FULLTEXT DEL 2 AV 5

Årsredovisning 2025

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Härutöver behandlas risker i forum som:
» ERM Board
» Compliance Task Force
» Global Chemicals Task Force
» IT Governance Board
» Sustainability Council
Risker
Trelleborg har valt att gruppera riskerna inom fyra områden:
» Strategiska risker är dels externa faktorer som kan påverka
Trelleborgs verksamhet, dels interna faktorer som kan för-
svåra möjligheterna att nå de strategiska målen för verksam-
heten. Läs mer om Trelleborgs strategi på sidorna 12–16.
» Operationella risker är risker som Trelleborg till stor del
själv kan kontrollera och förebygga och som främst handlar
om processer, tillgångar och anställda. Läs mer om hur
Trelleborg arbetar för en säker och effektiv resursanvändning
och med mångfald på sidorna 76–79 respektive 85–88.
» Efterlevnadsrisker handlar om att Trelleborg har en global
verksamhet som omfattas av många lagar, förordningar och
regler som avser till exempel miljö, hälsa och säkerhet,
handelsrestriktioner, konkurrensrättsliga regleringar och
valutaregleringar. Läs mer om Trelleborgs arbete inom
affärsetik på sidorna 93–96.
» Finansiella risker avser bland annat ränte- och valutarisker
som kan påverka koncernens resultat negativt. Vidare finns
finansieringsrisker och likviditetsrisker som kan innebära
att det föreligger svårigheter att ta upp nya lån eller eget
kapital, samt finansiella kreditrisker. Läs mer om Trelleborgs
finansiella riskhantering i not 32, sidorna 148–151.
I bolagsstyrningsrapporten, på sidorna 32–35, finns en utförlig
beskrivning av den interna kontrollen som syftar till att hantera
risker avseende den finansiella rapporteringen.
Risker inom hållbarhetsområdet som ingår i koncernens
dubbla väsentlighetsanalys (se vidare på sidorna 60–61) löper
som en röd tråd genom dessa områden och handlar om finan-
siella risker kopplade till klimatpåverkan, resursanvändning och
cirkularitet samt arbetsmiljörisker. Det gäller också risker såsom
brister i efterlevnad av lagar och regler, såväl inom koncernen
som i leverantörsleden.
Förtroenderisker, det vill säga händelser och beteenden som
påverkar företagets varumärke och förtroende negativt, är en
annan risk som koncernen uppmärksammar. Det kan exempelvis
vara att enskilda medarbetares beteenden eller affärsbeslut
påverkar det förtroende som byggts upp under en lång tid.
Trelleborg arbetar med en mångfald av frågor och aktiviteter
som stärker och utvecklar förtroendet för koncernen: utbild-
ningen i Uppförandekoden, ett tydligt och välkänt varumärkes-
löfte, dialoger med intressenter, produktsäkerhet med mera.
Krishantering
Trelleborgs krishantering är decentraliserad vilket innebär att så
långt som det är möjligt ska händelser lösas lokalt, nära inciden-
tens ursprung. Den krisorganisation som finns på koncernnivå,
bestående av ekonomi- och finansdirektören samt personer från
koncernstaberna Juridik, Kommunikation och Personal, ska
säkerställa att berörda inom Trelleborg har kunskap och kompe-
tens att hantera olika incidenter. I händelse av större incidenter
som kan anses påverka koncernen i stort ska koncernens kris-
organisation, inklusive koncernledningen och styrelsen, infor-
meras och bedöma hur händelsen ska hanteras.
Risker i Trelleborg
Trelleborg har kartlagt ett 30-tal risker utifrån strategiska risker,
operationella risker, efterlevnadsrisker och finansiella risker i
en så kallad riskradar. Ju närmare ett riskområde är centrum
av illustrationen på sidan 46, desto högre är sannolikheten
att det orsakar ekonomisk skada eller påverkar förtroendet för
Trelleborg negativt. Utseendet på riskerna i modellen på sidan
46 indikerar förändringar i förhållande till föregående år. Risker
med väsentlig påverkan på möjligheten att uppnå koncernens
mål listas i tabellerna på sidorna 48–49.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 47
RISKER OCH RISKHANTERING
”Vi arbetar kontinuerligt och
proaktivt med utvärdering av
våra största risker genom vår
ERM Board, där koncernfunk-
tioner och affärsområden sam-
verkar. Arbetet initieras och
drivs i verksamheten – varje
affärsområde utvärderar
löpande sina risker och ansvarar
för åtgärder. Under året har vi
haft särskilt fokus på cyber,
makroekonomi och compliance,
samtidigt som vi hanterar ett
brett spektrum av risker. ”
KATARINA OLSSON
CHEF KONCERNSTAB JURIDIK
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
Ordföranden har ordet 29
Bolagsstyrning 30
Bolagsstyrningsrapport 2025 32
Intern kontroll 36
Styrelse 38
Koncernledning 40
Ersättningsrapport 2025 42
Principer för ersättning 44
Risker och riskhantering 46
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 48 =====

EFTERLEVNADSRISKER
Risker Fokus Hantering och huvudaktiviteter
Åsidosättande av lagar och tillstånd Efterlevnad av tillämplig lagstiftning Compliance Task Force leder och samordnar initiativ inom området, se sidorna 93–96. Utbildning anordnas regelbundet i bland annat konkurrensrätt, antikorruption
och EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Under året lanserades Compliance Day, en interaktiv utbildning som fokuserar på alla aspekter av regelefterlevnad.
En etablerad process finns för exportkontroll, med fokus på embargon och handelsrestriktioner. Det finns även utarbetade rutiner för exempelvis godkännande av
medlemskap i organisationer och godkännande av samarbeten med tredje part.
Det sker regelbundna juridiska granskningar enligt ett etablerat kontrollprogram med fokus på att följa upp och säkerställa efterlevnad i koncernbolagen. Programmet
är formaliserat och ser till att de operativa bolagen genomgår en genomlysning regelbundet där brister noteras och följs upp. Under året har det varit fortsatt stort
fokus på exportkontrollsprocessen med hänsyn till utvecklingen kring sanktionerna. Respektive affärsområde har lokala resurser för exportgranskning och driver ett
pågående projekt för att identifiera i vilka delar de kan få ytterligare systemstöd från externa databaser som följer sanktionsdata på företags- och individnivå.
Korruption och bedrägeri Åtgärder som förhindrar bedrägligt
beteende
Etablerade policyer och rutiner ligger till grund för arbetet inom området, som kompletteras med fortlöpande utbildningar där den nylanserade Compliance Day ingår
samt ett acceptansbrev att årligen underteckna för relevanta medarbetare. Trelleborgs visselblåsarpolicy ger även alla medarbetare och externa intressenter
möjlighet att, utan återverkningar, rapportera misstankar om eventuella lag- eller regelbrott.
Översyn och utvärdering av agent- och distributionsavtal genomförs regelbundet. Snabböversikter av policyer finns på plats för att ytterligare öka spridningen och
för ståelsen av policyer och koncernens värderingar. Utöver det sker kontinuerlig utbildning både på plats och via e-learning. Läs mer på sidorna 93–96.
Risker inom området mänskliga
rättigheter
Barnarbete/tvångsarbete i
leverantörskedjan
Genomförande av leverantörsgranskningar och leverantörsrevisioner i riskområden sker utifrån koncernens geografiska och material mässiga riskbedömning, se
sidorna 56 samt 89–91.
Väsentliga risker i Trelleborg
1 Risker inom det sociala området behandlas av Trelleborg inom ramen för Efterlevnadsrisker.
OPERATIONELLA RISKER
Risker Fokus Hantering och huvudaktiviteter
Arbetsmiljörisker Hälsa och säkerhet Risker inom området hälsa och säkerhet hanteras via programmet Safety@Work, se sidan 84. Annan uppföljning och rapportering av frågor som rör medarbetare
sker främst inom efterlevnad av lagar och koder, se sidan 94, och mångfald, se sidorna 85–88, samt mäts och följs upp via koncernens medarbetarundersökning.
Produktansvar – produkter i miljöer
med förhöjd risknivå
Översyn av produkter och lösningar Riskutvärderingar, men också utbildningar och workshops, genomförs för att identifiera produkter och kontrakt där det är extra viktigt att produkterna håller för de
kvalitets- och funktionskrav som krävs i extremt krävande miljöer, exempelvis inom marin infrastruktur, marina slangar för olja & gas, hälsovård & medicinteknik samt
flyg. Det genomförs också juridisk översyn och riskbedömning av kontrakt och processer kring produktion och projekthantering.
Avtalsrisker – otillräckliga och
olämpliga avtal
Granskning av avtal I avtalsfrågor sker omfattande utbildning men också intern och extern juridisk granskning och utvärdering av kontrakt inom prioriterade områden. Det finns interna
regler och principer satta kring vilken exponering som accepteras och en eskaleringsrutin för eventuella avsteg. AI-baserade verktyg tillsammans med specifikt fram-
tagna granskningsprinciper används för att granska och bedöma risker i avtal inom vissa industrisegment.
Miljöföroreningsrisker Översyn av anläggningarnas
närmiljö samt fokus på skadliga
material och kemikalier
Kartläggning av miljörisker sker vid all nybyggnation och vid alla förvärv med fokus på kemikaliehantering, utsläpp till luften, dagvatten och risk för översvämningar.
Riskutsatta anläggningar bevakas fortlöpande.
Global Chemical Task Force leder arbetet med utfasning och ersättning av substanser som bedöms som skadliga och följer aktivt utvecklingen av material- och
kemikalielagstiftning, se sidorna 73–75. Härutöver används miljöledningssystem och certifiering enligt ISO 14001 för att uppnå ökad standardisering av genomlysning
och kontroll. Under året har arbetet med cirkularitet utvidgats och samarbetet mellan Global Chemical Task Force och Polymers for Tomorrow vidareutvecklats, läs
vidare på sidorna 76–79.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 48
RISKER OCH RISKHANTERING
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
Ordföranden har ordet 29
Bolagsstyrning 30
Bolagsstyrningsrapport 2025 32
Intern kontroll 36
Styrelse 38
Koncernledning 40
Ersättningsrapport 2025 42
Principer för ersättning 44
Risker och riskhantering 46
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 49 =====

forts. OPERATIONELLA RISKER
Risker Fokus Hantering och huvudaktiviteter
Anläggningsskador – Skaderisker
vid produktions- och lageranlägg-
ningar
Skydd av kritiska anläggningar Externa och interna analyser av koncernens verksamhet sker med avseende på de mest kritiska anläggningarna. Här sker också en fördjupad kartläggning av natur-
katastrofrisker, med särskilt fokus på översvämningar och vindpåverkan, däribland sådana fysiska risker som är relaterade till klimatförändringar. Under året bedöms
denna risk vara i linje med tidigare år. Nybyggda anläggningar som tillkommit under året har en hög skyddsnivå i enlighet med koncernens nyreviderade Greenfield and
Project Directive.
Man bedriver sedan en tid ett kontrollprogram som bygger på systematisk självutvärdering, hur enheter följer koncernens riktlinjer för egendoms- och avbrottsrisker
samt uppföljning med interna och externa granskningar.
Det finns riktlinjer för nybyggnation och uppgraderingar av riskklassificerade anläggningar. Antalet sådana som uppgraderas till Highly Protected Risk-nivå (HPR) har
ökat under de senaste åren. Ett syfte är att förbättra de lägst presterande samt de mest kritiska anläggningarna.
IT- och cyberrisker – Störningar i
kritiska IT-system
Minimering av störningar Inom IT-infrastrukturen är servicenivån och säkerhet i fokus. Tiden för genomförande av uppdateringar har fortsatt minskat, vilket i sin tur minskar risken för intrång
och störningar. Under året har arbetet med säkerhet fortsatt varit i fokus på ett flertal områden. Inom användargränssnittet har säkerheten höjts genom den mer över-
gripande systematiska övervakningen av internettrafiken. Säkerställande av efterlevnaden av legala krav i de länder koncernen verkar i är en viktig del, liksom informa-
tionssäkerheten i och mellan systemen. IT-säkerhetsutbildningen av medarbetare har utökats med fler moduler som adresserar olika riskaspekter och riskområden.
STRATEGISKA RISKER
Risker Fokus Hantering och huvudaktiviteter
Kommersiella misslyckanden Nya produktsegment, stora projekt
samt förvärv
Vid alla förvärv finns ett fråge- och granskningsprogram som omfattar bl.a. finansiella, operationella och legala områden, och en genomlysning av bolaget och dess
risker och möjligheter genomförs med en väl etablerad process. Nya produkter inom utvalda segment, såsom hälsovård & medicinteknik och flyg, godkänns centralt
innan utvecklingsarbetet påbörjas. Sedan några år tillbaka finns ett ökat affärsstöd vid etablering av nya produktsegment och större projekt avseende ansvarsriskhan-
tering, legala risker och nyetableringar av verksamheter. Dessutom arbetar Trelleborg för att förebygga risker för reducerad försäljning till följd av minskad efterfrågan
för produkter och material som är fossilbaserade. Polymers for Tomorrow-programmet ger ett centralt stöd och driv i dessa aktiviteter.
Klimatrisker (se även avsnittet
på sidorna 65–67)

Anpassning av produktion och
produkter
Anpassning av produktion och produkter (fysiska klimatrisker): Arbetet med att minska koncernens fossilberoende intensifierades under året både vad gäller egna
produkter och produktionsresurser. Inom produktsegmentet är det ökat fokus på cirkularitet, på att öka graden av återvunnit material samt överlag se hur man kan
minska antalet fossilbaserade produkter. Det förändrade klimatet ökar risken för översvämningar, orkaner och torka. Vi utvärderar därför våra befintliga anläggningar
och genomför riskbedömningar utifrån dessa faktorer – en process som även omfattar nya anläggningar.
Minskning av CO2-utsläpp Minskning av CO2-utsläpp (omställningsrisker): Klimatfrågor och andra miljöfrågor driver lokal lagstiftning och politiska styrmedel, och Trelleborg anpassar sig till
dessa i relevanta produktionsländer. Klimatfrågor som är i fokus är bland annat koldioxidbeskattning och rapporteringskraven kring klimatpåverkan. Samtidigt bidrar
ett flertal av koncernens produkter och lösningar till att minska utsläpp till luft och skydda samhället från klimateffekter, se exempel på sidorna 13 och 20.
Politiska risker Geopolitik Den geopolitiska situationen är dynamisk och bevakas kontinuerligt och beaktas i samtliga affärsplaner och anpassningar sker löpande. Inköpsfunktionerna arbetar
fortsatt med att säkra alternativa leverantörer, nu även med ökat fokus på geografisk spridning.
Inköpsrisker – störningar i försörj-
ningskedjan
Materialbrist och förseningar Under året har situationen varit stabil vad gäller globala leveransstörningar och utbudspåverkan på försörjningskedjan (supply chain) och har påverkats mycket lite av
olika regionala oroligheter. Koncernen har väl etablerade verktyg som säkerställer parallellförsörjning samt utvärderar och balanserar inköp mellan lokala, respektive
globala, leverantörer vilket begränsat störningarna.
FINANSIELLA RISKER
Läs mer om Trelleborgs finansiella riskhantering i not 32, sidorna 148–151.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 49
RISKER OCH RISKHANTERING
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
Ordföranden har ordet 29
Bolagsstyrning 30
Bolagsstyrningsrapport 2025 32
Intern kontroll 36
Styrelse 38
Koncernledning 40
Ersättningsrapport 2025 42
Principer för ersättning 44
Risker och riskhantering 46
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 50 =====

