FULLTEXT DEL 3 AV 5

Årsredovisning 2023

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Översikt över väsentliga hållbarhetsområden 2023
Fokus
område
Påverkans
väsentlighet
(påverkan på
samhälle och
miljö)
Finansiell
väsentlighet
(påverkan på
Telia) Huvudsakliga effekter, risker och möjligheter
Plats i
värde
kedjan Trender under året
Intressent
grupper
Klimat E(–): Utsläpp av växthusgaser från Telias värdekedja, i synnerhet från
leverantörskedjan
E(+): Nätverks-, uppkopplings- och IoT-lösningar gör det möjligt för
kunder och samhälle att minska koldioxidutsläppen
R: Underlåtenhet att uppfylla intressenternas förväntningar på
koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster
R: Risk för att Telia inte förbereder sig för extremväder som stormar,
kraftigt regn, översvämningar och värmeböljor
M: Möjlighet att skala IoT-lösningar som minskar koldioxidutsläppen för
kunder och samhälle
• Uppströms
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Kommande regler från EU rörande miljöpåståenden och
vissa produkters energieffektivitet
• Generellt ökade förväntningar från privat- och
företagskunder, inklusive krav på data som visar utveckling
och fördelar.
• Ökad efterfrågan på produkter och tjänster som
möjliggör för kunder att minska sina utsläpp och sin
energiförbrukning.
• Ökade förväntningar från investerare rörande netto noll-
mål och om hur bolag planerar för övergången till en
koldioxidsnål ekonomi.
• Ökande sannolikhet för extremväder på grund av glappet
mellan det tempo som behövs i klimatarbetet och de
faktiska utsläppsminskningarna, globalt och på Telias
marknader.
Företagskunder
Konsumenter
Investerare
Beslutsfattare
Leverantörer
Cirkularitet E(–): Resursutarmning av de material som används i produktportföljen,
nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll av nätverk, samt i
förpackningar.
E(+): Minskad resursutarmning genom Device as a Service och andra
slutna enhetsmodeller.
R: Risk för att bolagets resurser används ineffektivt, att de kan ha kort
livslängd eller vara svåra att reparera, uppgradera eller återvinna.
M: Möjlighet att öka graden av leasing- och hyresmodeller för Telias
produkter.
• Uppströms
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Kommande regler från EU om eko-design,
miljöpåståenden och cirkularitet för vissa produkter.
• Generellt ökade förväntningar från företagskunder,
inklusive krav på data.
Företagskunder
Konsumenter
Investerare
Beslutsfattare
Leverantörer
Integritet E(–): Cyberangrepp samt tekniska och mänskliga fel ökar mängden
dataöverträdelser mot kunder, vilket potentiellt kan skada den berörda
intressenten.
E(+): Inbäddade åtgärder för att skydda Telias system och
konsumentdata.
R: Underlåtenhet att uppfylla kundens integritetskrav och förväntningar
kan leda till en ogynnsam uppfattning om hur Telia hanterar dessa
frågor. Underlåtenhet att följa lagen kan leda till ekonomiska påföljder.
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Ökad risk för cyberattacker som en följd av den
geopolitiska situationen efter Rysslands invasion av
Ukraina.
• EU:s kommande AI-förordning skapar förväntningar på
bolags aktiviteter inom AI-etik.
Företagskunder
Konsumenter
Medarbetare
Investerare
Beslutsfattare
Låg Medel Hög Mycket hög E(–): Negativ effekt E(+): Positiv effekt R: Risk M: Möjlighet
109Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 110 =====

Fokus
område
Påverkans
väsentlighet
(påverkan på
samhälle och
miljö)
Finansiell
väsentlighet
(påverkan på
Telia) Huvudsakliga effekter, risker och möjligheter
Plats i
värde
kedjan Trender under året
Intressent
grupper
Säkerhet E(–): I händelse av störningar i Telias tjänster kan kunder och samhälle
påverkas på olika nivåer genom förlust av kommunikationstjänster (till
exempel inom hälsobranschen).
R: Risk för att cyberhändelser som härrör från ett externt hot stör Telias
tjänster eller leder till dataöverträdelser.
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Ökade krav på säkerhet från B2B-kunder och från
kommande EU-regelverk, liksom genom Sveriges
förväntade medlemskap i Nato.
• Ökad terrorhotnivå i Sverige
Företagskunder
Konsumenter
Medarbetare
Investerare
Beslutsfattare
Digital
inkludering
E(–): Skillnader mellan tjänstekvaliteten i stad och på landsbygd kan
leda till ojämn digital inkludering och en negativ uppfattning om
digitaliseringen.
E(+): Tillgång till tillförlitlig uppkoppling för miljontals kunder och
utveckling av förmåga till digital inkludering för att integrera personer
som annars riskerar att uteslutas digitalt.
R: Risk för skillnader i servicekvalitet och oöverkomliga tjänster kan leda
till kundmissnöje.
M: Projekt för digital inkludering som förbättrar den digitala
kompetensen säkerställer högre kundaktivitet online och minskar antalet
samtal till kundtjänst.
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Den fortsatta digitaliseringen av samhället, inklusive av
samhällskritiska tjänster, gör högkvalitativ uppkoppling
och relevant digital kompetens allt viktigare.
• Hög inflation och ekonomisk nedgång ökar risken för
att ekonomiskt utsatta grupper får sämre tillgång till
uppkoppling och utrustning.
Konsumenter
Investerare
Beslutsfattare
Mänskliga
rättigheter
Inbäddad i andra
fokusområden
Inbäddad
i andra
fokusområden
Telias tjänster och våra arbetsmetoder påverkar rättigheter och
välbefinnande för cirka 19 000 medarbetare, för miljontals kunder och
för tusentals anställda i bolagets leverantörskedja. Telias tjänster gör
det också möjligt att uppfylla vissa mänskliga rättigheter. Brott mot
de mänskliga rättigheterna i Telias värdekedja påverkar förtroendet
för Telia och därmed bolagets förmåga att behålla och attrahera
medarbetare, kunder och kapital. Effekter, risker och möjligheter som rör
människorättsaspekter omfattas av andra specifika rader i denna tabell.
• Uppströms
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Ökat fokus på mänskliga rättigheter genom den
kommande EU-lagstiftningen, EU Corporate Sustainability
Due Diligence Directive och lokala tillämpningar och
motsvarigheter.
• Ytterligare bevis på hur digitalisering kan öka tillgången till
samhällstjänster som hälsovård, och också skapa säkrare
arbetsplatser när farliga arbetsuppgifter automatiseras.
Parallellt omstrukturerar digitaliseringen också
arbetsmarknaden, med ökande behov av både omskolning
och kompetensutveckling på individnivå.
• Klimatförändringarna påverkar i allt högre grad mänskliga
rättigheter negativt.
Företagskunder
Konsumenter
Medarbetare
Investerare
Beslutsfattare
Samhället
Leverantörer
Barns
rättigheter
E(–): När tekniken utvecklas och barn får ökad tillgång till den kan
de utsättas för grooming och mobbning eller exponeras för våldsamt
innehåll på nätet. Sådant innehåll skulle kunna göras tillgängligt via
Telias nätverk.
E(+): Aktiva åtgärder internt och genom partnerskap för att blockera och
bekämpa online-material som visar sexuella övergrepp mot barn.
R: Underlåtenhet att tillämpa tillräckliga tekniska lösningar för att
blockera material som visar sexuella övergrepp mot barn i egna nätverk
• Egen
verksamhet
• Nedströms
• Fortsatta rapporter om barns utsatthet på nätet, inklusive
spridning av material som visar sexuella övergrepp mot
barn, nätmobbning och näthat.
• Kommande lagstiftning kommer att ställa obligatoriska
krav på blockering och avlägsnande av material som visar
sexuella övergrepp mot barn.
Konsumenter
(inklusive barn)
Investerare
Beslutsfattare
Låg Medel Hög Mycket hög E(–): Negativ effekt E(+): Positiv effekt R: Risk M: Möjlighet
110Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 111 =====

Fokus
område
Påverkans
väsentlighet
(påverkan på
samhälle och
miljö)
Finansiell
väsentlighet
(påverkan på
Telia) Huvudsakliga effekter, risker och möjligheter
Plats i
värde
kedjan Trender under året
Intressent
grupper
Yttrande
frihet
och över
vaknings
integritet
E(–): Blockering av innehåll begränsar användarnas yttrandefrihet.
E(+): Som leverantör av infrastruktur för internet och fria medier ger
Telia sina kunder möjlighet att utöva sin yttrandefrihet.
R: Regeringar kan begränsa yttrandefriheten, vilket kan påverka Telias
rykte och konsumenternas förtroende för bolaget.
• Nedströms • Exempellösa EU-sanktioner för att minska spridningen av vil-
seledande information från ryska tv-kanaler och webbplatser.
• EU har antagit ett regelverk riktat mot spridning av innehåll
med terroristanknytning och har föreslagit ett regelverk för
att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp på barn
(se Barns rättigheter).
Konsumenter
(inklusive barn)
Investerare
Beslutsfattare
Mångfald,
jämställd
het och
inkludering
E(+): Utbildning om inkluderande rekryteringsmetoder och förbättring
av personalprocesser för att möjliggöra en mer diversifierad personal.
R: Brist på mångfald kan äventyra Telias innovationsförmåga (nya
produkter, tjänster, arbetssätt, affärsmodeller) och möjlighet att betjäna
en diversifierad kundbas.
R: Ökad personalomsättning på grund av ojämlika löner.
• Egen
verksamhet
• Fokus på att minska löneklyftor och obefogade
löneskillnader genom EU:s kommande EU Pay
Transparency Act.
Medarbetare
Investerare
Beslutsfattare
Hälsa
och väl
befinnande
E(–): Orimligt hög belastning på medarbetare kan leda till utbrändhet.
E(+): Åtgärder som flexibla arbetstider och arbete hemifrån för att
möjliggöra bättre balans mellan arbete och privatliv.
R: Risk att det uppstår orimliga arbetssituationer, till exempel extrem
övertid.
R: Underlåtenhet att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö kan
leda till olyckor och sjukdomar bland personalen.
• Egen
verksamhet
• Hybridarbete medför nya frågor relaterade till hälsa och
välbefinnande.
Medarbetare
Investerare
Beslutsfattare
Ansvarsfulla
inköp
E(–): Oreglerad arbetstid och övertid för leverantörernas anställda leder till
en sämre balans mellan arbete och privatliv och ökad risk för skador.
E(–): Osäkra arbetsförhållanden påverkar anställdas psykiska och
fysiska hälsa.
E(–): Barn- och tvångsarbete till följd av inköp av produkter
som innehåller mineraler från konfliktdrabbade områden och
högriskområden.
R: Risk att Telias leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälso-
sam arbetsmiljö och att de ställer orimliga krav på sina anställda, till exem-
pel extrema arbetstider, vilket leder till osäkra förhållanden för personalen.
R: Risk för att Telias leverantörer underlåter att upprätthålla de
mänskliga rättigheterna genom att tillåta barnarbete och/eller
tvångsarbete i den egna verksamheten eller hos sina underleverantörer.
• Uppströms • Kommande lagstiftning rörande due diligence för
hållbarhet (se vidare Mänskliga rättigheter).
• Fortsatt risk för avbrott i leverantörskedjan från effekter
kopplade till klimatförändringar, pandemier och geopolitik.
Företagskunder
Investerare
Beslutsfattare
Leverantörer
Anti
korruption
och mutor
E(–): I händelse av korruption kan resurser avledas från legitima
investeringar eller kostnader.
R: Bristande utbildning och otillräckliga förebyggande åtgärder kan
skapa risk för mutor eller korruption.
• Egen
verksamhet
• Den makroekonomiska nedgången ökar risken för mutor
och korruption.
• Generellt blir lagstiftningen strängare mot mutor och
korruption.
Företagskunder
Konsumenter
Medarbetare
Investerare
Låg Medel Hög Mycket hög E(–): Negativ effekt E(+): Positiv effekt R: Risk M: Möjlighet
111Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 112 =====

Ytterligare hållbarhetsområden som
påverkar Telias verksamhet, som arbetsrätt,
konfliktmineraler och AI-etik, finns inlagda
bland bolagets övergripande fokusområden
som listas ovan. Vissa andra områden har fått
ökad uppmärksamhet, men bedöms fortfarande
vara mindre väsentliga för Telias verksamhet,
som biologisk mångfald och vattenfrågor, och
behandlas därför i andra hållbarhetsnoter i denna
rapport.
Beskrivning av processen för dubbel väsentlighet
2023:
1. Identifiering av möjliga väsentliga områden
för Telia baserat på standarder (ESRS och
SASB), ESG-betyg (EcoVadis, MSCI, ISS ESG,
Sustainalytics och FTSE4Good), samt Telias
tidigare väsentlighets- och branschspecifika
översikt (GSMA metrics for Mobile). Genom
identifiering av områden från olika källor
skapades en omfattande lista över områden och
delområden.
2. En intern guide har tagits fram för att bedöma
både den ekonomiska och den effektmässiga
väsentligheten. Guiden fastställer grunderna för
bedömningen, inklusive definitioner för de olika
effektnivåerna (låg, medelhög, hög och mycket
hög) och sannolikheterna. Guiden för finansiell
väsentlighet är baserad på Telias befintliga
Enterprise Risk Management Framework (ERM),
som bedömer risker och effekter för Telia om
de realiseras, sett till finansiella, strategiska,
anseendemässiga, kundupplevelsemässiga
och regulatoriska aspekter. ERM-ramverket
användes och anpassades också för att bedöma
möjligheter på liknande sätt som risker, för att
möjliggöra den dubbla väsentlighetsprocessen.
Guiden för påverkansväsentlighet bygger på
logiken i FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter i bedömningen av
de effekter som Telias verksamhet orsakar på
samhället eller miljön. Dessa har bedömts utifrån
hur allvarlig effekten är, sett till omfattning, vidd
och svårighet att avhjälpa.
3. För varje delområde på den långa listan har Telia
gett information om potentiella eller faktiska
effekter, risker och möjligheter, för att kunna gå
vidare med bedömningen av varje delområde.
Bedömningen bestod i att sätta poäng på varje
effekt, risk och möjlighet med hjälp av den
interna guiden. Poängen styrdes av två faktorer:
a) påverkan (på Telia eller på miljön/samhället)
och b) sannolikheten för inträffande. Detta
bedömdes av interna sakkunniga, med hjälp av
data från listan i ”Primära källor för fastställande
av väsentlighet” (visas på denna sida) samt
kontinuerligt engagemang från intressenter.
4. Rundabordssamtal med experterna
genomfördes för att alla områden skulle
bedömas konsekvent.
5. Väsentlighetströskeln definierades som ämnen
på ”heat map” med nivån ”hög” eller ”mycket
hög”. Detta innebär att områden med risk
eller möjlighet på nivån ”hög” eller ”mycket
hög” betraktas som väsentliga ur ett finansiellt
perspektiv. Ämnen med påverkan på nivån ”hög”
eller ”mycket hög” betraktas som väsentliga
ur ett påverkansperspektiv. I linje med ESRS-
kraven på dubbel väsentlighet sammanställdes
en kort lista över fokusområden baserat på de
områden som hade höga eller mycket höga
värden, antingen ur ett finansiellt perspektiv eller
ur ett effektperspektiv. En sammanfattning av
resultaten finns i avsnittet Hur vi prioriterar.
6. Efter att resultaten fastställts på den korta
listan genomfördes validering i samverkan
med Telias styrelse, hållbarhetsutskott, lokala
hållbarhetschefer och utökade team.
Primära källor för fastställande av väsentlighet
omfattar:
• Telias fördjupade väsentlighetsanalys från 2020,
baserad på tillgängligt material och validerad
genom interna och externa intressentdialoger
under 2021 och 2022.
• Erfarenheter från branschorganisationen GSMA:s
projekt rörande mätetal för mobilindustrin,
i partnerskap med Yale University och
intressenter.
• En expertanalys genomförd 2022 gällande
pågående klimatrelaterade trender hos viktiga
intressentgrupper och hur de kan påverka
Telias verksamhet på kort, medellång och
lång sikt, samt en djupstudie av väsentliga
omställningsrisker och -möjligheter för Telia
under perioden 2025–2027.
• Uppdaterad kartläggning av risker kopplade till
mänskliga rättigheter samt väsentlighetsanalys
med BSR 2022.
• SB Insights konsumenttrendstudier 2023 som
visar vad kunderna på Telias marknader tycker
att telekombolag ska fokusera på.
• Ämnen som täcks av ESG-rankningar, inklusive
hur ämnena viktas.
• Möten med samarbetspartners, varav några
listas på sidan 77, för att få en djupare
förståelse av temaspecifik påverkan och
ämnesavgränsning.
• Klagomål som lyfts av intressenter i media och
via Telias Speak-Up Line.
• Kontinuerlig bevakning av policyutveckling och
media.
• Årlig bedömning av verksamhetsrisker enligt
Enterprise Risk Management Framework
• Leverantörsrevisioner.
Urvalet av intressenter baseras generellt sett på
om intressenten representerar en större grupp,
till exempel en konsumentorganisation eller ett
fackförbund, eller bedöms ha expertkunskaper,
som till exempel människorättsorganisationer, och/
eller direkta erfarenheter, exempelvis barn.
Information om hur Telia identifierar väsentliga
frågor gällande mänskliga rättigheter, inklusive
ytterligare källor som informerar om Telias dubbla
väsentlighet, finns i Hållbarhetsnot H7.
112Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 113 =====

H4 Klimat och
cirkularitet
Se kapitlet Klimat och cirkularitet för
ytterligare information. För mer information om
beräkningsmetoder, utsläppsfaktorer med mera, se
Telias ramverk för hållbarhetsrapportering.
Energiförbrukning
Telia använder endast förnybar el, som står för
95% av den totala energianvändningen. Den
återstående fossilbaserade energin utgörs av
fjärrvärme, fjärrkyla, fordonsbränske, naturgas och
backup power diesel, för vilka bolaget har börjat
införa alternativ. Ytterligare energidata presenteras
i tabellen till höger.
MWh 2023 2022 2021
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter - - -
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 16 112 19 648 17 408
Bränsleförbrukning från naturgas 1 419 1 784 2 314
Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor - - -
Förbrukning från kärntekniska produkter - - -
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från
icke-förnybara källor 38 984 51 367 55 382
Total ickeförnybar energiförbrukning 56 515 72 799 75 104
Andel ickeförnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 5% 6 % 6%
Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas,
avfall från icke-fossila bränslen, förnybar vätgas etc.) - - -
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från
förnybara källor 1 183 387 1 135 608 1 091 435
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränslebaserad energi 188 201 160
Total förbrukning av förnybar energi 1 183 575 1 135 809 1 091 595
Andel förnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 95% 94 % 94%
Total energiförbrukning (MWh) 1 240 090 1 208 608 1 166 699
Utsläpp av växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser (scope 1, 2 och 3)
rapporteras i följande tabeller, i linje med
Greenhouse Gas Protocol.
Under 2022 uppdaterade Telia den fullständiga
analysen av bolagets värdekedja. Standarden
Corporate Value Chain (scope 3) användes för
att beräkna samtliga 15 utsläppskategorier för
scope 3. En fullständig uppdatering av samtliga
kategorier ges för 2018, 2020 och 2022. Utsläpp
enligt scope 3 rapporteras med ett års fördröjning
för att kunna inkludera leverantörsdata som
inte var tillgängliga för Telia vid tidpunkten för
publicering av föregående års rapport. De mest
väsentliga kategorierna för Telia är:
• Köpta varor och tjänster (kategori 1) – OPEX,
t.ex. utsläpp från konstruktion och underhåll av
nätverk och inköpta mobiltelefoner och annan
hårdvara
• Kapitalvaror (kategori 2) – CAPEX t.ex. inköpt
nätverksutrustning
Lägre CO₂e-utsläpp uppströms (kategori 1 och
2) för 2022, jämfört med basåret 2018, beror
främst på lägre koldioxidintensitetsfaktorer
(Environmental Economic Input Output
factors, EEIOs). Andra faktorer som påverkar
minskningarna är potentiella minskningar av Telias
utgifter på leverantörsnivå och mindre ändringar i
beräkningsmetodiken. Telia strävar efter att minska
användningen av beräkningar med industri-
genomsnittliga utsläppsfaktorer och öka andelen
beräkningar baserade på utsläpps-faktorer på
leverantörs- och produkt-nivå. En översikt över
denna utveckling visas i tabellen nedan.
113Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 114 =====

