller kraftproduktion från olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan godkännas för omställningsföretag inom olja, gas eller termisk torv om särskilda kriterier uppfylls. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part eller investeringsbeslut baserat på ett dis kretionärt mandat omfattas inte. Betalningar och kort Swedbank erbjuder en rad olika kort- och betalningstjänster inom samtliga hemma marknader. Med fokus på kundnöjdhet och säkerhet tillhandahåller Swedbank betalningstjänster som möjliggör effektiva och säkra transaktioner för att förenkla kundernas dagliga ekonomiska aktiviteter. För att förhindra att Swedbanks betalningssystem används som verktyg för kriminell verksamhet finns ett tydligt internt regelverk, processer, samarbeten och supportfunktioner. Handel och kapitalmarknad Inom affärsområdet Företag och Institutioner agerar Swedbank som arrangör av ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obliga- tioner) för företagskunder samt institutionella kunder. Swedbanks ambition är att andelen ESG-obligationer ska uppgå till minst 40 procent där Swedbank är råd givare år 2027. Tabellen nedan redovisar antal transaktioner samt motsva- rande volymer av ESG-obligationer som Swedbank arrangerat under de senaste åren. Under 2024 uppgick andelen ESG-obligationer till 36 procent i de trans- aktioner där Swedbank agerat som arrangör. ESG-obligationer1, Swedbank arrangör 2024 2023 2022 Transaktioner där Swedbank agerat som arrangör under året (antal) 117 73 70 Total volym där Swedbank agerat som arrangör under året (mdkr) 61 32 34 Andel i relation till total volym där Swed- bank agerat som arrangör under året (%) 36 32 21 Total volym där Swedbank agerat som arrangör från start (mdkr) 267 206 175 1) ESG-obligationer (gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer). Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2 Swedbanks intressenter Swedbank för en kontinuerlig dialog med olika intressenter och har grupperat dessa i fyra huvudsakliga intressentgrupper: • Kunder • Medarbetare • Ägare och investerare • Samhälle och omvärld Andra intressentgrupper är till exempel myndigheter, kommuner och regioner, reg lerare, pensionsförvaltare, kapitalförvaltare, analytiker, journalister, fackför- bund, studenter, stiftelser, ideella organisationer, intresseorganisationer, bransch- organisationer, föreningar, skolor och universitet, leverantörer, dotterföretag, spar bankerna, konkurrenter, ratinginstitut och index samt revisorer. 80 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 83 ===== Kunddialoger Kunddialoger utförs främst via möten i Swedbanks digitala kanaler samt på bankkontor och vid olika kundevent. Swedbank medverkar på seminarier med olika hållbarhetsrelaterade teman. Swedbank kommunicerar även med kunder både direkt och genom media och lyfter fram hållbarhet i sin marknadsföring. Återkoppling från kunderna integreras löpande i Swedbanks processer, förbätt- ringsarbete och utveckling genom exempelvis kundundersökningar, både för privat- och företagskunder. Via koncernens process i fem steg för kundklagomål finns även möjlighet för kunder att ta kontakt i enskilda ärenden. Medarbetaren som tar emot kundklagomålet ansvarar för att ärendet hanteras internt i Swed- bank samt återkopplar till kunden. Swedbank har även särskilt utsedda kundom- budsmän. Syftet med dialogerna är att bidra till hög kundnöjdhet och långsiktig konkurrenskraft. Medarbetardialoger Medarbetardialoger visar att en god arbetsmiljö, balans mellan privat- och arbets- liv samt möjlighet till kompetensutveckling är viktigt för medarbetares prestation, engagemang och välbefinnande. För att mäta och följa upp hur medarbetare upp- lever sin arbets situation genomförs kontinuerligt digitala medarbetarundersök- ningar. Undersökningarna möjliggör att inverkningar, risker och möjligheter iden- tifieras för eventuella åtgärder. Syftet med undersökningarna är att förstå hur medarbetarna mår och ta reda på hur väl de uppfattar, förstår och agerar i förhål- lande till koncernens strategiskt viktiga områden samt till att spåra och driva för- ändrat beteende i det vardagliga arbetet. Swedbank vill genom undersökningarna även uppmuntra till en kontinuerlig dialog och öppen feedbackkultur i alla enhe- ter. Resultaten av undersökningarna och medarbetarnas åsikter diskuteras och följs upp inom respektive enhet. Dialogen med sin närmaste chef genom utveck- lingssamtal är ytter ligare ett sätt att tillvarata medarbetarnas intressen. Group HR & Facility Management ansvarar för att föra resultaten och synpunkter vidare till koncernledningen för strategi och för bättringsarbete. Swedbanks medarbe- tare representeras även av två arbets tagar representanter med suppleanter i sty- relsen, i enlighet med särskild överens kommelse med Finansförbundet respek- tive Akademikerföreningen. Dessa representanter är delaktiga i styrelsens arbete med strategi och affärs modell. Det koncerngemensamma europeiska företags- rådet EWC är ytterligare ett forum för dialog med arbetstagarrepresenttion och samverkan. Dialog med ägare, investerare och analytiker Swedbank för en kontinuerlig dialog med analytiker, befintliga och potentiella ägare och investerare. Återkoppling från dessa intressenter är viktig för att utveckla verksamheten. Denna intressentgrupp följer noga Swedbanks verk- samhet genom kvartalsrapporter, års- och hållbarhetsredovisning, virtuella och fysiska möten, telefonkonferenser, Swedbanks webbplats och pressmeddelanden. En god lönsamhet och avkastning för Swedbanks ägare bidrar till samhälls nytta genom investeringar och satsningar på olika former av samhällsengagemang. Ytterligare information om ägare och aktiens utveckling finns på sidorna 36–37. Dialog med samhälle och omvärld Swedbank interagerar med samhälle och omvärld och samarbetar kontinuerligt med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare inom aktuella hållbarhetsfrågor. Dialoger förs både direkt med myndigheterna och gemensamt med andra banker i olika branschorganisationer. Swedbank är till exempel medlem i Svenska Bank- föreningens hållbarhetsråd och hållbarhetskommitté, European Savings and Retail Banking Group (ESBG) Sustainable Finance Committee och Corporate Social Responsibility Committee, European Banking Federation (EBF), European Energy Efficiency Financing Coalition, ESG Financial Markets Task Force samt Institute of International Finance Sustainable Finance Policy Expert Group. De flesta myndighetsdialogerna förs med relevanta myndigheter i Sverige, som Finansdepartmenetet och Finansinspektionen, men också med institutioner i EU så som Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och Europeiska bankmyndigheten. Syftet med dessa samarbeten är att bidra med kompetens vid utformningen av policy förslag med målet att påverka regelverken till att bli effek- tiva och ge banker goda förutsättningar att bidra till ett mer hållbart samhälle. Resultatet av dialogerna beaktas vid implementeringen av regelverk och säker- ställandet av efterlevnad, vilket i sin tur stärker Swedbanks förtroende inom hållbar hetsområdet. Swedbank bevakar löpande medierapportering som rör hållbarhet med bäring på koncernens verksamhet på alla hemmamarknader, vilket beaktas i förbätt- ringsarbetet. För att stötta samhällsutvecklingen är Swedbank även involverad i olika hållbarhetsinitiativ, ytterligare information finns på sidorna 23–25. Intressentdialog i dubbla väsentlighetsbedömningen I Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under 2024 användes underlag från intressentdialogen som genomfördes 2023 där intres- sentgrupper som investerare, kunder, leverantörsrepresentanter, medarbetare, facklig arbetstagarrepresentant, akademi samt ideella organisationer deltog i form av enkäter och intervjuer. Intressentdialogen byggdes vidare under 2024 med ett antal workshops med intressenter inom Swedbank. Intressentdialogen inkluderade inte berörda samhällen. Intressenternas synpunkter och återkopp- ling vägdes in i bedömningen. Såväl privat- som företagskunderna lyfte klimat- omställningen som en viktig fråga för Swedbank samt dess utbud av hållbara produkter och tjänster. Medarbetarna lyfte samhällsengagemang och vikten av att vara en attraktiv arbetsgivare. Swedbanks affärsmodell och strategi underbyggs bland annat av extern och intern analys. Den externa analysen omfattar flera aspekter och intressenter, såsom marknadsutveckling, regulatoriska förändringar, kundinsikter och behov samt olika typer av trender, identifierade möjligheter och hot påverkar vilka strate- giska val Swedbank fattar. Den interna analysen syftar till att identifiera Swed- banks styrkor och svagheter, bland annat kopplat till nuvarande position och de resurser och kompetens som koncernen besitter. Swedbank bedömer att hållbarhetsfaktorer blir en allt viktigare komponent i intressentdialogen. Koncernens ökade fokus på hållbarhet och konkreta åtgär- der kan bidra till en stärkt relation till intressenterna, där ett nära samarbete för att nå gemensamma hållbarhetsrelaterade mål är centralt. Affärsstrategin ses över årligen i syfte att tillvarata intressenters synpunkter samt adressera föränd- rade faktorer, externa eller interna, som kan påverka Swedbanks strategiska val. Som del av den årliga strategiöversynen utförde Swedbank under året en djup- gående översyn av koncernens strategiska val kopplat till hållbarhet. Över synen resulterade i en förstärkt riktning kopplat till strategiska vägval inom klimatområ- det. Utfallet väntas framgent bidra till en tydligare och starkare operationalisering inom området, främst kopplat till klimat och ambitionen att finansiera energi- omställningen i fastighetssektorn. Intressenters intressen och synpunkter, S1 SBM-2 Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande del av Swedbanks verk- samhet, strategi och affärsmodell. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut och i förhållandet med den egna arbetskraften. Koncernen har åtagit sig att agera i enlighet med inter- nationellt erkända mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: • Universal Declaration of Human Rights • Charter of Fundamental Rights of the European Union • European Convention on Human Rights • International Labour Organization’s Declaration on Fundamental Principles (ILO) • Rights at Work • United Nations Convention on the Rights of the Child • UN Guiding Principles on Business and Human Rights Åtagandet gäller för samtliga marknader där Swedbank är verksam och för alla Swedbanks affärsrelationer. Koncernen ska i synnerhet främja och respektera mänskliga rättig heter i den egna verksamheten samt genom att bidra till utveck- lingen av en sund och hållbar finans marknad och en tillgänglig och tillförlitlig finansiell infrastruktur. Swedbank stödjer mångfald, rättvisa och inkludering och har antagit en Policy för mångfald, rättvisa och inkludering. Alla medarbetare ska ha samma möjlig- heter när de arbetar för Swedbank och ha lika tillgång till utvecklings- och karriär- möjligheter. Nolltolerans råder för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Genom kontinuerlig dialog och utvärdering följer Swedbank upp arbetet. Intressenters intressen och synpunkter, S4 SBM-2 Respekt för mänskliga rättigheter är central i Swedbanks verksamhet, strategi och affärsmodell. Uppförandekoden tydliggör åtagandet avseende dataskydd, vilket omfattar den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter. Swed- bank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättigheter genom att följa dataskyddsförordningens krav på information, öppenhet och individens rättig heter till sina personuppgifter. På så sätt ser koncernen till att både juridiska skyldigheter och kunders grund läggande mänskliga rättighet till dataskydd upp- rätthålls. Det är viktigt att koncernens kunder känner sig trygga med hur deras personuppgifter används och skyddas. Svensk lag om banksekretess skyddar även kundernas uppgifter och integritet. 81 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 84 ===== Väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, SBM-3 Swedbanks väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats inom årets väsentlighetsbedömning, presenteras nedan. Här återfinns information om varje hållbarhetsämne och dess underämnen, inklusive orsaken till varför ämnet har bedömts som väsentligt samt relaterade upplysningskrav som tillämpas i rapporten. Därtill ges information om var i värdekedjan, både uppströms och ned- ströms, väsentlig inverkan, risk eller möjlighet är koncentrerad. Nedströmsaktivi- teter inkluderar exempelvis utlåning och kapitalförvaltning, medan den egna verk- samheten syftar på Swedbanks direkta verksamhet, såsom stödjande aktiviteter utförda av koncernens funktioner. Uppströms avser exempelvis koncernens inköp. Tids horisonten inom vilken identifierad inverkan, risk och möjlighet för- väntas ha effekt specifi ceras också. Dessutom finns information om huruvida Swedbank har fastställt mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsent- liga hållbarhetsämnen för att bedöma framstegen, samt en kortfattad redo- görelse av varje betydande inverkan, risk eller möjlighet. Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Värdekedjan Tidshorisont Mål1 Beskrivning Miljöinformation E1 Klimatförändringar Upplysningskrav E1-1 – E-4, E1-6 Anpassning till klimatförändringar Negativ inverkan, potentiell Nedströms Lång sikt Utlåning till verksamheter som inte är anpassade till ett förändrat klimat kan indirekt hämma samhällets motståndskraft mot klimat- förändringar. Det kan medföra ökade klimatrelaterade skador för människor och samhälle. Möjlighet Nedströms Lång sikt Ökad utveckling av och efterfrågan på gröna finansierings produkter kan skapa nya intäkter. Begränsning av klimatförändringar Positiv inverkan, potentiell Nedströms Lång sikt Genom att låna ut till eller investera i företag inom exempelvis för- nybar energi eller elektrifiering i samhället kan Swedbank bidra positivt till att motverka klimatförändringar. Negativ inverkan, faktisk Uppströms, Nedströms och Egen verksamhet Lång sikt Genom att låna ut till eller investera i, samt inköp från, verksamheter med höga utsläpp bidrar till ökade växthusgasutsläpp vilket kan med- föra ökad klimatrelaterad skada för människor och samhälle. Risk Nedströms Lång sikt Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen. Om inte Swedbank kan möta efterfrågan på finansieringsprodukter för omställning kan det i förlängningen medföra en finansiell risk. Möjlighet Nedströms Medel till lång sikt Klimatrelaterad rådgivning samt ökad efterfrågan på gröna finansieringsprodukter kan skapa nya intäkter. Energi Negativ inverkan, faktisk Nedströms Genom att låna ut till industrier med hög energianvändning från fossila bränslen bidrar Swedbank indirekt till ohållbar energi- användning i samhället. Risk Nedströms Medel till lång sikt Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen och öka energi- effektiviteten i samhället. Möjlighet Nedströms Medel till lång sikt Utlåning till företag som möjliggör energiomställningen, samt specifika låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån, kan möta en ökad efterfrågan och kan skapa nya intäkter. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM-1 och Mål, E1-4. 82 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 85 ===== Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Värdekedjan Tidshorisont Mål1 Beskrivning Samhällsansvarsinformation S1 Egen arbetskraft Upplysningskrav: S1-1 – S1-6, S1-8 – S1-10, S1-13 – S1-16 Arbetsvillkor Positiv inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Som arbetsgivare kan Swedbank erbjuda goda arbetsvillkor, utveck- lings möjligheter och en attraktiv arbetsplats med en inkluderande och ansvarstagande kultur kan det inverka positivt på medarbetarna. Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Som arbetsgivare kan Swedbank inverka negativt på medarbetarna. Stress och olämpliga arbetstider är två faktorer som kan bidra till ogynnsamma arbetsvillkor. Om verksamheten orsakar ohälsa, erbjuder otillräckliga löner eller saknar föreningsfrihet kan det inverka negativt. Möjlighet Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank har konkurrenskraftiga arbetsvillkor kan Swedbank anställa och behålla engagerade och motiverade medarbetare vilket kan bidra till ett positivt resultat. Ett starkt hållbarhetsåtagande och ett värderingsstyrt arbetssätt kan attrahera talanger. Risk Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank har mindre konkurrenskraftiga arbetsvillkor jämfört med övriga marknaden kan det innebära en finansiell risk i form av exempelvis ökade rekryteringskostnader då möjligheten att behålla engagerade medarbetare minskar. Likabehandling och lika möjligheter för alla Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank brister i jämställdhet och lika möjligheter för alla kan det inverka negativt på arbetstagares välbefinnande och motivation. Möjlighet Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank integrerar likabehandling och lika möjligheter för alla genom jämn könsfördelning i ledningen, minskade löneskillnader, satsningar på utbildning och kompetensutveckling samt förebyg- gande av trakasserier kan det leda till affärsmöjligheter för Swedbank genom engagerade och motiverade arbetstagare vilket i längden kan bidra till ett positivt resultat. Risk Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank brister i att upprätthålla jämställdhetsarbetet kan det innebära en finansiell risk i form av ökade kostnader för rekrytering om det uppstår svårigheter att attrahera och behålla medarbetare. Vidare kan det innebära bötesbelopp eller andra rättsliga åtgärder för brott mot gällande regleringar om lika lön för lika arbete. Andra arbetsrela- terade rättigheter Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank brister i hanteringen av arbetstagares information och data kan det få en negativ inverkan på dess integritet. 1) Ytterligare information om målen finns i Mål, S1-5. S4 Konsumenter och slutanvändare Upplysningskrav: S4-1 – S4-5 Informationsrelate- rade inverkningar för konsumenter och/eller slut- användare Negativ inverkan, potentiell Nedströms Egen verksamhet Kort sikt Swedbank hanterar stora mängder känslig data och kund information, och ett enskilt dataintrång kan medföra negativa effekter på sam- hället samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet. Risk Egen verksamhet och Nedströms Kort sikt Om Swedbank har brister i hantering av kundinformation, relaterade incidenter och IT-processer medför det en finansiell risk. 83 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 86 ===== Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Värdekedjan Tidshorisont Mål1 Beskrivning Bolagsstyrningsinformation G1 Ansvarsfullt företagande Upplysningskrav: G1-1 – G1-4, G1-6 Företagskultur Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort till lång sikt Om Swedbank skulle ha en bristfällig företagskultur och brist på ansvarsfullt bolagsstyrning samt transparens skulle det kunna inverka medarbetare och samhälle negativt. Risk Egen verksamhet Kort till lång sikt Om Swedbank underlåter att upprätta tillräckliga kontroller kan det förekomma risk att inte uppfylla kraven i interna och externa regelverk som gäller för koncernens tillståndspliktiga och licensierade verk- samhet. En potentiell bristfällig företagskultur kan innebära risker som påverkar varumärket eller sanktioner och därigenom negativ finansiell risk. Skydd för visselblåsare Negativ inverkan, potentiell Uppströms, Nedströms, Egen verksamhet Kort till medellång sikt Om Swedbank inte hanterar visselblåsarincidenter korrekt, och de avslöjar konfidentiell information, kan det inverka på såväl Swed- banks som visselblåsarens rykte, förtroendet för koncernen, och vissel blåsarens och den utpekades rättigheter och välbefinnande. Förvaltning av för bindelser med leve rantörer, inbegripet betalnings rutiner Negativ inverkan, potentiell Uppströms Kort till medellång sikt Om relationer med leverantörer inte hanteras korrekt kan det leda till avbrott i leveranser av tjänster vilket kan inverka negativt på samhälls- kritiska funktioner. Om Swedbank skulle ha bristfällig hantering av leverantörer genom försenade betalningar kan det orsaka skada för leverantörer, särskilt små företag som är beroende av Swedbank. Risk Uppströms Kort till medellång sikt Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras på ett lämpligt sätt kan det påverka Swedbanks rykte hos befintliga och nya affärsrelationer vilket skulle kunna utgöra en finansiell risk. Korruption och mutor Negativ inverkan, potentiell Egen verksamhet Kort sikt Som en betydande aktör inom finanssektorn kan Swedbank utsättas för korruption och mutor, särskilt kundmötande personal och personal som hanterar inköp. Korruption och mutor är olagligt och har en negativ inverkan på samhället. Risk Egen verksamhet Kort sikt Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning och kontroll för att för- hindra incidenter med korruption och mutor kan det medföra regel- verkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka koncernens tillståndspliktiga och licensierade verksamhet och i sin tur Swed- banks trovärdighet och varumärke samt leda till straffrättsliga åtgärder vilket kan leda till en finansiell risk. Motverka finansiell brottslighet Enhetsspecifik upplysning Finansiell brottslighet Negativ inverkan, potentiell Nedströms, Egen verksamhet Kort sikt Finansiell brottslighet är ett omfattande samhällsproblem. Swedbank som finansiell aktör kan potentiellt inverka negativt via sin verksam- het på medarbetare, berörda intressenter och aktieägare. Om Swed- bank skulle ha bristande processer och kontroller för att motverka penningtvätt, terroristfinansiering och bedrägerier kan det innebära negativ inverkan på samhället. Finansiell brottslighet kan utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten, och orsaka spridning till andra systemviktiga samhällsinstitutioner. Risk Nedströms, Egen verksamhet Kort sikt Om Swedbank som finansiell aktör skulle ha brister i hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan det skada kund- ernas förtroende och påverka deras uppfattning om koncernen negativt. Brister i hanteringen kan medföra finansiell risk genom minskat förtroende, böter och sanktioner. 