Hållbarhetsrapport
Inledning hållbarhet .........................................51
Allmän information ........................................... 52–62
Redovisningsprinciper ......................................52
Styrning av hållbarhetsområdet ........................54
Värdekedja och intressentdialog .......................58
Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalys .............60
Miljöinformation ................................................. 63–79
Miljö – Klimat och energi ..................................64
Miljö – Föroreningar .........................................73
Miljö – Resursanvändning och cirkularitet ..........76
Information om samhällsansvar ...................... 80–91
Samhällsansvar – Egna medarbetare ................81
Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet .....83
Egna medarbetare – Mångfald ....................85
Samhällsansvar – Medarbetare i värdekedjan ....89
Information om styrning ................................... 92–96
Styrning – Affärsetik ........................................93
EU:s taxonomi ............................................................ 97
Upplysningskrav i ESRS ..........................................101
Bestyrkanderapport hållbarhet .............................163
Flerårsöversikt hållbarhet ......................................168
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 50
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 51 =====

Hållbarhet som värdeskapande drivkraft
Hur skulle du sammanfatta 2025 för Trelleborg ur
ett hållbarhetsperspektiv?
2025 har varit ett år där vi tagit viktiga steg för att
ytterligare integrera hållbarhet i Trelleborgs kärn-
verksamhet. Under 2024 lade vi grunden för att
möta de nya kraven i Corporate Sustainability
Reporting Directive (CSRD), och under 2025 har vi
byggt vidare på det arbetet. Det betyder att vi nu
har än mer konkreta och lokalt förankrade hand-
lingsplaner och aktiviteter på plats inom alla våra
väsentliga områden.
Ett av årets tydligaste fokus har varit att inte-
grera hållbarhet i våra etablerade processer för
affärsutveckling och strategisk planering – något
som stärker Trelleborgs långsiktiga konkurrenskraft
och gör oss bättre rustade för framtiden.
Trelleborg har nått sitt klimatmål för Scope 1 och
2. Vad blir nästa steg i ert klimatarbete?
Vi är stolta över att återigen ha nått vårt tidigare
klimatmål – att halvera utsläppen i Scope 1 och
2. Under året har vi tagit nästa steg och fått våra
än mer ambitiösa mål validerade av Science Based
Targets initiative (SBTi). Det uppdaterade målet
innebär att vi ska minska utsläppen inom Scope 1
och 2 med 75 procent till 2030, med 2021 som
basår. För att nå dit fortsätter vi att investera i
förnybar energi, energieffektiviseringar och vårt
interna program Energy Excellence. Dessutom har
vi satt ett nettonollmål för 2050, som även det är
validerat av SBTi.
Vilka framsteg har ni gjort inom cirkularitet
under året?
Cirkularitet är ett område där vi ser stor potential
för både innovation och kundvärde. Genom
Trelleborgs koncernövergripande program Polymers
for Tomorrow utforskar vi nya råmaterial som är
biobaserade eller återvunna – utan att kompromissa
med kvalitet och prestanda. Under året har vi inten-
sifierat arbetet med intern återvinning, bland annat
av EPDM-material, där ambitionen är att produk-
tionsavfall i allt större utsträckning återanvänds i
nya produkter. Det minskar resursanvändningen
och ökar effektiviteten, samtidigt som vi möter
kundernas ökande krav. Vår förbättrade förmåga
att informera om våra produkters cirkulära innehåll
stärker både vår konkurrenskraft och vårt förtro-
ende hos kunderna – och gör Trelleborg till en efter-
frågad hållbarhetspartner.
Vilka andra viktiga områden har ni arbetat
med under året?
Ett område där vi har gjort tydliga framsteg är håll-
bara leverantörskedjor. Under 2025 har vi vidareut-
vecklat vårt koncernövergripande ramverk och tagit
fram verktyg som gör det möjligt att analysera och
följa upp våra mest kritiska leverantörer på ett mer
detaljerat sätt – med fokus på riskbedömning och
transparens. Detta är avgörande för att säkerställa
att våra höga krav på miljö och socialt ansvar
uppfylls i hela värdekedjan. Under 2026 kommer
vi att lägga ännu större vikt vid nära dialog och
konkreta åtgärder där det behövs.
INLEDNING HÅLLBARHET
2025 har varit ett år där
vi tagit viktiga steg för
att ytterligare integrera
hållbarhet i Trelleborgs
kärnverksamhet.”
JOHAN WIJK
CHEF EXCELLENCE OCH HÅLLBARHET
Hur påverkar nya krav och trender ert arbete
framåt?
Vi kommer att fortsätta höja ambitionen och driva
hållbarhetsarbetet i hög takt. Ett viktigt fokus är att
säkerställa att Trelleborgs dubbla väsentlighets-
analys är aktuell och styr våra prioriteringar, så att
vi lägger resurser där vi kan skapa störst positiv
påverkan. Samtidigt ser vi att nya regelverk och
kundkrav driver på innovation – vilket ger Trelleborg
möjlighet att utveckla lösningar som inte bara
uppfyller kraven, utan också stärker våra kunders
hållbarhetsmål.
Vad betyder det för Trelleborg att behålla sin
position som hållbarhetsledande i branschen?
Vi ser att vår ledande position bygger på lång erfaren -
het av strukturerat arbete, ambitiösa mål och ett
tydligt fokus på att vara en pålitlig partner för inno-
vativa lösningar. Under 2026 kommer vi att fort-
sätta utveckla arbetet längs hela värdekedjan – från
ansvarsfulla leverantörskedjor och effektiv produk-
tion till lösningar som bidrar till ökad prestanda och
minskad miljöpåverkan i våra kunders applikationer.
Det är så vi skapar värde för både kunder och sam -
hälle och stärker Trelleborgs roll som hållbarhets -
ledande i vår industri.
Trelleborg förbättrar sitt CDP-betyg
till A- i 2025 års klimatenkät.
Trelleborg förbättrar sitt resultat
i EcoVadis och tilldelas
silvermedalj 2025.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 51
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 52 =====

Allmän
information
Redovisningsprinciper
Underlaget för innehållet i denna hållbarhetsrapport för 2025 är en
årlig dubbel väsentlighetsanalys enligt European Sustainability
Reporting Standards (ESRS) av Trelleborgkoncernens aktiviteter och
deras påverkan i hela värdekedjan, genomförd av Trelleborg i dialog
med interna och externa intressenter.
Den årliga väsentlighetsbedömningen speglar och prioriterar verk-
samhetens viktigaste hållbarhetsaspekter från internt respektive
externt intressentperspektiv. Bedömningen baseras primärt på den
dubbla väsentlighetsanalysen som genomfördes under 2024 och
uppdaterades under 2025 för att till sin struktur och terminologi helt
anpassas efter den typ av dubbla väsentlighetsanalyser som krävs i
EU:s regelverk Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)
och ESRS. Denna analys avser alla väsentliga aspekter av såväl
Trelleborgs egna aktiviteter som aktiviteter i värdekedjan förknippade
med Trelleborg, se vidare sidorna 60–62.
Arbetet har lett fram till en konsoliderad redovisning huvudsakligen
I det inledande allmänna avsnittet av hållbarhets rapporten beskrivs
övergripande redovisningsprinciper, styrning på hållbarhetsområdet
samt den dubbla väsentlighets analysens process och utfall.
avseende koncernens egna verksamheter. Redovisningen i sig täcker
alla Trelleborgs producerande och icke-producerande enheter där
ägandet överstiger 50 procent. För bolag som förvärvas under rappor-
teringsåret inkluderas dessa från förvärvsdatum, och vad gäller avytt-
rade enheter täcker redovisningen den del av året som de tillhört
Trelleborg. Omfattningen av konsolidering för denna hållbarhetsrapport
är densamma som för koncernens finansiella rapportering1. Den data
som inte avser egen verksamhet är CO2-utsläpp utsläpp från leveran-
törer (Scope 3), det cirkulära innehållet i inköpta material samt andel
leverantörer som angett att de uppfyller uppförandekodsmässiga krav.
Ingen information har utelämnats ur redovisningen av sekretesskäl
som har att göra med immateriella rättigheter, know-how eller resultat
av innovation.
Om inget annat anges avser presenterade data kalenderåret
2025. Föregående års data (2024) presenteras inom parentes.
1 I enlighet med artikel 48i i direktiv 2013/34/EU.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 52
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 53 =====

Uppskattning av data i värdekedjan
Vissa uppskattningar har gjorts gällande miljödata
som avser värdekedjan.
CO2-data: Scope 2
Beräkningarna av marknadsbaserade CO2-utsläpp
från inköpt energi (Scope 2) bygger på rapporte-
rade förbrukningsdata samt marknadsbaserade
omräkningsfaktorer från respektive leverantör
(styrkta av intyg/certifikat med specifikation av
levererad energi mix och nettoutsläpp). I de fall
sådana uppgifter inte finns tillgängliga används
nationella så kallade residualmixfaktorer, primärt
från Association of Issuing Bodies (AIB). Om även
sådana faktorer saknas används nationella omräk-
ningsfaktorer från International Energy Agency (IEA),
2024 års version. Dessa faktorer uppdateras vart-
annat år, eller så snart en ny version publiceras.
Beräkningarna följer därmed de principer för
marknadsbaserade utsläpp i Scope 2 som definieras
i Greenhouse Gas (GHG) protokollet, och får därmed
bedömas vara pålitliga.
CO2-data: Scope 3
Data från värdekedjan rör främst utsläpp av växt-
husgaser från leverantörskedjan (Scope 3). Dessa
uppskattade utsläpp har beräknats inom samma
rapporteringsgränser som övrig finansiell och håll-
barhetsrapportering, och uppskattningarna baseras
på GHG-protokollets vägledning med en kombina-
tion av primärdata (t.ex. vikt av inköpta material)
och sekundärdata från branschspecifika emissions-
faktorer. Trelleborgs största utsläppskategori i
Scope 3 är kategori 1 Inköpta varor och tjänster.
Både direkta och indirekta varor och tjänster ingår i
beräkningen. Drygt 50 procent av de redovisade
utsläppen i Scope 3 kategori 1 har beräknats med
primärdata baserad på vikten av inköpta material.
Graden av noggrannhet blir högre i de fall där
viktdata för inköpt material använts i beräkningen
tillsammans med emissionsfaktorer med högre
precision för den aktuella materialkategorin.
I de fall det för Scope 3-beräkningar saknas
schablonfaktorer för utsläpp per ton eller inköps-
värde för ett visst inköpt material baseras beräk-
ningen på en genomsnittsfaktor av utsläpp för
Trelleborgs inköpsvärden för året för liknande
material.
Cirkularitet
Beräkningar av det cirkulära materialinnehållet
baseras på viktdata för inköpt material samt vikten
av material som återvinns för internt bruk. Noterbart
är att vikten för material som används i produk-
tionen under ett år antas vara densamma som
vikten för material inköpt under året.
Merparten av data gällande det cirkulära
innehållet i Trelleborgs inköpta direktmaterial i de
utvalda kategorierna kommer från intern rappor-
tering som baseras på vikt för inköpt material
samt andelen biobaserat och återvunnet material
enligt leveran törernas specifikation, läs mer på
sidorna 78–79.
I vissa fall används vedertagna branschspecifika
schablonfaktorer för beräkningen av det cirkulära
innehållet. Den resulterande graden av noggrannhet
i de fall branschspecifika schablonfaktorer används
bedöms vara tillräcklig eftersom de bygger på
vedertagna branschstandarder och representerar
typiska materialflöden. Detta ger en rimlig approxi-
mation av cirkulärt innehåll utan att påverka den
övergripande tillförlitligheten i rapporteringen.
Avfall
Om avfall skickats till extern hantering utan att
viktdata registrerats internt används den vikt som
leverantören anger i faktureringsunderlaget.
Under 2025 har flera produktionsenheter
förbättrat sina rutiner för att uppskatta avfalls -
vikter, bland annat genom att registrera vikten
innan avfallet skickas för extern hantering, vilket
har resulterat i mer detaljerad och tillförlitlig
avfallsdata.
Vatten och biologisk mångfald
Kartläggningen av Trelleborgs verksamhet i områden
med höga vatten stressnivåer respektive av högt
biologiskt värde fortsatte under 2025 med hjälp av
två publika databaser: WWF Water Risk Filter samt
WWF Biodiversity Risk Filter.
Analyserna har använts tillsammans med
Trelleborgs inrapporterade data för vattenförbrukning
samt närhet till områden av högt biologiskt värde,
detta för att estimera koncernens exponering för
risker förknippade med vattenanvändning respek-
tive biologisk mångfald, samt eventuella negativa
konsekvenser för omgivningen inom ramen för
dessa två typer av områden.
Trots att granulariteten i de ovannämnda
verktygen är begränsad får den resulterande graden
av noggrannhet bedömas vara tillräcklig eftersom
de sammantagna konsekvenserna från Trelleborgs
verksamhet för vatten och biologisk mångfald kan
anses vara begränsade med hänsyn till tillverk-
ningsprocesserna. Analysen kommer att uppdateras
kontinuerligt i enlighet med resultaten av de åter-
kommande kartläggningarna.
I den senaste dubbla väsentlighetsanalysen
bedömdes båda områdena som icke väsentliga. För
utfall 2025 avseende Trelleborgs vattenförbrukning
och närhet till områden med högt biologiskt värde,
se flerårsöversikten på sidan 168.
Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall
Mätosäkerheten för data för Scope 3 och cirkula-
ritet som baseras på den rapporterade vikten av
inköpt material är relativt hög.
Beräkningarna av Scope 3-utsläpp och andelen
cirkulärt material är beroende av tillgången till och
kvaliteten hos data från leverantörskedjan. Mer
precisa beräkningar av utsläpp från inköpta varor
och tjänster kräver högkvalitativa utsläppsfaktorer.
Det cirkulära innehållet i Trelleborgs inköpta
material baseras på de underlag som leverantören
lämnar in, och det är den lokala inköps organisa-
tionen samt rapporteringsansvariga som bedömer
pålitligheten och relevansen av den insamlade
dokumentationen. Beräkningarna bygger på anta-
ganden om materialflöden och utsläppsfaktorer
där fullständiga primärdata inte är tillgängliga.
Approximationer och branschstandarder har
använts för att säkerställa en praktiskt genom-
förbar och tillräckligt noggrann rapportering.
Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
För att successivt förbättra precisionsnivån på
beräkningar för Scope 3-utsläpp och cirkularitet
kommer Trelleborg att regelbundet uppdatera till-
gängliga vedertagna emissionsfaktorer för inköpta
material samt öka kvaliteten i rapporteringen av vikt
genom, bland annat, nära dialog med rappor terande
enheter, samt specialinriktade utbildningsinsatser.
Inom ramen för detta arbete inleddes under 2025
en process för att samla leverantörsspecifika data
direkt från relevanta material leverantörer. Utvärde-
ringen av processen kommer att påbörjas i början
av 2026. Läs mer på sidorna 69 och 78.
Övriga redovisade kvantitativa mått får anses
vara mätmässigt pålitliga.
Ändringar i hållbarhetsinformation
Under året har Trelleborg uppdaterat basvärdet
för koncernens vetenskapsbaserade kortsiktiga
klimatmål (2021) för att bättre spegla den nuva-
rande organisationsstrukturen och säkerställa rele-
vans i uppföljningen, läs mer om de uppdaterade
vetenskapsbaserade klimatmålen på sidan 70.
Under 2025 har beräkningsmetoden för
andelen cirkulära material uppdaterats. Den totala
vikten av internt återvunnet material inkluderas nu
både i den sammanlagda vikten för de materialkate-
gorier som omfattas av cirkularitetsmålet och i den
totala vikten av biobaserade och återvunna mate-
rial. Läs mer på sidorna 78–79.
Rapportering av fel under tidigare perioder
Som regel uppdateras historiska värden när identi-
fierade fel uppgår till minst 5 procent av koncernens
total. De rapporterade värdena för totala VOC-
utsläpp för tidigare år har justerats till följd av
förbättrad kvalitet i den historiska datan, se sidorna
75 samt 168.
Hänvisningar till övriga delar i rapporten
Det förekommer inga hänvisningar till övriga delar i
rapporten. För upplysningskrav som ingår i denna
rapport se indexet Upplysningskrav i ESRS på
sidorna 101–102.
TIDSHORISONTER
Trelleborg tillämpar följande tidshorisonter i
enlighet med ESRS-rekommendationerna:
» En period på kort sikt är den som används som
rapporteringsperiod i årsboksluten, dvs. ett år.
» En period på medellång sikt är från ett år och
upp till fem år från rapporteringsperiodens slut.
» En period på lång sikt är mer än fem år från
rapporteringsperiodens slut.
För utarbetandet av denna årliga hållbarhets-
rapport har alla ingående enheter i januari 2026
rapporterat in hållbarhetsdata för året 2025 till
det interna gemensamma rapporteringssys-
temet.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 53
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 54 =====