Mål
tCO₂e
Basår
2018 2020 2021 2022 2023
% förändring
från före
gående år
%
förändring
från basår 2025 2030
Netto noll
2040
Scope 1 Utsläpp av växthusgaser
Brutto, scope 1 Utsläpp av växthusgaser 9 142 7 402 6 113 6 357 5 438 -14 -41 4 571 914 914
Procentandel av scope 1-utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med
utsläppsrätter % 0,03 0,02 0,03 0,03 0,03 - - - - -
Scope 2 Utsläpp av växthusgaser
Brutto platsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser 136 077 131 831 89 412 78 879 90 626 15 -33 - - -
Brutto marknadsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser 55 734 5 774 4 716 3 397 3 189 -6 -94 27 867 5 573 5 573
Betydande scope 3utsläpp av växthusgaser
Totalt brutto indirekt (scope 3) utsläpp av växthusgaser 1 174 682 1 149 758 1 151 578 587 341 117 468
Inköpta varor och tjänster (kategori 1) 1
1 004 524 955 543 937 738
817 679 - - - - - -
Kapitalvaror (kategori 2) 1 196 975 - - - - - -
Bränsle- och energirelaterad verksamhet (kategori 3) 40 608 41 043 - 43 628 - - - - - -
Transport och distribution uppströms (kategori 4) 9 201 48 627 - 15 066 - - - - - -
Avfall som genereras i verksamheten (kategori 5) 18 049 2 524 - 1 750 - - - - - -
Affärsresor (kategori 6) 8 296 1 960 - 2 881 3 280 14 -60 - - -
Medarbetarnas pendling (kategori 7) 14 370 4 787 - 5 653 - - - - - -
Hyrda tillgångar uppströms (kategori 8) 3 180 2 785 - -2 - - - - - -
Transport och distribution nedströms (kategori 9) 3 - - - - - - - - - -
Bearbetning av sålda produkter (kategori 10) 3 - - - - - - - - - -
Användning av sålda produkter (kategori 11) 43 336 46 463 39 360 23 164 - - -47 30 769 - -
Sluthantering av sålda produkter (kategori 12) 1 150 71 - 86 - - - - - -
Hyrda tillgångar nedströms (kategori 13) 26 849 40 986 28 103 29 812 - - -11 19 063 - -
Franchise (kategori 14) 59 22 - 34 - - - - - -
Finansiella investeringar (kategori 15) 5 060 4 947 - 14 850 - - - - - -
Totalt utsläpp av växthusgaser
Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat) 1 319 901 1 288 991 1 236 814 64
Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat) 1 239 558 1 162 934 1 161 332 64
1) Kategorierna ”Inköpta varor och tjänster (kategori 1)” och ”Kapitalvaror (kategori 2)” är sammanslagna för åren 2018–2021.
2) ”Hyrda tillgångar uppströms (kategori 8)” kombineras med scope 1 från 2022 och framåt.
3) “Transport och distribution nedströms (kategori 9)” och “Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)” är inte relevanta.
4) Totalt 2022 (scope 1-3) jämfört med basåret.
114Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 115 =====

% för respektive beräkningsmetod,
scope 3 kategori 1 och 2*
År
Genomsnittligt
för industrin
Produkt
nivå
Leverantörs
nivå
2018 74% 20% 7%
2019 74% 19% 8%
2020 78% 19% 3%
2021 69% 22% 8%
2022 70% 21% 9%
*Tabellen täcker huvuddelen av utsläppen från kategori 1 och 2,
86%, exklusive utsläppsdata från Tv och Media, LMT Lettland,
Cygate Finland och SYV Joint Network i Finland.
Avfall
Avfall är en av Telias viktigaste miljöaspekter,
och genom sitt nollavfallsmål strävar bolaget
efter att minska sitt totala avtryck från den
egna verksamheten, inklusive utbyggnad och
underhåll av nätverk. För att nå detta mål har
Telia utökat sin insamling av avfallsdata sedan
2020. Kontinuerligt arbete pågår för att förbättra
datainsamling och kvalitet. Entreprenörer
och avfallshanteringsföretag ger Telia vissa
uppskattningar efter sin bästa förmåga, samtidigt
som de anpassar sig för att förse bolaget med
Telia-specifika data under de kommande åren.
Avfall (kton) 2023 20221 20211
Byggavfall 72 89 113
Sten, grus, asfalt 47 70 87
Impregnerade trästolpar* 20 21 20
Metaller 3 3 3
Kablar 1 3 2
Trämaterial från
byggnadsarbeten 1 1 < 1
Avfall (kton) 2023 20221 20211
Elektroniskt avfall* 2 2 1
Batterier* 1 1 1
Kontorsavfall 4 2 2
Totalt 79 103 117
*Miljöfarligt avfall
1) Mindre justering av leverantörsdata, jämfört med uppgift i Års-
och hållbarhetsredovisning för 2021.
Avfall (%) 2023 2022 2021
Återanvändning 5 30 < 1
Återvinning 67 46 80
Förbränning med och utan
energiåtervinning 27 23 19
Deponi <1 <1 <1
Läs mer om återvinning och återanvändning i
kapitlet Klimat och cirkularitet.
Vatten och biologisk mångfald
Egen verksamhet
Vatten betraktas inte som en väsentlig miljöaspekt
för Telias egen verksamhet, baserat på bolagets
dubbla väsentlighetsanalys och dess tillhörande
väsentlighetströskel. Vissa datacenter har
vattenbaserad kylning, där vatten återcirkuleras i
slutna system. Utöver den slutna vattenkylningen
finns det några kylanläggningar där vatten
sprutas på kylelementen utomhus (och förångas)
under perioder av mycket höga temperaturer.
Metoden ökar kylkapaciteten utan att öka
energiförbrukningen. Eftersom metoden utnyttjas
endast ett fåtal timmar varje år är påverkan på
den totala vattenförbrukningen liten (< 10 %).
Det vatten som förbrukas i kontor och på andra
platser används endast för sanitära ändamål
och för köks- och kantinverksamhet. Alla Telias
anläggningar, inklusive datacenter, ligger i
bebyggda områden med anslutning till kommunalt
vatten.
Telia påverkar den biologiska mångfalden, men
baserat på den dubbla väsentlighetsanalysen
och den tillhörande väsentlighetströskeln
betraktas detta inte som en väsentlig miljöaspekt
för den egna verksamheten. Telia levererar
viktig nätinfrastruktur i de länder där bolaget är
verksamt, men den inneboende risken minskar på
grund av lokal miljölagstiftning vid byggnad och
underhåll av dessa anläggningar och det faktum
att infrastrukturen till största delen finns i miljöer
som redan är bebyggda och som präglas av
mänsklig aktivitet. Motverkande aktiviteter är bland
annat att undvika att ta obebyggd mark i anspråk
och att använda så lite mark som möjligt. I känsliga
naturområden vidtas försiktighetsåtgärder, som
ofta också är fastställda i lag. Riskerna för den
biologiska mångfalden motverkas också av Telias
mål om noll avfall, vilket innebär att bolaget strävar
efter att från och med 2030 inte skicka något avfall
till förbränning eller deponi.
Värdekedja
Vatten och biologisk mångfald är viktiga aspekter
i delar av Telias leverantörskedja – till exempel
i vissa elektroniktillverkningsprocesser och när
det gäller mineralutvinning. Leverantörerna
måste identifiera och hantera alla betydande
miljöaspekter kopplade till sina verksamheter,
tillämpa försiktighetsprincipen och kräva att deras
underleverantörer också gör det. Dessa krav
gäller även för vatten och biologisk mångfald,
när det är relevant. Telias cirkularitetsagenda är
ytterligare ett sätt att begränsa negativa effekter
på ekosystemen i leverantörskedjan. Här kan man
till exempel tillämpa cirkulära affärsmodeller för
att öka utrustningens livslängd och därigenom
begränsa behovet av att utvinna mineraler.
Eco Rating, som främjar hållbarhet, reparerbarhet
och återvinningsbarhet för mobiltelefoner,
är ett annat exempel på initiativ som ska
begränsa negativ påverkan av miljön, sett till
såväl vatten som biologisk mångfald. Telias
bredare klimatprogram begränsar indirekt risker
för den biologiska mångfalden som beror på
klimatförändringar. Föroreningar från transporter
är ett exempel.
Som nämnts under Hållbarhetsnot H3 om
väsentlig hetsanalys finns den biologiska mång-
falden på Telias bevakningslista över områden
där målet är att bättre förstå dessa effekter under
de kommande åren. År 2023 bildade bransch-
organisationen GSMA en gemensam arbetsgrupp
för detta syfte. Telia ingår i arbetsgruppen.
Klimat och energinytta
Metoden för att beräkna Telias klimat- och energi-
nytta har utvecklades tillsammans med konsult-
företaget Carbon Trust. Utgångs punkten för att
utveckla modellen har varit GSMA:s rapport
Enablement Effect. I dag fokuserar Telia på
att beräkna nyttan av sina erbjudanden om
fjärrmötes tjänster och IoT-lösningar. Bolaget
fångar inte upp bredare möjliggörande effekter,
till exempel sådana som har att göra med att
arbeta hemifrån, e-handel, e-tjänster för uthyrning
av boende med mera – som våra underliggande
uppkopplingstjänster bidrar till.Eventuella
rebound effekter ingår inte i bolagets beräkningar.
Ytterligare information om metodik och under-
liggande antaganden finns i det metodikdokument
som är tillgängligt på Telias webbplats.
115Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 116 =====

Angående resultaten, lägg märke till följande:
• Rapportering av möjliggörande effekter är
fortfarande i sin linda och metodutveckling pågår
parallellt med att forskning om digitaliseringens
effekter fortsätter. Därför utgör redovisade
resultat uppskattningar baserade på tillgänglig
forskning och data.
• Beräkningarna är i de flesta fall baserade på
både data från användning av Telias tjänster och
antaganden från marknadsrapporter och andra
studier.
• Idag finns ingen standard för beräkning av
möjliggörande effekter. Telia deltar i arbetet
inom European Green Digital Coalition,
som lanserades av EU-kommissionen 2021
för att främja utvecklingen av en gemensam
beräknings- och rapporteringsmetod för
möjliggörandet med ICT-teknik. Någon
gemensam metod har ännu inte antagits av
branschen och forskning om en gemensam
metod för att beräkna möjliggörande effekt av
uppkoppling – Telias kärnverksamhet – pågår
fortfarande. För sin rapporteringsmetodik
samarbetar Telia med Carbon Trust, som utsetts
av EU-kommissionen som expertorganisation.
Telia följer metodutvecklingen noga och ser
över sin modell vid behov. Företaget reviderar
också regelbundet sin modell i takt med att mer
detaljerad primärdata blir tillgänglig
• Med tanke på det begränsade omfånget
hos Telias modell och rådande
marknadsförutsättningar (till exempel nationella
utsläppsfaktorer för elenergi, baserade på en
hög andel förnybara energikällor) är resultaten
inte direkt jämförbara med resultaten från
liknande modeller som används av andra
telekombolag.
• Data som presenterades i föregående års-
och hållbarhetsredovisningar kan inte fullt
ut jämföras med data för 2023, eftersom
datainsamlingen förbättrades och vissa metoder
ändrades under året.
Data för klimat och
energinytta
Kol
(kton CO₂e)
Energi
(GWh)
Smarta byggnader 261 1 219
Smarta elleveranser 40 924
Smart transport 9 3
Distansmöten 123 -
Totalt 433 2 146
Taxonomi rapportering
Syftet med EU:s taxonomi, som en del av EU:s
gröna giv, är att styra finansiella flöden mot hållbar
ekonomisk verksamhet genom att tillhandahålla
ett gemensamt klassificeringssystem för vad som
anses hållbart. Under 2023 fortsätter Telia att
rapportera om samma verksamhet inom ramen för
miljömålen för motverkan av och anpassning till
klimatförändringar. Men bolaget kommer även för
första gången att rapportera om verksamhetens
berättigande inom ramen för de övriga miljömålen.
EU:s taxonomi är fortfarande under utveckling.
Som visas nedan omfattas endast en
begränsad del av Telias verksamhet idag av
taxonomiberättigade och förenliga aktiviteter,
eftersom telekommunikationsnätverk inte ingår
(se Finansiella nyckeltal på sidorna 119–122).
Telekommunikationsbranschen har lyft fram denna
brist för Europeiska kommissionen och förespråkar
att nätverk ska omfattas av framtida delegerade
akter för taxonomin med specifika, ändamålsenliga
kriterier.
Observera att fullständiga miljödata för Telia
återfinns i kapitlet Klimat och cirkularitet och i
tidigare delar av denna not, inklusive information
om bolagets totala koldioxid- och energiavtryck,
val av energikällor och initiativ gällande cirkularitet.
Bedömning av ekonomiska verksamheter
Telia har analyserat alla sina ekonomiska
verksamheter för att bedöma vilka som omfattas
av taxonomins definitioner. Följande av Telias
verksamheter bedöms täckas in under 2023:
Under miljömålet för begränsning av
klimatförändringar:
8.1 Databehandling, hosting och relaterade
verksamheter: Telia rapporterar datacenter –
anläggningar som används för centraliserad
lagring, hantering eller bearbetning av
data tillsammans med all infrastruktur och
utrustning som behövs för detta. Rapporterade
datacenter används av externa kunder och för
bolagets interna behov. Telia har avgränsat sin
rapportering till att fokusera på datacenter vars
energiförbrukning överstiger en specificerad
tröskel och som är kritiska för nätverkens
kärnverksamhet på en specifik marknad eller för
bolagets hela verksamhet. Fortsättningsvis avser
Telia att tillämpa en tröskel för effektbehovet
hos installerad informationsteknik på minst
500 kW. Denna tröskel infördes i och med det
nyligen antagna energieffektivitetsdirektivet. Telia
förväntar sig inte att detta kommer att resultera
i väsentliga förändringar i listan över datacenter
som bolaget rapporterar om.
8.2 Datadrivna lösningar för minskning av
växthusgasutsläpp: Under denna verksamhet
rapporterar Telia produkter och tjänster som i
betydande utsträckning möjliggör för kund att
minska sin klimatpåverkan. Bolaget utesluter
däremot dataöverföringsfasen och tekniker som
krävs för dataöverföringsprocesser. Bolaget
tillhandahåller för närvarande följande lösningar
med betydande möjliggörande effekter (eng.
enablement effects) för kunderna:
• Fjärrmötestjänster
• IoT-lösningar för smarta byggnader, transporter
och nyttotjänster

116Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 117 =====

Under miljömålet för övergång till en cirkulär
ekonomi:
4.1 Tillhandahållande av datadrivna lösningar
för IT/OT: Under denna verksamhet rapporterar
Telia lösningar inom Internet of Things (IoT)
som används för fjärrövervakning och prediktivt
underhåll. Det finns ingen överlappning med
lösningar som rapporteras under aktivitet för
begränsning av klimatförändringar, 8.2.
5.1 Reparation, renovering och återtillverkning:
Under denna verksamhet rapporterar bolaget
reparationstjänster – främst av mobiltelefoner,
men även av viss utrustning i kundens lokaler, som
tillhandahålls till enskilda kunder eller företag
via Telias egna serviceverkstäder eller bolagets
servicepartners.
5.4 Försäljning av begagnade varor: Under
denna verksamhet rapporterar Telia försäljning
av begagnade och renoverade mobiltelefoner
på alla sina marknader, såväl som försäljning av
kontorsprodukter.
5.5 Product-as-a-Service och andra cirkulära
användnings- och resultatinriktade tjänstemodeller:
Under denna verksamhet rapporterar
bolaget tillhandahållandet av mobiltelefoner
till företagskunder via sitt Device as a
Service-erbjudande.
Telia erbjuder lösningar inom Internet of Things
(IoT) som kan användas för att kontrollera och
minska vattenläckage (aktivitet 4.1 under miljömålet
för skydd av vatten och marina resurser). Dessa
tjänster är inte standardiserade och representerar
inte en strategiskt prioriterad vertikal i Telias IoT-
erbjudande. Den finansiella omfattningen av dessa
tjänster är mycket begränsad. På grund av dessa
faktorer har aktivitet 4.1 ansetts vara obetydlig och
har därför inte inkluderats irapporteringen.
För Tv- och Mediarelaterade verksamheter (8.3
och 13.3 under miljömålet klimatanpassning) har
relevansen bedömts som obetydlig, med tanke
på att dessa verksamheter endast ska kopplas
till insatser för anpassning till klimatförändringar,
det vill säga till CAPEX och OPEX, som relaterar
till genomförda klimatanpassningsåtgärder.
Det råder osäkerhet kring rapportering under
miljömålet klimatanpassning, trots vägledning från
Europeiska kommissionen.
Bolaget har också utvärderat ytterligare
ekonomiska verksamheter som handlar om köp
av produkter och tjänster som är förenliga med
taxonomins hållbarhetskriterier enligt målet
begränsning av klimatförändringar, nämligen:
4.1 Elproduktion med hjälp av solcellsteknik
4.3 Elproduktion från vindkraft
4.11 Lagring av termisk energi
6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och
lätta nyttofordon
Ingen omsättning kan rapporteras för dessa
verksamheter. Relaterade finansiella nyckeltal
skulle utgöra driftsutgifter (OPEX) enligt
taxonomins definitioner, men är inte väsentliga
för Telias affärsmodell. Därför har dessa
ekonomiska verksamheter uteslutits från
taxonomirapporteringen.
Telia kommer att fortsätta bevaka framtida
vägledning på detta område och vid behov justera
sin rapportering i takt med att bästa praxis växer
fram.
Bedömning av förenlighet med taxonomin
För aktiviteter som rapporteras under miljömålet
för övergång till cirkulär ekonomi (4.1, 5.1, 5.4 och
5.5) krävs endast en berättigandekontroll år 2023.
Ingen bedömning förenlighet utfördes för dessa
aktiviteter. I de finansiella KPI-tabellerna listas
de som berättigade men ej förenliga. Telia avser
utföra de nödvändiga bedömningarna i nästa
rapporteringscykel, i enlighet med de legala kraven.
8.1 Databehandling, hosting och relaterade
verksamheter
Det finns tre tekniska genomlysningskriterier för
”betydande bidrag” som måste uppfyllas för 8.1:
• Implementering av EU:s uppförandekod för
datacenters energieffektivitet, verifierad av en
oberoende tredje part och granskad minst vart
tredje år.
• Om användning av en specifik uppförandekod
inte är relevant ges förklaringar, inklusive
användning av alternativ bästa praxis
• Global Warming Potential för köldmediet som
används i kylsystemet överstiger inte 675.
Inget datacenter som rapporteras under 8.1 anses
vara förenligt med taxonomin. Hittills har ett av
Telias rapporterade datacenter implementerat EU:s
uppförandekod. Implementeringen har dock inte
verifierats av en oberoende tredje part. Samma
datacenter uppfyller också kravet på köldmedier
på grund av att det tillämpar vattenkylning i sitt
operativa kylsystem. Under 2023 utvärderade Telia
möjligheten att implementera EU:s uppförandekod
i sina andra datacenter. Inga förändringar i använd-
ningen av köldmedier förutses för närvarande.
8.2 Datadrivna lösningar för minskning av
växthusgasutsläpp
Det finns två kriterier som måste uppfyllas för att
en verksamhet ska vara förenlig med taxonomins
kriterier för 8.2:
• ICT-lösningen ska främst användas för att
möjliggöra minskningar av växthusgasutsläpp.
• Den ska skapa avsevärd minskning av
växthusgasutsläpp under verksamhetens hela
livscykel, jämfört med den bästa alternativa
lösningen/tekniken.
Eftersom det inte finns några alternativa lösningar/
tekniker för de tjänster som redovisas under denna
verksamhet anser Telia, utifrån kriterietexten,
att en livscykelanalys inte är nödvändig. Icke
desto mindre, har bolaget i sin analys beräknat
nettofördelarna med den digitala komponenten för
Fjärrmötestjänster och Internet of Things-lösningar
för smarta byggnader, vilket visade på betydande
minskningar av växthusgasutsläppen och, i vissa
fall, energibesparingar i själva tjänsterna.
Internet of Things-lösningar för transport är
inte förenliga med de tekniska urvalskriterierna
eftersom de endast delvis ingår i företagets
beräkningar för möjliggörande år 2023. Dessa
beräkningar används som en del av underlaget
till Telias nettonyttoberäkning som används för
Taxonomi-förenlighet.
Kriterier avseende att inte orsaka betydande
skada (eng. do no significant harm)
För aktiviteter som rapporteras under miljömålet
för övergång till cirkulär ekonomi (4.1, 5.1, 5.4
och 5.5) krävs endast en berättigandekontroll år
2023. Ingen bedömning avseende att inte orsaka
betydande skada utfördes för dessa aktiviteter
under året. I de finansiella KPI-tabellerna listas
de som berättigade men ej förenliga. Telia avser
utföra de nödvändiga bedömningarna i nästa
rapporteringscykel, i enlighet med de legala kraven.
117Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 118 =====