84 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 87 ===== Swedbanks koncernövergripande strategiarbete inkluderar resultaten av väsentlig- hetsbedömningen för att identifiera och bedöma de områden som inte omfattas av den nuvarande strategin i syfte att stärka den. En formaliserad process för att utvärdera de nuvarande eller framtida effekterna som väsentliga inverkningar, risker och möjligheter har på strategi, affärsmodell, värdekedja och besluts- fattande har ännu inte utvecklats. Detsamma gäller för att utvärdera huruvida inverkningar är kopplade till koncernens strategi och affärsmodell. Swedbank har för innevarande år inte utfört en utvärdering av nuvarande kort- siktiga finansiella effekterna av de väsentliga risker och möjligheter som identifie- rats i den dubbla väsentlighetsbedömningen för koncernens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöde. Motståndskraften i Swedbanks strategi avseende klimatförändringar har analyserats genom scenarioanalyser och stress tester. Någon koncernövergripande kvalitativ eller kvantitativ analys har däremot inte utförts. Ytterligare information om motståndskraften i Swedbanks strategi avseende klimatförändringar finns i Strategi och affärsmodell, E1, SBM-3. Resultatet av årets väsentlighetsbedömning motsvarar de hållbarhetsom- råden som identifierades som väsentliga föregående år med undantag för bio- logisk mångfald. Då bedömningen utgick från de underämnen som är definierade i respektive ESRS-standard medför det att benämningen av identifierade håll- barhets ämnena skiljer sig åt jämfört med föregående år. Ytterligare information om väsentlighetsbedömningen finns i Hantering av inverkningar, risker och möjlig heter, IRO-1. IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1 Inför rapporten för räkenskapsåret 2023 genomfördes en dubbel väsentlighets- bedömning på översiktlig nivå. Under 2024 fördjupades den för att möta kraven i ESRS och publicerad vägledning av EFRAG. Fokus för 2024 var att fördjupa kart- läggningen av Swedbanks värdekedja samt att identifiera inverkningar, risker och möjligheter längs med denna. Liksom föregående år har väsentlighetsbedömningen gjorts utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att det i bedömningen tas hänsyn till både inverkan och finansiell väsentlighet, det vill säga Swedbanks inverkan på människor och miljö samt hur Swedbank påverkas finansiellt av yttre hållbarhets- relaterade faktorer vilket analyseras genom affärsrisker och affärsmöjligheter inom hållbarhet. Metodbeskrivning Swedbank har utvecklat en metod för dubbel väsentlighetsbedömning enligt ESRS 1 och EFRAG:s vägledning. Bedömningen sker i fyra steg: 1. Analys av Swedbanks affärskontext, inklusive kartläggning av värdekedjan. 2. Identifiering av inverkningar, risker och möjligheter i Swedbanks egen verksam- het och värdekedja samt intressenternas synpunkter. 3. Bedömning och fastställande av inverkans- och finansiell väsentlighet med utgångspunkt i ESRS rekommenderade kriterier samt Swedbanks befintliga ramverk för att utvärdera ESG-risker. 4. Fastställande av rapporteringens omfattning, baserat på resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen. 1. Analys av affärskontext Kartläggningen av värdekedjan utgör grunden för den dubbla väsentlighetsbe- dömningen och den inkluderar koncernens samtliga hemma mark nader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Swedbank är ett finansiellt företag kan det förutsättas att de mest relevanta delarna av koncernens värdekedja gällande hållbarhetsfrågor återfinns nedströms, exempelvis genom koncernens kunder. Detta innebär att väsentliga inverkningar, risker och möjligheter främst uppstår genom Swedbanks affärsförbindelser exempelvis via kredit givning till koncer- nens kunder. Att utvärdera detta uppströms i Swedbanks värdekedja är också vik- tigt exempelvis inom inköps processen eller kapitalanskaffning, i värdekedjans tidigare led. Även inom den egna verksamheten kan väsentliga ämnen återfinnas, exempelvis i rollen som arbets givare. I syfte att stödja analysen delades koncer- nens verksamhet in i tre olika analysenheter baserat på underliggande aktiviteter: • Utlåning • Kapitalförvaltning • Den egna verksamheten 2. Identifiering av inverkans- och finansiell väsentlighet Interna och externa intressenter bidrog med insikter till väsentlighetsbedömningen. Dialogen med olika intressentgrupper fördes genom enkäter, intervjuer och work- shops. Under 2023 konsulterades externa intressenter som investerare, kunder, leverantörsrepresen tanter, forskare samt frivilligorganisa tioner för att indentifiera relevanta hållbarhetsämnen. Under 2024 fördjupades dialogen utifrån de identifie- rade hållbarhetsämnena med interna intressenter inklusive med arbetare, fackliga representanter och interna ämnesexperter. Intressentdialogen omfattar såväl påverkade intressenter som användare av hållbarhetsupplysningarna. Utöver intressentdialogen användes olika underlag för att identifiera relevanta hållbarhetsämnen för den finansiella sektorn. Exempel på sådana underlag inklu- derar rapporter från frivilligorganisationer, branschundersökningar och index (som The Sustainability Accounting Standards Board, SASB), samt relevanta forskningsresultat. Vidare har Swedbank utgått ifrån verksamhetens signifikanta aktiviteter som utlåningsportfölj, investeringar etc. För att identifiera hållbarhetsämnen för väsentlighetsbedömning tog Swed- bank utgångspunkt i de insikter som uppkommit genom dialogen med externa och interna intressenter samt de hållbarhetsämnen som definieras i ESRS. En bruttolista av hållbarhetsämnen utarbetades och samtliga ämnen var därmed föremål för bedömning enligt samma metodik. Finansiell väsentlighet Väsentlig inverkan Faktorer som ingår i bedömningen av faktiska och potentiella inverkningar, risker och möjligheter Risker • Sannolikhet • Finansiell effekt Möjligheter • Sannolikhet • Finansiell effekt Faktiska inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet Potentiella inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet • Sannolikhet Finansiell väsentlighet bedöms utifrån risker och möjligheter. Väsentlig inverkan bedöms utifrån positiva och negativa faktiska och potentiella inverkningar för samhälle eller miljö. Intressentdialog och befintliga processer för tillbörlig aktsamhet har applicerats. 85 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 88 ===== 3. Bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet Under 2024 konsulterades interna intressenter såsom ämnesexperter och repre- sentanter från olika affärsområden i arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter inom olika hållbarhetsområden. En serie workshops genomför- des med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner för att bedöma och beskriva vilka hållbarhetsområden som är väsentliga i koncernens värdekedja. För rapporteringen av väsentliga ämnen har Swedbank valt att app licera de tidshorisonter som används i koncernens befintliga riskramverk: kort sikt 1–3 år, medel 3–10 år samt lång sikt 10 år eller längre. Väsentlig inverkan Faktisk och potentiell inverkan bedömdes utifrån skala, omfattning, åter ställ- barhet samt sannolikhet: • Skala: Hur allvarlig den negativa inverkan är eller hur fördelaktig den positiva inverkan är för människor eller miljö. 1) låg, 2) medel, 3) hög, 4) mycket hög. • Omfattning: Hur utbredd den negativa eller positiva inverkan är, exempelvis hur stort område eller hur många som påverkas. 1) isolerad, 2) lokal, 3) regional, 4) global. • Återställbarhet: Om och i vilken utsträckning den negativa inverkan kan åtgärdas, det vill säga återställa miljön eller de drabbade personerna till dess tidigare tillstånd. Lätt att återställa (0–1 år, återställbar med viss svårighet (1–5 år), svår att återställa (tidigast efter 5 år), irreversibel (tidigast efter 20 år). • Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är bedöms för potentiell inverkan enligt följande skala (i genomsnitt). 1) Inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. Utfallet av bedömningen är medelvärdet av skala, omfattning samt återställ- barhet och om tillämpligt multiplicerat med sannolikhet för inverkan. Swedbank har utvärderat både faktisk och potentiell inverkan. Den faktiska inverkan omfattar de områden som har identifierats genom koncernens analys och process för tillbörlig aktsamhet. Den potentiella inverkan avser områden som kan vara relevanta, men där koncernen ännu inte har tillräckliga data eller bevis. Sannolikhet ingår i bedömningen för potentiell inverkan. Bedömning av sanno- likhet görs genom den förväntade frekvensen som en given händelse inträffar. Exempelvis bedöms en händelse som förväntas inträffa en gång per år i snitt ha hög sannolikhet medan en händelse som förväntas inträffa en gång per 10–20 år bedöms ha låg sannolikhet. En prioritering av identifierad väsentlig inverkan har inte genomförts och inverkan har inte övervakats 2024. Finansiell väsentlighet Risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsämnena i bruttolistan utvärderades genom att tillämpa en uppsättning kriterier för finansiell effekt och sannolikhet: • Finansiell effekt: Hur betydande är den finansiella förlusten eller den finansiella möjligheten. 1) liten påverkan på finanser, rykte, mål och kund- förtroende, 2) måttlig påverkan på finanser, rykte, mål och kundförtroende, 3) begränsad påverkan på finanser, rykte, mål och kundförtroende, 4) hotar affärens existens/signifikant affärsmöjlighet. • Sannolikhet: Hur sannolikt det är att händelsen inträffar (i genomsnitt). 1) inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. För finansiell väsentlighet är utfallet av bedömningen finansiell effekt multi- plicerat med sannolikhet. Alla parametrar i bedömningen har samma prioritet. Bedömningen av väsentlig inverkan användes som utgångspunkt för den bedöm- ningen av finansiell väsentlighet. Exempelvis ställdes frågan hur Swedbank genom utlåning till fastighetssektorn bidrar till växthusgasutsläpp och därmed kan vara exponerad för risker kopplat till klimatanpassning, eller att utlåning till energieffektiviseringslösningar kan utgöra en möjlighet. Nuvarande metoder för bedömning av finansiell väsentlighet är mest utvecklade gällande riskhantering kopplat till klimatförändringar, ett område Swedbank arbetat med under en längre tid. Metoder för bedömning av risker kopplat till andra hållbarhetsområden samt bedömning av affärsmöjlig heter kopplat till hållbarhetsämnen är i dags läget primärt kvalitativa. Inom den riskbaserade planeringen genomförs en prioritering av ESG-risker årligen. Den inkluderar att identifiera och överväga risker med hjälp av både ett top-down- och ett bottom-up-perspektiv samt har både ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Riskbaserad planering stödjer organisationen i att pro aktivt överväga relevanta och väsentliga risker, för att bättre prestera i linje med koncernens strategi och mål, samt för att hålla sig inom spannet för den fastställda risk- aptiten. Processen för att identifiera, bedöma och hantera ESG-risker är också en integrerad del av koncernens verksamhet och resultaten används som indata till IKU, intern kapitalutvärdering, där väsentliga risker kan stresstestas inom ramen för utvärderingen. I nuläget har inte Swedbank en explicit process för integrering av identifierad inverkan i den etablerade riskhanteringen. Validering och beslut Bedömningarna av både inverkans- och finansiell väsentlighet gjordes utifrån fyrgradiga skalor och baserades på Swedbanks ramverk för att utvärdera ESG- risker. Genom att bedöma varje hållbarhetsämne på bruttolistan utifrån dimen- sionerna skala, omfattning och återställbarhet (inverkan) samt finansiell effekt och sannolikhet (risk och möjlighet) identifierades väsentliga hållbarhetsämnen. Utfallet sammanställdes och slutresul tatet presenterades för analysdeltag- arna för validering. Slutgiltigt beslut om Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen fattades av Head of Brand, Communication and Sustainability i koncernens hållbarhetskommitte, Swedbank Sustainability Committee, och presenterades där efter för vd, koncernledningen samt styrelsen. 4. Resultat och fastställande av rapportens omfattning När Swedbanks väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierats och formulerats, genomfördes en väsentlighetsbedömning på upplysningskravs- samt datapunktsnivå för att fastställa vilka upplysningskrav som skulle inkluderas i 2024 års rapport. När de väsentliga upplysningskraven och datapunkterna hade identifierats, tilldelades ägandeskap för dessa till de delar av organisationen som besitter störst expertis inom respektive område. Under året initierades även ett arbete för att etablera interna kontroller för hållbar hetsrapporteringen, inklusive den dubbla väsentlighetsbedömningen. Det beskrivs i Riskhantering och intern kontroll, GOV-5. 86 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 89 ===== Swedbanks väsentliga ämnen i värdekedjan En översikt av utfallet i Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2024 illustreras nedan. Där framgår även var i värdkedjan respektive väsentligt hållbarhetsämne identifierats, utifrån inverkan och/eller finansiell effekt, det vill säga risk eller möjlighet för Swedbank. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Miljö Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar Klimatförändringar ● Anpassning till klimat förändringar ● Begränsning av klimat förändringar ● Energi Socialt ansvar Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Egen arbetskraft ● Arbetsvillkor ● Likabehandling och lika möjligheter för alla ● Andra arbetsrelaterade rättigheter Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare Bolags- styrning Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare ● Förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betalnings rutiner Ansvarsfullt företagande ● Företagskultur ● Skydd för visselblåsare ● Korruption och mutor Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet Väsentliginverkan Finansiellväsentlighet Områden som inte bedömdes vara väsentliga Swedbanks väsentlighetsbedömning tar avstamp i verksamhetens exponering inom de tematiska hållbarhetsämnen som definieras i ESRS. Vid bedömningen ansågs föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald samt cir kulär ekonomi inte vara väsentliga hållbarhetsämnen för koncernen i nuläget. Den främsta orsaken var att Swedbank har relativt låg exponering mot eller utgifter inom sektorer där dessa hållbarhetsämnen innebär betydande inverk- ningar, risker eller möjlig heter. Bedömningen inkluderade inte intressentgruppen berörda samhällen. Swedbank verkar i länder med stark miljölagstiftning varför en djupare analys av inverkningar, risker och möjligheter kopplat till föroreningar, vatten och marina resurser samt cirkulär ekonomi, som en följd av den geografiska placeringen av koncernens verksamhetsställen, inte har genomförts. Under 2024 har samråd inte genomförts med berörda samhällen. Väsentlighetsbedömningen för 2024 skiljer sig i förhållande till motsvarande bedömning för 2023 där biologisk mångfald föll ut som ett väsentligt hållbarhets- område. 2023 års väsentlighetsbedömning lade stor vikt vid den externa intres- sentdialogen vilket resulterade i att biologisk mångfald föll ut som ett väsentligt hållbarhetsområde. I och med väsentlighetsbedömningen för 2024 har Swedbank utvecklat metoden för väsentlighetsbedömning till att i högre utsträckning inklu- dera interna intressenter och portföljanalys i enlighet med Task Force on Nature - Related Financial Disclosures (TNFD) samt vägledning från EFRAG. Endast en begränsad andel av utlåningsportföljen återfinns inom branscher som har inverkan på bio logisk mångfald. Kombinationen av den externa intressentdialogen och den upp daterade metoden får utfallet att biologisk mångfald inte är väsentlig 2024. Swedbank ser stor potential för fortsatt metodutveckling kopplat till väsentlig- hetsbedömning av biologisk mångfald då tillgången till data samt mer precisa mät metoder i dagsläget är begränsad. För att identifiera naturrelaterade beroenden, inverkningar, risker och möjlig- heter i relation till biologisk mångfald har Swedbank genomfört en kvalitativ analys. Denna analys baserades på tillgängliga kvalitativa och kvantitativa data, väg ledning från TNFD samt ett internt pilot projekt där nya processer och verktyg exponeringsanalys undersöktes. Insikterna från pilotprojektet har varit väg- ledande för den övergripande exponeringsanalysen per sektor. Identifierade utmaningar inkluderar ämnets relativa omognad inom bank- sektorn, brist på vetenskapligt baserade sektorspecifika riktlinjer, universella kvantifierbara mätvärden och kvalitetssäkrade data om Swedbanks kunder i rela- tion till bio logisk mångfald. På grund av dessa utmaningar har analysen fokuse- rat på potentiell, snarare än faktisk, inverkan, beroenden, risker och möjligheter. Swedbank kommer att fortsätta utveckla sina processer och när en mer komplett förståelse av ämnet har etablerats kommer väsentlighetsbedömningen att ses över och uppdateras. Swedbank bedömer väsentliga risker orsakade av förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster för relevanta risktyper. Analysen baseras på scenarier från Nätverket för grön omställning av det finansiella systemet (NGFS). Utvecklingen av fysiska och omställningshändelser på makronivå beaktas i dessa scenarier och används i sektoranalyser. För att genomföra bedömningen görs en konsekvensanalys för vissa sektorer baserat på deras beroende av ekosystemtjänster. 87 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 90 ===== En konsekvens- och beroendeanalys grundad på geografisk information har också utförts, med fokus på finansierade fastigheter belägna i nyckelbiotoper, naturreservat samt Natura 2000-områden. Bedömningskriterierna för sektor- analysen baseras på WWF Biodiversity Risk Filters femgradiga skala samt väg- ledning från TNFD. I NGFS-scenarier är systemrisker, såsom storskaliga ekosystemkollapser, inte specifikt inkluderade. Förhöjda medeltemperaturer samt ökad frekvens av sky- fall, torka och värmeböljor ingår dock i scenarierna. Dessa händelser har särskilt beaktats för jordbruks- och skogsbrukssektorn. Swedbank har inte kunnat utvärdera huruvida koncernen har verksamhet i områden med känslig biologisk mångfald. Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, E1 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen inom klimat delades upp i tre analysenheter. Rapporteringen delas därför in i följande områden: • Utlåning avser klimatpåverkan från Swedbanks utlåningsportfölj. • Kapitalförvaltning avser klimatpåverkan från investeringar genom fond förvaltning inom Swedbank Robur Fonder. • Den egna verksamheten avser klimatpåverkan från koncernens direkta verksamhet i form av fastigheters energiförbrukning, affärsresor och inköp av IT och kontorsmaterial. En uppdelning görs även för i) inverkningar, ii) risker, och iii) möjligheter. De klimat scenarier som presenteras har inte påverkat koncernens finansiella rap- porter för 2024. Klimatrisker förväntas främst materialiseras i de finansiella rap- porterna som kreditrisker och kreditförluster. I koncernens bedömning för förvän- tade kredit förluster som inte fångas av traditionella modeller och historisk statistik har sannolika kreditrisker till följd av klimatscenarierna ännu inte ansetts vara tillräckligt kvantifierbara och materiella för specifika reserveringar. i) Metoder för att identifiera och bedöma klimatpåverkan Utlåning För att identifiera Swedbanks inverkan mäts finansierade utsläpp med särskilt fokus på utsläppsintensiva sektorer. Antagande av mål är centralt för att minska identifierad potentiell eller faktisk klimatpåverkan. För ett flertal utsläppsinten- siva sektorer har Swedbank beslutat om mål för minskning av de finansierade utsläppen fram till 2030 i enlighet med ett 1,5-gradersscenario. Sektorerna har valts utifrån potentiell eller faktisk klimatpå verkan, storleken på Swedbanks finansiering och tillgången till tillförlitliga data. Ytterligare information om valda sektorer finns i Mål, E1-4. Swedbank är medlem av Net-Zero Banking Alliance (NZBA) och har gjort en bedömning av de tio sektorer NZBA definierar som utsläppsintensiva. Genom att fokusera mätningen på specifika sektorer möjlig- görs en insamling av kunders klimatdata, vilket tillåter en effektiv uppföljning av målens progress och bidrar till att driva