Styrning av hållbarhetsområdet
Styrelsens och ledningens ansvarsområden
Trelleborgkoncernens styrelse är högsta nivå för
styrning av hållbarhetsfrågor och godkänner utfallet
av den dubbla väsentlighetsanalysen, inklusive
fokusområden, mål, koncernpolicyer samt åtgärds-
planer kopplade till identifierade väsentliga konse-
kvenser, risker och möjligheter. Även styrelsens
revisionsutskott får regelbundna uppdateringar kring
arbetet med koncernens hållbarhetsrapportering
inom de identifierade väsentliga fokusområdena.
Alla fokusområden identifierade i den dubbla
väsentlighetsanalysen, vars resultat godkänns av
både ledningen och styrelsen, ska adresseras med
styrdokument, antingen koncernpolicyer eller
koncerndirektiv. Styrelsen godkänner alla koncern-
policyer, inklusive styrdokument inom affärsetik:
antikorruption, konkurrensrätt och professionellt
beteende. Ledningen godkänner de koncern-
policyliknande styrdokument som inte kräver styrel-
sens godkännande, och som i Trelleborg kallas för
koncerndirektiv. De styrande organens ansvarsom-
råden för de väsentliga hållbarhets frågorna ska
tydligt återspeglas i de relevanta styrdokumenten.
Företagsledningen, inklusive VD, ansvarar för imple-
mentering och uppföljning av dessa riktlinjer i hela
organisationen. Beslut om förändringar och uppda-
teringar av rutiner tas av företagsledningen, medan
koncernstab Juridik leder det operativa arbetet med
efterlevnad. Styrelsen godkänner även Uppfö-
randekoden och granskar regelbundet rapporter om
efterlevnad, ärenden om visselblåsning och resultat
från interna revisioner. Revisionsutskottet har ett
särskilt tillsynsansvar för affärsetik och visselblå-
sarfrågor och får rapporter från Chef koncernstab
Juridik och chefen för intern kontroll om utredningar
och efterlevnad av policyer och direktiv.
Styrelsens roll som högsta instans inom
Trelleborg för styrningen av hållbarhetsfrågor har
stärkts under de senaste åren. Från 2021 bred-
dades arbetet med hållbarhetsfrågor på styrelse-
nivå så att inte bara revisionsutskottet, utan hela
styrelsen, kontinuerligt följer koncernens utveckling
med hjälp av genomgångar av de väsentligaste
nyckeltalens utveckling. Denna praxis har tydligt
underlättats i och med utvidgandet av hållbarhets-
innehållet i koncernens kvartalsrapporter från och
med 2022.
Styrelsen under året
Under 2025 har åtta ordinarie styrelsemöten
hållits. Hållbarhetsfrågor har diskuterats vid samt-
liga styrelsemöten, se rutan nedan för detaljer.
Väsentliga hållbarhetsfrågor och tillhörande konse-
kvenser, risker och möjligheter tas även upp vid
revisionsutskottets möten. Vid dessa är ekonomi-
och finansdirektören föredragande, liksom chefen
för hållbarhetsrapportering, som har ansvar för
att samordna och förbereda koncernen inför att
rapportera i enlighet med den nya lagstiftningen
CSRD/ESRS, samt Chef koncernstab Juridik som
är föredragande i efterlevnadsfrågor.
Styrelsen får löpande rapporter om såväl håll-
barhetsfrågor som utvalda nyckeltal kopplade till
hållbarhet i samband med koncernens kvartalsrap-
portering. Dessutom gjordes 2026 som sedvanligt
en årsgenomgång av utfallet på hållbarhetsområdet
i samband med godkännande av årsredovisningen
för 2025. Risk genomgångar, där hållbarhetsrisker
utgör en del, görs i styrelsen en gång per år.
Chefen för Excellence och hållbarhet samt
chefen för riskhantering och miljö är föredragande
inför styrelsen kring hållbarhetsfrågor och deras
konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive
deras kopplingar till den rådande affärsmodellen.
Exempel på strategiska frågor med hållbarhets-
koppling som har diskuterats i styrelsen under det
gångna året (utöver uppföljning av befintliga mål
och aktiviteter) är uppdateringen av klimatmålen,
hur hållbarhet ska hanteras i samband med förvärv,
de allt högre kraven på, och lagstiftning inom håll-
barhetsrapportering (CSRD och EU:s taxonomi)
samt övergången till förnybar energi som pågår
inom koncernen.
Ledningen under året
Ledningsgruppen har sammanträtt fyra gånger
under året. Chefen för Excellence och hållbarhet
är föredragande i hållbarhetsfrågor. Vid respektive
möte rapporteras och diskuteras bland annat
utfall av nyckeltal och pågående aktiviteter med
avseende på hållbarhet, se rutan nedan.
Under 2025 har detta bland annat handlat om
förslaget till uppdaterade vetenskapsbaserade
klimatmål samt fortsatt arbete med att nå mål för
mångfald och inkludering. Arbetsmiljö och arbets-
platssäkerhetsfrågor har också varit i fokus.
Ledningsgruppen har även diskuterat hållbarhets-
teman inom produktutveckling och framtidens poly-
merer, energieffektiviseringsåtgärder och övergång
till förnybara energikällor vid produktionsenheterna.
Affärsområdena presenterar varje kvartal i
samband med kvartalsrapporten den senaste
periodens utfall liksom kommentarer till väsentliga
hållbarhetsnyckeltal.
Sammansättning och mångfald
Styrelsens och ledningens komposition, expertis/
kompetens, erfarenhet, oberoende och mångfald
beskrivs i tabellen nedan samt på nästa sida.
Förutom de sju ledamöterna inkluderar styrelsen
fyra suppleanter utsedda av arbetstagarorganisa-
tioner. Läs mer på sidorna 38–41.
Styrelsen och ledningen
HÅLLBARHETSFRÅGOR UNDER ÅRET – STYRELSEN
» Uppdatering kring arbetet med genomgången till rapporteringen enligt CSRD – löpande vid varje
möte.
» Uppdateringar för nyckeltal på områdena Klimat och energi, Resursanvändning och cirkularitet, Egna
medarbetare – Hälsa och säkerhet, Affärsetik – på kvartalsbasis.
» Övergripande uppdatering för hållbarhetsområdet samt alla väsentliga frågor – vid ett styrelsemöte.
HÅLLBARHETSFRÅGOR UNDER ÅRET – LEDNINGEN
» Uppdateringar för nyckeltal på områdena Klimat och energi, Resursanvändning och cirkularitet, Egna
medarbetare – Hälsa och säkerhet, Affärsetik – på kvartalsbasis.
» Fördjupningar gällande väsentliga frågor – på halvårsbasis.
» Övergripande uppdatering för hållbarhetsområdet samt alla väsentliga frågor – vid ett ledningsmöte.
Styrelsen 2025 Antal/andel (totalt 7)
Verkställande ledamöter 1 (14%)
Icke-verkställande ledamöter 6 (86%)
Oberoende ledamöter 4 (57%)
Kvinnliga ledamöter 3 (43%)
Ledamöter med relevant hållbar-
hetskompetens 3 (43%)
Ledningen 2025 Antal/andel (totalt 7)
Kvinnliga befattningshavare 2 (29%)
Befattningshavare med relevant
hållbarhetskompetens 3 (43%)
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 54
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 55 =====

Sustainability Council
En stor del av det löpande hållbarhetsarbetet med
särskilt fokus på identifiering av väsentliga hållbar-
hetsfrågor och deras konsekvenser, risker och
möjligheter sker på koncernnivå via ett råd, Sustai-
nability Council, som sammanträtt fyra gånger
under 2025.
Sustainability Council innehåller intern kompe-
tens för samtliga hållbarhetsfrågor som så långt
bedömts vara väsentliga. Representanter från både
koncernstaberna och affärsområdena som ingår i
Sustainability Council ansvarar för att driva frågor
kopplade till sitt expertisområde.
Ledningsgruppen för koncernen, inklusive VD,
fungerar som styrgrupp för Sustainability Council,
se bild till höger på denna sida.
För upprättande av koncernens hållbarhetsmål
bereder Sustainability Council frågorna som
bedömts väsentliga, och lämnar målförslag för
respektive fråga vidare till företagsledningen som
sedan beslutar om de föreslagna målen.
Integrering av hållbarhet i koncernens processer
Det operativa ansvaret för hållbarhetsarbetet, inklu-
sive förslag till relevanta mål och åtgärder, bedrivs
även via ett antal existerande tvärorganisa toriska
grupper med dedikerade ansvarsområden (se
bilden till höger). Tvärgrupperna arbetar inom
centrala områden såsom efterlevnad, kemikalier
och råmaterial/ cirkularitet, samt inom ramen för
koncernens Excellence-arbete med ständig process-
förbättring. Alla relevanta tvärgrupper är represente-
rade i Sustainability Council.
Dessa tvärgrupper är integrerade med koncer-
nens övriga funktioner genom etablerade processer
för riskhantering och intern kontroll, se mer på
sidan 57. Dessutom har hållbarhet lagts till i de
etablerade processerna för framtagning av strate-
giska planer, vilket säkerställer att hållbarhets-
aspekter beaktas i långsiktig styrning och
beslutsfattande.
Koncernens affärsområden ansvarar själva för stora
delar av det operativa hållbarhetsarbetet ute i själva
verksamheten. De presenterar löpande under året
för koncernledningen sin respektive planering och
uppföljning på området för uppfyllande av koncern-
målen.
I linje med detta delegerade ansvar på affärs-
områdesnivå för uppnående av hållbarhetspre-
standa liksom för egen datauppföljning finns
hållbarhets controllers på plats i respektive affärs-
område som hanterar löpande planering och
uppföljning. Sedan tidigare finns vid varje produk-
tionsanläggning miljösamordnare, energisamord-
nare respektive ansvariga för arbetsmiljöfrågor.
Hållbarhetsarbetet stöds vidare av olika typer av
interna revisioner lokalt ute i enheterna, till exempel
inom ramen för arbetsmiljöprogrammet Safety@
Work (mer på sidan 84) samt från 2025 även inom
internkontrollprocessen (mer på sidan 57).
Kompetens inom hållbarhetsfrågor
Trelleborgs styrelse och ledning som helhet får
anses besitta den kompetens som behövs för att
arbeta med de väsentliga konsekvenser, risker och
möjligheter som identifierats via den dubbla väsent-
lighetsanalysen. De ansvariga för väsentliga hållbar-
hetsområden (exempelvis klimat, cirkularitet, mång-
fald) rapporterar direkt till VD, Chef koncernstab
Juridik respektive Chef koncernstab Kommunikation
och koncernstab Personal.
Styrelsen och företagsledningen besitter rele-
vant sakkunskap inom affärsetik genom erfarenhet
från globala verksamheter och regelbundna utbild-
ningar i lagefterlevnad och riskhantering. Revisions-
utskottets medlemmar har särskild kompetens
inom juridik och intern kontroll, vilket säkerställer
att tillsynen över affärsetiska frågor är effektiv. Chef
koncernstab Juridik är expert inom konkurrensrätt,
antikorruption och internationell affärsjuridik och
ansvarar för att ge styrelsen och ledningen uppda-
terad information om nya regelverk och risker.
För att ytterligare stärka kompetensen erbjuds
styrelsen och ledande befattningshavare utbildning
i affärsetik och efterlevnad. Compliance Task Force,
bestående av seniora stabschefer, fungerar som
ett forum för informationsutbyte och koordinering
av initiativ inom efterlevnad. Under 2025 hölls tre
möten med fokus på utbildning, policyer, interna
kontroller och datasäkerhet. Läs mer om
utbildnings insatser inom affärsetik på sidorna
95–96.
Vid behov anlitar Trelleborg extern expertis för
att fördjupa sin förståelse av väsentliga hållbarhets-
frågor och tillämpliga regelverk.
Hållbarhetsrelaterade incitamentssystem
Ett viktigt steg för Trelleborgs hållbarhetsstyrning
är att koppla den rörliga ersättningen till hållbar-
hetsprestanda för ledande befattningshavare.
Att inkludera hållbarhetsrelaterade mål ingår i
Trelleborgs principer för hur ersättningar till
ledande befattningshavare ska utformas.
ORGANISATION
Styrelse
VD/Ledningsgrupp
Sustainability Council
Excellence och Hållbarhet (ordf), Inköp, Efterlevnad, Ekonomi/Finans och Personal,
representanter från affärsområdena
Manufacturing
Excellence
Team up
for Safety
Energy
Excellence
Purchasing
Excellence
Human Resources
Strategic Board
Compliance
Task Force
Global Chemicals
Task Force
Polymers for
Tomorrow
I det kortsiktiga incitamentsprogrammet är 90
procent av ersättningen kopplad till finansiella mål
och 10 procent kopplad till Trelleborgs klimatrelate-
rade mål inom förnybar elektricitet och cirkularitet,
samt efterlevnad.
Vad gäller framtida långsiktiga incitamentspro-
gram sker utvärdering om även dessa ska innehålla
hållbarhetsmål.
Avsikten för kommande år är att steg för steg
koppla den rörliga ersättningen till beslutade
väsentliga hållbarhetsindikatorer definierade för att
hantera verksamhetens väsentliga konsekvenser,
risker och möjligheter i den dubbla väsentlighets-
bedömningen.
Beslut angående incitamentsprogrammens
utformning samt om fastställande av utfallet fattas
av styrelsen, på förslag av ersättningskommittén,
och fastställs av företagets årsstämma. Mer infor-
mation om incitamentsprogrammen finns på
sidorna 41–45.
Det operativa hållbarhetsarbetet
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 55
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 56 =====