En bedömning avseende att inte orsaka
betydande skada genomfördes för att
bedöma efterlevnaden för de två rapporterade
verksamheterna (8.1 och 8.2).
För området klimatanpassning bestod
bedömningen av Telias fysiska klimatriskanalys
på bolagsnivå, som beskrivs i avsnittet om Telias
omställningsplan och TCFDrapportering.
För verksamhet 8.1 utförde bolaget under 2023
fördjupade platsspecifika analyser. Analysen,
som finns tillgänglig på bolagsnivå, uppfyller
dock kravet för de datadrivna lösningarna som
redovisas under verksamhet 8.2, eftersom digitala
tjänster inte är platsspecifika.
För verksamhet 8.1 gjordes en bedömning för
att säkerställa att kraven uppfylls under ”vatten”,
även beskrivet under H4 Klimat och cirkularitet.
Telia är inte höggradigt beroende av vatten i sin
verksamhet och i fall där datacenter använder
vattenbaserad kylning återcirkuleras vattnet
i ett slutet system. Alla Telias anläggningar,
inklusive datacenter, ligger i områden med
anslutning till kommunalt vatten. Vid planeringen
av sina datacenter följer bolaget alla relevanta
lagar och förordningar, inklusive när det gäller
miljökonsekvensanalyser och krav som hör
samman med sådana om bedömning av effekter
på vatten.
För både verksamhet 8.1 och 8.2 gjordes
ytterligare en bedömning för att säkerställa att
kraven uppfylls under ”cirkulär ekonomi”:
• Telia tillverkar inga servrar eller
datalagringsutrustning utan köper in sådan
utrustning från leverantörer som verkar inom
EU. Dessa leverantörer förser sina produkter
med CE-märkning enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2009/125/EG. Efterlevnad
säkerställs också genom leverantörskrav
baserade på uppförandekoden för leverantörer.
• Telia ställer specifika krav på sina leverantörer
när det gäller begränsade och förbjudna ämnen
som omfattas av EU-direktiven om begränsning
av användning av vissa farliga ämnen (RoHS) och
om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning
(WEEE).
• Telia följer lokala regler och krav för
avfallshantering, samt EU:s WEEE-
lagstiftning. Dessutom köper bolaget in
avfallshanteringstjänster från leverantörer med
relevanta licenser på sina respektive marknader.
Allt elektronikavfall separeras och återanvänds
eller återvinns (för mer information, se kapitlet
Klimat och cirkularitet).
Sociala minimiskyddsåtgärder
Sociala minimiskyddsåtgärder finns på plats
genom implementering av policyer och
instruktioner på bolagsnivå relaterade till
exempelvis mänskliga rättigheter, bekämpning
av mutor och korruption, beskattning och rättvis
konkurrens. Dessa policyer och instruktioner
lever upp till relevanta internationella standarder
och riktlinjer och beskrivs kortfattat i avsnittet
Koncernövergripande styrningsmodell.
Dessa områden återspeglas dessutom fullt
ut i Telias riskhanteringsprocess, som är en
integrerad del av bolagets planeringsprocess
och uppföljningen av dess resultat. Mer
information om riskhanteringspraxis och
företagets huvudriskområden finns i avsnittet
Enterprise Risk Management and Compliance
Framework. Telias tillvägagångssätt för att
bedöma bristande efterlevnad gentemot bolagets
policyer och instruktioner innefattar kontinuerlig
due diligence och olika uppföljningsprocedurer,
inklusive klagomålsmekanismer, revisioner och
leverantörskontroller.
Redovisningsprinciper
Taxonomins nyckeltalsdefinitioner för
omsättning (Turnover), driftsutgifter (OPEX)
och kapitalutgifter (CAPEX) är inte helt i linje
med liknande mått som används i Telias
koncernredovisning. I taxonomirapporteringen
har därför vissa justeringar gjorts avseende Telias
finansiella mått. Telias tolkningar av taxonomins
nyckeltalsdefinitioner baseras på vägledning
från taxonomins publikationer, vägledning
från FAR (Föreningen auktoriserade revisorer),
Frågor och svar om EU:s gröna taxonomi,
samt samråd med externa hållbarhetsexperter.
Tolkningarna av nyckeltalsdefinitionerna kan
komma att ändras i framtiden när riktlinjerna
för taxonomirapportering förtydligas och/eller
rapporteringspraxis vidareutvecklas. För att fullt
ut leva upp till taxonomins rapporteringskrav
behöver Telia vidareutveckla sina interna
rapporteringssystem och -processer. År 2023 tog
Telia ytterligare steg för att utöka vägledningen
för rapporteringsenheterna och för att förbättra
datakontrollen.
Nämnarna för taxonomins tre nyckeltal definieras
enligt följande av Telia 2023:
• Omsättning (Turnover) definieras som externa
intäkter enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS), vilket motsvarar externa
intäkter i Teliakoncernens totalresultatrapporter,
t.ex. inklusive endast kvarvarande verksamhet.
• Kapitalutgifter (CAPEX) definieras som tillägg
till materiella anläggningstillgångar, immateriella
tillgångar och nyttjanderättstillgångar
under räkenskapsåret före avskrivningar och
nedskrivningar. Tillägg till goodwill samt
film- och programrättigheter ingår inte i
CAPEX. Tillägg definieras som investeringar
under räkenskapsåret (netto efter eventuella
erhållna statliga bidrag) och inkluderar
tillägg som härrör från rörelseförvärv samt
bruttoökningar av förpliktelser för återställning
av tillgångar (kostnader för nedmontering
och återställning). Taxonomi CAPEX-måttet
inkluderar både kvarvarande och avvecklad
verksamhet (Danmark). Telias CAPEX-mått som
används i koncernens räkenskaper exkluderar
tillägg som härrör från rörelseförvärv och
återställningsåtaganden men inkluderar förskott
och förskottsbetalningar.
• Driftsutgifter (OPEX) definieras som direkta
kostnader som inte redovisas som tillgångar
och som avser forskning och utveckling,
byggnadsrenoveringsåtgärder, kortsiktiga
hyresavtal, underhåll och reparationer och alla
andra direkta utgifter relaterade till det dagliga
underhållet av fastigheter, anläggningar och
utrustning, som utförs av bolaget eller tredje part
till vilken verksamhet har lagts ut på entreprenad,
och som är nödvändiga för att säkerställa
en fortsatt och effektiv funktion hos sådana
tillgångar. Taxonomi OPEX-måttet inkluderar
endast kvarvarande verksamhet.
• Direkta kostnader relaterade till forskning
och utveckling som inte redovisas
som tillgångar, motsvarar beloppet för
forsknings- och utvecklingskostnader i Telias
totalresultatrapporter för koncernen, exklusive
avskrivningar och nedskrivningskostnader
inom denna funktion. Telia har antagit en strikt
tolkning av de dagliga underhållsutgifterna och
har till exempel inkluderat endast kostnader
som är nödvändiga för underhåll och service av
materiella anläggningstillgångar.
118Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 119 =====

Kriterier för väsentligt bidrag 2023 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
Omsättning
Andel av
omsättningen,
2023
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreiningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimi
skyddsåtgärder
Andel förenlig
med taxonomi
kraven (A.1) eller
som omfattas av
taxonomikraven
(A.2) omsättningen,
år 2022
Kategori
möjlig
görande
verksamhet
Kategori
omställ
nings
verksamhet
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter 1
8,2 Datadrivna lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser CCM 148 0,17% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/A J N/A N/A J N/A J 0,29% E
De miljömässigt hållbara 1 verksamheternas omsättning (A.1) 148 0,17% 0,17% 0,29%
Varav möjliggörande verksamheter 148 100% 0,17%
Varav omställningsverksamheter 0 0%
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som
inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 2
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
4,1 Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar CE 176 0,20% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,1 Reparation, renovering och återtillverkning CE 50 0,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,4 Försäljning av begagnade varor CE 212 0,24% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller CE 1 452 1,64% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
8,1 Databehandling, hosting och relaterad
verksamhet - datacenter CCM 490 0,55% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,45%
8,2 Datadrivna lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser CCM 169 0,19% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0%
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara2 (A.2) 2 549 2,87% 0,74% 2,13% 0,45%
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) (A) 2 697 3,04% 0,91% 2,13% 0,74%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 86 088 96,96%
Totalt (A + B) 88 785 100%
1) Taxonomiskt förenliga.
2) Taxonomiskt icke-förenliga verksamheter.
Finansiella nyckeltal
Baserat på den bedömning som utförts, rapporterar Telia följande kapitalutgifter (CAPEX) och driftskostnader (OPEX) som omfattade av taxonomin (eng. eligible) och miljömässigt hållbara/taxonomiförenliga (eng. aligned).
Omsättning
119Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 120 =====

CAPEX
Kriterier för väsentligt bidrag 2023 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
CAPEX
Andel av CAPEX,
2023
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimi
skyddsåtgärder
Andel förenlig med
taxonomikraven
(A.1) eller som
omfattas av
taxonomikraven
(A.2) CAPEX, år
2022
Kategori
möjlig
görande
verksamhet
Kategori
omställ
nings
verksamhet
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter 1
8,2 Datadrivna lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser CCM 17 0,07% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/A J N/A N/A J N/A J 0,09% E
CAPEX of environmentally sustainable activities 1 (A.1) 17 0,07% 0,07% - 0,09%
Varav möjliggörande verksamheter 17 100% 0,07%
Varav omställningsverksamheter 0 0%
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som
inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 2
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
4,1 Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar CE 0 0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,1 Reparation, renovering och återtillverkning CE 20 0,08% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,4 Försäljning av begagnade varor CE 0 0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller CE 897 3,85% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
8,1 Databehandling, hosting och relaterad verksamhet - datacenter CCM 296 1,27% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,69%
8,2 Datadrivna lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser CCM 23 0,10% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0%
CAPEX för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara 2 (A.2) 1 235 5,30% 1,37% 3,93% 0,69%
CAPEX för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) (A) 1 252 5,37% 1,44% 4% 0,78%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
CAPEX hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 22 073 94,63%
Totalt (A + B) 23 325 100%
1) Taxonomiskt förenliga
2) Taxonomiskt icke-förenliga verksamheter
120Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 121 =====

OPEX
Kriterier för väsentligt bidrag 2023 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
OPEX
Andel av OPEX,
2023
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimi
skyddsåtgärder
Andel förenlig med
taxonomikraven
(A.1) eller
som omfattas av
taxonomikraven
(A.2) OPEX, år
2022
Kategori
möjlig
görande
verksamhet
Kategori
omställ
nings
verksamhet
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter 1
8,2 Datadrivna lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser CCM 86 3,08% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/A J N/A N/A J N/A J 11,09% E
OPEX of environmentally sustainable activities 1 (A.1) 86 3,08% 3,08% - 11,09%
Varav möjliggörande verksamheter 86 100% 3,08%
Varav omställningsverksamheter 0 0%
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som
inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 2
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
4,1 Tillhandahållande av datadrivna it- och OT-lösningar CE 45 1,60% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,1 Reparation, renovering och återtillverkning CE 79 2,81% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,4 Försäljning av begagnade varor CE 173 6,19% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
5,5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller CE 400 14,28% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0%
8,1 Databehandling, hosting och relaterad verksamhet - datacenter CCM 146 5,22% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 6,38%
8,2 Datadrivna lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser CCM 177 6,32% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0%
OPEX för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara2 (A.2) 1 019 36,42% 11,55% 23,87% 6,38%
OPEX för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) (A) 1 106 39,50% 15% 25% 17,48%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
OPEX hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 1 693 60,50%
Totalt (A + B) 2 799 100%
1) Taxonomiskt förenliga
2) Taxonomiskt icke-förenliga verksamheter
121Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 122 =====

Omsättning Andel av omsättningen / total
omsättning
Taxonomi
förenlighet per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
CCM 0,17% 0,74%
Central behörig myndighet N/A N/A
WTR N/A N/A
CE 0% 2,13%
PPC N/A N/A
BIO N/A N/A
CAPEX Andel av CAPEX /
Totala CAPEX
Taxonomi
förenlighet per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
CCM 0,07% 1,37%
Central behörig myndighet N/A N/A
WTR N/A N/A
CE 0% 3,93%
PPC N/A N/A
BIO N/A N/A
OPEX Andel av OPEX /
Totala OPEX
Taxonomi
förenlighet per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
CCM 3,08% 11,55%
Central behörig myndighet N/A N/A
WTR N/A N/A
CE 0% 24,87%
PPC N/A N/A
BIO N/A N/A
Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling,
demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar
som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från
bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och
säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom
vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av
bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga
kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet
för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från
kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift
av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila
gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering
och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering
och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Kärnenergi och fossilgasrelaterade verksamheter
122Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 123 =====

Eftersom Telias rapporteringsstrukturer och
system ännu inte är helt anpassade för att
spegla taxonomins definitioner av ekonomiska
verksamheter har vissa antaganden gjorts för
att fastställa täljaren för några av nyckeltalen.
För vissa av aktiviteterna som rör datacenter har
uppskattningar gjorts för att beräkna andelen
OPEX och CAPEX hänförlig till externa kunder.
Eftersom Internet of Things-plattformar och
tekniska lösningar inte är utvecklade för en specifik
vertikal användning, speglar fördelningen av
OPEX och CAPEX för de rapporterade tjänsterna
andelen av dessa tjänster i omsättningen av
totala intäkter från Internet of Things. Dessa data
anges i redovisningen. I allmänhet har Telia använt
ett konservativt tillvägagångssätt både för att
identifiera verksamheter som omfattas och vid
uppskattning av CAPEX och OPEX förknippade
med sådana verksamheter.
Telias omställnings
plan och TCFD
Telia ser ett aktivt arbete för att hantera risker och
möjligheter kopplat till klimatförändringarna som
en kritisk framgångsfaktor för bolaget, och förstår
vikten av att tillhandahålla information till investe-
rare och andra intressenter om detta arbete. Telia
ser TCFD:s (Task Force on Climate-related Financial
Disclosures) rekommendationer inte bara som
rekommendationer för rapportering, utan också
som användbar vägledning för hur bolaget löpande
kan strukturera och förbättra sitt arbete. Nedan-
stående rapportering, inklusive referenser, speglar
Telias nuvarande omställningsplan, som bolaget
kommer att fortsätta att utveckla under 2024.
Styrning
Styrelsens översyn och ledningens roll i
förhållande till hållbarhetsarbetet beskrivs i
kapitlet Hållbarhetsstyrning. Övrig klimatspecifik
information följer nedan.
Styrelsens översyn
2019 antog styrelsen Telias klimatmål för
2030. 2021 antog styrelsen Telias nya syfte
och uppdaterade affärsstrategi, där klimat
och cirkularitet integrerades som ett av de
tre mest prioriterade fokusområdena med
tillhörande mål på kort, medellång och lång
sikt. För att kontinuerligt bedriva översyn får
styrelsen halv- och helårsvisa uppdateringar
från ledningen, dels om framsteg gentemot
uppsatta klimatmål, dels om klimatrelaterade
risker. Det senare ingår i bolagets Enterprise
Risk Management Framework, där miljö, som
innefattar klimat och cirkularitet, har valts ut
som ett av huvudriskområdena som styrelsen
regelbundet tar ställning till. Varje år godkänner
styrelsen den externt granskade Års- och
hållbarhetsredovisningen som Telia använder för
rapportering till sina externa intressenter.
Ledningens roll
Koncernledningen ansvarar gemensamt för
Telias miljöagenda och medlemmarna ansvarar
för utvärdering och styrning av klimatrelaterade
frågor, inklusive strategiska affärsbeslut och mål,
samt genomförande.
Utöver detta hanterar styrkommittén för
hållbarhet det löpande strategiska arbetet, hittar
lösningar och vägar framåt när det gäller hinder,
risker och möjligheter samt engagerar
koncernledningen vid behov. Styrkommittén består
av fem medlemmar från koncernledningen; Head
of Communication, Brand and Sustainability, CEO
Telia Sweden, Group Chief Operating Officer, Chief
Financial Officer och Chief Strategy & Commercial
Officer, utöver the the Head of Group Governance,
Risk and Compliance and Head of Group
Sustainability.
Medlemmarna i koncernledningen utvärderas
med avseende på hållbarhetsmål som en
del av deras årliga prestationsutvärdering.
Ansvaret för nyckeltal relaterade till klimat
och cirkularitet fördelas inom lokala och
funktionella ledningsgrupper och samma
nyckeltal integreras i prestationsutvärderingar
för nyckelpersoner. Utöver detta inkluderades
ESG-parametrar, inklusive Telias klimatmål
2025 för leverantörskedjan, i det långsiktiga
incitamentsprogrammet för rörlig ersättning som
gäller för den utökade ledningsgruppen sedan
2022.
Strategi
Sedan den första TCFD-rapporten 2019 har
Telia kontinuerligt utvecklat sin rapportering och
sina underliggande bedömningar av risker och
möjligheter. Tabellen på nästa sida presenterar
väsentliga risker och möjligheter, med ytterligare
information på de följande sidorna om hur dessa
påverkar vår strategi och finansiella planering.
Under 2022 identifierade Telia förväntade
klimatrelaterade risker och möjligheter på kort,
medellång och lång sikt. Analysen granskades
2023 och trenderna befanns antingen vara
oförändrade eller accentuerade, särskilt eftersom
fysiska klimateffekter på grund av extremväder
har fortsatt att påverka de länder där Telia
verkar. 2023 blev ännu ett rekordår sett till global
uppvärmning. Marknadstrenderna förstärktes
dessutom när CSRD närmade sig ikraftträdandet.
Det finns olika sätt att göra scenarioanalyser. För
fysiska klimatrisker (se längre fram) har Telia gjort
detaljerade analyser för olika temperaturnivåer.
För omställningsrisker har bolaget baserat sin
analys på antagandet att världen kommer att
fortsätta sträva efter att begränsa den globala
uppvärmningen till maximalt 1,5 °C jämfört
med förindustriella nivåer. Om uppvärmningen
överskrider den gränsen, kommer det globala
samhället att anstränga sig att bryta trenden. Om
det scenariot inte realiseras förutser Telia att de
drivkrafter som beskrivs nedan accentueras till
följd av accelererande fysiska klimatrisker.
”Kort sikt” definieras som från och med nu fram
till 2025, ”medellång sikt” betyder 2025–2027
och ”lång sikt” betyder 2027–2030. Med tanke på
osäkerheten kring fysiska klimatrisker, använder
sig Telia av en längre tidsram – för närvarande
fram till 2040. Bolaget anser att var och en av
de omställningsrisker som anges nedan kan
vändas till en möjlighet genom framgångsrika
motverkande aktiviteter.
Omställningsrisker
Identifiering av risker och möjligheter
Omställningsrisker och -möjligheter bedöms
löpande som en del av Telias bevakning av, till
exempel, utvecklingen inom lagstiftning och teknik
(legala, politiska och tekniska risker), utvecklingen
på energimarknaden och kundtrender
(marknadsrisker), samt diskussioner inom olika
intressentgrupper och i media (varumärkesrisker).
2022 uppdaterade Telia sin analys och fördjupade
sin förståelse genom att bjuda in en tvärfunktionell
123Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 124 =====

grupp med interna ämnesspecialister för
att genomlysa olika källor för att analysera
potentiella skiften (legala, tekniska, marknads- och
ryktesrelaterade) och de risker och möjligheter de
skulle kunna skapa för bolaget på kort, medellång
och lång sikt, med ett särskilt fokus på medellång
sikt (2025–2027). Analysen identifierade tre
skiften, kopplade till: (1) förväntningar på
produkter och tjänster (2) förväntningar på
datacenter och nätverk, och (3) förväntningar på
bolagets generella resiliens. Arbetet övervakades
av representanter från hållbarhet, finans samt
strategi och riskhantering på koncernnivå, så
att justeringar kan genomföras inom respektive
ansvarsområde.
I korthet konstaterade Telia följande:
Politik/lagar
• En ny politisk riktning och nya lagkrav drivs
idag i hög grad av EU:s gröna giv, EU:s
cirkulära handlingsplan och relaterad nationell
lagstiftning. Ett flertal nya och kommande lagar
gör tidigare frivilliga insatser obligatoriska,
stänger kryphål och ställer krav på transparens
för att öka möjligheterna att jämföra såväl
bolag som produkter och tjänster utifrån ett
miljöperspektiv. Telia förväntar sig att dessa
förändringar kommer att öka avkastningen på
investeringar i hållbarhetsrelaterat arbete och
göra ”greenwashing”, liksom ett mindre ambitiöst
hållbarhetsarbete, svårare och även straffbart.