omställningen framåt. Kapitalförvaltning Swedbank Robur Fonder kan ha en indirekt potentiell eller faktisk klimatpåverkan genom att allokera tillgångar i investeringar som har en inverkan på klimatet. För att identifiera och bedöma faktisk och potentiell klimat påverkan använder sig Swed- bank Robur Fonder av befintliga PAI (Principle Adverse Impact)-indikatorer. PAI- indikatorer används inom ramen för förordningen om hållbarhetsrelaterade upplys- ningar (SFDR). Dessa indikatorer är utformade för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbarhetsfaktorer, inklusive klimatför ändringar. Den egna verksamheten För att identifiera och bedöma potentiell eller faktisk inverkan i den egna verk- samheten samt i leverantörsledet har Swedbank gjort en genomlysning av utsläpp i scope 1–3, samt gjort en analys av de sektorer som Swedbank gör inköp från som kan ha en påverkan på klimatförändringar. Som en del av Swed- banks upphandlingsprocess görs även en granskning av leverantörens geo- grafiska placering, vilket är relevant eftersom exempelvis energikällor och infra- struktur kan variera mellan regioner. Resultatet från ovannämnda processer togs med i underlaget för bedömning av inverkan. ii) Metoder för att identifiera och bedöma klimat relaterade fysiska och omställningsrisker Utlåning Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker Klimatförändringarna kännetecknas av både en ökad risk för akuta faror och en potentiellt irreversibel långsiktig miljöförstöring. Riskerna behöver hanteras i närtid trots att merparten av risken sannolikt materialiseras på lång sikt. Det råder också en betydande osäkerhet kring vilka åtgärder som världens länder kommer vidta, liksom tidpunkt och omfattning av åtgärder. Det betyder att det behövs olika typer av metoder för att bedöma den finansiella påverkan på Swed- bank, bland andra en utvecklad analys där olika scenarier och utfall undersöks i ekonomiska och finansiella termer. Det behövs också en utvecklad analys av koncernens kunder för att identifiera både närliggande och framtida potentiella risker i bankens utlåning på mikronivå. Metoder för att bedöma den finansiella väsentligheten för finansiella aktörer som banker, det vill säga etablera en tydlig och mätbar koppling mellan klimatrisker och kreditrisk, är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium, vilket innebär en betydande osäkerhet i utfallet. I sin rapport om hantering och tillsyn av ESG-risker, det vill säga miljörisker (environmental risks), sociala risker (social risks) och styrningsrisker (gover- nance risks), presenterar den europeiska bankmyndigheten (EBA) en uppsättning riskbedömningsmetoder. Samtliga med fokus på klimatrisker. Dessa är: (1) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur ESG-risker påverkar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer och som omfattar scenarioanalys och stress tester (2) exponeringsmetoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESG-faktorer, och (3) portföljanpassnings metoden, som foku- serar på hur anpassad en banks låneportfölj är till globala hållbarhetsmål. Swed- bank har utvecklat metoder inom alla tre kategorier, vilka beskrivs i följande text. Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning i) Scenarioanalyser Klimatförändringar samt den omställning som görs för att möta hotet om klimat- förändringar kan ge upphov till risker för Swedbank, framför allt genom den kredit risk som uppstår i utlåningen. Som en del av koncernens ESG risk- och väsentlighetsbedömning av klimatrisker genomförs scenarioanalyser (notera att det inte är samma analys som den dubbla väsentlighetsbedömningen). De scenarier som använts är; (a) the “Net-Zero 2050” som innebär en omedelbar och ordnad omställning med en ökning av medeltemperaturen om 1,4°C till år 2100, (b) the “Delayed transition” som innebär en fördröjd och oordnad omställning med förhöjd omställningsrisk och med en ökning av medeltemperaturen om 1,7°C till år 2100, och (c) the “Current policies” som innebär ökade fysiska kli- matrisker och en ökning av medeltemperaturen med 3,0°C till år 2100, samtliga producerade av Network for Greening the Financial System (NGFS). Scenarierna innehåller både globala och nationella variabler, till exempel BNP , inflation och pris på koldioxid som är relevanta drivare för identifiering och bedömning av risker där koncernen har sina tillgångar. För bedömningen av fysiska risker finns variabler för ekonomiska skador relaterade till översvämning, värmeböljor och torka som i Swedbanks fastighetsutlåning kompletteras med geodata, vilka visar fastighetsutlåning i särskilt utsatta områden. NGFS scenarierna har ett narrativ som beskriver scenariet, och innehåller kvantitativa variabler och antaganden, samt inkluderar tydliga beskrivningar av händelseförloppet. Med vägledning av Swedbanks ESG-riskramverk, relevans- bedömning, och väsentlighetskartan som utarbetats av Sustainable Accounting Standards Board (SASB) samt koncernens egna bransch- och hållbarhetsexperter identifieras vilka sektorer som är exponerade mot olika klimatriskdrivare, till exempel utsläpp av växthusgaser, energihantering och fysiska klimatrisker. En expertbedömning görs sedan för att bedöma negativa finansiella effekter för Swedbank i olika scenarier i termer av till exempel ökade förväntade kredit- förluster och potentiella operativa förluster. I Swedbanks IKU undersöks de långsiktiga effekterna av övergången till klimat neutralitet i ett tioårigt resiliensscenario. ii) Stresstester Som en del av IKU görs treåriga scenariodrivna stresstester där både fysiska risker och omställningsrisker integreras. Exponeringsmetoden – ESGanalys av företagskunder med fokus på klimat relaterad risk I kreditprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv med syfte att arbeta för att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. ESG-analys- verktyget använder en kvantifierbar metodik som utgår från väsentlighetskartan 88 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 91 ===== utvecklad av SASB, vilken nu är en del av IFRS Redovisningsstandarder. Metoden gör det möjligt att fokusera på de mest väsentliga ESG-faktorerna för varje bransch. Genom att tillhandahålla industri- och kundspecifika ESG-poäng blir det möjligt för Swedbank att hantera ESG- risker i utlåningsverksamheten både på kund- och portföljnivå. ESG-poängen är ett resultat av (i) identifieringen av expo- neringar mot ESG-faktorer (till exempel växthusgasutsläpp, energieffektivitet, fysisk risk) i varje sektor baserat på kund ens primära ekonomiska aktivitet, och (ii) bedömningen av kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG-faktorer baserat på ett frågeformulär. Bedömningen leder till en ESG-poäng och en klassi- ficering av företagskunder i kate gorierna hög, medel och låg ESG-risk. Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och har antagit klimatmål för kreditportföljen som är i linje med 1,5gradersmålet Det primära syftet med klimatmålen är att bidra till att bekämpa klimatföränd- ringar genom att stödja kunderna i sin omställning till mer miljömässigt hållbara affärsmodeller, men möjliggör också för koncernen att hantera exponeringen mot klimatrisker genom att kreditportföljen styrs mot aktiviteter som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5˚ C. Metoder för att identifiera och bedöma fysiska klimatrisker Swedbank använder en kombination av metoder för att identifiera och bedöma de fysiska riskerna i sin utlåning. Som beskrivits tidigare görs en ESG risk- och väsentlighetsbedömning där det identifieras vilka aktiviteter som bedöms kunna ha väsentlig finansiell påverkan från fysiska klimatrisker. För fastig hetsport- följerna (förvaltning och boende) görs en kompletterande och fördjupad analys av riskerna genom en metod utvecklad av SMHI där ett brett spektrum av klimat- relaterade händelser har undersökts, bland annat i IPCC:s RCP 8.5 scenario, som är ett high-end scenario där utsläppen fortsätter att accelerera och där den glo- bala uppvärmningen stabiliseras på strax under fyra grader. Identifieringen av fastigheter som är mer känsliga för påverkan från klimatförändringens fysiska riskhändelser görs genom att utvärdera utvecklingen av fysiska riskindikatorer i de olika scenarierna i olika geografiskt angivna områden. I Sverige har 4 procent av utlåningen mot säkerhet i fastigheter bedömts ha ökad känslighet för fysisk risk, varav 3 procent var känslig för akut fysisk risk. I de baltiska länderna bedömdes 1 procent av utlåningen mot säkerhet i bostads- fastig het ha ökad känslighet för fysiska klimat risker. Indikatorn för havsnivå- höjning har inte beräknats för de baltiska länderna. Klimatrisker på kort, medellång och lång sikt Den scenarioanalys som ligger till grund för Swedbanks ESG risk- och väsentlig- hetsbedömning använder NGFS scenarier som sträcker sig till år 2050. I ”Delayed transition”- scenariot ligger fokus på 2030, då omställningsriskerna plötsligt ökar snabbt och kraftigt. I ”Current Policies”-scenariot ligger fokus på effekterna i den senare delen av scenariot då de fysiska riskerna har nått en betydligt högre nivå jämfört med övriga scenarier. På så vis fångas även potentiellt väsentliga risker som ligger långt fram i tiden. Den interna prognos som i IKU undersöker effek- terna av Swedbanks strategi och planer sträcker sig tio år framåt till 2034 med årliga effekter och utvidgad analys av mätetal 2023, 2028 och 2033. På kort sikt, i det här fallet tre år, har Swedbank som del av IKU undersökt vad en stressad omställning skulle kunna innebära i termer av lönsamhet och kapitalisering, inklusive bedömning av ökade kreditrisker. Definition av kort, medellång och lång sikt Utifrån ett riskidentifieringsperspektiv och för avgöranden om vad som är väsent- ligt används en definition där lång sikt sträcker över 10 år (i enlighet med den dubbla väsentlighetsbedömningen). De NGFS-scenarier som används i kon- cernen sträcker sig till 2050 och täcker därmed det långsiktiga perspektivet. Bland scenarierna finns ”Delayed transition” där de största riskerna materiali- seras i det medellånga perspektivet, det vill säga i spannet 4 till 10 år. Swedbanks strategiska planering har en femårs-horisont och en taktisk planering med en horisont om 1–3 år, där det senare representerar det kortsiktiga perspektivet. Nedan beskrivs den förväntade livslängden på olika delar av Swedbanks utlåning. Urvalet är baserat på koncernens Pelare 3-rapportering enligt CRR Article 449a: Omställningsrisk: Swedbank har utlåning om cirka 554 mdkr till företag och bostadsrättsföreningar som rapporteras ha förhöjd omställningsrisk. Fastighets- relaterad utlåning inklusive bostadsrättsföreningar står för 70 procent. Den