Due Diligence på hållbarhetsområdet
Due diligence, eller tillbörlig aktsamhet, på hållbar-
hetsområdet är den process varigenom Trelleborg
identifierar, förebygger, begränsar och redovisar
såväl faktiska som potentiella negativa konse-
kvenser för miljö och människor som verksamheten
medför.
Due diligence avser den praxis som tillämpas
vid förändringar av verksamhetens strategi, affärs-
modell, aktiviteter, affärsrelationer, anskaffnings-
respektive försäljningssammanhang, och för verk-
samheten i sig.
Kärnan i denna praxis är på vilket sätt man
genom olika steg i processen identifierar och
värderar negativa konsekvenser som uppstår eller
kan uppstå av verksamheten och som är direkt
länkade till dess verksamhetsaktiviteter, dess
produkter och tjänster, liksom dess affärsrelationer
i hela värdekedjan.
Under 2025 initierades arbetet med att ytterli-
gare integrera hållbarhet i de etablerade due dili-
gence-processerna vid förvärv. Syftet är att säker-
ställa att de mest väsentliga hållbarhetsaspek-
terna, såsom klimat samt hälsa och säkerhet,
beaktas i beslutsunderlaget vid potentiella förvärv.
Due diligence på miljöområdet
Due diligence för miljörelaterade frågor är en inte-
grerad del av Trelleborgs arbete med miljömässig
lagefterlevnad och sker delvis via etablerade
processer inom Global Chemicals Task Force
(läs mer på sidorna 73–74) samt som en del av
rutinerna för intern kontroll (läs mer på sidorna
36–37 samt 57).
Due diligence inom mänskliga rättigheter
Att garantera att mänskliga rättigheter efterlevs i
den egna verksamheten är en självklarhet för
Trelleborg, vilket beskrivs i koncernens Uppförande-
kod. Risken för brister internt på detta område
bedöms allmänt sett som begränsad. Av aktuella
mänskliga rättigheter med tydliga nollfelsmål internt
som följs upp kan nämnas föreningsfrihet, inget
barn- eller tvångsarbete, ingen människohandel
eller diskriminering.
För barn- och tvångsarbete liksom människo-
handel råder nolltolerans. Uttalandet om modernt
slaveri, tvångsarbete, människohandel och barn-
arbete 2025 beskriver hur Trelleborg adresserar
DUE DILIGENCE PÅ HÅLLBARHETSOMRÅDET
Centrala delar i due diligence Sidor i redovisningen
a) Hur due diligence är inbyggd i styrning,
strategi och affärsmodell.
Hållbarhets frågor som behandlas av styrelsen och ledningen, sidan
54; Hållbarhetsrelaterade incitamentssystem, sidan 55; Väsentliga
konsekvenser, risker och möjligheter, sidorna 60, 62, 64, 73, 76,
81, 83, 85, 89, 93.
b) Hur samarbetet med berörda intressenter
sker i alla huvudstegen i due diligence.
Hållbarhets frågor som behandlas av styrelsen och ledningen, sidan
54; Intressentdialog, sidan 59; Beskrivning av processen för väsent-
lighetsanalys, sidorna 56, 60–62, 64, 73, 77, 93.
c) Hur negativa konsekvenser identifieras och
bedöms.
Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering,
sidan 57; Beskrivning av processen för väsentlighetsanalys,
sidorna 56, 61–62, 64, 73, 77, 93.
d) Hur åtgärder vidtas för att behandla dessa
negativa konsekvenser.
Sidorna 69 och 72 (klimat), 74 (föroreningar), 78 (resursanvändning
och cirkularitet), 84 (hälsa och säkerhet), 87 (mångfald), 91 (medar-
betare i värdekedjan), 95–96 (affärsetik).
e) Hur uppföljning sker av hur ändamålsenliga
dessa insatser är, samt hur detta kommu-
niceras.
Sidorna 69 och 72 (klimat), 74 (föroreningar), 78 (resursanvändning
och cirkularitet), 84 (hälsa och säkerhet), 87 (mångfald), 91 (medar-
betare i värdekedjan), 95–96 (affärsetik).
dessa risker längs värdekedjan. Läs mer på
sidan 89.
Som en del av den interna due diligence-
processen inom mänskliga rättigheter ska alla
enheter rapportera identifierade fall av barn- eller
tvångs arbete i det koncerngemensamma rapporte-
ringssystemet. Samtliga rapporterade fall ska
utredas. Inga sådana fall har rapporterats under de
senaste åren.
För uppföljningen av mänskliga rättigheter i
leverantörskedjan har Trelleborg sedan många år
tillbaka en etablerad process för självutvärderingar
baserade på företagets Uppförandekod som leve-
rantörer motsvarande minst 90 procent av det
relevanta inköpsvärdet ska fylla i (läs vidare på
sidorna 89–91).
Under året har ett ramverk för due diligence i
leverantörskedjan etablerats. Som en del av detta
arbete har ett urval av leverantörer identifierats
baserat på risker kopplade till det land och den
industri de är verksamma inom. En fördjupad
analys har genomförts med stöd av ett externt
system. Leverantörer som klassificerats som
högrisk har analyserats vidare genom en självskatt-
ningsenkät. Under 2026 kommer korrigerande
åtgärder att planeras i samråd med den lokala
verksamhet som ansvarar för respektive leverantör.
För mer information, se sidan 91.
Dessutom har rutinerna för intern kontroll
vidareutvecklats under 2025. Självutvärderings-
blanketter med frågor som rör mänskliga rättig-
heter och anställningsvillkor adderades, och fyra
revisioner genomfördes, läs vidare på sidan 57.
Due diligence inom affärsetik
Due diligence relaterat till affärsetik är en väleta-
blerad process vars årliga avstämning huvudsak-
ligen sker vid dotterbolagens årsstämmor.
Processen följs upp både på affärsområdesnivå
där arbetet med relevanta nyckeltal redovisas på
kvartalsbasis, samt på koncernnivå i samband med
den årliga rapporteringen. Risker och konsekvenser
relaterade till affärsetik är en integrerad del av de
väletablerade processerna för Enterprise Risk
Management (ERM), intern kontroll samt legala
revisioner. Läs vidare om Trelleborgs arbete inom
affärsetik på sidorna 92–96.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 56
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 57 =====

Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering
Översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten
Trelleborg har sedan 2008 låtit samma företag som
utför koncernens finansiella revision även utföra
översiktlig granskning av koncernens hållbarhets-
rapport i syfte att förbättra bakomliggande proces-
ser, liksom trovärdighet och transparens för in-
gående nyckeltal. Över tid har den här översiktliga
granskningen bedömts förbättra datakvaliteten,
redovisningsrutinerna och lett till ökad redovisnings-
kompetens såväl på koncernnivå som i de gran-
skade enheterna.
Granskningens resultat återrapporteras regel-
mässigt till ledning och styrelse i samband med
rutinerna för godkännande av föregående års håll-
barhetsrapport.
Revisorernas granskning för 2025 samman-
fattad i en granskningsberättelse för hållbarhet
återfinns på sidan 163.
Hållbarhet som en utökad del av intern kontroll
För att ytterligare stärka hållbarhetsrapporteringen
och höja kvaliteten i processen har samma rutiner
införts som för övriga områden som omfattas av
internkontrollfunktionens granskning. Detta har
inneburit att ett mindre antal revisioner har genom-
förts hos rapporterande bolag under året, i syfte att
validera kvaliteten i den kvartalsvisa självutvärde-
ringen. Se vidare sidorna 36-37.
Det första steget i arbetet som introducerats
under 2024 var en självutvärdering för alla rappor-
terande enheter med frågor kopplade till miljöom-
rådet: klimat och energi, föroreningar, vatten,
biologisk mångfald, samt resursanvändning och
cirkularitet, inklusive avfall.
Arbetet med att integrera hållbarhet i internkon-
trollfunktionens revisioner av koncernens enheter
har fortsatt under 2025. Självutvärderingen med
miljömässiga frågor kompletterades med frågor
kopplade till det sociala området (hälsa och
säkerhet, mångfald, mänskliga rättigheter) samt
området lagefterlevnad (utbildningar inom
affärsetik, nolltolerans mot regelbrott).
Dessutom har fyra revisioner genomförts ute i
verksamheten. Under besöken har representanter
från koncernfunktionerna hållbarhet och intern
kontroll reviderat det lokala arbetet med rapporte-
ring och validering av relevanta data, samt rutiner
och processer för hållbarhetsarbetet på de fyra
produktionsanläggningarna.
Syftet med självutvärderingen och revisionerna
är att säkerställa att samtliga Trelleborgs enheter
har processer och rutiner på plats för att garantera
att hållbarhetsdata som rapporteras på kvartals-,
halvårs- samt helårsbasis är trovärdiga och rele-
vanta. Självutvärderingen kopplad till rutiner kring
hållbarhetsrapporteringen är analog med de befint-
liga internkontrollrutinerna och ska fyllas i med
samma frekvens som övriga självutvärderingar –
varje kvartal.
De självutvärderingar som lämnades in på kvar-
talsbasis under 2025 granskades av koncernfunk-
tion Excellence och hållbarhet tillsammans med
koncernens internkontrollfunktion. Granskningen
pekade på ett antal brister i rapporteringsrutinerna
för vissa enheter, främst kopplade till lokala
processer för insamling och granskning av data,
bristande dokumentation av rutinbeskrivningar
samt otydlig rollfördelning. Dialog inleddes med
dessa enheter för att definiera korrigerande
åtgärder och stärka interna kontroller inför
kommande rapporteringsperioder.
Resultaten av självutvärderingarna kommer att
presenteras för styrelsens revisionsutskott när en
mer komplett självutvärderingsprocess är på plats.
Riskhantering i hållbarhetsrapporten
Det har över tid visat sig att det övergripande
ERM-baserade riskhanteringsarbetet i Trelleborg
måste kompletteras för att uppfylla allt mer specifi-
cerade krav på hållbarhets rapporteringen. Detta
accentueras ytterligare när EU:s lagstiftning för
hållbarhetsredovisning införs från redovisningsåret
2025.
För att täcka såväl de egna som intressen-
ternas behov av en heltäckande hållbarhetsrisk-
analys arbetar Trelleborg sedan tidigare med olika
angreppssätt och ramverk:
» Ett fortsatt koncernövergripande arbete med ERM
för att kartlägga och täcka klassisk koncern-
mässig risk, byggt på sammanvägning av utfall
respektive sannolikhet, se sidorna 46–49 samt
not 32 sidorna 148–151.
» Under året har även de finansiella riskerna som
framkommit i den dubbla väsentlighetsanalysen
integrerats i ERM-ramverket, se sidorna 46–49.
» Från 2024 har den hållbarhetsmässiga analysen
ytterligare kompletterats med en hållbarhetsrisk-
bedömning som en del av den årligen uppdate-
rade dubbla väsentlighetsanalysen (se sidorna
60–62).
» Från 2024 kompletterades det etablerade
ERM-ramverket för klimatrelaterade fysiska risker
med klimatrelaterade övergångsrisker.
» För Trelleborgs särskilda analys av klimatrelate-
rade risker och möjligheter enligt riktlinjer i
ramverket Task Force for Climate-related Finan-
cial Disclosures (TCFD), se sidorna 65–67. De
klimatscenarion som Trelleborg använder sig av
är att samhället lyckas med omställningen och
att hålla den globala uppvärmningen under 2
grader, respektive att samhället inte lyckas ställa
om och uppvärmningen blir upp emot 4 grader.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 57
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 58 =====