Som tillägg till lagstiftning som riktar in sig på
alla stora bolag, såsom CSRD och CS3D, finns
även lagar som specifikt riktar sig till ICT-/
telekombolag, i frågor som rör energieffektivitet
för datacenter och mobiltelefoner, eko-design,
”rätten att reparera elektronik”, transparens, och
andra krav gällande nätverkens miljöpåverkan.
De som hamnar efter, eller inte efterlever
lagkraven, riskerar ett försämrat rykte, snarare än
böter och straffavgifter.
Marknad
• Telia ser och förutser ökade förväntningar och
ökat intresse från investerare när det gäller
bolagets klimatarbete, både för att kompensera
för Telias eget negativa koldioxidavtryck och för
att hjälpa kunderna att reducera sina utsläpp
genom digitalisering. EU:s Sustainable Finance
Reporting Directive, som träder i kraft 2024,
har som mål att omdirigera kapital till mer
hållbara ekonomiska verksamheter och kommer
gradvis att börja påverka tillgången till kapital.
Detta börjar redan materialisera sig genom ett
växande intresse för gröna obligationer och för
”hållbarhetslänkade” lån (eng. Sustainability
Linked Loans). Dessutom kan noteras mer
granulära förfrågningar från rankinginstitut för
ESG, analytiker och långivare.
• Resultaten från SB Insights B2C-undersökning
2023 visar att klimat och cirkularitet är ett av
de tre högst prioriterade hållbarhetsområdena
för konsumenter på Telias marknader. Det
förekommer tydliga skillnader mellan de nordiska
och de baltiska marknaderna, där de nordiska
kunderna idag har högst förväntningar på
klimatprestanda.
• Företagskunder höjer ribban när de går från
ambition till handling och efterfrågar i allt högre
grad råd om hur de kan minska sitt avtryck
genom produkter som generar mindre utsläpp, är
mer energieffektiva och cirkulära, liksom genom
digitala lösningar som driver på effektivare
energi- och bränsleanvändning. Sådana
möjligheter ökar när 5G-näten expanderar.
CSRD-förberedelser accentuerade trenden inom
B2B-segmentet 2023.
Anseende
• Telias kundundersökningar visar ett stort
förtroende för bolaget och att telekomsektorn
i relativt liten omfattning är kopplad till
negativa associationer. Förmågan att ha låga
koldioxidutsläpp och att vara energieffektiv och
cirkulär förväntas vara avgörande faktorer för det
framtida anseendet för både enskilda bolag och
industrin i stort.
Teknik
• Hög kvalitet på uppkoppling och digitala
lösningar är avgörande för övergången till en
netto noll-ekonomi. Slutliga effekter kommer
också påverkas av hur tekniken används, om
leverantörer klarar att minska sina utsläpp
och bli cirkulära, och industrins förmåga att
hantera olika målkonflikter. Exempelvis kan
ambitionen att inrätta självständiga regioner
för telekominfrastruktur leda till ökade behov
av infrastruktur lokalt. Dessutom kommer ny
teknik att behövas för att exempelvis nå högre
energieffektivitet och högre återvinningsgrad för
utrustning.
Telia förutser att dessa övergångstrender kommer
att intensifieras fram till 2025/2027, vilket får Telia
att prioritera de risker och möjligheter som anges
i tabellen på sidan 125. Osäkerhetsfaktorerna
handlar främst om förändringstakten, som
kan påverkas av den nuvarande ekonomiska
nedgången, sociala spänningar, den politiska
ambitionsnivån under kommande år samt
frekvensen hos och effekterna av extremväder.
Påverkan på strategin
De pågående trender som beskrivs ovan bekräftar
vikten av att Telias klimat- och cirkularitetsmål
är integrerade i affärsstrategin, något som i sin
tur påverkar olika delar av bolagets verksamhet,
liksom underliggande mer specifika strategier och
arbetssätt. Här följer några exempel:
• Egen verksamhet: Telias miljömål har lett till
en 87% minskning av utsläpp relaterade till
energiförbrukning och bränsle (scope 1 och 2)
sedan 2018. Telia fortsätter sina ansträngningar
att minska utsläppen, och har kartlagt vika steg
som krävs för att uppnå en minskning på 90%
senast 2030 (basår: 2018).
• Leverantörskedjan: Utsläppsminskningar i
Telias leverantörskedja spelar en nyckelroll
för att bolaget ska nå sina mål. Därför är
klimatprestanda inbyggd i Telias process
för att välja leverantörer, och även i vår
påverkansstrategi där bolaget kräver att
leverantörer ska anta vetenskapsbaserade
mål (eng. science based targets). Under 2023
fortsatte Telia att utforma mer detaljerade
strategier relaterade till två av de största
utsläppsklustren: nätverksutrustning och
terminaler/mobiltelefoner (se sidan 82).
Inom flera områden arbetar Telia med andra
branschaktörer för att driva på ett cirkulärt
skifte inom industrin. (Se exemplet med Eco
Rating för smartphones och GSMA-samarbetet
relaterat till cirkulär strategi för nätverk på
sidorna 85, respektive 77). Telia anser att ett
helhetsperspektiv, snarare än att zooma in på
specifika produkt-/tjänsteleveranser, är det
bästa sättet att säkerställa ett åtagande från
den högsta ledningen i leverantörsföretaget och
åstadkomma betydande utsläppsminskningar.
Samtidigt ökar motståndskraften i Telias
leverantörskedja.
• Investeringar och produktutveckling:
Investeringsbeslut relaterade till
produktutveckling och andra områden föregås
av en miljögenomlysning avseende påverkan av
124Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 125 =====

Risker och möjligheter
Telia ser affärsmöjligheter i övergången till en koldioxidsnål ekonomi men inser att möjligheterna kan bli risker om de inte hanteras framgångsrikt. De inneboende riskerna hanteras genom olika motverkande aktiviteter,
som listas i tabellen nedan.
Väsentlig* övergång och fysiska
risker och möjligheter Beskrivning av risker och möjligheter Telias respons för att minska risker eller hantera möjligheter
Digitala lösningar med
möjliggörande effekt
Det ligger en möjlighet i att stärka relevansen för Telias produktportfölj och förmågan att vara en
prioriterad samarbetspartner inom B2B-segmentet. Detta handlar om att utnyttja möjligheter att
skala påverkan genom att hjälpa kunder att minska sina koldioxidutsläpp genom några av bolagets
IoT-lösningar och smarta nätanslutningstjänster och kommunicera detta mervärde till kunderna.
Telia ska skala upp de digitala lösningar som gör det möjligt för kunder och samhälle att minska
sina koldioxidutsläpp. Till exempel:
• Smarta byggnader
• Smarta transporter
• Telias insikter om reserelaterade utsläpp
Produktportfölj Det finns en risk med att inte ha en produktportfölj som uppfyller intressenternas förväntningar
på koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster, och att vara oförmögen att
förse kunderna med sammanhängande och underbyggd miljöinformation i kundernas kontaktytor.
Telia ska säkerställa att utvalda viktiga produkter och tjänster blir koldioxidsnåla, cirkulära och
energieffektiva, och ska kommunicera sitt koldioxidavtryck för produkter/tjänster till kunderna. Till
exempel:
• Device as a Service
• Renoverade telefoner
• Cirkulär router
• Meddelandetjänster för företag
• Netto noll-krav på leverantörer att ha verifierade vetenskapsbaserade mål och en plan för
minskade koldioxidutsläpp som visar vägen mot målen.
Energistrategi Det finns en risk med att inte ha en robust energistrategi, i vilken ingår att öka energieffektiviteten,
säkerställa förnybar energiförsörjning till förutsägbara kostnader och hantera de återstående
koldioxidutsläppen från energiförbrukning, med tydlig kommunikation kring Telias ökande
energianvändning.
Telia ska säkerställa att bolaget har en robust, motståndskraftig energistrategi, inklusive men inte
begränsad till:
• Nedmontering av äldre nätverk.
• Modernisering av nätverk.
• Utrustning för koldioxidsnåla, cirkulära och energieffektiva nätverk.
• Utforskande av Telias roll i energisystemet, sett ur ett vidare perspektiv, som batterilagring,
utjämning av belastningstoppar, återmatning av el till nätet, utnyttjande av överskottsvärme.
Extremväder Det finns en risk för ökande kostnader och förlust av tillgångar på grund av fysiska klimatrisker/
extremväder som värmeböljor, kraftiga vindar och nederbörd.
• Risken för störningar i bolagets tjänster övervakas och hanteras kontinuerligt via Telias
kontinuitetsledning
• Förebyggande åtgärder vidtas baserat på erfarenheter från tidigare extremväder.
* Väsentlighet bedömdes med Telias ”heat map”. Risker och möjligheter som kategoriserades som ”höga” eller ”mycket höga” anses vara väsentliga.
125Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 126 =====

utsläpp, energi och avfall. Utöver detta skalade
Telia under strategiperioden 2021–2023 upp
sina cirkulära affärsmodeller och försäljningen
av produkter och möjliggörande produkter
och tjänster (eng. enablement products and
services). År 2023 identifierade bolagets
produktutvecklare de viktigaste produkterna
och tjänsterna att fokusera på fram till 2026 och
arbetade med planer för utsläppsminskning
inom dessa kategorier. Väsentligheten baserades
på växthusgasavtrycket, kommande lagstiftning
och kundernas efterfrågan på koldioxidsnåla,
energieffektiva och cirkulära produkter, och
tillhörande data.
Under 2022 skapade Telia, tillsammans med
Accenture, ett verktyg för att bedöma hur
Telias nuvarande mål och olika externa faktorer
kan påverka bolagets förmåga att uppnå sina
klimatmål. Som exempel kan nämnas förväntad
utveckling på lagstiftningsområdet, tempot i
övergången till förnybar energi samt elektrifiering
och digitalisering. Verktyget används för att
bedöma effekterna av olika framtidsscenarier
kopplade till sådana drivkrafter. Den övning som
genomfördes 2022 visade, baserat på Telias
nuvarande antaganden, att externa faktorer
kommer bidra till betydande utsläppsminskningar,
vilket förstärker de effekter som förväntas från
Telias klimatmål. Men för att uppnå sina mål
behöver Telia öka takten i arbetet med att minska
utsläppen från leverantörskedjan, och det krävs
ett mer beslutsamt skifte mot netto noll och
cirkularitet i samhället i stort. År 2023 integrerade
Telia slutsatserna från denna övning i sitt arbete
med att fastställa sin affärsstrategi för 2024–2026.
Den präglas av ökat fokus på cirkularitet och mer
detaljerade planer för bolagets produktportfölj.
Påverkan på finansiell planering
Den finansiella planeringen påverkas av Telias
olika initiativ, exempelvis inköp av förnybar
el, långsiktiga elavtal (eng. Power Purchase
Agreements), liksom av investeringar i nya
produkter och erbjudanden i form av fortsatt
utveckling av Telias IoT-plattform, molntjänster,
datadrivna tjänster (eng. Crowd insights), cirkulära
affärsmodeller som ”Device as a Service”, DaaS,
och interna flöden för renoverade mobiltelefoner.
Vissa initiativ, som köp av ursprungsgarantier,
genererar ökade kostnader, medan andra, som
renovering och energieffektivisering, minskar
kostnaderna eller genererar ökade eller nya
intäkter genom att de skapar mervärde för Telias
kunder. Två exempel är DaaS, där Telia förenklar
livet för sina kunder, samtidigt som bolaget
minskar miljöpåverkan, och erbjudanden inom IoT
som stärker Telias ambition att vara den digitala
partner som kunden föredrar.
Fysiska risker
Identifiering av risker och möjligheter
Under 2021 genomförde Telia en första analys
av fysiska klimatrisker på samtliga marknader,
utgående från data från SMHI. Analysen
innefattade klimatmodelleringar för tre olika
scenarier (eng. Representative Concentration
Pathways, RCP) som FN:s klimatpanel, IPCC, tagit
fram, för tre tidsramar, 2011–2040, 2041–2070
samt 2071–2100. De utvalda scenarierna (RCP2.6,
RPC4.5 och RCP8.5) täcker ett brett spektrum
av variationer vad gäller framtida nivåer av
växthusgaser i atmosfären, och deras effekter
på indikatorer som årlig genomsnittstemperatur,
värmeböljor, årlig maximal vindhastighet, årlig
genomsnittlig nederbörd och maximal daglig
nederbörd.
Analysen visar skillnader mellan de olika
referensperioderna och scenarierna för de
analyserade indikatorerna. Några slutsatser:
• Värmeböljor: Den genomsnittliga
årsmedeltemperaturen ökar globalt och
kommer att öka även i de nordiska och baltiska
regionerna – särskilt i norra Sverige. En högre
årsmedeltemperatur kommer också att öka
frekvens, längd och intensitet hos sommarens
värmeböljor. Generellt är de nordliga regionerna
mer utsatta för värme än regionerna i söder,
liksom kustregioner mer än inlandet. Utfallet visar
konsekvent större temperaturstegringar under de
senare perioderna.
• Vindhastighet: Den årliga maximala
vindhastigheten påverkas av komplexa variabler
som styr stormars vägar, styrka och frekvens,
något som innebär en större osäkerhet jämfört
med andra klimatindikatorer.
• Nederbörd: Förändringarna i nederbörd förväntas
vara små i de tidigare tidsramarna, men uppvisa
ökad risk i den senare perioden.
År 2023 slutförde Telia denna analys på hög nivå
med platsspecifika bedömningar vid datacenter för
att bättre förstå riskerna och bidra till det pågående
kontinuitetsarbetet för platserna.
Påverkan på strategi och finansiell planering
Möjliga implikationer av de ovan beskrivna
förändringarna är, i de flesta fall, relaterade till avbrott
i elförsörjning och uppkoppling, något som Telia,
oavsett orsak arbetar systematiskt med genom Telias
kontinuitetsledning. Se vidare kapitlen Integritet och
säkerhet samt Ansvarsfulla inköp (sistnämnda för
information om arbetet för att förebygga avbrott).
Hittills har verksamhetens tidigare erfarenheter
av extremväder lett till förebyggande åtgärder
på Telias lokala marknader. År 2023 undersökte
Telia ytterligare riskerna i samband med den
nätverksutrustning som bolaget köper in.
Ovan beskrivna processer och insatser ingår i
Telias löpande arbete och finansieras som sådant,
utan någon klimatspecifik finansiering eller
inkludering i finansiell planering.
Riskhantering
Processer för att identifiera och bedöma
klimatrelaterade risker
Under de senaste åren har Telia tagit flera
steg för att integrera klimataspekter i sina
riskhanteringsprocesser:
• 2018/2019 genomförde Telia den
väsentlighetsanalys som föregick beslutet om
bolagets klimatmål för 2030 som omfattar hela
värdekedjan.
• 2020 kartlade och beräknade Telia bolagets
klimat- och avfallpåverkan, liksom dess
möjliggörande effekter (eng. enablement
effects), för att bättre förstå omfattningen av
risker och möjligheter. Detta resulterade i mer
detaljerade målsättningar för 2023 och 2025.
• 2021 utsågs Miljö (Klimat och cirkularitet) till
ett av Telias huvudriskområden, vilka ingår i
Telias ramverk för Enterprise Risk Management
Framework (ERM), som används för att
regelbundet analysera, bedöma och rapportera
risker och osäkerheter. Som en del av ERM-
processen bedöms klimatarbetets övergripande
mognadsgrad på ett strukturerat sätt, med
hjälp av samma modell som används för alla
huvudriskområden inom Telia. 2021 genomförde
Telia också sin första fysiska riskanalys.
126Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 127 =====

• 2022 tillsattes en tvärfunktionell grupp för att
skapa en övergångsplan (eng. transition plan) för
att regelbundet bedöma klimatrelaterade risker
och möjligheter. En första rapport överlämnades
till koncernledningen.
• År 2023 införlivade Telia det mer detaljerade
resultatet i sitt Enterprise Risk Management
Framework och de fem viktigaste riskområdena
bildar nu strukturen i bolagets regelbundna
riskrapportering till ledningen och styrelsen,
vilken äger rum två gånger per år. Den dubbla
väsentlighetsanalysen som genomfördes under
året gjorde det möjligt för Telia att bedöma
de inneboende effekterna, riskerna och
möjligheterna på ett mer detaljerat sätt, medan
de kvarstående risknivåerna som är kopplade till
bolagets klimatrisker rapporteras till ledningen
och styrelsen för att stödja kontinuerlig
utveckling av affärsstrategier och möjliggöra
beslutsfattande vid behov. Telias ”heat map” för
ERM används för att bedöma den finansiella
risknivån baserat på antaganden om finansiell,
strategisk och regulatorisk påverkan, samt
inverkan på kundupplevelse och anseende.
Processer för att hantera klimatrelaterade risker
De risker och möjligheter som Telia identifierar
är integrerade i affärsstrategin. Bolagets mål,
policyer och instruktioner relaterade till klimat och
miljö definierar ambitionsnivån och ger ytterligare
vägledning. Genomförandet hanteras antingen
via Telias miljöprogram eller genom integration
i nyckelprocesser för lämpliga arbetsområden
kontinuitetsledning, produktutveckling m.m.
Regelbunden uppföljning av de steg som tas mot
målen gör det möjligt för relevanta beslutsforum
inom Telia att initiera ytterligare arbete eller
anpassa sina strategier.
Mätetal och mål

Telia siktar på netto noll-utsläpp till 2040, ett
mål som godkändes av Science Based Targets
initiative (SBTi) 2023. 2019 antog Telia sina mål för
2030 och under 2020 sina vetenskapsbaserade
klimatmål (eng. science based targets) för 2025,
i linje med ICT-sektorns ambition på max 1,5
°C temperaturökning. År 2023 kompletterade
Telia med ett nytt scope 1 och 2-mål: att minska
utsläppen av växthusgaser med 90 % till 2030
jämfört med 2018.
Mätetalen för att följa utvecklingen är:
• Redovisning av scope 1, 2 och 3 för utsläpp av
växthusgaser, enligt Greenhouse Gas Protocol.
Se sidan 113.
• Redovisning av möjliggörande effekter (eng.
enablement reporting) utvecklad tillsammans
med konsulter vid Carbon Trust. Se sidan 116.
• Taxonomiredovisning för datacenter (8:1) och
möjliggörande tjänster (8:2). Se sidan 116.
• Påverkansnivåer enligt Telias ERM Risk Scoring
(mycket hög, hög, medium och låg) och
tillhörande mognadsbedömningar. Se tabell på
sidan 109.
En fullständig redovisning av mätetal, mål och
utveckling hittills finns i kapitlet Klimat och
cirkularitet. och tidigare i denna not.
H5 Digital inkludering
Ytterligare information finns i kapitlet Digital
inkludering.
Grundpelarna i Telias strategi för digital
inkludering är:
1) Tillgång till pålitlig uppkoppling.
2) Bygga digital kompetens.
Båda mäts via nyckeltal, där så är möjligt.
Tillgång till pålitlig uppkoppling
Framstegen i arbetet med att säkerställa tillgång
till pålitlig uppkoppling mäts via nyckeltal
för befolkningstäckning och uppfattning
av nätverkskvalitet – sistnämnda genom
undersökningar (OpenSignal, Umlaut och andra).
Dessutom strävar Telia efter att öka tillgången till
sina tjänster för personer med funktionsvariationer.
Här finns dock inga kvantifierbara nyckeltal
tillgängliga.
Bygga digital kompetens.
Räckvidd syftar till det antal individer som Telia har
nått genom bolagets initiativ för digital inklude-
ring. De individer som ingår i våra beräkningar är
sådana som riskerar att hamna på efterkälken, bli
digitalt exkluderade, eller hamna i en sårbar situa-
tion. För att sätta bolagets mål att nå 2.2 miljoner
människor i rätt kontext, så hade Telia 18,6 miljoner
mobiltelefonabonnemang under 2023.
Initiativen som vi arbetar med ökar medvetenheten
om risker och möjligheter i den digitala världen,
med målet att bygga digital kompetens. Det
förstnämnda är en förutsättning för det senare.
För närvarande är de viktigaste målgrupperna:
• Äldre, för att säkerställa att de har tillgång till
grundläggande tjänster som hälsovård och
banktjänster.
• Barn, som behöver vara väl rustade för livet på
nätet. Telia strävar också efter att nå barnens
föräldrar och lärare, som spelar en nyckelroll för
kompetensutveckling och egenmakt.
• Invandrare, för att avlägsna hinder när
de kommer till samhällen med hög
digitaliseringsgrad.
• Kvinnor, för att lyfta deras kompetens och öka
jämställdheten inom tekniksektorn.
• Små och medelstora företag, för att de inte ska
bli efter på områden som cybersäkerhet på
grund av begränsad digital mognad.
Såväl fysiska som digitala kanaler används. Format
och kanaler bestäms utifrån målgruppernas behov
och hur ändamålsenliga de är för att nå specifika
grupper av individer.
De allra flesta av Telias initiativ genomförs
i samarbete med viktiga intressenter eller
partners, som kommuner för att nå äldre, och
barnrättsorganisationer för att nå ut till barn.
Initiativen ingår i beräkningarna om Telias bidrag
är väsentligt, antingen genom att bolaget är
initiativtagare eller genom att det ger ekonomiskt
eller annat stöd.
Vid beräkning av räckvidden för initiativen räknas
både de som nås direkt (exempelvis antalet
deltagare i utbildningar, seminarier, workshops
eller andra event på plats för att bygga digital
kompetens), och de som nås indirekt (som antalet
unika besökare på specifika webbplatser med
material för att bygga digital kompetens, antalet
nedladdningar av utbildningsappar, antalet
mottagare av tryckt material, antalet deltagare i
webbinarier, med mera). Ytterligare information
finns i Telias ramverk för hållbarhetsrapportering.
2023 inledde Telia ett samarbetsprojekt med
universiteten i Malmö och Jönköping för att
utveckla en modell för att mäta effekterna av
127Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 128 =====