genomsnittliga löptiden för fastighetsrelaterad utlåning har en genomsnittlig kvarvarande löptid om 9 år. För flertalet andra sektorer är löptiden mellan 0 och 3 år, med tydlig tyngdpunkt på 1 år. Den enda längre löptiden noteras för ”Produk- tion av elektricitet” (exponering 15 mdkr) som har en löptid om 4 år. Fysisk risk: Swedbank har lån med säkerheter i bostadsfastigheter om cirka 1 037 mdkr. De lån i portföljen som har en förhöjd fysisk klimat risk (cirka 4 pro- cent) har en genomsnittlig kvarvarande löptid om drygt 22 år. Lån med säkerheter i kommersiella fastigheter i Sverige uppgår till cirka 154 mdkr. De lån som har för- höjd fysisk klimatrisk har en genomsnittlig löptid om 10 år. Mot bakgrund av de relativt långa löptiderna i den fastighetsrelaterade utlå- ningen är det rimligt att ha långa scenarier som underlag för Swedbanks risk- bedömning. När det gäller övrig utlåning med identifierade omställningsrisker är löptiderna korta vilket ger möjlighet att proaktivt justera exponeringen. Swedbank har en uttalad strategi att ställa om tillsammans med sina kunder för ett hållbart samhälle inklusive nettonollutsläpp per 2050. Detta synsätt finns också uttryckt i Swedbanks Kreditpolicy där en hörnsten i koncernens låga riskprofil är långsik- tiga och hållbara kundrelationer. Scenarioanalys och stresstester ger underlag för kunddialoger som syftar till att främja kundernas omställning samt möjliggör proaktivitet i strategier och planer. Bedömning och omfattning av klimatrisker för tillgångar och affärsverksamhet med hänsyn till geografi Bedömningen har gjorts som en del av ESG-risk- och väsentlighetsbedömningen. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel IT-infrastruktur och kontors miljöer bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens leveran- törskedja har det identifierats väsentliga klimatrisker. När det gäller utlåning visar ESG risk- och väsentlighetsbedömningen att omställningsriskerna är väsentliga. Identifiering av tillgångar och affärsverksamheter som är oförenliga med, eller behöver betydande insatser för att bli förenliga med, en omställning till netto noll utsläpp Swedbank gör bedömningar av risken för att vissa verksamheter och kunder saknar planer för att ställa om eller bedöms kunna ha svårigheter att ställa om enligt de planer som finns. Analysen omfattar information om växthusgasutsläpp och energiprestanda med fokus på de stora företagskunder som står för Swed- banks största finansierade utsläpp av växthusgaser. En del av analysen innebär att kundernas framtida kassaflöden testas genom en känslighetsanalys. I Swedbanks ställningstagande avseende klimatförändringar och natur beskrivs vilka verksamheter koncernen inte finansierar eller investerar i. Dessa verksamheter bedöms inte vara förenliga med ett 1,5-gradersscenario eller med Swedbanks vision om ett hållbart samhälle. Kapitalförvaltning Klimatrisker för Swedbank Robur Fonder härrör från hållbarhetsaspekter och är kopplade till de underliggande innehaven i fonderna. Finansiell risk kopplad till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond/portfölj. Swedbank Robur Fonder har inte genomfört någon analys av fysiska- och omställningsrisker. Swedbank Robur Fonder har haft dialoger med enskilda bolag kring detta för att kunna identifiera och bedöma klimatrisker. Den egna verksamheten Enligt Swedbanks Policy för koncernens övergripande riskramverk samt Policy för operativa risker är chefer inom respektive affärsområde, gruppfunktion, fili- aler och dotterföretag ansvariga för riskhantering av den dagliga verksamheten. Identifiering av klimatrisker, samt bedömning av påverkan och sannolikhet av dessa, ingår i den ordinarie processen för att identifiera och utvärdera operativa risker. Risker kan identifieras genom en top down-approach, där lämplig enhet definierar risker via riskramverk och inkluderar dem i en risktaxonomi. Risker kan även identifieras genom en bottom up-approach, där varje riskägare identifierar och dokumenterar individuella risker relaterade till sitt område. Kritiska proces- ser, samt andra av verksamheten identifierade väsentliga processer, ska varje år genomgå Risk and Control Self- Assessment (RCSA). RCSA innebär att befintliga risker ses över, att riskwork shops genomförs för att identifiera nya risker, samt att mitigerande kontroller kopplas till riskerna och ses över periodiskt. Inköpsprocessen innefattar en leverantörsutvärdering inom vilken klimatrisker identifieras, bedöms och mitigeras i enlighet med Swedbanks risk ramverk. Som en del av Swedbanks upphandlingsprocess görs en granskning av leverantörens geografiska placering för att utröna om några miljörisker före ligger i det specifika landet. Bland miljöriskerna ingår klimatpara metrar såsom landets utsläppsnivåer. I det fall miljörisker förekommer ska risken tas vidare för närmare utvärdering. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel IT-infrastruktur och kontorsmiljöer bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens leveran- törskedja har det identifierats väsentliga fysiska risker. 89 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 92 ===== Risker identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedan tabell redovisar en summering av de potentiella risker som identifierats på kort, medellång och lång sikt. Riskerna nedan är identifierade i Swedbanks ESG-risk och väsentlighetsbedömning och bedöms som möjliga men med olika grader av sannolikhet. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år) Kreditrisk – kostsamma investeringar i elektrifiering, särskilt för kunder inom energi, transport och material i kombination med stor teknologisk osäkerhet. Kreditrisk – ökat pris på utsläppsrätter och höga investeringskostnader i kraftsektorn, samtidigt som efterfrågan ökar ger ytterligare tryck uppåt på elpriserna. Kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk – klimat- förändringarnas påverkan på utsatta ekonomier och finansiella institutioner, särskilt inom EU, innebär system risker som sprids till Swedbanks hemma- marknader. Kreditrisk – elpriserna stiger på grund av investe- ringskostnader och ökande efterfrågan på el. Påverkar stora delar av Swedbanks kunder. Kreditrisk – energieffektiviseringen av byggnader fortsätter och medför ökande prisskillnader mellan byggnader med hög respektive låg energieffektivitet. Kreditrisk – kunder i utsatta sektorer som inte lyckats ställa om går till slut under vilket kan medföra stran- dade tillgångar. Kreditrisk – ökande refinansieringsrisker för kunder som inte ställer om från fossila bränslen. Kreditrisk – övergången till mer hållbara jordbruks- metoder sätter press på den finansiella motstånds- kraften inom jordbruket. Kreditrisk – energikrävande byggnader i geografiska områden med låg efterfrågan blir strandade till- gångar. Kreditrisk – lägre efterfrågan på energikrävande byggnader efter införandet av ny EU-lagstiftning. Kreditrisk – EU-regler om restaurering sätter press på värdet av skyddad skogsmark och lönsamheten inom skogsnäringen. Kreditrisk – havsnivåhöjning och mer frekventa akuta översvämningar leder till prisnedgångar och urholkat försäkringsskydd för särskilt utsatta fastigheter. Ryktesrisk – anklagelser för grönmålning om finansiella institutioner och kunder börjar avvika från uppsatta klimatmål. Risk för rättstvister – potentiell ökning av kostnader för Swedbank och koncernens kunder i takt med att de rättsliga ramarna för hållbarhetsansvar stärks. Kreditrisk – fysiska klimatrisker (akuta och kroniska) leder till ekonomisk press och urholkat försäkrings- skydd inom jordbruks- och skogssektorn. Affärsrisk – förlorade intäkter om Swedbank inte lever upp till kundernas förväntningar på finansiellt stöd och rådgivning. Kreditrisk – omställningsrisken ökar när cirkulära affärsmodeller ersätter befintliga modeller. iii) Metoder för att identifiera och bedöma klimat relaterade möjligheter genom omställning Utlåning Genom olika metoder strävar Swedbank efter att inte bara möta utmaningarna med klimatomställningen utan också dra nytta av de möjligheter som uppstår. Affärsområden inom Swedbank identifierar klimatrelaterade möjligheter genom att analysera hur klimatomställningen påverkar olika sektorer och integrerar denna analys i sin affärsplanering. De variabler som är relevanta drivare för iden- tifiering och bedömning av klimatrelaterade möjligheter är bland annat regulato- riska förändringar, tekniska utvecklingar och förändrade konsumtionsmönster. På så sätt inkluderas klimatrelaterade möjligheter i affärsplaner och strategier. I Swedbank Position Statement Climate Change anges principer för finansiering av omställningen samt hur koncernen ska stödja sina kunder. Exempel på möjlig- heter inkluderar finansiering av energieffektiviseringar av kunders fastigheter (läs mer i Omställningsplan E1-1 samt Mål, E1-4). Ställningstagandet upp dateras årligen baserat på analyser av klimat relaterade faktorer som påverkar de sektorer där utlåningen är stor. Affärsmöjligheter identifierades även som en del av den dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under året. Huvudsakligen användes kvalitativ analys kombinerad med extern analys för att identifiera affärsmöjlig heter relaterade till klimatförändringar. Kapitalförvaltning Klimatrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder som härrör från hållbar- hetsaspekter är kopplad till de underliggande innehaven i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond/portfölj. Metoden för att identifiera och bedöma klimatrelaterade möjligheter beskrivs i Swedbank Robur Fonder Fonders Strategi för att välja in. Respektive förvaltningsteam och varje förvaltare integrerar utvärdering av klimat- relaterade möjligheter i sin portföljstrategi. Hur detta har implementerats redo- visas publikt, minst årligen i Årsberättelsen för respektive fond. Den egna verksamheten Swedbank saknar för närvarande en etablerad metod för att identifiera eller bedöma klimatrelaterade möjligheter genom omställning i den egna verksam- heten och leverantörskedjan. Genom en intern kvalitativ analys av dessa möjlig- heter, framgår dock att de främst uppstår nedströms i värdekedjan, genom kunder och investeringar. Möjligheter identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedan tabell redovisar en summering av de möjligheter som identifierats på kort, medellång och lång sikt. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år) Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastighets sektorn. Ökat investeringsbehov av klimatanpassning i syfte att reducera fysiska klimatrisker främst inom sekto- rerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. Förlängd växtsäsong i norra Europa till följd av högre temperaturer och längre varma perioder kan resultera i ökad mat- och virkesproduktion, till fördel för jord- bruks- och skogsbrukssektorn. Förväntad tillväxt inom sol- och vindkraft både inom energi- och fastighetssektorn. Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gent- emot konkurrenter inom fastighetssektorn och andra resurs intensiva branscher. En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter- frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jord- bruks- och skogsbrukssektorn. Ökat behov av rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter, relaterat produkt- utbud och emission av skuld- och kapitalinstrument inom den finansiella sektorn. Ökat behov av klimatanpassningsåtgärder inom jord- bruks- och skogsbrukssektorn genom etablerade relationer med stora aktörer. Utlåning till kunder som har omfattande insikter i klimat förändringarnas effekter och dess sektor- specifika omställningsbehov inom den finansiella sektorn. Samarbeten och partnerskap i syfte att möta det ökade finansieringsbehovet i energiomställningen i samhället. Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbar hetsprofil inom samtliga sektorer till exempel skogssektorn. Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering, digitalisering och automatisering, inom samtliga sektorer. 90 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 93 ===== Arbetsgång för att fastställa väsentliga hållbarhets ämnen, G1 IRO-1 Swedbank är systemviktig i det finansiella systemet genom att tillhandahålla finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgivning. För att undersöka och fastställa om ansvarsfullt företagande utgör ett väsentligt hållbarhetsämne för Swedbank gjordes följande två steg. 1. Analys av affärskontext Analysen av Swedbanks affärskontext baserades på geografisk lokalisering och kundgrupper, affärsstruktur och organisatorisk uppbyggnad, underlag för regel- efterlevnad och kontroll inklusive historiska brister, samt Swedbanks ESG-risk och väsentlighetsbedömning. Vidare togs även hänsyn till sektorn Swedbank verkar i, där etik och regelefterlevnad är centralt. Att agera ansvarsfullt är särskilt viktigt av flera skäl utifrån ekonomiska, juridiska och sociala aspekter. Sektorn är starkt reglerad inom Swedbanks samtliga hemmamarknader och efterlevnad är avgörande för att undvika böter, sanktioner och upprätthålla trovärdighet. 2. Identifiering och bedömning Vid identifiering och bedömning av väsentlig inverkan samt finansiell väsentlig- het gav interna experter inom relevanta enheter med juridisk kompetens sina utlåtanden och bedömningar. Hänsyn togs till Swedbanks affärskontext samt synpunkter från intressenter. Vidare tog bedömningen hänsyn till Swedbanks nuvarande arbetssätt, där processer och rutiner finns på plats för att säkerställa att ansvarsfullt företagande prioriteras och hanteras, då området är av yttersta prioritet för koncernen. 91 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 94 ===== GOV Styrning och hållbarhet Styrelsens och vd:s roll, GOV-11 Styrelsens roll 1) Inklusive information för upplysningskrav Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar, G1 GOV-1. "Tillsynsorgan" definieras som Swedbanks styrelse och "förvaltnings- och lednings- organ" definieras som Swedbanks vd. Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet. Swedbanks styrelse har det övergripande ansvaret för Swedbanks styrning. Styrelsen ansvarar för att koncernens strategier är väl utfor- made för verksamheten samt säkerställer lämpliga mål för koncernens verk- samhet samt att de implementeras, följs upp och utvärderas. Styrelsen är vidare ansvarig för att koncernen har lämplig och effektiv styrning, processer och kon- troller. Den utvärderar regelbundet att koncernens riskhantering är effektiv samt att rutiner finns för att säkerställa regelefterlevnad. Vidare antar styrelsen kon- cernens policyer och håller sig även informerad om förändringar i omvärlden samt relevanta regler för ansvarsfullt företagande. Styrelsens ansvar följer av externa och interna regelverk. Av de styrelseledamöter som har utsetts av bolagsstämman arbetar ingen operativt i Swedbank. Styrelsens sammansättning ska bland annat präglas av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kom petens, erfarenhet och bakgrund. Vid tillsättande av styrelseledamöter beaktas olika mångfaldsaspekter. Könsfördelningen, det vill säga det genomsnittliga förhållandet mellan antalet kvinnor och män i styrelsen, är 50 procent kvinnor och 50 procent män. Antalet oberoende styrelseledamöter uppgår till 9 av totalt 10 ledamöter. I koncernens styrelse finns även två ordinarie arbets tagarrepresentanter utsedda av det lokala finansför bundet, och två suppleanter varav en utsedd av det lokala finansför- bundet och en av det lokala akademikerförbundet. Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet av olika sektorer som bank, inklusive sparbanker, försäkring och pensioner, makroekonomi, företagande, fastighetssektorn, privat- och företagskunder, skogs-och lantbruk, digitalisering och artificiell intelligens, sparande inklusive värdepapper samt utlåning. Leda- möterna har erfar enhet från ledande befattningar bland annat som Sveriges stats minister och finansminister, vd samt ledande befattning inom fastig- hetssektorn, samt vd och koncernchef för en internationell koncern. Leda- möterna har erfarenhet inom olika geografier såsom Sverige och de baltiska länderna. Styrelsen besitter även kompetens inom bolagsstyrning, etik, juridik och hållbarhets området (arbete mot finansiell brottslig het, antikorruption och risk han tering). Styrelsens erfarenhet presenteras också i bolags styrnings- rapporten på sidorna 51–72. Styrelsens utskott Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelseärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelseutskotten har ingen materiell beslu- tanderätt, utan bereder och rekommenderar beslut till styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras genom instruktioner beslutade av styrelsen. Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet ska bistå styrelsen med att fullgöra dess tillsynsansvar avseende hållbarhet inklusive strategi, verksamhetsmodell, rapportering och styrdokument. Det innebär att utskottet ska övervaka samt utvärdera koncernens arbete med hållbarhet, inklusive, koncernens väsentlig- hetsbedömning, identifierade möjligheter och inverkningar. Vidare ska Ersätt- nings- och Hållbarhetsutskottet bland annat kontrollera att ersättningssystemen i Swedbank stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Revisionsutskottet ska bland annat, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och koncernledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitligheten och effekti viteten i den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att säkerställa att Swedbanks vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och intern kon- troll vad gäller koncernens finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering. Detta är en del av styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen fungerar. Hållbarhetsstyrning Illustrationen nedan visar den formella strukturen för Swedbanks hållbarhetsarbete. Utser/Godkänner Rapporterar till/Informerar/Rekommenderar Aktie ägare och bolagsstämma Vd & koncernchef Styrelse Affärsområden – Produktområden – Koncernfunktioner2 Externrevision Group Internal Audit Revisionsutskott Group Asset Allocation Committee Group Risk and Compliance Committee Bolagsstyrningsutskott Sustainable Bond Committee Risk- och Kapital utskott ESG Reporting Forum Ersättnings- och Hållbarhets utskott Sustainability Committee 2) Styrelsen utser vice vd, chefen för Group Risk och chefen för Group Compliance. 92 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 95 ===== Bolagsstyrningsutskottets uppgifter består bland annat i att stödja styrelsen i arbetet med att övervaka, utvärdera och säkerställa att Swedbanks bolags styrningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga samt att dessa inrättas så att en effektiv styrning och kontroll kan genomföras. Risk- och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera risker inom verksamheten samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Risk- och Kapitalutskottets ansvar omfattar hållbar- hets relaterade risker, inklusive risker som identifierats genom Swedbanks väsentlighetsbedömning. Avseende fördelningen av ansvarsområden för inverkningar, risker och möjlig- heter inom styrelsens utskott ansvarar Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet för övergripande hållbarhetsrelaterade frågor, samt medarbetare, medan Risk- och Kapitalutskottet ansvarar för frågor rörande risker i förhållande till konsumenter och slutanvändare, såsom informations- och cybersäkerhet samt finansiell brottslighet. Samtliga utskott ansvarar för ansvarsfullt företagande. Ytterligare information om styrelsens utskott presenteras i bolagsstyrnings- rapporten under stycket Styrelsens utskott. Kompetens i hållbarhetsfrågor Bedömning av styrelsens kompetens görs dels av valberedningen i samband med nominering av styrelseledamöter, dels genom den årliga interna styrelse- utvärderingen. En ledamot i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet är utsedd att ha särskilt fokus på hållbarhetsfrågor. Nya styrelseledamöter genomgår en intro- duktionsutbildning där de ges fördjupad information om koncernens organisa- tion och verksamhet, kontrollfunktionerna, samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyrning. Frågor rörande koncernens organisation, samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyrning diskuteras främst i Governance Committee. Nya styrelseledamöter genomgår även Nasdaqs styrelseutbildning som bland annat täcker börsens regelverk. Styrelsen får utbildning i hållbarhetsrelaterade frågor och olika enheter inom koncernen understödjer styrelse och ledning med expertis, allt eftersom kraven på hållbarhetskompetens i styrelsen ökar. Hållbarhetsutbildning är en av Group Sustainabilitys primära uppgifter, liksom att regelbundet informera styrelsen om hållbarhetsarbetet i koncernen. Group Sustainability tillhandahåller regelbunden information avseende Swedbanks hållbara affärer, primärt till Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet. Group Finance ger styrelsens Revisionsutskott kontinuerlig information relaterat till hållbarhets rapportering. Därtill tillser styrelsen att speci- fika utbildnings insatser genomförs vid behov. Styrelsen genomgick en fördjupad utbildning inom antikorruption och mutor under 2022. Under 2024 genomgick styrelsen även, den för medarbetarna, obligatoriska etikutbildningen som innehåller ett avsnitt om antikorruption och mutor. Under