Värdekedja och intressentdialog
Affärsidéns och strategins koppling till hållbarhet
Trelleborgkoncernens affärsidé är att utveckla och
tillhandahålla specialutvecklade polymerlösningar
som svarar emot kundernas önskemål för kritiska
applikationer i krävande miljöer.
Kärnan i Trelleborgs lösningar är expertis inom
materialteknik och djupgående kunskaper om
kunders applikationer.
Den principiella värdekedjan beskrivs i bilden
ovan. Kedjans olika steg är i stort likartade för
Trelleborgs tre affärsområden. Skillnaderna ligger i
huvudsak på material-, leverantörs- och produkt-
sidan. Trelleborg har en diversifierad portfölj både
vad gäller inköpt material och slutprodukter, vilket
även medför en diversifierad produktionsstruktur.
Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalys omfattar
hela värdekedjan, se bilden ovan. De mer detalje-
rade beskrivningarna av analysens resultat per
område som återfinns i respektive avsnitt i denna
rapport inkluderar även var i värdekedjan de identi-
fierade väsentliga konsekvenserna inträffar.
Råvaror och material
De viktigaste råvarorna i Trelleborgs industriella
processer är polymerer (gummi, plaster, kompo-
siter), metallkomponenter samt tillsatsämnen
såsom mjukgörare (oljor) och fyllnadsmedel som till
exempel vävar, kimrök och vulkmedel (svavel, perox-
ider).
Trelleborgs beroende av kemikalier och fossilba-
serade material medför en rad utmaningar, läs mer
på sidorna 73–75 för kemikalier samt 76–79 för
cirkularitet.
KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIGHETER LÄNGS MED TRELLEBORGS VÄRDEKEDJA Ingen direkt aktivitet i eller försäljning till fossil
bränslesektor
Trelleborgkoncernen har ingen direkt aktivitet eller
försäljning i sektorn för fossila bränslen, se även
Taxonomiavsnittet på sidorna 97–100. Den
direkta försäljningen till denna sektor är således
0 sek (0).
Trelleborgs indirekta försäljningskoppling till
sektorn består i huvudsak av försäljning av
komponenter/lösningar för hantering av exem-
pelvis LNG (liquid natural gas). De här lösning-
arna är kritiska för säker, flexibel och effektiv
överföring och transport av bränslen. Intäkterna
från denna verksamhet uppgår till cirka 7 procent
av de totala koncernintäkterna.
Leverantörskedjan
Leverantörerna – det totala antalet är i storleksord-
ningen 20 000 – finns med tyngdpunkt i Europa,
Nordamerika och Asien. Inköpen bygger på en
gemensam process, men är starkt decentraliserade
till de operativa enheterna, i linje med ett likaledes
decentraliserat resultatansvar, se även sidan 16.
Egen verksamhet
Trelleborg är ett globalt företag med över 16 000
anställda och cirka 110 produktionsenheter i
omkring 40 länder. Större delen av koncernens
energiförbrukning, liksom dess direkta klimatpå-
verkan, hänger samman med förbränning av fossila
bränslen för produktion av ånga (direkt energi och
direkta utsläpp) samt med förbrukning av inköpt el,
ånga och fjärrvärme.
Lösningar som bidrar till hållbarhet
I omedelbart fokus för affärsidé, affärsmodell och
strategi står Trelleborgs huvuderbjudanden som
består av polymerbaserade komponenter till indu-
striella applikationer och infrastrukturprojekt,
fordonsindustri, lösningar inom hälsovård och
medicinteknik samt tätningslösningar.
I Trelleborgs motto Protecting the Essential
ingår att företagets produkter och lösningar på olika
sätt skyddar människor, miljö, infrastruktur och
industriell utrustning. Detta genom att minska ener-
giförbrukningen via optimerad friktion i avancerade
tätningslösningar, en ständigt ökande andel hälso-
och sjukvårdsrelaterade produkter, och en rad
produkter och lösningar som förlänger livslängden
hos olika maskiner, transportmedel och som
skyddar samhällets infrastruktur.
Trelleborgs viktigaste produktkategorier, mark-
nader och industrier beskrivs på sidorna 22–27.
I april 2024 inrättade Trelleborg ett nytt affärsom-
råde, Trelleborg Medical Solutions, se vidare
sidorna 24–25.
Trelleborgs hållbarhetsmål, främst inom klimat
och cirkularitet, fastställs på koncernnivå och bryts
ned till affärsområden. Dessa mål integreras i
lokala processer för produktutveckling, försäljning
och kunddialog. På så sätt säkerställs att kopp-
lingen mellan Trelleborgs produkter, tjänster och
hållbarhetsmål är anpassad till betydande mark-
nader, kundsegment och geografiska områden.
Hållbarhet i strategi, affärsmodell och värdekedja
Påverkan från CO2-utsläpp från inköpta varor och tjänster i Scope
3, jungfruliga fossilbaserade material, brister i arbetsmiljö i leve-
rantörers produktionsanläggningar
Påverkan från potentiella brott mot affärsetiska regler, lagstiftning om mutor och korruption samt konkurrensrätt
Konsekvens
Påverkan från CO2-utsläpp i Scope 1 och 2,
användning av kemikalier, bortskaffning av
avfall, brister i arbetsmiljö
Klimatskatter/-avgifter, begränsad möjlighet att
attrahera och behålla kvinnliga ledare, finan-
siella effekter av brott mot lagar och regler
Reducerad försäljning till följd av minskad efterfrågan på fossil-
baserade produkter och material
RiskMöjlighet
Ökad försäljning av energisparande och utsläppsminskande
produkter, samt av produkter med högre andel cirkulärt innehåll
Oljeutvinning/
-raffinering, gruvor
och basindustri
Process
Leverantörers
tillverkningsprocesser Egna produktions anläggningar Kunders
tillverkningsprocesser
Omhändertagande/
återvinning efter
användning
Syntetiska monomerer,
polymerer, metaller osv.
Produkt
Polymerer, stål,
gummiblandningar,
kemikalier, vävar osv.
Egna produkter/komponenter Kundapplikationer med
Trelleborgkomponenter
Uttjänta
slutprodukter
Bilden illustrerar hur de identifierade negativa konsekvenserna, riskerna och möjligheterna i Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalys förhåller sig till olika delar av värdekedjan. För mer
information se sidorna 60–62.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 58
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 59 =====

INTRESSENTDIALOG 2025
Intressentgrupp Hur dialogen är organiserad Dialogens syfte Hur resultatet tas i beaktande och påverkar väsentlighet
Anställda Medarbetarundersökningar, personalmöten, PEP
(People, Engagement, Performance)-samtal, funk-
tionsspecifika arbetsgrupper och kommittéer. Läs
mer på sidorna 81–88.
Skapa medarbetarengagemang, lyfta medarbetares
insikter, öka förståelse för hur medarbetare värderar
hållbarhet.
Trelleborgs anställda är en av de viktigaste intressentgrupperna som har en signifikant påverkan på företagets
hållbarhetsarbete. Under året har dialogen främst fokuserat på frågor kopplade till arbets miljö och säkerhet,
klimat samt cirkularitet.
Kunder Enkäter och frågeformulär, legala krav kopplade till
CBAM, EUDR, CSDDD/LkSG, pågående dialog på
lokal nivå.
Skapa förtroende för Trelleborgs hållbarhetsarbete,
förstå kundernas förväntningar på hållbarhetsarbetet,
hjälpa kunderna att nå sina hållbar hetsmål, förbättra
kunderbjudandet.
Kundernas intressen omfattar ett brett antal hållbarhetsämnen med ett särskilt fokus på klimat, energi,
cirkularitet, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter i hela värdekedjan och ansvarsfullt företagande. Alla
dessa frågeställningar är en integrerad del av Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalys.
Leverantörer Leverantörsmöten, webbinarer, Trelleborgs Supplier
SAQ, fördjupningsenkäter inom affärsetik, klimat och
cirkularitet för de största leverantörerna, pågående
dialog på lokal nivå. Läs mer på sidorna 89–91.
Framföra Trelleborgs krav på leverantörer, fördjupa
insikterna om leverantörernas hållbarhetsprestanda
med fokus på Trelleborgs Uppförandekod.
Dialogen med leverantörer inkluderar självutvärdering baserad på Trelleborgs Uppförandekod, datainsamlingen
för Trelleborgs interna arbete med klimat (Scope 3 – Inköpta varor och
tjänster) och cirkularitet, samt leverantörers initiativ inom innovation och teknologi.
Investerare och
aktieägare
Kvartalskonferenser och möten, enkäter och fråge-
formulär.
Öka transparensen och trovärdigheten, attrahera fler
investerare och aktieägare.
De frågor som bedöms vara väsentliga för investerare tas i beaktande i den dubbla väsentlighetsanalysen.
Under året visade investerare ett särskilt starkt intresse för Trelleborgs arbete med klimat, biologisk mångfald,
cirkularitet, ersättning och skäliga löner, styrning, antikorruption och hållbar finansiering.
Samhälle Lokala projekt inom samhällsengagemang, pågående
dialog på lokal nivå, samarbeten med univer sitet och
högskolor.
Skapa förståelse för påverkan på närsamhället från
Trelleborgs produktionsprocesser, förstärka employer
branding.
Trelleborg engagerar sig aktivt i lokalsamhället överallt där koncernen är verksam. Fokus är på att främja
utbildning och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar samt lokala miljöprojekt.
Intressentdialog
Trelleborgs nyckelintressenter
Nyckelintressenter är intressentgrupper där det
ömsesidiga beroendet och närheten till företaget
och dess aktiviteter är tydliga drag. Trelleborgs
nyckelintressenter omfattar anställda, kunder,
leverantörer, investerare och aktieägare samt
samhället i stort.
Två centrala grupper är egna anställda och
medarbetare i värdekedjan. Dessa grupper berörs
direkt av verksamheten, exempelvis anställda med
risk för arbetsskador och medarbetare i värde-
kedjan med otillfredsställande arbetsförhållanden.
Dialogen med kunder har ökat ytterligare, ofta
genom frågor och enkäter som vidarebefordras av
tredjepartsplattformar. Intresset från investerare
och aktie ägare är fortsatt högt, med omfattande
TRELLEBORG OCH GLOBAL COMPACT
Trelleborg är sedan 2007 anslutet till FN:s nätverk Global Compact, ett initiativ för ansvarsfull affärs-
praxis med fokus på miljö, arbets förhållanden, mänskliga rättigheter och antikorruption.
hållbar hets enkäter från etablerade plattformar som
CDP och EcoVadis, se mer på sidan 51. Samhällsin-
tresset fokuserar på miljöpåverkan nära Trelleborgs
enheter, där myndigheter, organisationer, forskare
och grannar är viktiga aktörer.
Intressentdialog
Intressenterna visar stort engagemang för
Trelleborgs arbete med sociala och miljömässiga
frågor. Dialogen är ett viktigt verktyg för att förstå
konsekvenser och hantera risker. Ett mål med
hållbarhetsrapporteringen är att ge nyckelintres-
senter en korrekt överblick över koncernens
hållbarhetsarbete.
Under året har dialogen främst kretsat kring
klimat, cirkularitet och social hållbarhet. Den
direkta dialogen hanteras av relevanta funktioner,
exempelvis Investor Relations, logistik och kommu-
nikation, samt lokalt inom affärsområdena. Leve-
rantörsdialogen har förstärkts genom enkäter
kopplade till affärsetik, klimat och cirkularitet.
Resultaten från intressentdialogen används i strate-
giska planeringsprocesser och har bidragit till att
förstärka fokus på cirkularitet och social hållbarhet,
vilket har integrerats i affärsstrategin och nya mål.
Frågeställningarna från dialogtillfällena, som
sker både lokalt och centralt, lyfts fram i koncer-
nens Sustainability Council (läs mer på sidan 55)
där de integreras i processen för dubbel väsentlig-
hetsanalys. Resultatet presenteras och godkänns
sedan av ledningen och styrelsen. Läs mer om den
dubbla väsentlighetsanalysen på sidorna 60–62.
TRELLEBORGS NYCKELINTRESSENTER
Investerare och aktieägare
Anställda KunderLeverantörer
Samhälle
FN:S GLOBALA MÅL (SDG)
Trelleborgs produkter, lösningar och samhällsaktiviteter bidrar till en hållbar utveckling av samhället, med
referens till FN:s Globala mål (SDG). Läs mer på www.trelleborg.com.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 59
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 60 =====

Väsentliga negativa konsekvenser och finansiella risker Mål Utfall 2025 Sidor i redovisningen
Miljö: Klimat och energi
Negativ konsekvens CO2-utsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala CO2-utsläpp. Minskning av CO2-utsläpp med 75 procent i Scope 1 och 2 samt
25 procent i Scope 3 från 2021 till senast 2030.
Långsiktiga klimatmål för alla Scopes: 90 procent reduktion i
CO2 senast 2045.
Nettonollmål satt för 2050.
–69% i Scope 1 och
Scope 2
–26% i Scope 3
Sidorna 64–72
Finansiell risk Finansiella effekter av väsentliga omställningsrisker inom skatter och
avgifter kopplade till klimatutsläpp, samt inom hållbarhetsrapportering.
Miljö: Föroreningar
Potentiell negativ konsekvens Användning av kemikalier i produktionsprocesser och slutprodukter. Nolltolerans för brott mot lokala miljöregleringar. Noll miljööverträdelser Sidorna 73–75
Miljö: Resursanvändning och cirkularitet
Negativ konsekvens Låg cirkulär materialanvändning, hög användning av jungfruliga fossil-
baserade material.
Avfall avsett för förbränning, deponi eller annan bortskaffning.
25 procent biobaserat och återvunnet material senast 2030. 17% biobaserat och
återvunnet material
Sidorna 76–79
Finansiell risk Reducerad försäljning till följd av minskad efterfrågan på produkter och
material som är fossil baserade.
Samhällsansvar: Egna medarbetare
Negativ konsekvens Arbetsrelaterade skador och olyckor. <1 LWC per 100 anställda. 0,6 LWC per 100 anställda Sidorna 83–84
Finansiell risk Begränsad möjlighet att attrahera och behålla kvinnliga ledare. 30 procent kvinnliga chefer på nivåerna 1–5 senast 2030. 26% kvinnliga chefer på
ledningsnivåerna 1–5
Sidorna 85–88
Samhällsansvar: Medarbetare i värdekedjan
Potentiell negativ konsekvens Otillfredsställande arbetssäkerhet. Självutvärdering ska vara genomförd för leverantörer
motsvarande minst 90 procent av inköpsvärdet.
91% Sidorna 89–91
Styrning: Affärsetik
Potentiell negativ konsekvens Brott mot affärsetiska regler, lagstiftning om mutor och korruption samt
konkurrensrätt.
Nolltolerans mot brott mot affärsetiska regler, lagstiftning om
mutor och korruption samt konkurrensrätt.
Utbildningar rörande Uppförandekoden, förebyggande av mutor
och korruption samt konkurrensrätt ska vara genomförda av
relevanta målgrupper vart tredje år.
Noll affärsetiska brott
95% för antikorruption
95% för konkurrens
99% för Uppförandekoden
Sidorna 93–96
Finansiell risk Finansiella effekter av bekräftade fall av brott mot affärsetiska regler,
lagstiftning om mutor och korruption samt konkurrensrätt.
Väsentliga finansiella möjligheter Sidor i redovisningen
Miljö: Klimat och energi Energisparande och utsläppsminskande produkters andel av Trelleborgs utbud förväntas öka. Sidorna 20, 22, 24, 26
Miljö: Resursanvändning och
cirkularitet
Ökad försäljning och kundbehållning till följd av högre andel cirkulärt innehåll i produkterna. Sidorna 20, 22, 24, 26
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalys
Trelleborgs hållbarhetsagenda är grundad i återkom-
mande väsentlighetsanalyser som genomförts
sedan 2007. Företaget identifierar och bedömer
kontinuerligt de olika intressentgruppernas
upplevda förväntningar för att rikta in hållbarhetsar-
betet på de mest väsentliga frågorna samt säker-
ställa trovärdig och transparent kommunikation.
Under 2024 genomfördes en fullständig dubbel
väsentlighetsanalys i enlighet med kraven i CSRD,
vilket resulterade i ett urval av väsentliga ämnen.
Analysen reviderades under 2025, och samtliga
tidigare identifierade ämnen bedöms fortsatt vara
relevanta. Nedan beskrivs väsentliga konsekvenser,
risker och möjligheter som identifierats under den
fullständiga väsentlighetsanalysen.
I inledningen till respektive ämnesområde
under redovisningen av Miljöinformation, Information
om samhällsansvar respektive Information om styr-
ning beskriver Trelleborg samtliga konsekvenser,
risker och möjligheter som bedömts väsentliga för
verksamheten.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 60
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»»