ett urval av Telias initiativ för digital inkludering.
Under 2023 utvärderade Telia fyra initiativ med
stöd av denna modell: Digital in Sweden (Sverige),
Women in Tech (Estland), Augu Internete/
Growing up Online (Litauen) och Workshops for
seniors (Finland). Under året har även en forskare
från Högskolan i Jönköping studerat initiativet
Mobilkörkortet för barn i Sverige. Telia har tidigare
genomfört effektmätningar för tre initiativ: Digital
Senior i Sverige, 2018 (tillsammans med ett
universitet), Greatest Courage i Estland, 2021
(tillsammans med en konsultbyrå specialiserad
på mätningar av social påverkan) samt Woman
Go Tech i Litauen, 2021 (genomfört av WGT). För
ytterligare information om Telias initiativ, se vår
webbplats.
H6 Integritet och
säkerhet
Se kapitlet Integritet och säkerhet för mer
information.
Personuppgifter och dataöverträdelser definieras
i artikel 4 i GDPR. Skyldigheter att anmäla
dataöverträdelser anges i artikel 33 i GDPR.
Rätten till insyn i egna personuppgifter definieras i
artikel 15 i GDPR.
Eftersom processerna i vissa affärsenheter (Tv
och Media) skiljer sig från koncernprocesserna
rörande bland annat hantering av
personuppgiftsförfrågningar och dataöverträdelse,
inkluderar redovisad statistik inte förfrågningar
från dessa bolag.
H7 Mänskliga
rättigheter
Se kapitlet Mänskliga rättigheter för mer
information.
Väsentliga människorättsrisker
Väsentliga (eng. salient) människorättsrisker,
listade i kapitlet Mänskliga rättigheter, definieras
i FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter, som ”den fråga som riskerar
att få den allvarligaste negativa effekten kopplat
till bolagets verksamhet och affärsrelationer”. När
de mest väsentliga frågorna identifieras ligger
fokus på risken för människor utifrån sannolikhet
och allvarlighetsgrad. Den senare definieras
genom följande:
• Skala, i form av allvarlig inverkan på den
enskildes rättigheter.
• Omfattning, antal personer som har påverkats
eller kan komma att påverkas.
• Avhjälpbarhet, det vill säga möjlighet att
korrigera det inträffade.
Väsentligheten undersöks och bedöms
som en del av Telias bredare process för
väsentlighetsanalys (se Hållbarhetsnot H3).
Ytterligare analyser utförs av Telias arbetsgrupp
för mänskliga rättigheter, som består av interna
områdesexperter inom mänskliga rättigheter.
De samråder regelbundet med och tar emot
synpunkter från externa partner och nätverk som
Telia deltar i. Några exempel:
• Barnrättsorganisationer, däribland World
Childhood Foundation, för frågor om barns
rättigheter, till exempel spridning av online-
material som visar sexuella övergrepp på barn.
• Global Network Initiative, om yttrandefrihet och
integritet.
• Fackföreningsrepresentanter, om arbetsvillkor,
inklusive risk för diskriminering.
• Interna och externa nätverk för mångfald (i
frågor som rör mångfald och inkludering).
• Resultat från leverantörsrevisioner genom
Joint Alliance for CSR, JAC om arbetsvillkor
i leverantörskedjor, inklusive tvångs- och
barnarbete.
• Kontinuerlig samverkan med andra experter när
behov uppstår, inklusive myndigheter som lokala
dataskyddsmyndigheter i frågor som rör den
personliga integriteten.
• Den globala ideella organisation BSR för
hållbarhetsexpertis inom ett brett spektrum av
ämnen.
Tillgång till gottgörelse
Telia kan få information om risker för eller brott
mot mänskliga rättigheter genom sin Speak-Up
Line, men också genom andra kanaler som
kundtjänst, revisioner som utförs av bolagets
inköpsavdelning, klagomål från medarbetare m.m.
Telias Speak-Up Line är bolagets mekanism på
operativ nivå för klagomål. Kanalen är tillgänglig
på flera språk och är öppen för både interna och
externa intressenter.
Telia ger gottgörelse på följande sätt:
• Upprättelse – som vid integritetsincidenter,
till exempel genom att radera olagligt
offentliggjorda personuppgifter eller genom att
korrigera felaktiga personuppgifter.
• Tillfredsställelse – som i fallet med
integritetsincidenter och kundklagomål i ett
bredare perspektiv, genom att undersöka
och erkänna den skada som gjorts och ge en
ursäkt direkt till kunden och/eller via media.
Alla kundklagomål bedöms i syfte att förhindra
framtida skada.
• Kompensation – som vid integritetsincidenter, i
enlighet med antingen avtal eller GDPR.
• Garantier för åtgärder och säkerställande av att
incidenten inte upprepas – som vid integritets-
och säkerhetsincidenter genom att till exempel
förbättra interna riktlinjer och rutiner, eller vid
personalfrågor genom att till exempel vidta
disciplinära åtgärder.
Mediefrihet
Ytterligare information om Telias åtagande i fråga
om mediefrihet finns i Telias medieägarpolicy
som definierar bolagets åtagande när det gäller
informationsfrihet, yttrandefrihet, massmedias
oberoende och vikten av ett öppet och
demokratiskt samhälle.
H8 Yttrandefrihet
och övervaknings
integritet
Se kapitlet Yttrandefrihet och
övervakningsintegritet för mer information.
Definitioner av kategorierna som
rapporteras återfinns i Telias ramverk för
hållbarhetsrapportering.
I rapporter över myndighetsförfrågningar
(eng. Law Enforcement Disclosure Reports,
LEDR), publicerar Telia detaljerad statistik
över antalet konventionella förfrågningar samt
anger ungefärligt antal icke-konventionella
128Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 129 =====

förfrågningar. 2023 års rapport innehåller statistik
om konventionella förfrågningar från 2021 till
2023. En sammanfattning av Telias LEDR-rapport
presenteras på nästa sida. Den är föremål för
externt bestyrkande.
Data som presenteras till höger och i LEDR visar
antalet löpande konventionella förfrågningar från
myndigheter, inte antalet individer som berörs.
Jämförelser mellan marknader bör undvikas
på grund av skillnader i marknadsandelar och
arbetsmetoder hos både myndigheter och Telia
lokalt. För mer information om definitioner,
datakällor och huvudsakliga utmaningar,
se bilaga 2 till LEDR. För statistik från före
2021, se Telias resurssida för rapportering av
myndighetsförfrågningar.
Myndighetsförfrågningar
Notera: Direkt åtkomst ingår inte i statistiken.
Danmark
2023 2022 2021
Övervakning 5 902 4 676 4 310
Historiska data 1 590 1 442 1 745
Abonnemangsdata 9 398 10 275 7 386
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 38 21 0

Estland
2023 2022 2021
Laglig avlyssning 1 Ingen statistik Ingen statistik Ingen statistik
Historiska data 22 382 7 974 8 835
Abonnemangsdata 2 946 028 670 909 695 335
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 13 13 20
1) Telia Estland kan inte tillhandahålla statistisk information om antalet förfrågningar om
övervakning, eftersom de avlyssnade numren och loggen över förfrågningar krypteras i enlighet
med den nationella lagen om elektronisk kommunikation.
2) Kategorin ”abonnemangsdata” inkluderar alla förfrågningar om abonnemangsdata. För andra
länder omfattar denna siffra endast förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare,
och automatiska förfrågningar som avser en brottsutredning.
Finland
2023 2022 2021
Laglig avlyssning 1 12 263 8 178 6 414
Historiska data 6 905 4 982 4 885
Abonnemangsdata 13 584 11 109 10 023
Ifrågasatta/ avslagna förfrågningar 2 144 75 64
1) I Finland har Telias interna system för loggning av lagliga avlyssningsbegäranden ändrats. Fram
till mars 2021 registrerades en enskild förfrågan om laglig avlyssning som en enda begäran, även
om den omfattade många olika typer av övervakningsåtgärder mot en person. Efter systembytet
räknas varje typ av övervakningsåtgärd individuellt. Detta leder till en ökning av antalet.
2) Observera att ”ifrågasatta/avslagna förfrågningar” i de flesta fall avser felaktig målinformation
från polisen.
Litauen1
2023 2022 2021
Övervakning
Ej tillåtelse att
publicera
Ej tillåtelse att
publicera
Ej tillåtelse att
publicera
Historiska data 81 312 97 926 110 138
Abonnemangsdata 71 393 78 262 96 638
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 39 24 34
1) Telia Company och Telia Litauen har inte fått tillåtelse att sammanställa och publicera egen
statistik rörande antalet förfrågningar om laglig övervakning i Litauen. Se sidan 11 i den
fullständiga rapporten av myndighetsförfrågningar, LEDR, för mer information.
Norge
2023 2022 2021
Övervakning 1 327 953 1 067
Historiska data 4 273 4 638 4 3311
Abonnemangsdata 9 885 9 796 9 419
Ifrågasatta/ avslagna förfrågningar 2 59 71 14
1) Telia Norge inkluderar från H2/2021 och framåt manuella nödpositioneringsförfrågningar här,
i enlighet med den tillämpliga definitionen av ”historiska data”. Siffrorna kan därför vara något
högre än tidigare.
2) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa
formella fel.

Sverige
2023 2022 2021
Övervakning 4 166 3 729 3 258
Historiska data 9 138 7 308 7 142
Abonnemangsdata 5 757 3 481 3 074
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 220 197 190

129Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 130 =====

H9 Mångfald,
jämställdhet och
inkludering
Se kapitlet Mångfald, jämställdhet, inkludering,
hälsa och välbefinnande för mer information.
Kompletterande information finns i avsnittet
Medarbetare i förvaltningsberättelsen.
På många av sina marknader får Telia inte
spåra sina medarbetares födelseregion. I
Sverige kan man emellertid beställa data om
detta på aggregerad nivå genom att skicka in
medarbetarnas personnummer till Statistiska
Centralbyrån (SCB). Resultatet redovisas på sid
101.
Bakgrundsdata om anställda i Telia i Sverige anges
utifrån Statistiska Centralbyråns, SCB:s, definition.
Enligt denna bestäms en persons bakgrund
som svensk respektive utländsk av individens
födelseort och föräldrarnas födelseort. Det innebär
att en person har svensk bakgrund om personen är
född i Sverige med en eller två föräldrar som också
är födda i Sverige. En person som har utländsk
bakgrund är antingen född utanför Sverige, eller
är född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar.
Data för Telia Sverige presenteras enligt SCB:s
definition. Notera att data för koncernledning och
styrelse bara beaktar var individen i fråga är född.
H10 Hälsa och
välbefinnande
Se kapitlet Mångfald, jämställdhet, inkludering,
hälsa och välbefinnande för mer information.
Till följd av olika HR-system saknas jämförbar
statistik rörande sjukfrånvaro för Litauen. Se
Telias ramverk för hållbarhetsrapportering
för mer information om beräkningsmetoder och
definitioner.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron anges som den procentuella
andelen sjukfrånvarodagar per dagar av total
avtalad arbetstid.
Sjukfrånvaro (%) 2023 2022
Danmark 2,9 3,2
Estland 1,7 2,0
Finland 2,6 2,8
Norge 5,4 5,4
Sverige 2,3 2,7
Viktat genomsnitt, samtliga
länder 2,8 3,0
Telias mål är att alltid ha lägre sjukfrånvaro än
industrins nationella genomsnitt. Bevakning av
sjukfrånvaro är nödvändigt. Insatser görs lokalt om
frånvaron ökar.
H11 Lagefterlevnad
För mer information om legala processer, se not
K30 i koncernredovisningen.Noten omfattar
även väsentliga legala processer kopplade till
affärsetisk, miljömässig eller socioekonomisk
regelefterlevnad i förekommande fall.
Olycksfall med frånvaro
Olycksfallsfrekvensen anges som antal
arbetsskador som lett till frånvaro per teoretiska
miljoner arbetade timmar.
Olycksfallsfrekvens 2023 2022
Danmark 0,00 2,72
Estland 0,93 0,30
Finland 0,48 0,12
Litauen 0,16 0,00
Norge 0,22 0,00
Sverige 0,44 0,00
Alla länder 0,40 0,17
Generellt sett har Telias bransch låga olyckstal. För
att illustrera vad uppgifterna ovan representerar,
kan man exemplifiera med Finland 0,48, vilket
betyder att det var fyra anmälda olyckor som
resulterade i sjukskrivning på den marknaden
under 2023. Telias mål är att ha ett LTIF-tal
(Lost Time Incident Frequency) lägre än 0,52.
Huvudfokus är dock att övervaka verksamheten
och vidta omedelbara åtgärder om LTIF ändras
väsentligt.
H12 Barn och
tvångsarbete
Krav rörande barn- och tvångsarbete är en
del av uppförandekoden för leverantörer och
den fördjupade due diligence-bedömningen.
Leverantörer förväntas efterleva Telias krav i sin
egen verksamhet och i sin leverantörskedja. Dessa
processer bedöms i Telias revisioner.
Oberoende effektmätningar rörande mänskliga
rättigheter, som 2017 genomfördes på en av Telias
verksamheter i Norden (Telia Sverige) och en i
Baltikum (Telia Litauen), indikerade att barn- eller
tvångsarbete är mycket osannolika företeelser på
Telias marknader. Telias bedömning är att detta
fortfarande gäller.
Under året har inga fall av barnarbete identifierats
via Telias granskningar av leverantörer i första
ledet. Granskningar som utförts av JAC lägre
ner i leverantörskedjan visade att resultaten av
barnarbete generellt sett var i linje med teman som
återfanns i branschgranskningar. Dessa teman rör
leverantörer som har otillräckliga företagspolicyer
på ämnet, brist på personalregister eller unga
arbetstagare som är i arbetsför ålder men som utför
nattskift eller farligt arbete.
Ett generellt uttalande rörande UK Modern
Slavery Act är tillgängligt på Telias webbplats.
Uttalandet på webbplatsen ingår inte i
hållbarhetsredovisningen och omfattas därför inte
av den översiktliga granskningen.
130Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 131 =====

H13 Ansvarsfull
skattepraxis
Transparent, rättvis och etisk skattepraxis är en
grundsten i Telias affärsverksamhet. Telia arbetar
enligt interna kontrollrutiner, däribland koncernens
instruktion för skatt, samt följer lokal lagstiftning
och internationellt överenskomna principer för att
säkerställa att vi betalar den skatt som bolaget
enligt lag ska betala i olika jurisdiktioner.
Totalt skattebidrag
Betald nettomervärdesskatt 56% 1
Betalda arbetstagarskatter 21%
Betalda arbetsgivarskatter 11%
Betalda bolagsskatter 6%
Non-tax based fees 6% 2
1) Om ett av Telias bolag varit i en återbetalningssituation
avseende mervärdesskatt har detta reducerat den totala
nettomervärdesskatten. Den betalda nettomervärdesskatten,
samt totalt skattebidrag som sådant, inkluderar inte ej
avdragen mervärdesskatt.
2) Ej avdragsgilla kostnader är statliga kostnader som inte
definieras som skatter, till exempel frekvenser.
Utöver bolagsskatt genererar Telia miljarder
svenska kronor i andra skatter genom sin
verksamhet. Till detta kommer icke skattebaserade
avgifter, som licenser och frekvenser, i hela
verksamheten. Den totala skatten 2023, inklusive
både egna och uppburna inkasserade skatter,
uppgick 2023 till 20,8 (19,1) miljarder kronor.
Betald bolagsskatt
MSEK 2023 2022 2021
Danmark 0 -21 3
Estland 115 78 49
Finland 93 145 30
Lettland 15 -5 7
Litauen 120 14 68
Norge 622 676 585
Sverige 336 683 1 188
Turkiet 2 11 1
Övriga länder 1 0 2
Summa, kvarvarande
verksamhet 1 304 1 581 1 933
Denmark 0 56 10
Sweden 0 7 23
Summa, avvecklad
verksamhet 0 49 13
Total 1 304 1 532 1 946
H14 Elektro
magnetiska fält
Hälsa och säkerhet för allmänheten, våra
medarbetare och entreprenörer står i första
rummet när Telia bygger mobilnät. Bolagets arbete
styrs av koncernens policy för elektromagnetiska
fält (EMF). Vid uppbyggnad av radionät och
försäljning av mobila enheter följer Telia lokala
normer som fastställs av myndigheter, baserat på
riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO)
och International Commission on Non-Ionizing
Radiation Protection (ICNIRP).
I den pågående 5G-utrullningen i Norden
och Baltikum följer Telia ICNIRP:s riktlinjer
som under 2020 uppdaterades för att också
täcka in 5G-frekvenser. 5G-tekniken bygger till
stor del på samma infrastruktur som tidigare
mobilnätsgenerationer, som 3G och 4G, och
utrustningen som används är underställd samma
strikta EMF-krav och exponeringsgränser. Under
nätplaneringen säkerställer Telia att utrustning
placeras på ett sådant sätt att relevanta regler
för exponeringsgränser uppfylls. Vid behov utför
bolaget mätningar på plats för att verifiera att
reglerna uppfylls.
Telia för, självständigt och via bransch-
organisationer, en löpande dialog med
viktiga intressenter, som lokala och nationella
myndigheter, för att svara på frågor, bemöta oro
från allmänheten och säkerställa att myndigheter
har relevant information om hur Telia bygger
mobilnät enligt EMF-riktlinjerna. Ytterligare
information om EMF finns på lokala webbplatser
och på Telias webbplats.
H15 Sponsring,
donationer och
katastrofhjälp
Sponsring
För att sponsring och donationer ska genomföras
på ett etiskt och lagenligt sätt, styrs de av
koncerninstruktionen för sponsorskap och
donationer. Eftersom sponsring och donationer
kan användas som verktyg för korruption ställer
instruktionen strikta krav. Alla sponsringar och
donationer måste dokumenteras med avseende
på deras syfte och mottagarna ska genomgå en
dokumenterad riskanalys – due diligence. Politiska
donationer är absolut förbjudna.
Den generella principen är att sponsra eller ingå
partnerskap med organisationer för att stödja
aktiviteter som är långsiktiga samt kopplade till
digitalisering och Telias geografiska område.
Donationer och katastrofhjälp
Telia gör donationer, i form av pengar eller
tjänster, som bidrag till katastrofhjälp eller under
andra särskilda omständigheter. Bland väsentliga
finansiella donationer under året kan nämnas
World Childhood Foundation och den svenska
barnrättsorganisationen Bris. Läs mer i kapitlet
Barns rättigheter.
Telia står alltid redo att bidra med katastrofhjälp
och krisstöd, huvudsakligen genom bolagets nät,
produkter och tjänster. Vanliga sätt att stödja
är lägre avgifter för kommunikation eller utökad
nätkapacitet. Under 2023 fortsatte bolaget att
tillhandahålla kommunikation med Ukraina till
reducerade priser på alla sina marknader.
131Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 132 =====

H16 Visselblåsar
ärenden
För ytterligare information om
visselblåsarprocessen, se kapitlet Visselblåsning
och SpeakUp Line i avsnittet Enterprise Risk
Management and Compliance Framework.
Under året registrerades 174 (103) rapporter
i visselblåsarkanalen i Speak-Up Line, varav
30% (50%) lämnades in anonymt. De vanligast
förekommande ärendena gällde dåligt ledarskap,
trakasserier och bedrägeri. Rapporterna kom
via Speak-Up Line portalen, via e-postadressen
som finns tillgänglig för både medarbetare
och externa parter, via direktkontakt med
koncernens eller lokala bolags ansvariga för
etik och regelefterlevnad samt via linjechefer. I
samband med lanseringen av den uppdaterade
uppförandekoden och förstärkningen av
uppförandekoden för leverantörer arbetade Telia
2023 med att öka medvetenheten om Speak-Up
Line och göra den mera tillgänglig och enklare att
använda.
Samlade ärenderapporter presenterades löpande
för styrelsens revisionsutskott under året.
Rapporterna innefattade ärenden av särskild
betydelse, framsteg samt slutligt resultat från
undersökningarna.
En sammanfattning av ärendena finns till höger.
Affärsenheten Tv och Media använder en annan
leverantör för visselblåsarärenden för att bevara
skiljelinjen mellan redaktionellt arbete och Telia
som medieägare. Rapportering och utredningar
inom affärsenheten Tv och Media görs i enlighet
med Telias definierade visselblåsarprocess,
men Telia har ingen insikt i de genomförda
utredningarna. Alla visselblåsarärenden från
affärsenheten Tv och Media ingår dock i statistiken
som redovisas nedan.
Antal visselblåsarärenden 2023 2022
Affärsetik (t.ex. förskingring,
korruption), utredda av enheten
för särskilda utredningar 29 32
Medarbetarärenden (t.ex.
trakasserier, dåligt ledarskap),
utredda av koncernens utredare
eller lokala HR-utredare 46 41
Övriga eller inkorrekt
rapporterade ärenden (t.ex.
kund- eller leverantörsklagomål),
skickade till relevant enhet för
hantering 99 30
Totalt 174 103
Rapporteringskanal (%) 2023 2022
Speak-Up Line (portal) 81 88
Skickade till e-postadressen för
Speak-Up Line 16 8
Direktkontakt med ansvariga
för etik och efterlevnad på
koncernnivå eller lokal nivå 2 2
Linjechefer 1 2
Nyckeltal för interna
utredningar (%) Mål 2023 2022
Visselblåsarärenden
som avslutats inom
åtta veckor* 80 72 79
* En utredning anses vara avslutad när en slutrapport har
lämnats till ansvarig person i ledningen från handläggaren
eller huvudutredaren vilka kan vara lokalt ansvariga för etik
och regelefterlevnad eller koncernansvariga för särskilda
utredningar. Ansvarig person utses från fall till fall.
H17 Förvärv och
avyttringar
Vårt arbete kring förvärv och avyttringar,
M&A, vägleds av instruktionen för M&A,
respektive handboken för M&A, vilka
beskriver M&A-processen och används vid
majoritetstransaktioner, både förvärv och
avyttringar. Den innehåller generell vägledning
om etik och regelefterlevnad samt om
hållbarhetsrelaterade ämnen.
Väsentliga avyttringar under året
Telia Danmark – tillkännagavs och undertecknades
2023.
I september 2023 meddelade Telia Company
att bolaget hade ingått ett slutligt och bindande
avtal om att sälja 100% av sin verksamhet och
sina nätverkstillgångar i Danmark till Norlys
a.m.b.a. (Norlys) till ett företagsvärde på 6,25
miljarder danska kronor, på kassa- och skuldfri
basis. Transaktionen, som tillkännagavs första
gången i april 2023, låg i linje med Telias strategi
att fokusera på marknader där det finns en
tydlig möjlighet att säkra och försvara ledande
marknadspositioner. Transaktionen är bland annat
föremål för sedvanliga myndighetsgodkännanden,
och förväntas vara avslutad i april 2024.
Inga betydande förvärv gjordes under 2023.
132Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 133 =====

H19 Ansvarsfulla
inköp
Målen och processerna som beskrivs i kapitlet
Ansvarsfulla inköp täcker in delar av Telias
affärsenhet Tv och Media. Inköp kopplade till den
redaktionella verksamheten hanteras dock av Tv
och Media i en separat process för att upprätthålla
gränsen mellan redaktionell verksamhet och Telia
som medieägare.
För information om hur Telia arbetar för att
förhindra användning av konfliktmineraler, se
Telias webbplats.
H18 Ledningssystem
Telias ledningssystem är utvecklat i enlighet
med flera internationella standarder, däribland
standarder för kvalitet, miljö, informationssäkerhet
samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
Ledningssystemet är certifierat enligt flera ISO-
standarder, men certifikatets omfattning varierar
beroende på marknadens krav. I slutet av året
fanns följande certifikat tillgängliga för varje
marknad. Mer information finns på Telias hemsida.