året var aktuella hållbar- hetsregelverk inklusive CSRD i fokus för styrelsens utbildningar. Generell kompe- tens inom koncernen avseende hållbarhet ses över i takt med att nya regelverk som träffar koncernen träder i kraft. Affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att säkerställa att rätt kunskap och kompetens finns på plats, där utbildning är ett av verktygen som tillämpas. Vd och koncernledning Swedbanks koncernledning består av 15 ledamöter som alla arbetar operativt i koncernen. Koncernledningens könsfördelning är 47 procent kvinnor och 53 procent män. I syfte att öka koncernens fokus på mångfald och inkludering har koncernledningen funktionen Chief Diversity Officer som roterar inom koncern ledningen på två år. Koncernens Chief Information Officer och Head of Group Channels and Technologies utsågs under året till koncernens Chief Diversity Officer. Vd är ansvarig för att verkställa, implementera och följa upp verksamheten baserat på strategier som styrelsen beslutat om, det vill säga att Swedbank följer sin strategiska riktning. För att övervaka detta har vd:n hållbarhetsrelaterade nyckelindikatorer som rapporteras halvårsvis till styrelsen. Motsvarande nyckel- tal för affärsområden, produktområden och koncernfunktioner rapporteras kvar- talsvis till vd. Vd är ansvarig för koncernens ställningstaganden inom affärs- frågor kopplat till försvarsindustrin, klimatförändringar samt instruktioner för att stödja implementeringen av koncernens policyer. Swedbanks ställnings taganden specificerar hur hållbarhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än Swedbanks policyer. Vd har inrättat ett antal kommittéer för att samla expertis vid beredning av olika ärenden. Kommittéerna har, med några få undantag, i sig ingen kollektiv beslutsförhet, utan besluten fattas av ordföranden i respektive kommitté, alter- nativt eskaleras beslutet till vd. Bland annat har följande kommittéer, som också illustreras i kartan över Hållbarhetsstyrning, inrättats. Group Asset Allocation Committee. Group Asset Allocation Committee ska bland annat hantera koncernens finansiella risker. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom i all riskhantering. Swedbanks Koncernfinans- chef är ordförande och beslutsfattare i kommitéen. Beroende på ärendets art kan Group Asset Allocation Committee lämna rekommendation inför att beslut eskaleras till behörigt organ, till exempel chefen för Group Risk, vd eller styrelse. Group Risk and Compliance Committee. Syftet med kommittén är att erhålla och kommunicera en helhetssyn över koncernens icke-finansiella risker liksom att säkerställa en konsekvent och lämplig styrning inom riskområdet och bidra till en sund riskkultur. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom i all riskhantering. Chefen för Group Risk är ordförande i kommittén. Beroende på ärende är chefen för Group Risk eller chefen för Group Compliance beslutsfattare i kommittén. Beroende på ärendets art kan Group Risk and Compliance Committee lämna rekommendation inför att beslut eskaleras till behörigt organ, till exempel vd eller styrelse. Sustainability Committee. Sustainability Committee ska ge stöd för en effek- tiv hantering och styrning av hållbarhetsperspektivet inom koncernen. Chefen för Group Brand, Communication & Sustain ability, som ingår i koncernledningen, är ordförande för kommittén. Övriga medlemmar består bland annat av chefen för Group Sustainability samt representanter från Group Compliance och Group Risk. Kommitténs ordförande beslutar i kommittén, men kan också utfärda rekommen- dationer, och, beroende på ärendets natur, eskalera ärenden till vd för beslut. Alla affärsområden, produktområden och koncern funktioner har möjlighet att eska- lera ärenden till kommittén. ESG Reporting Forum. ESG Reporting Forum har inrättats med syfte att säker- ställa översynen av, och vara ett styrande organ för, operativa ESG-rapporterings- frågor på koncernnivå. Det innebär bland annat att kommittén ska godkänna antagandet av tolkningar, definitioner och bedömningar relaterade till ESG-rap- portering. Head of Group Finance är ordförande och beslutsfattare i kommittén. Sustainable Bond Committee. Sustainable Bond Committee har inrättats som ett beslutsorgan för att godkänna om ett föreslaget lån ska utgöra en grön eller social tillgång och därmed inkluderas i Swedbanks register över hållbara till- gångar. Head of Group Sustainability är ordförande i kommittén och innehar vetorätt. Besluten fattas dock i majoritet av medlemmarna i Sustainable Bond Committee. För information till styrelse och vd relaterad till inverkningar, risker och möjlig- heter använder Swedbank redan existerande rapporteringsvägar, och har därför inte en särskild befattning för detta. Rapporteringen kring särskilda kontroller och hur förfaranden tillämpas för hanteringen av inverkningar, risker och möjligheter samt hur de integreras med andra interna funktioner finns beskrivet inom respektive tematiskt kapitel under "Mått och mål". Information om hur styrelse och vd utövar tillsyn över inrättandet av mål, samt övervakar framsteg i riktning mot målen kopplade till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, återfinns i respektive tematiskt kapitel under "Mått och mål". För E1 Klimtförändringar återfinns motsvarande rapportering i GOV-1 Styrel- sens och ledningens roll. Gällande övervakning av framsteg återfinns ytterliggare rapportering för S1 Den egna arbetskraften i Mål, S1-5. Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets styrelse och vd, GOV-2 Styrelse och vd, inklusive relevanta utskott och kommittéer, informeras regel- bundet om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter av relevanta enheter. Som en del av arbetet med att fastställa resultatet av genomförd väsentlighets- bedömning informeras de även om intressenters synpunkter. På samma sätt informeras styrelse och vd om arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, genomför andet av tillbörlig akt- samhet samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att hantera dem. Under 2024 genomfördes en kvartalsvis rapportering till vd, koncernledningen och styrelse avseende implementeringen av lagkraven i rapporteringsregelverken inom hållbarhet. Det sätt som styrelse och vd blir informerade om de enskilda väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål, och hur de tar hänsyn till inverkningar, risker och möjlig heter när de utövar tillsyn över företagets strategi finns beskrivet inom res- pektive tematiskt kapitel under "Mått och mål". Dessutom återfinns ytterliggare rapportering för S1 Den egna arbetskraften i Mål S1-5. För E1 Klimatförändringar återfinns motsvarande rapportering i Styrelsens och ledningens roll, GOV-1. Beskrivning av hur styrelse och vd behandlar riskhanteringsprocesser finns beskrivet i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhets- ämnen, IRO-1. Styrelse och vd blir informerade om genomförandet av tillbörlig aktsamhet i och med rapporteringen i avsnittet GOV4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet genom den etablerade rapporteringsvägen för Års och hållbarhetsredovisningen. 93 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 96 ===== Hur inverkningar, risker och möjligheter tas hänsyn till i riskhanteringspro cessen av styrelsen och vd finns beskrivet i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhets ämnen, IRO-1. För 2024 har Swedbank ingen specifik rapportering kring hur styrelsen och vd genom koncernledning har beaktat kompromisser i dess beslut om större trans- aktioner, beslut om större transaktioner och dess riskhanteringsprocess i sam- band med inverkningar, risker och möjligheter. Styrelsen och vd mottar också regelbundet rapporter gällande bland annat intressekonflikter och korruption. Dessutom presenteras ett urval av frågor som styrelsen respektive vd och koncernledningen har behandlat under året i bolags- styrningsrapporten under avsnitten Styrelsens arbete respektive Koncernledning och andra kommittéer. I tabellen nedan visas en förteckning över de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer behandlat under 2024. Väsentligt underämne Vd genom koncern ledning Styrelse Anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Energi Arbetsvillkor Likabehandling med lika möjligheter för alla Andra arbetsrätts relaterade rättigheter Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare Företagskultur Skydd för visselblåsare Förvaltning av för bindelser med leveran törer, inbegripet betalningsrutiner Korruption och mutor Finansiell brottslighet Incitamentssystem, GOV-3 Swedbanks styrelse och koncernledning, inklusive vd är, efter beslut av bolags- stämman och styrelsen, inte berättigade att delta i Swedbanks incitaments- program för rörlig ersättning. Styrelsen fastställer övergripande hållbarhetsrelaterade mål som syftar till att bidra till koncernens förmåga att leverera enligt den strategiska riktningen. Koncern ledningen utvärderas bland annat på mätetal för hållbarhet vilka dock inte är kopplade till rörlig ersättning. Mätetalen inkluderar prioriterade håll bar- hets områden och kopplas till Swedbanks målsättningar att; öka medarbetar- engagemang, uppnå netto nollutsläpp senast år 2050 och anpassa utlånings- och investeringsport följer till 1,5-gradersmålet samt ambitionen öka koncernens hållbara finansiering. Incitamentssystem, E1 GOV-3 Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. Kapitalförvaltning Swedbank Robur Fonders styrelse, ledningsgruppen inklusive vd samt ledare för kontrollfunktioner, är inte berättigad att delta i Swedbanks incitaments programmet för rörlig ersättning. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. Förklaring om tillbörlig aktsamhet, GOV-4 Rapporteringen av Swedbanks arbete med tillbörlig aktsamhet är integrerat i Hållbarhetsrapporten och presenteras i tabellen nedan. Tabellen refererar till de upp lysningskrav där det framgår vilka due diligence processer som finns integrerade i Swedbanks verksamhet. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Hänvisning till upplysningskrav ESRS 2 E1 S1 S4 G1 Finansiell brottslighet a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV-2 SBM-1 SBM-3 b) Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet GOV-2 SBM-1–2 IRO-1 E1-1 E14 SBM-3 S11–S1 4 SBM-3 S11–S1 4 G1-1–G1-3 G1-6 sidan 135 c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO-1 SBM-3 d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar MDR-A E11–E1 4 SBM-3 S1-1–S1-5 S14–S44 G11–G14 G1-6 sidorna 135–137 e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det MDR-T MDR-M E1-6 S1-3–S1-5 S45 G11–G14 G1-6 sidorna 135–137 94 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 97 =====