===== SIDA 61 =====

Beskrivning av processen för väsentlighetsanalys
Syfte och bakgrund till den dubbla väsentlig
hetsanalysen
Trelleborg har genomfört väsentlighetsanalyser på
hållbarhetsområdet i flera omgångar sedan 2007.
Syftet är att identifiera och prioritera de hållbar-
hetsfrågor som har störst betydelse för verksam-
heten och dess intressenter, samt att säkerställa
att hållbarhetskommunikationen möter de förvänt-
ningar som finns.
Bedömningen av väsentlighet sker utifrån
både konsekventiella och finansiella aspekter.
Detta innebär att urvalet av väsentliga frågor
beaktar såväl konsekvenser för människor och
miljö som potentiella finansiella effekter. Den
första analysen enligt EU:s nya krav 2024 genom-
fördes med externt stöd och direkt medverkan
från Sustainability Council samt representanter
från olika delar av organisationen. Resultaten
från denna process ligger till grund för Trelleborgs
hållbarhetsrapport 2025.
De mest framträdande områdena i analysens
utfall har genomgående varit centrala miljö-
aspekter för industrin, såsom klimat och energi,
hantering av farliga kemikalier, cirkularitet och
avfall. Därtill har frågor kopplade till medarbe-
tarnas hälsa och säkerhet samt mångfald varit
betydande. Även förväntningar på åtgärder mot
korruption, mutor och konkurrensbegränsande
beteende har historiskt haft stor betydelse.
Process och metodik
Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalys, i enlighet
med ESRS, omfattar ämnesspecifika diskussioner
med interna och externa intressenter, kontinuerlig
omvärldsbevakning samt bedömning av nya eller
förändrade frågor. Processen inleds med en
kick-off och introduktion, följt av workshops där
deltagarna identifierar negativa och positiva
konsekvenser samt finansiella risker och möjlig-
heter. Samtliga aspekter bedöms enligt samma
matris: påverkansgrad (skala/omfattning/irrever-
sibilitet), sannolikhet samt tidshorisonter. Affärs-
områdena granskar och dokumenterar sina
resultat, uppdaterar och bekräftar sedan väsent-
liga negativa effekter från föregående år. Alla
resultat konsolideras, granskas av Sustainability
Council och förbereds för godkännande av
styrelsen. Under hela processen sker löpande
dialog med relevanta intressenter, och varje steg
planeras med tydliga deadlines från september till
december.
En bred intressentdialog är central i pro-
cessen, där synpunkter samlas in från såväl
interna som externa parter, vilket ger en mång-
sidig bild av vilka frågor som upplevs som mest
väsentliga ur olika perspektiv. Analysen omfattar
även en granskning av företagets affärsmodell och
värdekedja för att identifiera risker och möjligheter
i hela verksamheten.
Trelleborgs dubbla väsentlighetsanalyser
bygger på en strukturerad och transparent
metodik som kontinuerligt utvecklas i takt med
omvärldens förväntningar och lagstiftning.
Processen dokumenteras och kommuniceras
öppet för att skapa transparens och förtroende
hos företagets intressenter. Genom att tydligt
beskriva metodiken och de kriterier som
tillämpas, strävar Trelleborg efter att säkerställa
att hållbarhetsrapporteringen är relevant, aktuell
och trovärdig. På så sätt utgör den dubbla väsent-
lighetsanalysen ett viktigt verktyg för att styra och
utveckla företagets hållbarhetsarbete i linje med
affärsstrategin och omvärldens krav.
Användning, uppföljning och förankring
Den dubbla väsentlighetsanalysen ligger till grund
för prioriteringar inom Trelleborgs hållbarhetsar-
bete och utgör ett viktigt underlag för riskhante-
ring och intern kontroll (se mer på sidan 57). För
att säkerställa att analysen är aktuell och speglar
förändrade förutsättningar, revideras den kontinu-
erligt och kompletteras vid behov med ytterligare
insatser.
Resultaten från analysen stäms av med rele-
vanta funktioner, såsom Sustainability Council,
företagsledning och styrelse, för att säkerställa
förankring och relevans. Den dubbla väsentlighets-
analysen ska genomföras årligen i den utsträck-
ning som krävs för att säkerställa att samtliga
bedömningar fortsatt är relevanta och uppdate-
rade, och att helhetsbilden av Trelleborgs konse-
kventiella och finansiella väsentlighet är så
komplett som möjligt.
De olika typer av underlag som användes
under den senaste dubbla väsentlighetsanalysen
presenteras i tabellen på sidan 62.
Mer information om processen för den dubbla
väsentlighetsanalysen per område finns i respek-
tive kapitel om Miljöinformation (sidorna 64, 73,
76–77), Information om samhällsansvar (sidorna
81, 83, 85, 89) samt Information om styrning
(sidan 93).
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 61
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 62 =====

UNDERLAG FÖR VÄSENTLIGHETSANALYSEN
Område Underlag
Klimat och energi För klimatrelaterade risker användes Trelleborgs etablerade riskhanteringsprocesser, läs mer på sidorna 46–49 samt 57. Analysen av finan-
siella möjligheter kopplade till området Klimat och energi baseras främst på affärsområdenas kännedom om sina produkter och lösningar,
samt deras kunskap om kundernas behov.
Föroreningar Den primära datakällan för analyserna inom området Föroreningar är de inventarieförteckningar rörande kemikalier som Trelleborgs
producerande enheter upprätthåller lokalt. Från och med 2025 har dessa kompletterats med en ny rutin för intern rapportering av ämnen
som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Vikt av relevanta inköpta kemikalier ska rapporteras av
samtliga producerande enheter i det koncerngemensamma rapporteringssystemet. Risker kopplade till Föroreningar ingår även i ERM-pro-
cessen, läs mer på sidorna 46–49.
Den senaste analysen resulterade i att aspekter kopplade till Trelleborgs utsläpp av lösningsmedel (VOC), kväve- samt svaveloxider inte
anses vara på väsentlig nivå.
Vattenresurser Den primära datakällan för analysen av Trelleborgs påverkan på vattenresurser i områden med höga vattenstressnivåer samt negativa
konsekvenser för biologisk mångfald är analyser gjorda med hjälp av verktygen WWF Water Risk Filter och WWF Biodiversity Risk Filter,
se vidare sidan 53. Risker kopplade till Trelleborgs potentiella negativa konsekvenser inom områdena ingår i ERM-processen, läs mer
på sidorna 46–49 samt 57. Under den senaste årliga analysen som genomfördes under 2025 bedömdes båda områdena inte vara på
väsentlig nivå. För utfall 2025 inom vatten och biologisk mångfald, se flerårsöver sikten på sidan 168.
Biologisk mångfald och ekosystem
Resursanvändning och cirkularitet Analysen av finansiella möjligheter kopplade till området Resursanvändning och cirkularitet baseras främst på affärsområdenas kännedom
om produkter och lösningar samt om kundernas behov.
Egna medarbetare Där fullständiga data saknades arbetade analysgruppen under 2023 med en hypotes om att Trelleborgs verksamhet potentiellt har negativa
konsekvenser inom vissa områden, exempelvis tillräckliga löner och löneskillnader. Datainsamling inleddes under 2024 för att undersöka
hypotesen, och fortsatte under 2025. Analysen visade att frågor kopplade till exempelvis mänskliga rättigheter och ersättning inte bedöms
ha konsekventiell eller finansiell väsentlighet för Trelleborg. Under 2025 bekräftades denna bedömning, och områdena kvarstår på en
icke-väsentlig nivå. Den interna rapporteringen och uppföljningen fortsätter dock inom ramen för koncernens arbete med due diligence
(se mer på sidan 56).
Medarbetare i värdekedjan För risker kopplade till Medarbetare i värdekedjan genomfördes under 2025 en fördjupad analys med syftet att kartlägga risker (arbetsmiljö-
risker, barn- och tvångsarbete med mera) inom Trelleborgs största kategorier samt i länder där de största leverantörerna är verksamma,
se mer på sidan 91. Förutom denna analys användes underlaget från den regelbundna rapporteringen kopplat till Supplier SAQ som ska
omfatta leverantörer motsvarande minst 90 procent av relevant inköpsvärde, läs mer på sidorna 89–91. Risker kopplade till medarbetare i
värdekedjan är även en del av ERM-processen, se sidorna 46–49.
Påverkade samhällen Den konsekventiella och finansiella väsentlighetsanalysen kopplad till områdena Påverkade samhällen respektive Konsumenter och slutan-
vändare baseras främst på affärsområdenas kännedom om produkter och lösningar samt om kundernas applikationer. Risker kopplade
till områdena ingår även i ERM-processen, läs mer på sidorna 46–49. Under revideringen 2025 bedömdes inget av områdena vara på
väsentlig nivå.
Konsumenter och slutanvändare
Affärsetik Den primära datakällan för analyserna inom området Affärsetik är Trelleborgs Compliance Task Force, koncernens jurist- och efterlevnads-
funktion och det legala internkontrollprogrammet (läs mer på sidorna 36–37 samt 57) samt anmälningar inkomna via visselblåsar kanalen.
Risker kopplade till området ingår även i ERM-processen, läs mer på sidorna 46–49.
Även resiliensanalysen uppdaterades under 2025
med utgångspunkt i Trelleborgs dubbla väsentlig-
hets analys, där både interna och externa intres-
senter bidrog genom intervjuer, workshops och
enkäter. Denna kvalitativa input kompletterades
med kvantitativa analyser av finansiella konse-
kvenser kopplade till identifierade hållbarhetsrisker
och möjligheter.
Analysen omfattade flera tidshorisonter: kort
sikt (1–3 år), medellång sikt (3–5 år) och lång sikt
(5–10 år), i enlighet med ESRS 1. Dessa tids-
perspektiv användes för att bedöma påverkan
på affärsmodellen, inklusive tillgång till resurser,
förändringar i kundkrav och regulatoriska
utvecklingar.
Scenarioanalys användes för att testa robust-
heten i strategiska beslut inom samtliga väsentliga
områden. För klimat analyserades effekter av
omställnings- och fysiska risker (mer på sidorna
64–67), för föroreningar potentiella regulatoriska
skärpningar (mer på sidorna 73–74), och för cirku-
laritet tillgången till återvunnet material och kund-
krav på resurseffektivitet (mer på sidorna 76–77).
För sociala frågor bedömdes risker kopplade till
arbetsmiljö, både för egna medarbetare och i
värdekedjan (mer på sidorna 81, 83, 85 samt 89).
Inom affärsetik analyserades risker för korruption
och regelefterlevnad i olika marknader (mer på
sidan 93).
Resultaten har integrerats i koncernens strate-
giska planering och riskhantering för att stärka
motstånds kraften mot dessa risker och identifiera
nya affärsmöjligheter. Resiliensanalysen för respek-
tive område återfinns i de kapitel som behandlar
dessa i denna redovisning.
Resiliensanalys
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 62
ALLMÄN INFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 63 =====

Klimat och energi
Under 2025 har Trelleborg höjt ambi-
tionsnivån inom klimatområdet. Det
uppdaterade vetenskapsbaserade
målet för Scope 1 och 2 är att minska
CO2-utsläppen med 75 procent genom
fortsatt övergång till förnybar och
fossilfri energi samt energi effektivi -
seringar inom Energy Excellence-
programmet. För Scope 3 fortsätter
arbetet med att förbättra datakvali-
teten genom skräddarsydda utbild-
ningsinsatser och verktyg. Trelleborg
har även satt långsiktiga klimatmål:
90 procent minskning av samtliga
CO2-utsläpp före 2045. Det nya
nettonollmålet är att eliminera alla
CO2-utsläpp senast 2050. Läs mer
på sidorna 64–72.
Föroreningar
Trelleborgs arbete med att kartlägga
och systematisera hanteringen av
farliga kemikalier, som inleddes 2024,
fortsatte under 2025 med ökat fokus
på datakvalitet och nära dialog med
verksamheten. Läs mer på sidorna
73–75.
Resursanvändning och cirkularitet
Fokus under 2025 har varit fortsatt
arbete med material och processer för
att öka andelen biobaserat och åter-
vunnet material, samt förtydliga kopp-
lingen mellan intern avfallsåtervinning
och Trelleborgs cirkularitetsmål. Läs
mer på sidorna 76–79.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 2025 – MILJÖINFORMATION
Miljö-
information
I hållbarhetsrapportens avsnitt om Miljö beskrivs Trelleborgs arbete med väsentliga
frågor på området vad avser policyer, åtgärder, mål och årets utfall. Huvudfrågorna
finns inom klimat och energi, föroreningar respektive resurs användning och
cirkularitet. Nedan beskrivs några av årets viktigaste höjdpunkter.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 63
MILJÖINFORMATION
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 64 =====