ISO9001
(Quality)
ISO14001
(Environment)
ISO45001
(Occupational
Health & Safety)
ISO27001
(Information
Security)
Telia Company AB
Telia Denmark
Telia Estonia
Telia Finland
Telia Lithuania
Telia Norway
Telia Sweden
Utöver ovanstående ISO-certifikat finns lokala energiledningssystem på plats för Sverige (STEMFS), Finland (EES+) och Estland
(ISO50001).
133Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 134 =====

Telias hållbarhetsindex
För att underlätta jämförbarhet och för robust rapportering är den information som kommuniceras i denna
rapport baserad på Telias ramverk för hållbarhetsrapportering. Tabellerna nedan ger en översikt över
hållbarhetsrapporteringens områden med hänvisningar till det specifika innehållet i rapporten.
Standardinformation om hållbarhet
Ämne Sidreferens
Organisationsprofil
Marknader 108
Information om medarbetare 34-35, 101
Leverantörskedjan 103-105
Väsentliga förändringar rörande organisationen och dess leverantörskedja 132
Försiktighetsprincipen 115
Externa initiativ och medlemskap 77
Strategi
Uttalande från den högsta ledningen 4-5
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 109-111
Etik och integritet
Värderingar, principer, standarder och normer 58- 59, 79
Processer för råd och misstankar kopplat till etik 63, 78, 93, 132
Intressentsamverkan
Intressentsamverkan och utfall 77, 108-112
Ämne Sidreferens
Styrning
Styrning och organisation 52-57, 78, 108
Ledningens och styrelsens sammansättning 66-71
Identifiering och hantering av ekonomisk, miljömässig och social påverkan 61, 74-75, 108-112
Riskhanteringsprocessernas effektivitet 61-62
Granskning av ekonomiska frågor, miljöfrågor och sociala frågor 78
Kommunikation av kritiska frågor 78
Ersättningspolicyer och ersättningsprocesser 36-37, 56
Rapporteringspraxis
Enheter som ingår i koncernredovisningen 39-46, 236
Definiering av hållbarhetsredovisningens innehåll och avgränsningar 108
Förteckning över väsentliga aspekter 74-75, 108-112
Förändrad information 115
Kontaktinformation för frågor rörande hållbarhetsredovisningen 108
Externt bestyrkande 260
134Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 135 =====

Specifik information om hållbarhet
Ämne Sidreferens
Anti-korruption 106, 111
Barnarbete eller tvångsarbete 130
Barns rättigheter 94-96, 110, 130
Hälsa och säkerhet 131
Kundintegritet 90-91, 109, 128
Mångfald, lika möjligheter och icke-diskriminering 99-102, 111, 130
Avlopp och avfall 81, 83, 85, 109, 115
Utsläpp 49, 81-84, 109, 113-115
Anställning 34-35
Energi 81-83, 113
EU:s taxonomi 116-122
Finansiella implikationer, risker och möjligheter rörande klimatförändringar 123-127
Förenings- och kollektivavtalsfrihet 34-35
Mänskliga rättigheter, due diligence och effektmätningar 92-93, 110, 128
Indirekt ekonomisk påverkan 131
Arbetstagar-/arbetsgivarrelationer 34-35
Lagefterlevnad 130
Lokalsamhällen 87-89, 127
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen 102, 111, 130
Upphandlingsmetoder (miljö, sociala frågor och styrning) 103-105, 111, 130
TCFD 123-127
Vatten och biologisk mångfald 115
FN:s Global Compact
FN:s Global Compacts tio principer Sidreferens
Mänskliga rättigheter
1. Företag ska stödja och respektera skyddet för internationellt erkända mänskliga rättigheter
inom områden som de kan påverka. 92-93, 128
2. Företag ska se till att de inte medverkar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 92-93, 128, 130
Arbete
3. Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar. 34-35
4. Företag ska verka för avskaffande av alla former av tvångsarbete. 103-105, 130
5. Företag ska verka för avskaffande av barnarbete. 130
6. Företag ska inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning. 99-101, 130
Miljö
7. Företag ska stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem. 115
8. Företag ska verka för större miljöansvar. 81-86, 113-127
9. Företag ska uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. 84, 116-122
Korruption
10. Företag ska motverka korruption i alla dess former, inklusive utpressning och mutor. 106, 132
EUdirektivet om tillhandahållande av
ickefinansiell information (NFRD)
Fråga Sidreferens
Miljöfrågor 81-86, 113-127
Sociala frågor och behandling av anställda 99-102, 130
Respekt för de mänskliga rättigheterna 92-93, 128
Anti-korruption och mutor 106
Mångfald i bolagsstyrelser 101, 130
135Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 136 =====

Räkenskaper
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 136

===== SIDA 137 =====

Koncernens totalresultatrapporter
MSEK Not
Jan–dec
2023
Jan–dec
2022
Kvarvarande verksamhet
Intäkter K5, K6 88 785 85 580
Inköpta varor och tjänster K7 -33 770 -32 222
Personalkostnader K32 -14 797 -13 512
Övriga externa kostnader K7 -11 414 -11 696
Övriga rörelseintäkter K8 753 1 012
Övriga rörelsekostnader K8 -1 165 -1 031
EBITDA 28 392 28 131
Avskrivningar och nedskrivningar -23 517 -37 445
Resultat från intressebolag och joint ventures K15 105 100
Rörelseresultat K5 4 980 9 214
Finansiella intäkter K9 1 165 336
Finansiella kostnader K9 -5 041 -3 677
Resultat efter finansiella poster 1 105 12 555
Inkomstskatter K10 -1 099 -1 355
Årets resultat från kvarvarande verksamhet 6 13 910
Avvecklad verksamhet
Årets resultat från avvecklad verksamhet K34 891 -255
Summa årets resultat 897 14 165
MSEK, förutom uppgifter per aktie Not
Jan–dec
2023
Jan–dec
2022
Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat:
Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet K11 -1 624 2 367
Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet K11 -22 181
Kassaflödessäkringar K11 -100 267
Kostnad för säkring K11 -102 155
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat K11 2 -7
Inkomstskatter avseende poster som kan komma att omklassificeras K10, K11 47 317
Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat:
Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat K11 310 -52
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K11, K22 -2 253 4 759
Inkomstskatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras K10, K11 461 -964
Övrigt totalresultat 3 280 7 022
Summa totalresultat 2 383 7 142
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare 303 -14 638
Innehav utan bestämmande inflytande K20 594 474
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare -2 927 -8 007
Innehav utan bestämmande inflytande 544 865
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt K20 0,08 -3,63
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet -0,15 -3,56
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet K34 0,23 -0,06
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 137

===== SIDA 138 =====

Koncernens balansrapporter
MSEK Not
31 dec
2023
31 dec
2022
Tillgångar
Goodwill K12 43 777 50 583
Övriga immateriella anläggningstillgångar K12 22 242 23 965
Materiella anläggningstillgångar K13 70 181 74 824
Långfristiga film- och programrättigheter K14 2 931 2 299
Nyttjanderättstillgångar K28 16 823 16 549
Andelar i intressebolag och joint ventures K15 1 190 1 053
Uppskjutna skattefordringar K10 1 183 1 071
Tillgångar för pensionsåtaganden K22 3 020 4 653
Långfristiga räntebärande fordringar K16 8 998 7 629
Övriga anläggningstillgångar K16 2 532 2 465
Summa anläggningstillgångar 172 878 185 090
Kortfristiga film- och programrättigheter K14 2 851 3 022
Varulager K17 2 307 2 918
Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar K18 14 433 14 991
Aktuella skattefordringar 147 225
Räntebärande fordringar K19 13 896 9 676
Likvida medel K19 11 646 6 871
Tillgångar som innehas för försäljning K34 8 310 -
Summa omsättningstillgångar 53 590 37 703
Summa tillgångar 226 468 222 793
MSEK Not
31 dec
2023
31 dec
2022
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 53 468 64 239
varav tillskjutet kapital 21 407 20 850
varav reserver och balanserade vinstmedel 32 061 43 389
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande K20 3 526 3 434
Summa eget kapital 56 994 67 673
Långfristiga lån K21 98 497 94 555
Uppskjutna skatteskulder K10 9 013 10 514
Avsatt för pensioner och anställningsavtal K22 1 364 1 279
Övriga långfristiga avsättningar K23 4 346 3 743
Övriga långfristiga skulder K24 2 098 2 289
Summa långfristiga skulder 115 317 112 379
Kortfristiga lån K21 14 069 7 007
Kortfristiga avsättningar K23 744 573
Aktuella skatteskulder 913 755
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder K25 34 263 34 406
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning K34 4 169 -
Summa kortfristiga skulder 54 158 42 741
Summa eget kapital och skulder 226 468 222 793
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 138

===== SIDA 139 =====

MSEK Not
Jan–dec
2023
Jan–dec
2022
Årets resultat 897 -14 165
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar 24 185 38 936
Av- och nedskrivning för film- och programrättigheter 5 908 5 557
Realisationsvinster/förluster vid försäljningar/avyttringar av
anläggningstillgångar och verksamheter 142 -72
Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar 31 34
Pensioner och övriga avsättningar -1 093 -1 444
Gottgörelse från pensionsstiftelse 900 900
Finansiella poster 524 698
Inkomstskatter -92 -151
Övriga icke likviditetspåverkande poster -349 0
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 31 053 30 294
Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter -471 -847
Ökning (+)/Minskning (-), skulder hänförliga till film- och programrättigheter 639 317
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar -186 -524
Ökning (-)/Minskning (+), varulager 542 -793
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder -998 1 111
Förändring av rörelsekapital 474 735
Justering för av- och nedskrivningar för film- och programrättigheter -5 908 -5 557
Kassaflöde från löpande verksamhet 24 671 24 001
varav hänförligt till avvecklad verksamhet 1 432 1 523
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar -15 466 -15 908
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 38 137
Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument -181 -58
Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument 34 195
Lämnade lån och andra liknande investeringar -3 944 -1 987
Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar 2 401 1 663
Nettoförändring kortfristiga placeringar -4 940 6 021
Kassaflöde från investeringsverksamhet 22 058 9 936
varav hänförligt till avvecklad verksamhet -800 -762
Koncernens kassaflödesrapporter
MSEK Not
Jan–dec
2023
Jan–dec
2022
Kassaflöde före finansieringsverksamhet 2 613 14 065
Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader - -5 521
Utdelning betald till moderbolagets ägare -5 898 -8 252
Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande -478 -473
Kapitaltillskott innehav utan bestämmande inflytande - 5 475
Upptagna lån 13 877 15 746
Amorterade lån -6 135 -24 083
Nettoförändring av lån med kort löptid -315 -232
Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA 1 602 -4 438
Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal 1 824 38 033
Betalda likvida medel avseende återköpsavtal -1 824 -38 033
Kassaflöde från finansieringsverksamhet 2 653 21 779
varav hänförligt till avvecklad verksamhet -142 -201
Årets kassaflöde 5 266 7 714
varav hänförligt till avvecklad verksamhet 489 560
Likvida medel vid årets början 6 871 14 358
Årets kassaflöde 5 266 -7 714
Kursdifferens i likvida medel -372 227
Likvida medel vid årets slut K19 11 764 6 871
varav hänförliga till kvarvarande verksamhet 11 646 6 871
varav hänförliga till avvecklad verksamhet 118 -
För mer information om kassaflöde se not K31.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 139

===== SIDA 140 =====

Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital
MSEK Not
Aktie
kapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Säkrings
reserv
Reserv för
säkrings
kostnader
Reserv för
verkligt
värde
Valuta kurs
reserv
Eget kapital
transaktioner
i intresse
bolag
Balanserade
vinstmedel
Summa
moder
bolagets
ägare
Innehav utan
bestämmande
inflytande
Summa
eget
kapital
Utgående balans 31 december 2021 13 856 12 472 134 76 1 564 9 247 2 945 46 595 80 731 2 812 83 544
Utdelningar K20 - - - - - - - -8 252 -8 252 -433 -8 685
Aktierelaterade ersättningar K32 - 20 - - - - - - 20 - 20
Återköpta egna aktier K20 - -5 499 - - - - - - -5 499 - -5 499
Förändring av innehav utan bestämmande inflytande K20 - - - - - - - 5 255 5 255 190 5 445
Summa transaktioner med ägare - -5 479 - - - - - -2 997 -8 476 -243 -8 718
Årets resultat K20 - - - - - - - -14 638 -14 638 474 -14 165
Övrigt totalresultat K11, K20 - - 212 123 -58 2 559 - 3 794 6 631 391 7 022
Summa totalresultat - - 212 123 -58 2 559 - -10 844 -8 007 865 -7 142
Kassaflödessäkring överförd till tillgångar - - -10 - - - - - -10 - -10
Utgående balans 31 december 2022 13 856 6 994 68 199 1 506 11 807 2 945 32 754 64 239 3 434 67 673
Utdelningar K20 - - - - - - - -7 864 -7 864 -452 -8 317
Aktierelaterade ersättningar K32 - 24 - - - - - - 24 - 24
Indragning av egna aktier K20 -534 534 - - - - - - - - -
Fondemission K20 534 - - - - - - -534 - - -
Summa transaktioner med ägare - 557 - - - - - -8 398 -7 841 -452 -8 293
Årets resultat K20 - - - - - - - 303 303 594 897
Övrigt totalresultat K11, K20 - - -79 -81 311 -1 590 - -1 792 -3 231 -50 -3 280
Summa totalresultat - - -79 -81 311 -1 590 - -1 489 -2 927 544 -2 383
Kassaflödessäkring överförd till tillgångar - - -3 - - - - - -3 - -3
Utgående balans 31 december 2023 13 856 7 551 14 118 1 817 10 217 2 945 22 867 53 468 3 526 56 994
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 140

===== SIDA 141 =====

Koncernens noter
Not Sida
K1. Redovisningsnorm 142
K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden 144
K3. Väsentliga redovisningsprinciper 147
K4. Koncernens sammansättning, klimatrelaterade upplysningar och händelser efter balansdagen 156
K5. Segmentinformation 157
K6. Intäkter 160
K7. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader 162
K8. Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader 162
K9. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 163
K10. Inkomstskatter 164
K11. Övrigt totalresultat 167
K12. Goodwill och Övriga immateriella anläggningstillgångar 168
K13. Materiella anläggningstillgångar 172
K14. Film- och programrättigheter 174
K15. Andelar i intressebolag och joint ventures 175
K16. Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar 176
K17. Varulager 177
Not Sida
K18. Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar 177
K19. Kortfristiga räntebärande fordringar och Likvida medel 179
K20. Eget kapital och resultat per aktie 180
K21. Långfristiga och kortfristiga lån 182
K22. Avsatt för pensioner och anställningsavtal 184
K23. Övriga avsättningar 188
K24. Övriga långfristiga skulder 188
K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 189
K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 190
K27. Finansiell riskhantering 196
K28. Leasingavtal 205
K29. Transaktioner med närstående 207
K30. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 208
K31. Kassaflödesinformation 210
K32. Personal 213
K33. Arvoden till revisionsföretag 218
K34. Innehav för försäljning och avvecklad verksamhet 219
Innehåll
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 141

===== SIDA 142 =====

K1. Redovisningsnorm
Allmänt
Årsredovisningen och koncernredovisningen har
godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars
2024. Resultaträkningen och balansräkningen för
moderbolaget respektive totalresultatrapporten
och balansrapporten för koncernen är föremål för
fastställelse på årsstämman den 10 april 2024.
De finansiella rapporterna för Telia Company-
koncernen har upprättats i enlighet med Interna-
tional Financial Reporting Standards (IFRS) såsom
de antagits av den Europeiska unionen (EU). Där-
utöver, avseende enbart svenska förhållanden, har
Rådet för finansiell rapportering publicerat rekom-
mendationen RFR 1 ”Kompletterande redovis-
ningsregler för koncerner” samt andra uttalanden.
Rekommendation tillämpas av Telia Company och
ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rap-
portperiodens slut är noterade på svensk börs eller
auktoriserad marknadsplats och specificerar de
regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som för-
anleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen.
Värderingsgrunder och
redovisningsprinciper
Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvud-
sak användande av historiskt anskaffningsvärde.
Närmare beskrivning av övriga tillämpade värde-
ringsgrunder samt av tillämpade redovisnings-
principer lämnas i not K3.
Belopp och datum
Om inget annat presenteras anges belopp i mil-
joner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven
valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari
till 31 december för resultat- och kassaflödesrelate-
rade poster respektive den 31 december för poster
relaterade till finansiell ställning. Avrundningsdiffe-
renser kan förekomma. Upplysningar om eventuella
omräkningar av finansiell eller operativ data lämnas
om de är väsentliga.
Omräkning av finansiell och operativ
data
Uppdelningen av intäkter har omräknats såsom
presenteras i efterföljande tabeller för att åter-
spegla en uppdaterad intern produkthierarki samt
uppdaterade, och mellan marknaderna harmonise-
rade, produktdefinitioner. De huvudsakliga gjorda
förändringarna avser omklassificering av intäkter
från Mobila slutkundsintäkter till Bredband samt
från Övriga fasta tjänsteintäkter till Företagslös-
ningar. Dessutom, som ett resultat av olika organi-
sationsförändringar har CAPEX exklusive kostnader
för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar
och antal anställda omräknats för jämförbarhet
mellan segmenten.
MSEK
Januaridecember 2022
Sverige Finland Norge Litauen Estand
Tv och
Media
Övrig
verk
samhet
Eliminer
ingar och
övrigt Summa
Mobila slutkundsintäkter -536 -540 1 - -73 - - - 1 148
Övriga mobila tjänsteintäkter 0 291 0 - 0 - 0 - 291
Mobila tjänsteintäkter 536 249 1 73 0 857
Telefoni 88 -17 - - - - - - 71
Bredband 710 483 112 - 69 -1 -9 - 1 365
Företagslösningar 786 754 -111 10 31 1 55 - 1 526
Övriga fasta tjänsteintäkter -1,048 -971 -2 -10 -27 0 -47 - 2 105
Fasta tjänsteintäkter 536 249 1 73 0 857
Övriga tjänsteintäkter 0 0 - - - 0 - - 0
Summa tjänsteintäkter 0 0 0 0
Summa externa intäkter 0 0 0 0
Interna intäkter 0 -19 - - - 0 126 -107 -
Summa intäkter 0 19 126 107
Abonnemang, (tusental)
Mobil -201 -129 - - -34 - - - 364
varav maskin-till maskin
(avtalsabonnemang) - - - - - - - - -
Fast telefoni 33 - 15 - - - - - 48
Bredband 123 129 -3 - 34 - - - 283
Tv -80 - 10 - - - - - 70
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 142