”Vi har nått vårt klimatmål för
Scope 1 och 2 efter flera års
fokuserat arbete. Inför 2026
höjer vi ambitionen med ett
uppdaterat mål om att minska
dessa utsläpp med 75 procent
till år 2030. Dessutom har
vi satt ett mål om att nå
netto nollutsläpp senast 2050.
Vi kommer fortsätta våra
satsningar på förnybar
elektricitet och energieffek
tiviser ingar, vilket skapar goda
förutsättningar för att nå även
dessa mål i framtiden. ”
JOHAN WIJK
CHEF EXCELLENCE OCH HÅLLBARHET
Berörda delar av
värdekedjan Tidsramar Förhållande till strategi och affärsmodell
Väsentliga konsekvenser inom området Klimat och energi
CO2-utsläpp inom Scope 1, 2, 3 och
totala CO2-utsläpp.
Egen verksamhet
och leverantörs-
kedjan
Kort –
medellång
sikt
Trelleborgs typ av industriell produktion och affärsmodell är totalt sett energikrävande. Egna CO2-ut-
släpp (Scope 1 och 2) som orsakas av användningen av fossilbaserad energi samt framför allt
leverantörskedjans utsläpp (Scope 3, kategori 1) har därmed negativa konsekvenser för samhället.
Åtgärder och resurser inriktade på att reducera företagets negativa klimatpåverkan genom bland
annat energieffektivisering och övergång till förnybara och fossilfria energikällor är en integrerad del
av Trelleborgs strategi.
Väsentliga finansiella risker inom området Klimat och energi
Finansiella effekter av väsentliga
omställningsrisker inom skatter och
avgifter kopplade till CO2-utsläpp,
samt inom hållbarhetsrapportering.
Egen verksamhet Medellång –
lång sikt
Genom sitt strategiska arbete med att minska verksamhetens klimatpåverkan längs hela värdekedjan
och förbättra kvaliteten och täckningen för den interna rapporteringen av energi- och klimatrelatera-
de data, både för den egna verksamheten och på sikt även för produktsidan, adresserar Trelleborg
väsentliga omställningsrisker relaterade till ökade klimatrelaterade skatter och avgifter samt skärpta
rapporteringskrav. Om nya regler eller prissättningsmekanismer införs på medellång eller lång sikt kan
det uppstå en väsentlig risk för negativa finansiella effekter.
Väsentliga finansiella möjligheter inom området Klimat och energi
Energisparande och utsläppsmins-
kande produkters andel av Trelleborgs
utbud förväntas öka.
Kundkedjan Kort –
medellång
– lång sikt
Trelleborgs affärsstrategi inkluderar satsningar på innovativa produkter och lösningar som bidrar till
kundernas energi- och klimateffektivitet, vilket därmed utgör en finansiell möjlighet för företaget.
Trelleborgs påverkan inom klimat och energi är främst kopplad till CO2-ut-
släpp från fossil energi i produktionen och uppströmsaktiviteter i värde-
kedjan. På medellång och lång sikt finns risk för ökade kostnader genom nya
klimatrelaterade skatter och avgifter. Genom koncernövergripande program
för energi- och klimateffektivitet arbetar Trelleborg aktivt för att minska
dessa konsekvenser och finansiella risker. Exponeringen för klimatrelaterade
risker utvärderas löpande via en regelbunden resiliensanalys (se sidorna 62
och 65–67).
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Beskrivning av processen för väsentlighetsanalysen
Området Klimat och energi har historiskt varit
bland de mest centrala frågorna på Trelleborgs
hållbarhetsagenda. De tidigare väsentlighetsana-
lyserna har visat att både interna och externa
intressenter anser att Trelleborgs satsningar på
energieffektivitet och minskning av CO2-utsläpp är
mycket viktiga.
Den senaste revisionen bekräftade att
området fortsatt är väsentligt från tre olika
perspektiv: som en negativ konsekvens, en finan-
siell risk samt en finansiell möjlighet. Processen
för att utvärdera påverkan på klimatförändringar
är integrerad i Trelleborgs övergripande process
för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker
och möjligheter, som beskrivs på sidorna 60–62.
Den omfattar både interna och externa intressent-
dialoger, kompletterade med kvantitativa analyser
av finansiella konsekvenser. För klimatfrågor
innebär detta att risker och möjligheter kopplade
till CO2-utsläpp, energianvändning och övergång
till fossilfria lösningar bedöms över flera tidshori-
sonter. Scenarioanalys används för att testa
robustheten i strategiska beslut och identifiera
hur klimatpåverkan kan påverka affärsmodellen,
inklusive tillgång till resurser och förändrade
kundkrav. Resultaten integreras i koncernens
strategiska planering och investeringsbeslut.
Miljö – Klimat och energi
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 64
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 65 =====

GRAFISK SAMMANFATTNING AV SCENARIOANALYSEN 2025
I linje med Parisavtalet
Förväntas leda till:
Omställningsrisker Möjligheter Fysiska risker
Tydlig global temperaturökning
+2° +4°
Finansiell
påverkan:
Risker och
möjligheter:
Produkter Torka Politisk oroExtremväder
Medeltal för global temperaturökning år 2100
Ökad efterfrågan på mer
hållbara produkter
Störningar i leveranskedjan
Klimat/f_lyktingströmmar på sikt
CO2-skatter ökar
Svårt att producera på
vissa platser
Ökade driftskostnader
Ökade drifts-
kostnader Bättre försäljning och resultat
Framgångsrik omställning till
effektivare produktion
Möjlig omlokalisering av
produktion
Tänkbara
förebyggande
aktiviteter:
Mål och visioner för
minskat klimatfotavtryck
Ökad cirkularitet Strategisk produktutveckling
för mer hållbara produkter Geogra/f_isk inköpsstrategi
Minskad försäljning
Mer hållbara produkter
= produkter för energieffektivi-
sering och minskade utsläpp
TeknologiMarknad KundefterfråganPolitik
Resiliensanalys och klimatscenarier
Detta avsnitt beskriver resiliensanalysen kopplad till klimatet. Resiliensanalysen omfattar Trelleborgs egen
verksamhet, de senare leden i leverantörskedjan samt delar av kundkedjan. Den senaste dubbla väsentlig-
hetsanalysen visar fortsatt att ökade CO2-skatter och andra avgifter, samt den pågående skärpningen av
klimatrelaterade regelverk och rapporteringskrav, sammantaget kan medföra väsentliga omställningsrisker.
Fysiska klimatrelaterade risker har varit en integrerad del av företagets riskhanteringsprocess under lång tid
(läs mer om Trelleborgs ERM-processer på sidorna 46–49). Överlag anses de fysiska riskerna vara mindre
väsentliga för verksamheten än omställningsriskerna, men de är trots allt betydande. Därmed behöver Trel-
leborg även av sådana skäl aktivt arbeta med att ställa om till en mer koldioxidsnål och resilient affärsmo-
dell. Omställningsrisker inom klimatområdet diskuterades under processen för den dubbla väsentlighetsa-
nalysen tillsammans med representanter från Trelleborgs affärsområden. Diskussionen utgick från den
riskanalys som kontinuerligt upprätthålls inom koncernens övergripande riskhanteringssystem (se sidan 49
för mer information). En analys av Trelleborgs klimatrelaterade risker och möjligheter inklusive framtida
klimatscenarier med deras respektive finansiella konsekvenser är underlag för och varianter av en tänkt
framtidsbeskrivning för koncernen att agera efter.
Det regelmässiga trycket förväntas öka på medellång och lång sikt i alla regioner där Trelleborg är verk-
samt, tydligast i EU. Trelleborgs nuvarande mål att minska CO2utsläppen är satta för år 2030, vilket är i
linje med resiliensanalysens tidshorisonter. Pågående åtgärder avseende inköpt och egenproducerad
förnybar elektricitet samt Energy Excellence-programmet beskrivs på sidorna 15–16 samt 69 och förväntas
stärka Trelleborgs resiliens. De resurser som krävs för att effektivt genomföra åtgärderna beskrivs på
sidorna 67–69. På något längre sikt kommer även befintliga tillgångar med inlåsta CO2-utsläpp, såsom
naturgasdrivna ångpannor, att utvärderas och kunna ersättas med mer klimat effektiva lösningar.
De klimatrelaterade scenarioanalyserna presenterade nedan är utformade i enlighet med riktlinjer i
TCFD, ett TCFD-index finns tillgängligt på www.trelleborg.com. Klimatrelaterade risker beskrivs även i de
finansiella noterna (se not 1 på sidan 115) och är integrerade i Trelleborgs riskhantering och används som
underlag för kritiska antaganden i finansiella rapporter. Under 2025 har klimataspekter även integrerats i
processen för förvärv och avyttringar, och inkluderats i due diligence-listan för förvärvade bolag. Läs mer på
sidan 56.
Analysen vidareutvecklas årligen, senast i samband med revisionen av Trelleborgs dubbla väsentlig-
hetsanalys.
Analysen av de båda scenarierna baseras på två av FN-klimatpanelen IPCC:s projiceringar (RCP:er,
Representative Concentration Pathways) av hur koldioxidhalten i atmosfären kan komma att öka fram
till år 2100: 2 graders temperaturökning i medeltal innebär begränsad ökning av koldioxidhalten (RCP 2.6),
medan 4 graders temperaturökning i medeltal innebär stor ökning (RCP 8.5).
Den inledande grafiska sammanfattningen med kommentarer nedan visar i förkortad form de viktigaste
resultaten av analysen. De flesta riskerna och möjligheterna antas finnas i tidsintervallet 1–5 år om inget
annat anges.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 65
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 66 =====

Scenarioanalys: två olika scenarier
Klimatrelaterade risker och möjligheter +2 graders temperaturökning (medeltal) +4 graders temperaturökning (medeltal)
Scenario 1: I linje med Parisavtalet (under +2°C)
Snabb omställning till ett koldioxidsnålt samhälle. Klimatpåverkan i detta scenario är
baserad på IPCC:s scenario RCP 2.6.
Scenariot präglas av att internationell politik förenas i omställningsarbetet mot
klimatförändringarna, och halvering av de totala utsläppen av växthusgaser lyckas
genomföras till 2050. Den globala temperaturhöjningen begränsas till 2 grader år
2100, vilket begränsar skadeverkningarna. Politiska beslut, skatter och regleringar
införs gällande växthusgaser. Förnybar energi och anpassad teknik införs i stor skala.
Snabba omställningar av samhällsinfrastruktur genomförs.
Scenario 2: Tydlig global temperaturhöjning (+4°C)
Långsam samhällsomställning. Klimatpåverkan i detta scenario är baserad på IPCC:s
scenario RCP 8.5.
Scenariot präglas av att politiska klimatinitiativ och samarbeten äger rum under internatio-
nella samarbetssvårigheter. Verksamheter i samhället är fortsatt beroende av fossila
bränslen. Utsläppen av växthusgaser fortsätter och leder till 4 graders global temperatur-
höjning år 2100. Perioder av torka, tydligt stigande havsnivåer, fler bränder och extrem-
väder liksom översvämningar ger både problem i sig själva och skapar flyktingströmmar.
Tidsperspektiv Exponering och respons Exponering och respons
Omställningsrisker
Omställningsrisker relaterade
till nya rapporteringskrav inom
klimat- och hållbarhetsområdet.
Kort sikt – aktuell risk Hög risk
Samhällets målsättning att begränsa temperaturökningen till +2 grader leder till
striktare regleringar och uppföljning. Omfattningen av CO2-regleringar och övriga
hållbarhetsrapporteringskrav kan förväntas öka i olika delar av världen.
I detta scenario där stater samarbetar för att begränsa klimatförändringarna kan en
standardisering på sikt av de olika nationella eller regionala regelverken bli sannolik,
vilket kan minska kostnaderna för ett internationellt verksamt företag. Läget vad
avser detta är fortfarande svårbedömt.
Hög risk
Ett scenario där temperaturökningen närmar sig 4 grader och där det visar sig att det
saknas en global politisk vilja att gemensamt begränsa klimatriskerna genom standar-
disering av nationella regelverk.
För de internationellt verksamma delarna av Trelleborgkoncernen påverkas situationen av
att olika redovisningskrav råder i olika regioner, vilket leder till ökade kostnader för
regelefterlevnad för koncernen som helhet.
Omställningsrisker relaterade till
nya koldioxidrelaterade skatter
och avgifter.
Medellång sikt Hög risk
Med ett +2-gradersmål för samhället kommer koldioxidskatter och -avgifter för verk-
samheterna att öka och få allt större effekt.
I Trelleborgkoncernen är riskerna i nuläget störst för verksamheterna med fokus
på Europa, eftersom det är i denna världsdel som utvecklingen i denna riktning går
snabbast.
Hög risk
Den relativa risken för ökade koldioxidrelaterade skatte-/avgiftsrelaterade kostnader skulle
öka om resten av världen på sikt följer EU:s exempel.
Beredskapen för kommande CO2-regleringar ökar dock kontinuerligt i organisationen,
liksom för råvaruprishöjningar på grund av motsvarande högre kostnader hos leverantörerna.
Det blir viktigt att bevaka den politiska utvecklingen på årsbasis.
Omställningsrisker relaterade
till förändringar i efterfrågan
där kunder väljer bort fossila
material.
Medellång – lång sikt Medelhög risk
Avancerade kunder inom flyg-, fordons- och byggindustrierna för redan idag fram krav
på de produkter de köper in med avseende på lågt koldioxidinnehåll och återvin-
ningsbarhet, vilket om de inte samtidigt accepterar högre priser riskerar leda till ett
lönsamhetstryck för Trelleborg.
Minskat klimatfotavtryck via Trelleborgs arbete i riktning mot ett vetenskapsbaserat
klimatmål, inklusive nettonollmålet, samt åtgärder för ökad cirkula ritet är en viktig
och genomgripande förändring som pågår i företaget.
Låg risk
Ett scenario där temperaturökningen närmar sig 4 grader och där efterfrågan på cirkulära,
klimat- och energieffektiva produkter och lösningar är låg, medför låga finansiella risker för
Trelleborg.
Fysiska risker
Klimatrisker på vissa platser. Lång sikt Medelhög risk
Överlag bedöms fysiska klimatrelaterade risker som medelhöga för Trelleborg.
Vissa platser kan vara utsatta för fysiska klimatrisker, men en temperaturökning på
+2 grader skulle totalt sett inte medföra några uppenbart väsentliga finansiella risker.
Eventuell omlokalisering av produktion på grund av fysiska klimatrisker underlättas av
att Trelleborg har produktionsanläggningar i olika relevanta världsdelar.
Medelhög risk
Fysiska klimatrisker kan potentiellt sprida sig till regioner som tidigare inte varit högrisk-
zoner i takt med att temperaturerna ökar med upp till 4 grader, vilket leder till att följande
risker kan komma att öka:
Extremväder – klimatförändringarna ökar i frekvens och intensitet för extrema händelser
såsom orkaner, översvämningar, torka och värmeböljor. Detta kan leda till skador på
samhällets infrastruktur och funktioner, samt dödsfall.
Migration – när extremväder blir vanligare tvingar de ofta människor till förflyttningar från
sina hem, temporärt eller permanent, beroende på händelsernas allvarlighet och vilka
möjligheter till återhämtning drabbade områden har. Exempelvis kan utdragna perioder av
torka leda till att jordbrukssamhällen förstörs och deras invånare tvingas migrera i jakt på
bättre levnadsvillkor.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 66
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 67 =====