===== SIDA 143 =====

Ändrade redovisningsprinciper
Kostnadsslagsindelad totalresultatrapport
Per den 1 januari 2023 har Telia Company ändrat
presentationen av totalresultatrapporten från en
klassificering av kostnader baserat på deras funk-
tion till en klassificering baserat på deras karaktär
(kostnadsslagsindelad). Den nya presentationen
bedöms leda till en tillförlitlig och mer relevant
information eftersom en kostnadsslagsindelning
leder till mer användbar information till användarna
av de finansiella rapporterna om viktiga komponen-
ter och drivare av Telia Companys lönsamhet, den
representerar bättre det sätt som verksamheten
styrs och hur ledningen rapporterar internt samt
att en kostnadsslagsindelning oftare används inom
Telekombranschen. Jämförelseinformation har
räknats om för att presentera kostnader utifrån en
kostnadsslagsindelning.
Den nya raden Inköpta varor och tjänster inkluderar
inköp av varor och entreprenadtjänster, förändring
i varulager, samtrafik- och roamingkostnader samt
övriga nätverkskostnader. Den nya raden Övriga
externa kostnader inkluderar marknadsförings-
kostnader, IT-kostnader och konsultkostnader samt
övriga externa kostnader.
Personalrelaterade omstruktureringskostnader
och nedskrivning av goodwill som tidigare presen-
terades inom raden Övriga rörelsekostnader har
omklassificerats till de nya raderna Personalkost-
nader respektive Avskrivningar och nedskrivningar.
Den nya raden Avskrivningar och nedskrivningar
avser materiella och immateriella anläggningstill-
gångar samt nyttjanderättstillgångar. Avskrivningar
och nedskrivningar av film- och programrättigheter
ingår i raden Inköpta varor och tjänster och avskriv-
ningar av utgifter för att erhålla ett avtal ingår i
raden Övriga externa kostnader. För definition av
delsumma EBITDA se avsnitt Definitioner.
Format och struktur för notupplysningar
om finansiella instrument
Formatet och strukturen för notupplysningar relate-
rade till finansiella instrument har ändrats för att ge
mer tydlig och relevant information.
Nyligen publicerade redovisningsstan
darder
Nya och ändrade standarder och tolkningar med
ikraftträdande 2023
Per den 1 januari 2023 blev följande ändrade stan-
darder och tolkningar tillämpliga:
• IFRS 17 “Försäkringsavtal”
• Ändringar av IFRS 17 ”Initial tillämpning av IFRS
17 och IFRS 9 - Jämförande information”
• Ändringar av IAS 12 ”Internationell skattereform-
Pelare två modell”
• Ändringar av IAS 1 och IFRS Practice statement 2,
”Upplysningar om redovisningsprinciper”
• Ändringar av IAS 8, ”Definition av uppskattningar
och bedömningar”
• Ändringar av IAS 12 ”Uppskjuten skatt hänförlig
till tillgångar och skulder som uppstår från en
enskild transaktion”
IFRS 17 “Försäkringsavtal”
Den nya standarden IFRS 17 “Försäkringsavtal”
trädde i kraft den 1 januari 2023 och har imple-
menterats av Telia Company. IFRS 17 är tillämp-
lig för Telia Companys försäkringsavtal som är
utfärdade till kunder via sitt försäkringsbolag
Telia Försäkring AB. Försäkringsavtalen avser
egendomsförsäkring hänförlig till såld utrustning
till kunder. Löptiden för dessa försäkringsavtal
är kortare än ett år och Telia Company redovisar
dessa avtal med tillämning av den förenklade
Premiefördelningmetoden, där de erhållna för-
säkringspremierna redovisas som en skuld under
återstående löptid och försäkringsintäkt redovisas
över perioden då försäkringsskyddet tillhandahålls.
Telia Company tillämpar också undantagen för
försäkringsavtal med en kort löptid, där skulderna
för återstående löptid och inträffade skador inte
diskonteras. Införandet av IFRS 17 har inte haft
någon väsentlig påverkad på Telia Companys
finansiella rapporter när standarden tillämpades
för första gången och försäkringsverksamheten är
begränsad.
Ändringar av IAS 12 “Internationell skattereform
- Pelare Två-modell”
Lagstiftning om Pelare Två har antagits, eller anta-
gits i sak i vissa jurisdiktioner där Telia Company
är verksam. Lagstiftningen kommer träda i kraft för
koncernens räkenskapsår som börjar den 1 januari
2024. Telia Company har tillämpat det tillfälliga
undantaget från redovisningskraven för uppskjutna
skatter i IAS 12. Därav varken redovisar eller lämnar
Telia Company information om uppskjutna skatte-
fordringar och skulder relaterade till inkomstskatter
enligt Pelare Två. Se not K2 och K10 för bedömning
av Telia Companys exponering mot inkomstskatt
enligt Pelare Två.
Ändringar av IAS 1 och IFRS Practice statement
2, ”Upplysningar om redovisningsprinciper”
Ändringarna av IAS 1 och IFRS Practice statement
2 “Upplysningar om redovisningsprinciper” kräver
upplysningar om “väsentliga” redovisningsprinciper
istället för tidigare “betydande” redovisnings-
principer. Information om redovisningsprinciper
bedöms vara väsentlig om den avser väsentliga
transaktioner, händelser eller förhållanden och
redovisningsprincipen har ändrats under perioden,
innehåller ett val av redovisningsprincip, är före-
tagsspecifik, avser områden som kräver betydande
bedömningar och uppskattningar eller avser kom-
plex redovisning. Telia Company har justerat upp-
lysningnarna om koncernens redovisningspriciper i
not K3 i enlighet med dessa principer.
De övriga ändrade standarder som är relevanta för
Telia Company är i vissa fall redan i linje med tilläm-
pade tolkningar och har i annat fall inte haft någon
eller mycket begränsad inverkan på de finansiella
rapporterna.
Nya eller ändrade standarder och tolkningar
som träder i kraft den 1 januari 2024 eller senare
Telia Company har inte förtidstillämpat någon av
de nya eller ändrade standarder som träder i kraft
den 1 januari 2024 eller senare. Följande ändringar,
vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company,
förväntas inte ha någon eller väldigt begränsad
påverkan på Telia Companys finansiella rapporter
när de tillämpas för första gången:
• Ändringar av IAS 1 ”Klassificering av skulder
som kortfristiga och långfristiga”, träder i kraft
den 1 januari 2024
• Ändringar av IAS 1 ”Klassificering av skulder som
kortfristiga och långfristiga - uppskjutande av
ikraftträdande”, träder i kraft den 1 januari 2024
• Ändringar av IAS 1 ”Långfristiga skulder med
kovenanter”, träder i kraft den 1 januari 2024
• Ändringar av IFRS 16 ”Leasingskuld i en sale and
lease back”, träder i kraft den 1 januari 2024
• Ändringar av IAS 7 och IFRS 7
“Leverantörsfinansieringsarrangemang”, träder i
kraft den 1 januari 2024.
Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara
till ämpliga för Telia Company.
Antaganden av EU
I början av mars 2024 hade ovannämnda änd-
rade standarder och tolkningar antagits av EU,
med undantag för ändringar av IAS 7 och IFRS 7
“Leverantörsfinansieringsarrangemang”.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 143

===== SIDA 144 =====

K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden
Företagsledningen anser att följande områden
inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest
komplexa bedömningar de måste göra vid upp-
rättande av de finansiella rapporterna.
Information om tillämpade redovisningsprinciper
återfinns i berörda avsnitt i not K3.
Intäktsredovisning
I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledning-
ens bedömning inom ett antal områden för att
bestämma om och när intäkter skall redovisas.
Huvudman eller agent – brutto kontra
nettoredovisning
När koncernen fungerar som en huvudman, redo-
visas intäkter och betalningar till leverantörer brutto
som intäkter respektive rörelsekostnader. Om
koncernen säljer varor eller tjänster som en agent
(exempelvis försäkring i några länder) redovisas
intäkter och betalningar till leverantörer netto under
intäkter och representerar den marginal/kommis-
sion som intjänats.
Huruvida koncernen anses vara huvudman eller
agent i en transaktion baseras på ledningens ana-
lys av både den juridiska formen och på innehållet
i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner,
dessa bedömningar påverkar storleken på redo-
visad intäkter och rörelsekostnader men påverkar
inte årets resultat eller kassaflöden.
Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som
huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret
för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna
eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och
koncernen kan i stor utsträckning påverka prissätt-
ning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjäns-
ter. Om koncernen inte har kontroll över varorna
och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar
den som en agent. För försäkringstjänster baseras
den viktigaste bedömningen på om Telia Company
bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company
bedöms agera som en agent om det inte bär för-
säkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggs-
tjänster är den viktigaste bedömningen relaterad
till om Telia Company har det primära ansvaret för
att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna
bedömning beaktas bland annat villkoren i kontrak-
tet, det sätt som tjänsten säljs, interaktionsnivån
med kunden före, under och efter leveransen av
tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten.
Paketering av produkter och tjänster
Vid paketering av produkter och tjänster krävs
ledningens bedömning för att identifiera
prestations åtaganden och bestämma fristående
försäljnings priser. Intäkter fördelas mellan varor och
tjänster som identifierats som separata prestations-
åtaganden baserat på deras relativa fristående
försäljningspris. Fristående försäljningspris som
fastställs för produkter och tjänster kan påverka
tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa
fristående försäljningspris för varje prestationså-
tagande kan kräva komplicerade bedömningar om
de inte är direkt observerbara. Koncernens bedöm-
ning av fristående försäljnings priser som inte är
direkt observerbara är huvudsakligen baserade på
förväntade kostnader plus en marginal.
Leasing
Definitionen av en lease
Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om
avtalet överlåter rätten att kontrollera använd-
ningen av en identifierad tillgång under en viss tid
i utbyte mot ersättning. Betydande bedömning av
ledningen krävs för att fastställa om avtalet är ett
leasingavtal eller ett serviceavtal. För att avgöra
om ett avtal är ett leasingavtal görs en bedöm-
ning av om kunden under användningsperioden
både har rätten att i allt väsentligt erhålla samtliga
ekonomiska fördelarna från användningen av
den identifierade tillgången samt rätten att styra
användningen av den identifierade tillgången.
Framförallt för avtal avseende nätverksrelaterade
tillgångar (teknisk yta och teknisk utrustning) där
avtalet avser användningen av en del av en större
tillgång kräver denna bedömning betydande
bedömning och analys av avtalsvillkoren samt fakta
och omständigheter, som till exempel tillgångens
teknologiska aspekter.
Leasingperiod
Fastställande av leasingperioden kräver ledningens
bedömning då den uppskattade leasingperioden
inkluderar leasingavtalets icke-uppsägningsbara
period samt både perioder som täcks av förläng-
ningsoptioner, om leasetagaren är rimligt säker att
nyttja optionen, och perioder som täcks av upp-
sägningsoptioner om leasetagaren är rimligt säker
att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt säker
bedöms vara högre än ”mer sannolikt än inte”, men
lägre än ”så gott som säkert” i IAS 37 ”Avsättningar,
eventualförpliktelser och eventualtillgångar”. För-
längnings- och uppsägningsoptioner ingår i ett
antal av Telia Companys leasingavtal inom alla
tillgångsklasser i hela koncernen. Vid fastställandet
av leasingperioden beaktar Telia Company alla
fakta och omständigheter som skapar ett ekono-
miskt incitament att nyttja en förlängningsoption,
eller inte nyttja en uppsägningsoption. Exempel
på faktorer som beaktas är; strategiska planer,
bedömning av framtida teknologiska förändringar,
vikten av den underliggande tillgången för Telia
Companys verksamhet och/eller kostnader för att
inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet.
Ungefär 40% av Telia Companys leasingskuld
avser förlängningsperioder.
Diskonteringsränta
De framtida leasingbetalningarna diskonteras
med användning av antingen den implicita räntan
i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller
lease tagarens marginella låneränta. Den marginella
låne räntan är definierad som den räntesats som
en leasetagare skulle behöva betala för en finan-
siering genom lån under en motsvarande period,
och med motsvarande säkerhet, för att erhålla en
tillgång av motsvarande värde som nyttjanderätten
i en liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal
har Telia Company diskonterat de framtida leasing-
betalningarna med den marginella låneräntan. Att
fastställa den marginella låneräntan kräver ledning-
ens bedömning. Den marginella låneräntan baseras
på Telia Companys externa finansieringsränta per
valuta och löptid för den uppskattade leasingperio-
den. Räntan justeras även för geografiska risker och
kr ditrisker för dotterbolagen. För mer information
om leasing och redovisade värden se not K28.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 144

===== SIDA 145 =====

Inkomstskatter
För att bestämma avsättningar för uppskjutna
skatte skulder och uppskjutna skattefordringar
krävs väsentliga bedömningar av ledningen, i
synnerhet vid värdering av uppskjutna skatteford-
ringar. I denna process ingår att skatteutfallet i var
och en av de jurisdiktioner i vilka Telia Company
bedriver verksamhet måste bedömas. Processen
omfattar att bedöma exponering för aktuell skatt
samt att fastställa de temporära skillnader som
uppstår genom att vissa tillgångar och skulder
värderas olika i de finansiella rapporterna och i
inkomstskattedeklarationerna. Ledningen måste
också bedöma sannolikheten av att uppskjutna
skattefordringar kan realiseras genom framtida
beskattningsbara inkomster.
Verkligt utfall kan komma att avvika från dessa
bedömningar, bland annat till följd av framtida
förändringar i affärsförutsättningar, nu okända
förändringar i skattelagstiftningeneller som resultat
av skattemyndigheters eller domstolars slutliga
granskning av inlämnade deklarationer. Ytterligare
upplysningar om uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder och deras redovisade värden vid
rapportperiodens slut återfinns i not K10.
Värdering av immateriella och andra
anläggningstillgångar
Immateriella, materiella anläggningstillgångar,
nyttjanderättstillgångar, film- och programrättig-
heter och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör
en väsentlig del av TeliaCompanys totala tillgångar.
Nyttjandeperioder
Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av
tillgångar innebär att den historiska utvecklingen
måste beaktas och att antaganden måste göras
med avseende på framtida socioekonomisk och
teknisk utveckling liksom på förväntade föränd-
ringar i marknadsbeteende.
Under 2023 och 2022 uppgick totala av- och
nedskrivningar för immateriella och materiella
anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar
i kvarvarande verksamhet till 23 517 MSEK respek-
tive 37 445 MSEK. Av- och nedskrivningar i kvarva-
rande verksamhet för film- och programrättigheter
och kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till
5 908 MSEK (5 557) respektive 1 117 MSEK (1 095).
Ytterligare upplysningar om immateriella och
materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätts-
tillgångar, film- och programrättigheter samt kost-
nader för att erhålla ett avtal vars värde regleras
genom avskrivningar samt deras redovisade värden
återfinns i noterna K6, K7, K12, K13, K14 och K28.
För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
Varumärken Individuell prövning, minst 10%, förutom varumärken med
obestämbara nyttjandeperioder
Telekomlicenser och frekvenstillstånd,
nummerrättigheter Återstående licensperiod, minst 5%
Samtrafik- och roamingavtal Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för
tillhörande licens
Kundkontrakt Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn
Aktiverade utvecklingsutgifter 20% eller individuell prövning
Övriga immateriella anläggningstillgångar 20–33% eller individuell prövning
Byggnader 2–10%
Markanläggningar 2%
Förbättringsutgifter på annans fastighet Hyreskontraktets återstående löptid
Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) 14,5–20%
Kopplings- och transmissionssystem 10–20%
Transmissionsmedia (kabel) 5–10%
Utrustning för specialnät 10%
Tidsbestämda nyttjanderättsavtal Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande
anläggningstillgång
Övriga anläggningar 2–33%
Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal 33%, eller avtalets löptid om längre
Film- och programrättigheter 20-100%
Utgifter för att erhålla ett avtal Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn
Nyttjanderätter Förväntad leasingperiod, 3-50%
Prövning av nedskrivningsbehov
Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar
måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde
med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat
på de till tillgången hänförliga förväntade framtida
diskonterade kassaflödena, till exempel avse-
ende faktorer som procentuell marknadstillväxt,
intäkts volymer, marknadspriser på telekommuni-
kationstjänster, kostnader för att underhålla och
utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prog-
noser för framtida kassaflöden baseras på bästa
möjliga bedömningar av framtida intäkter och
rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling,
allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 145

===== SIDA 146 =====

prognoser för branschen samt annan tillgänglig
information. Antagandena framtas av ledningen
och granskas av styrelsens revisionsutskott. Möjliga
väsentliga klimatrelaterade risker (så väl som andra
typer av risker i Telia Companys Riskuniversum),
samt koncernens pågående och framtida mot-
verkande aktiviteter är beaktade i prognoserna.
Klimatrelaterade risker beaktas genom till exempel
prognoser för försäljningstillväxt som innehåller
erbjudanden baserade på cirkulära affärsmodeller
(t.ex. försäljning av begagnade och renoverade
telefoner, Device as a Service (enhet som tjänst),
återköpsinitiativ och reparationstjänster för att möj-
liggöra återanvändning och återvinning) och pro-
dukter och tjänster som möjliggör för våra kunder
att minska utsläppen av växthusgaser och energi-
användning (t.ex. distansmöten, IoT och andra dat-
adrivna tjänster). Vidare innehåller prognoserna för
EBITDA-marginalen och CAPEX i relation till intäk-
ter påverkan av högre energipriser samt Telia Com-
panys aktiviteter för att hantera energipåverkan
och kostnader. Prognosen för CAPEX i relation till
intäkter tar hänsyn till att investeringsbeslut föregås
av miljögranskning av energikonsumtion, avfall och
utsläpp av växthusgaser, vilket i sin tur påverkar
till exempel produkt- och tjänsteutveckling samt
byggande av nätverk. Det koncern-övergripande
återanvändnings- och återvinningsprogrammet för
nätverksutrustning är del av prognoserna.
För mer information om klimatrisker, mål och aktivi-
teter, se Förvaltningsberättelse avsnitt Risker/Miljö-
risk samt Hållbarhetsrapporten, avsnitt Klimat och
cirkularitet, inklusive TCFD-rapporten i not H4.
Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd
genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta
kassagenererande enheten. För Norge och Litauen
avviker utvecklingen för CAPEX i relation till
intäkter i prognosperioden från historisk utveckling.
I prognosperioden är investeringsnivåerna lägre då
toppen för modernisering av 5G har passerats. För
Tv och Media avviker utvecklingen för försäljnings-
tillväxten och den justerade EBITDA-marginalen i
prognosperioden från historisk utveckling. Både
försäljningstillväxten och den justerade EBITDA-
marginalen förväntas återhämta sig från den stora
nedgången i den svenska annonsmarknaden 2023.
Ytterligare information om goodwill och dess redo-
visade värde vid rapportperiodens slut återfinns i
not K12.
Avsättningar för pensioner och
anställningsavtal
De mest väsentliga antaganden som ledningen
måste göra i samband med den aktuariella beräk-
ningen av pensionsförpliktelser och pensions-
kostnader berör diskonteringsränta, inflation och
förväntad livslängd. En förändring i något av dessa
grundläggande antaganden kan ge en betydande
påverkan på beräknade pensionsförpliktelser,
finansierings behov och årliga pensionskostnader.
Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden,
känslighetsanalys avseende förändringar i anta-
ganden samt om pensionsförpliktelserna och deras
nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not
K22.
Avsättningar för återställning och
rättsliga tvister
Avsättningarna för återställning representerar
koncernens bästa uppskattning av de framtida
kostnaderna för hantering av miljöfarligt avfall
såsom uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade
telefonstolpar samt nedmontering och återställning
av mobila och fasta stationssjter. Att uppskatta
avsättningarna för återställning kräver betydande
bedömningar avseende uppskattningen av framtida
kostnader för nedmontering och återställning samt
tidpunkten för avveckling. Nedmonterings- och åter-
ställningskostnaderna påverkas av osäkerhet kring
den framtida prisutvecklingen och hur nedmonte-
rings- och restaureringsarbetet kommer att utföras.
Det finns också betydande osäkerhet hänförlig till
tidpunkten för avvecklingen eftersom denna påver-
kas av Telia Companys nätverksstrategi och avveck-
lingsplaner, förlängningsoptioner i leasingkontrakt
för sajter, teknikförändringar och andra faktorer
Hur avsättningar och eventualförpliktelser hänförliga
till tvister ska behandlas fastställs baserat på led-
ningens syn på det förväntade utfallet i respektive
fall. Avsättningar för tvister och eventualförpliktelser
är osäkra till sin natur och bedömningen av sannolik-
het och möjligt utfall innefattar betydande bedöm-
ningar. Ledningen rådgör med juridisk expertis och
med andra experter såväl inom som utanför bolaget
i frågor rörande frågor avseende tvister. Vid bedöm-
ningen av tvister beaktas målets art och framsteg,
yrkat belopp, utgång i liknande mål och andra fakto-
rer. På grund av osäkerheter kan de faktiska kostna-
derna för återställning och rättstvister skilja sig från
nuvarande uppskattningar av avsättningar.
Ytterligare upplysningar om avsättningar för åter-
ställning inklusive deras redovisade värden vid rap-
portperiodens slut, samt om eventualförpliktelser
och rättstvister återfinns i not K23 och K30.
Leverantörsskulder under
leverantörsfinansieringsarrangemang
Telia Company har arrangemang med flera banker,
där bankerna erbjuder Telia Companys leveran-
törer möjligheten att erhålla tidigare betalning
av Telia Companys leverantörsskulder. Leveran-
törer som nyttjar finansieringsarrangemanget
betalar en kredit avgift till banken. Från och med
det andra kvartalet 2023 inkluderar leverantörs-
finansieringsportföljen även arrangemang där
leverantören utfärdar ett finansiellt instrument för
handel, som sedan överlåts till en bank som utses
av leverantören, och erbjuder Telia Company att
förlänga betalningstiden i utbyte mot en prisök-
ningsersättning som betalas av Telia Company. Alla
arrangemang i leverantörsfinansieringsportföljen
ger leverantörerna tidigare betalning och förlängd
betalningstid för Telia Company. Telia Company
använder alla arrangemangen i leverantörsfinan-
sieringsportföljen som integrerade delar av de
kommersiella relationerna med leverantörerna och
skulderna är en del av rörelsekapitalet i Telia Com-
panys normala verksamhetscykel. Telia Company
ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till
bankerna. Baserat på Telia Companys bedömning
anses skulder under leverantörsfinansieringsar-
rangemang vara nära relaterade till verksamhets-
inköp och finansieringsarrangemanget leder inte
till någon väsentlig förändring av skuldernas natur
eller funktion. Dessa skulder i leverantörsfinansie-
ringsportföljen klassificeras därför som leverantörs-
skulder. Kreditperioden överstiger inte 12 månader
och leverantörsskulderna diskonteras därför inte.
Leverantörsskulder under leverantörsfinansierings-
arrangemang uppgick per 31 december 2023 till 11
527 MSEK (11 413). Se not K25.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 146

===== SIDA 147 =====

K3. Väsentliga redovisningsprinciper
Koncernredovisning
Allmänt – Dotterbolag
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget
Telia Company AB och samtliga bolag över vilka
Telia Company har bestämmande inflytande. Telia
Company antas ha bestämmande inflytande om
koncernen äger majoriteten av aktierna och röst-
rätterna ger proportionerlig andel av avkastningen
från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av
majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha
bestämmande inflytande om Telia Company enligt
avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även
om koncernen inte innehar majoriteten av aktierna.
Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken
värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt
värde av överförd köpeskilling plus det värde på
eventuellt innehav utan bestämmande inflytande
i den förvärvade verksamhet som redovisas i tran-
saktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis
verkligt värde på tidigare egetkapitalandel i den
förvärvade verksamheten och minus verkligt värde
netto för förvärvade tillgångar och övertagna skul-
der. Kostnader hänförliga till förvärvet resultatredo-
visas löpande.
Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter
det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom
delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med
bibehållet bestämmande inflytande redovisas som
egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet
”Innehav utan bestämmande inflytande” nedan.
Interna mellanhavanden, transaktioner, intäkter
och kostnader inom koncernen har eliminerats i
koncernredovisningen.
Innehav utan bestämmande inflytande
Transaktioner avseende innehav utan bestäm-
mande inflytande redovisas som egetkapi-
taltransaktioner, inklusive förekommande
transaktions relaterade kostnader. Vinster eller
förluster vid avyttring liksom eventuell positiv
eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling
och redovisat värde för innehav utan bestäm-
mande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar
i ett dotterbolag redovisas inom balanserade
vinstmedel.
För varje rörelseförvärv har koncernen ett val att
värdera eventuellt innehav utan bestämmande
inflytande antingen till verkligt värde (goodwill
redovisas för innehav utan bestämmande infly-
tande) eller enbart för proportionell andel av netto-
tillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad
andel). Generellt värderar Telia Company innehav
utan bestämmande inflytande till den propotionella
andelen av nettotillgångarna.
Samarbetsarrangemang
Samarbetsarrangemang är bolag över vilka kon-
cernen genom ingångna avtal har ett gemensamt
bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang
klassificeras antingen som gemensam verksamhet
eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är
samarbetsarrangemang där Telia Company har
rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar
och åtaganden för skulder och redovisar sin andel
av den gemensamma verksamhetens tillgångar,
skulder, intäkter och kostnader post för post i
koncernredo visningen. De gemensamma verksam-
heterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhan-
dahålla produkter och tjänster till ägarna, för Telia
Company främst i form av delning av nätverk.
Joint ventures är arrangemang där Telia Company
har rätt till nettotillgångarna och där investeringen
redo visas enligt kapitalandelsmetoden (i likhet
med intressebolag, se avsnitt nedan).
Intressebolag
Intressebolag är bolag i vilka koncernen har ett
betydande men inte bestämmande inflytande. Om
koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag)
äger minst 20% av rösterna i investeringsobjektet
antas koncernen ha betydande inflytande, såvida
inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag
redovisas enligt kapital andelsmetoden och redo-
visas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive
förekommande transaktionskostnader. Koncernens
andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom
rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är
telekomrelaterad och det ingår i koncernens strategi
att kapitalisera branschkunskap genom investeringar
i delägda verksamheter.
I posten Resultat från intressebolag och joint ven-
tures ingår också avskrivningar på verkligt värde-
justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar
vid förvärv av intressebolag liksom eventuell
efterföljande nedskrivning av goodwill och övriga
immateriella tillgångar, samt realisationsvinster
och realisations förluster vid avyttring av innehav
i sådana bolag. När ett dotterbolag säljs till ett
intressebolag redovisas realisationsvinst eller för-
lust i sin helhet utan någon eliminering.
Erhållen utdelning reducerar ett innehavs redovi-
sade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag
redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna
förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital förelig-
ger och redovisas då som Övriga avsättningar.
Kassaflödesrapportering
Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas
med tillämpning av den indirekta metoden och
inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag
och andra egetkapitalinstrument, betalda eller
erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som
del av förvärv eller uppförande av anläggnings-
tillgångar och därför ingående i kassaflöden från
investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse
från och tillskott till den svenska pensionsstiftel-
sen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter.
Förändringar i icke räntebärande fordringar och
skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring
av rörelsekapital ingår terminalfinansieringsford-
ringar. Kassaflödet från den löpande verksam-
heten innehåller också kassaflöden från film- och
programrättigheter och leverantörsskulder under
leverantörsfinansieringsarrangemang.
I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår
CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade
joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande
eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter
förvärvade respektive avyttrade likvida medel och
övriga egetkapitalinstrument. I kassaflöden från
investeringsverksamhet ingår vidare betalningar
avseende leasingfordringar samt förändringar i pla-
ceringar med en löptid överstigande 3 månader.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 147

===== SIDA 148 =====

I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår
betalda utdelningar till moderbolagets ägare och
till ägare av innehav utan bestämmande inflytande,
betalningar från förändringar i ägande av innehav
utan bestämmande inflytande samt kassaflöden
vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekono-
miskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betal-
ningar för CSA (Credit Support Annex).
I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden
från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare
innehåller kassaflödet från finansieringsverksam-
heten återbetalning av leasingskulder.
Likvida medel omfattar bankdepositioner och
mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid
på 3 månader eller mindre.
Segmentrapportering
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras
utifrån de sex kvarvarande rörelsesegmenten:
Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland, Tv och
Media och den avvecklade verksamheten Dan-
mark. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör
rapporterbara segment (Lettland och Telia Finans)
samt koncernfunktioner har slagits ihop i Övrig
verksamhet. Segment konsolideras enligt samma
principer som koncernen i dess helhet med undan-
tag för koncernintern leasing vilken redovisas som
operationell leasing. Vid överföring av betydande
verksamheter mellan segment omräknas värden för
jämförelseperioder.
Omräkning av utländsk valuta
Vid upprättande av de finansiella rapporterna
omräknas transaktioner i utländsk valuta till de
valutakurser som gäller vid respektive transak-
tionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod
omräknas monetära tillgångar och skulder i
utländsk valuta till gällande slutkurser per detta
datum. Kursdifferenser avseende rörelseford-
ringar och rörelseskulder redovisas i rörelsere-
sultatet, medan kursdifferenser hänförliga till
finansiella tillgångar och skulder redovisas som
finansieringsposter.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i
svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets
funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas
resultatposter i utlandsverksamheter till periodens
genomsnittskurs, förutom väsentliga transaktioner
för vilka transaktionstidpunkternas valutakurser
ansvänds. Tillgångar och skulder omräknas till
slutkurser vid rapportperiodens slut förutom kom-
ponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska
kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i
övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital.
När en utlandsverksamhet avyttras återvinns even-
tuell hänförlig ackumulerad omräkningsdifferens till
årets resultat som del av vinsten eller förlusten från
avyttringen, förutom ackumulerade kursdifferenser
avseende innehav utan bestämmande inflytande
vilka bokas bort men ej omklassificeras till årets
resultat. Om Telia Company skulle avyttra ett inne-
hav utan bestämmande inflytande i en utlandsverk-
samhet med bibehållet bestämmande inflytande
återförs den proportionella tillhörande andelen av
det ackumulerade värdet till innehav utan bestäm-
mande inflytande.
Intäktsredovisning
Intäktsredovisningen utgörs huvudsakligen av
mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang,
samtrafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter
inklusive telefoni, bredband, tv, installationsavgifter,
och företagslösningar såväl som annonsintäkter,
intäkter från försäljning av hårdvara och leasing.
Det finns både intäkter från produkter och tjänster
som säljs separat och från produkter och tjänster
som säljs i paketerade erbjudanden.
Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hård-
vara och tjänster) i förhållande till de enskilda
delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter
redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med
att (över tid) prestations åtagandena uppfylls, vilket
fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs
till kunden.
Intäkter värderas baserat på ersättningen spe-
cificerad i ett avtal med en kund och exkluderar
belopp som tagits emot för tredje parts räkning.
Tjänsteintäkter
Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period
tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avta-
lets löptid, beroende på vad som är tillämpligt.
Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas
när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangs-
avgifter intäktsförs över abonnemangsperioden.
Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak
för mobiltelefoni, period iseras som en avtalsskuld
och intäktsredo visas i förhållande till verkligt
kortutnyttjande.
Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer
redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät.
Installationstjänster anses i många fall vara sepa-
rata prestationsåtaganden och intäkter redovisas
när eller i takt med att åtagandet uppfylls, bero-
ende på typ av installationstjänst samt hur och när
kontrollen överförs till kunden.
För fiber med öppen access installerad i kunders
lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgif-
ter samt tillhörande installationskostnader, inklusive
planering, grävning, kabelläggning och delning,
montering, anslutning, korskopplingsutrustning och
mediakonverterare, när installationen är avslutad.
Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när
arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna
inte till någon del avser efterföljande tjänster utan
enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som
avser tjänster som utförts senare periodiseras.
Telia Company erbjuder sina företagskunder
komplexa, långfristiga funktionsavtal, vilka kan
innehålla abonnemangstjänster för telefoni- och
datakommunikation, installationstjänster kopplade
till telefoni- och datakommunikation samt andra
skräddarsydda tjänster. Telefoni- och datakommu-
nikationstjänster anses vanligen utgöra separata
prestationsåtaganden. Intäkter för varje enskilt
prestationsåtagande redovisas över den tidperiod
som abonnemangstjänsten utförs och prestations-
åtagandet uppfylls. Eftersom abonnemangstjäns-
terna i ett funktionsavtal utförs på måntlig basis,
över samma period, redovisas dessa tjänster i
praktikten på samma sätt som om de var ett presta-
tionsåtagande. Installationsintäkter i funktionsavtal
anses i de flesta fall vara separata prestationså-
taganden och intäkter redovisas när eller i takt med
att åtagandet uppfylls, beroende på typ av instal-
lationstjänst samt hur och när kontroll överförs till
kunden. För de flesta installationstjänster överförs
kontroll och intäkt redovisas när installationen är
slutförd. Funktionsavtal inkluderar ofta även hård-
vara, se nedan. I funktionsavtal ingår också ofta
variabla nyttjandebaserade tjänster och tilläggs-
tjänster. Var och en av dessa tjänster utgör separata
prestationsåtaganden. Intäkter från nyttjandeba-
serade tjänster redovisas över den period som
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 148

===== SIDA 149 =====

tjänsten används i takt med att åtagandet uppfylls
och kontroll överförs över tid. Intäkter från tilläggs-
tjänster redovisas när eller i takt med att åtagandet
uppfylls, beroende på typen av tilläggstjänst och
hur och när kontroll överförs till kunden.
Fakturor för mobila abonnemang, bredband,
fast telefoni och andra tjänster betalas normalt
månadsvis under kontraktsperioden.
Hårdvaruintäkter
Intäkter från försäljning av kundutrustning redovi-
sas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund,
vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkän-
nande av kunden. Om kunden har rätt att returnera
hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för
förväntade returer beräknat baserat på historisk
data. Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia
Company erbjuder kunden finansiering.
Funktionsavtal med företagskunder innehåller ofta
hårdvara såsom försäljning eller finansiell leasing
av t.ex. utrustning (telefoner/surfplattor/LAN-ut-
rustning etc.). Hårdvaran anses vara separata
prestationsåtaganden och intäkter från försäljning
av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då presta-
tionsåtagandet uppfylls och kontroll har överförts
(när hårdvaran har levererats).
Annonsintäkter
Prestationsåtagandet för annonser uppfylls när
annonsen faktiskt publiceras eller visas och intäk-
terna redovisas vid denna tidpunkt. Intäkterna
reduceras för rabatter.
Paketerade produkter och tjänster
Telia Company paketerar tjänster och produkter till
ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan inne-
fatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller
nyttjanderätter till anläggningar (”multiple deliv-
erables”). Telia Company redovisar varje enskild
produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det
vill säga om en produkt eller tjänst är separat iden-
tifierbar från andra produkter eller tjänster i det
paketerade erbjudandet och om kunden kan dra
nytta av den. När transaktionspriset bestäms för
paktererade erbjudanden som innehåller tjänster
(exempelvis ett mobilabonnemang), beaktas den
kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det
är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finan-
sieringskomponenter och förväntade returer. Det är
vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i
transaktions priset. Transaktionspriset fördelas på
varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som sepa-
rata prestationsåtaganden, baserat på deras relativa
fristående försäljningspris. För de flesta prestations-
åtaganden, är fristående försäljningspriser direkt
observerbara. Om fristående försäljningspriser inte
är direkt observerbara, beräknas de baserat på
förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall
inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar
startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar
för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspri-
set. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett
prestationsåtagande, fördelas de till andra presta-
tionsåtaganden som identifierats i avtalet.
Vissa paketerade erbjudanden inkluderar lea-
singkomponenter, exempelvis tv-boxar, såväl
som icke-leasingkomponenter, exempelvis
abonnemang. För dessa arrangemang fördelas
transaktionspriset till både de identifierade leasing-
komponenterna och icke-leasingkomponenterna
som separata prestationsåtaganden. Leasingkom-
ponenterna redovisas antingen som operationell
lease eller som finansiell lease beroende på klas-
sificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet
”Leasingavtal, Telia Company som leasegivare”
nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter
redovisas när eller allt eftersom prestationså-
tagandena uppfylls.
Hårdvara som bara kan användas tillsammans med
tjänster levererade från Telia Company och som
inte har någon annan betydande funktion för kun-
den utöver att leverera tjänsten, exempelvis routrar,
redovisas inte som separata prestations åtaganden.
För sådana arrangemang, fördelas transaktionspri-
set på de identifierade prestationsåtagandena, det
vill säga ingen del av transaktionspriset fördelas
till hårdvaran. Ersättning som erhålls i förskott, när
hårdvaran är levererad, redovisas som en avtals-
skuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom
identifierade prestationsåtaganden uppfylls.
Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som
är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en
licens som antingen en ”rätt att få åtkomst till” eller
”rätt att använda” Telia Companys immateriella
rättighet. En licens klassificeras som en ”rätt att få
åtkomst till” om Telia Company kommer att bedriva
verksamhet som i väsentlig grad påverkar den imma-
teriella rättigheten, som inte resulterar i en överfö-
ring av ett separat prestationsåtagande till kunden,
och kunden utsätts direkt för eventuella positiva
eller negativa effekter av denna verksamhet. När
löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som
en ”rätt att få åtkomst till”, redovisas intäkten över
tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras
som en ”rätt att använda”, redovisas intäkten vid den
tidpunkt då kontroll överförs till kunden.
Huvudman eller agent
En tredje part är ibland anlitad vid leverans av
produkter och tjänster till Telia Companys kunder,
exempelvis erbjuder Telia Company flertalet till-
läggstjänster i paketerade erbjudanden till kunder.
I arrangemang där Telia Company agerar som
huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia
Company agerar som en agent och säljer varor och
tjänster som tillhandahålls av en annan part, redo-
visas intäkten netto av den ersättning som Telia
Company erhåller efter att ha betalat den andra
parten. Vid fakturering till slutkund för innehålls-
tjänster från tredje part, exkluderas belopp som
tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter.
För ytter ligare information, se not K2.
Andra intäktsrelaterade transaktioner
Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar
kunderna till vissa rabatter hänförliga till tjänster
och varor som tillhandahålls av Telia Company.
Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden
med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett
separat prestationsåtagande. Transaktionspriset
fördelas mellan tillhandahållna tjänster och varor,
och den väsentliga rättigheten baserade på deras
relativa fristående försäljningspriser. Det fristående
försäljnings priset för den väsentliga rättigheten
är beräknat baserat på rabatten som beviljats och
på sannolikheten för inlösen, vilken är baserad på
tidigare erfarenhet. En avtalsskuld redovisas tills
dess att de väsentliga rättigheterna är intjänade
eller utgångna.
Några avtal innehåller en finansieringskompo-
nent eftersom betalningstidpunkten ger kunden
en finansieringsfördel. När transaktionspriset för
sådana avtal bestäms, justerar Telia Company
det utlovade ersättningsbeloppet för effekterna
av tidsvärdet av pengar. Telia Company använder
den praktiska lättnadsregeln att inte beräkna eller
redovisa betydande finansieringskomponenter om
perioden mellan överföring av varor och tjänster till
en kund och betalning är 12 månader eller kortare.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 149

===== SIDA 150 =====

Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar och
fordringar baserat på huruvida rätten till ersättning
är villkorad av annat än att tid passerar. Avtalstill-
gångar hänför sig primärt till transaktioner där Telia
Company uppfyller ett prestationsåtagande att
överföra hårdvara, som är en del av det paketerade
erbjudandet till kund, men rätten till betalning
för hårdvaran är beroende av att Telia Company
uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för
exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar
överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det
vill säga när det enda som återstår är att tid passe-
rar innan ersättning förfaller till betalning. Avtals-
skulder hänför sig främst till förskottsbetalningar
erhållna från kunder såsom förutbetalda kort och
förutbetalda abonnemang.
Om kostnader för att erhålla ett avtal såsom för-
säljningsprovisioner och subventioner av hårdvara
som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal
förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras
de över den period som Telia Company förvän-
tas tillhandahålla tjänster till kunden. Till gången
(inkluderad i balansräkningen på raden Övriga
anläggningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskriv-
ning av kostnader för att erhålla ett avtal ingår i
raden Övriga externa kostnader (inom EBITDA) i
resultaträkningen.
Rörelsens kostnader
Telia Companys kostnader presenteras baserat på
deras karaktär (kostnadsslagsindelad).
Inköpta varor och tjänster inkluderar inköp av varor
och entreprenadtjänster, förändring i varulager,
samtrafik- och roamingkostnader samt övriga
nätverkskostnader. Övriga externa kostnader inklu-
derar marknadsföringskostnader, IT-kostnader och
konsultkostnader samt övriga externa kostnader.
Raden Avskrivningar och nedskrivningar avser
materiella och immateriella anläggningstillgångar
samt nyttjanderättstillgångar. Avskrivningar och
nedskrivningar av film- och programrättigheter
ingår i raden Inköpta varor och tjänster och avskriv-
ningar av utgifter för att erhålla ett avtal ingår i
raden Övriga externa kostnader.
Utgifter för annonsering och annan marknads föring
kostnadsredovisas löpande. Samtliga kostnader
för pensionsförmåner förutom räntekomponenten
redovisas som personalkostnader. Kostnader för
aktierelaterade ersättningar som regleras med
egetkapitalinstrument som till exempel Telia
Companys prestationsaktieprogram, utgörs av
verkligt värde per tilldelningsdagen för tilldelade
egetkapitalinstrument och redovisas som perso-
nalkostnader fördelade över intjäningsperioden
samt med en motsvarande ökning av eget kapital.
Kostnaden baseras på bästa möjliga bedömning
av antalet egetkapital instrument som intjänas. Om
nödvändigt revideras bedömningen under intjä-
ningsperioden och en slutgiltig revidering görs vid
intjäningsperiodens slut.
Övriga rörelseintäkter och
rörelsekostnader
Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekost-
nader redovisas vinster respektive förluster vid
försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbo-
lag (jämför avsnittet ”Intressebolag” ovan) och
vid försäljning av immateriella och materiella
anläggningstillgångar.
Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser
av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister
med andra operatörer avseende historiska samtra-
fik-och roamingavgifter, och andra liknande poster.
Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt
värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader
de är avsedda att täcka.
Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till
rörelsen inkluderar även effekter av derivat som
ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder
(ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på
derivatinstrument för säkring av operativ transak-
tionsexponering (se avsnittet ”Derivat och säkrings-
redovisning” nedan).
Finansiella intäkter och finansiella
kostnader
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas med
tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella
intäkter och finansiella kostnader innehåller
nettoförändringar i verkligt värde på derivat
som säkrar finansiella transaktioner, men där
säkringsredovisning inte tillämpas. Finansiella
intäkter och finansiella kostnader innehåller också
ineffektivitet på säkringsrelationer hänförliga till
finansiella transaktioner. Valutakursvinster och
förluster på finansiella transaktioner presenteras
netto.
Inkomstskatter
Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resulta-
tet, förutom när de är hänförliga till poster som är
redovisade i övrigt totalresultat eller direkt i eget
kapital, i vilka fall även aktuell och uppskjuten skatt
redovisas i övrigt totalresultat respektive direkt i
eget kapital.
Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla
belopp, för temporära skillnader mellan i koncer-
nen redovisade respektive skattemässiga värden
för tillgångar och skulder samt för outnyttjade
skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna
skattefordringar redovisas i den omfattning det är
sannolikt att beloppen kan utnyttjas.
Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade
vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till
dotterbolag, joint ventures och intressebolag redo-
visas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri
utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan
skattekonsekvenser. I vissa länder, såsom Lettland
och Estland utgår inkomstskatt på betald eller
beslutad utdelning. För dessa länder redovisas upp-
skjuten skatt på ej utdelade vinstmedel och aktuell
skatt redovisas i den period när utdelningen görs.
Effekter av förändringar i gällande skattesatser
redovisas i den period förändringen i praktiken har
lagstadgats.
Lagstiftning om Pelare Två har antagits, eller anta-
gits i sak i vissa jurisdiktioner är Telia Company är
verksam. Lagstiftningen kommer träda i kraft för
koncernens räkenskapsår som börjar den 1 januari
2024. Telia Company har tillämpat det tillfälliga
undantaget från redovisningskraven för uppskjutna
skatter i IAS 12. Därav varken redovisar eller lämnar
Telia Company information om uppskjutna skatte-
fordringar och skulder relaterade till inkomstskatter
enligt Pelare Två.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder net-
toredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta
aktuella skatte fordringar mot aktuella skatteskulder
och de uppskjutna skatterna avser samma skatte-
subjekt och samma skattemyndighet.
Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkom-
mande och överskjutande aktuell skatt klassi-
ficeras som Räntekostnader respektive Övriga
ränteintäkter.
Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhet Räkenskaper Övrigt 150

===== SIDA 151 =====