Klimatrelaterade risker och möjligheter +2 graders temperaturökning (medeltal) +4 graders temperaturökning (medeltal)
Tidsperspektiv Exponering och respons Exponering och respons
Störningar av leverantörskedjan
kan förväntas öka i framtiden.
Medellång sikt – Lång
sikt
Ingen eller begränsad risk
Inga eller begränsade störningar av egen produktion och leverantörskedjan.
Hög risk
Klimatrelaterade kostnader i leverantörskedjan, både via skatter och pålagor samt eventu-
ellt oplanerade utsläpp, riskerar att öka materialkostnaderna för Trelleborg.
Även en temperaturökning på i medeltal 4 grader kan potentiellt leda till akuta störningar i
leverantörskedjan och därmed medföra finansiella risker för Trelleborg.
Förekommande störningar – med tillhörande förseningar och högre kostnader – kommer
att vara negativa för produktion och försäljning. De kan också leda till behov av nya
leverantörer, vilket leder till nya kostnader i form av leverantörsbedömningar. Frekventa
störningar kan påverka pålitlighet i leveranser och därmed kundförtroendet.
Eventuell omlokalisering av produktion på grund av störningar i leverantörskedjan under-
lättas av att Trelleborg har produktionsanläggningar i olika relevanta världsdelar.
Möjligheter
Energisparande och utsläpps-
minskande produkters andel av
Trelleborgs utbud förväntas öka.
Trelleborgs innovativa lösningar ökar såväl kunders som slutanvändares energieffek-
tivitet, och minskar indirekt även deras CO2-utsläpp. Både större marknad i sig och
högre marknadsandel är nåbara möjligheter, delvis via ökande användning av biobase-
rat och återvunnet råmaterial, en utveckling som stöds av den koncerngemensamma
gruppen Polymers for Tomorrow för att reducera koldioxidinnehållet i Trelleborgs
produkter och ligga steget före konkurrensen. Nya material och nya tekniska lösningar
bevakas.
Efterfrågan på produkterna i detta scenario kommer möjligen med en viss eftersläpning
jämfört med ett +2-gradersscenario, men inget tyder i dagsläget på att detta inte kommer
att vara ett framtida behov.
Begränsning av klimatförändringarna är ett priori-
terat område inom Trelleborgs omfattande hållbar-
hetsarbete. En strategisk plan för omställning till en
hållbar verksamhet är direkt kopplad till Trelleborgs
vetenskapsbaserade klimatmål, satsningar på
energieffektivitet och på att öka andelen förnybar
energi. Trelleborgs kortsiktiga klimatmål adresserar
minskningar av CO2-utsläpp i Scope 1, 2 och 3
mellan 2021 och 2030. Nettonollmålet är satt för
2050. Läs mer om Trelleborgs klimatmål på
sidan 70.
Omställningsplanerna är anpassade till Trelle-
borgs övergripande affärsstrategi och finansiella
planering, och ingår som en integrerad del i strate-
Omställningsplaner för klimatförändringar
gins operativa implementering. Omställningspla-
nerna är godkända av Trelleborgs ledningsgrupp och
styrelse.
Under 2025 stärktes kopplingen till strategin
genom att klimatmålen integrerades i Trelleborgs
affärsområdens strategiska planer. Åtgärderna
bröts ner på enhetsnivå med fokus på de mest
energi- och koldioxidintensiva produktionsanlägg-
ningarna, där även individuella handlingsplaner
togs fram.
Åtgärder för begränsning av klimatförändring-
arna samt drivkrafter för utfasning av fossila
bränslen beskrivs på sidan 68. För Trelleborgs
klimatrelaterade investeringar och finansiering redo-
visade som taxonomiförenliga kapitalutgifter samt
planer för att anpassa verksamheten till taxonomins
kriterier, se nedan samt i EU:s taxonomirapport
2025 på sidorna 97–100.
Trelleborgs omställningsplaner är kopplade till
både löpande kostnader (OpEx) och planerade
investeringar (CapEx). Övergången till förnybar
elektricitet innebär ökade operativa kostnader,
medan investeringar i solpaneler, energieffektivi-
seringsutrustning och elektrifierade transporter
utgör centrala CapEx-poster. Programmet Energy
Excellence driver effektiviseringsåtgärder vid
anläggningar. För Scope 3 omfattar CapEx utveck-
ling av nya materiallösningar, medan OpEx täcker
leverantörssamarbeten och uppföljning. Dessa
satsningar säkerställer att klimatmålen integreras i
investeringsplaner och operativ styrning.
Organisk tillväxt förväntas över perioden ge
en ackumulerad ökning på cirka 20 procent av
basårvärdet.
Se nästa sida för Trelleborgs omställnings-
planer för de kortsiktiga klimatmålen (målet för
Scope 1 och 2, samt målet för Scope 3), samt för
netto nollmålet.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 67
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 68 =====

Hur målet kommer att uppnås
» Övergång till ökad andel förnybar/fossilfri elektricitet förväntas
minska utsläppen med 75 procent. De löpande kostnaderna för
förnybar/fossilfri elektricitet är en del av OpEx.
» Övergång från fossila till förnybara bränslen förväntas ge en
minskning med cirka 10 procent. Exempel på relevanta indikato-
rer i taxonomirapporten, Andel av kapitalutgifter till investeringar
(CapEx): 6.5 Transporter, inköpta eller leasade elektriska fordon.
» Det interna energieffektiviseringsprogrammet Energy Excellence
pågår inom ramen för Manufacturing Excellence. Kontinuerliga
energieffektiviseringsinsatser vid anläggningarna sker i linje
med programmet, varvid ytterligare effektiviseringspotential
kommer att kartläggas och åtgärder genomföras. Exempel på
relevanta indikatorer i taxonomirapporten, Andel av kapitalut-
gifter till investeringar (CapEx): 7.1 Byggnader, certifierade, 7.3
Utrustning för energieffektivisering.
» Egen produktion av förnybar elektricitet, framförallt via sol-
paneler, är en åtgärd som redan implementerats på ett antal
fabriker. Exempel på relevanta indikatorer i taxonomirapporten,
Andel av kapitalutgifter till investeringar (CapEx): 4.1 El via foto-
voltaiska installationer (solceller).
OMSTÄLLNINGSPLAN FÖR KORTSIKTIGA KLIMATMÅL 2030
– SCOPE 1 OCH 2
Trelleborgs kortsiktiga klimatmål för Scope 1 och 2 är i linje
med Parisavtalets 1,5°C-scenario. Naturgas som framför allt
används för ångframställning i produktionen är den domine-
rande utsläppskällan i Scope 1. Inköpt elektricitet dominerar
som utsläppskälla i platsbaserad Scope 2, men även inköpt
fjärrvärme och inköpt ånga förekommer.
0
20
40
60
80
100
120
25
–10
–10
–75
–75%
+20100
Energy
Excellence
Mål
2030
Övergång
till förnybara
bränslen
Förnybar/
fossilfri
elektricitet
Organisk
tillväxt
Basår
2021
%
OMSTÄLLNINGSPLAN FÖR NETTONOLLMÅL 2050
Trelleborgs mål är nettonollutsläpp senast 2050 i linje med SBTi:s
Net-Zero Standard. Omställningsplanen för nettonoll kommer att
uppdateras regelbundet för att följa teknikutveckling, regler och
marknadsförväntningar. Nästa steg är att integrera omställnings-
planen i investeringsstrategin och följa upp årligen. Planen bygger
på tre huvudspår:
» Fortsatt genomförande av planerade aktiviteter. Fokus kommer
fortsatt att ligga på att minska CO2-utsläppen i den egna verksam-
heten (Scope 1 och 2) samt i värdekedjan (Scope 3), i linje med
de aktiviteter som beskrivs till vänster på denna sida.
» CO2minskningar inom samtliga Scope 3kategorier. För att nå
nettonollutsläpp i hela värdekedjan behöver Trelleborg täcka de
återstående Scope 3-kategorierna med konkreta reduktionsplaner.
Vissa minskningar förväntas ske i samband med den övergripande
klimatomställningen inom Scope 1 och 2, exempelvis för kapital-
varor samt bränsle- och energirelaterade aktiviteter. Riktade
insatser planeras för transporter, både uppströms och nedströms.
Här kommer Trelleborg att föra en nära dialog med fraktleveran-
törer och kunder för att optimera transportsträckor och successivt
byta till fossilfria fordon. För kategorier kopplade till resursutflöden
förväntas utsläppsminskningar i takt med Trelleborgs övergång till
mer cirkulära material. Utsläppen från tjänsteresor och pendling
står idag för cirka 1 procent av Trelleborgs totala Scope 3-utsläpp
och kommer därför att hanteras främst lokalt på enhetsnivå, där
flera förbättringsinitiativ redan är på plats.
» Hantering av kvarvarande utsläpp (cirka 10 procent). För de CO2-ut-
släpp som inte kan elimineras med befintlig teknik eller process-
förändringar kommer Trelleborg att använda kompletterande lös-
ningar såsom koldioxidinfångning och lagring (Carbon Capture and
Storage, CCS), samt andra lämpliga verktyg i enlighet med SBTi:s
kriterier. Dessa kvarvarande utsläpp härrör främst från naturgas i
vulkaniseringsprocesser i utrustning som inte byts ut inom de
närmaste åren på grund av höga kostnader.
Analysen visar att dessa CO2-utsläpp inte bedöms äventyra
koncernens övergripande klimatmål, men de kan öka omställnings-
risken om kompletterande lösningar inte implementeras i tid eller
om kostnaderna för dessa ökar kraftigt. Därför följs utvecklingen
av CCS-teknik och andra lösningar noggrant som en del av
Trelleborgs riskhantering och strategiska planering.
OMSTÄLLNINGSPLAN FÖR KORTSIKTIGA KLIMATMÅL
2030 – SCOPE 3
Trelleborgs kortsiktiga klimatmål för utsläpp från värdekedjan i
Scope 3 är förenligt med ett ”well below 2°C”-scenario. Kate-
gorin Inköpta varor och tjänster dominerar tydligt Trelleborgs
Scope 3-utsläpp och motsvarar enligt den utförda analysen
cirka 72 procent av de totala Scope 3-utsläppen för basåret
2021.
Hur målet kommer att uppnås
» Cirka 11 procent av Scope 3-utsläppen förväntas minska
genom inköp av material med allt lägre CO2-intensitet – en
process där företräde ges till etablerade leverantörer som kan
påvisa lägre CO2-intensitet i materialen.
» Ett samarbete mellan Trelleborg, leverantörer och start-ups
pågår i programmet Polymers for Tomorrow för att identifiera
alternativa material med lägre CO2-utsläpp vilket potentiellt kan
bidra till cirka 9 procents minskning.
» Arbetet med att öka effektiviteten i produktionsprocesserna
samt minimera avfall pågår inom Manufacturing Excellence,
och kan potentiellt minska utsläppen i Scope 3 med cirka
1 procent.
» Relevanta Scope 3-utsläpp kan minskas med 24 procent
genom ett särskilt leverantörsprogram med fokus på samar-
bete för att säkerställa att leverantörer har planer och proces-
ser på plats för att minska sina CO2-utsläpp.
0
20
40
60
80
100
120
75
–24
–1–9
–11
–25%
+20100
Manufacturing
Excellence
Leverantörs
program
Mål
2030
Polymers
for Tomorrow
CO2-baserat
inköp
Organisk
tillväxt
Basår
2021
%
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 68
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 69 =====

Syfte och väsentlighet Omfattning Ansvariga för genomförandet Tredjepartstandarder och intressenter Tillgänglighet
Miljöpolicy
Trelleborgs Miljöpolicy anger koncernens
ställningstagande på miljömrådet.
Policyn omfattar fem nyckelområden som
återspeglar de viktigaste miljöfrågorna för
Trelleborg:
» Energi och klimat
» Vatten
» Biologisk mångfald
» Föroreningar
» Cirkularitet
Policyn beskriver nyckelprinciperna för
Trelleborgs strategi för att hantera de potentiel-
la och faktiska negativa effekterna inom dessa
fem områden.
Trelleborg ska uppfylla eller överträffa de lokala
miljölagarna i alla länder där verksamhet
bedrivs.
Alla betydande produktionsenheter ska imple-
mentera och underhålla ett certifierat miljöled-
ningssystem i enlighet med ISO 14001.
Miljöaspekter ska beaktas vid uppförande
av nya byggnader eller vid betydande uppgra-
deringar eller kompletteringar av befintlig
verksamhet.
Trelleborg ska uppmuntra externa intressenter
såsom leverantörer, underleverantörer och
andra affärspartners att anta principerna i
denna policy.
Chefen för Excellence och hållbarhet är
ansvarig för att utfärda Miljöpolicyn och för
att implementera avsnitten i policyn avseende
energi och klimat, vatten, biologisk mångfald
och cirkularitet.
Chefen för riskhantering och miljö är ansva-
rig för att implementera avsnittet avseende
föroreningar.
Trelleborgs koncernfunktionschefer, affärsområ-
deschefer och affärsenhetschefer är ansvariga
för att Miljöpolicyn följs inom deras respektive
ansvarsområde.
Tillämpliga lokala lagar och regler ska tillämpas
där Trelleborg har sin verksamhet.
Företaget ska ha en pågående dialog med sina
intressenter med målet att säkerställa att
Trelleborg utövar ett ansvarsfullt medborgar-
skap och når framgång på ett hållbart sätt.
Utvecklingen av Trelleborgs Miljöpolicy har skett
i dialog med interna och externa intressenter
genom relevanta delar av koncernens breda
intressentdialog och den årliga processen för
dubbel väsentlighetsanalys, vilket säkerställer
att policyn speglar både affärsstrategi och
förväntningar från kunder, leverantörer och
samhälle.
Miljöpolicyn kommer att vara en del av
introduktionsutbildningar, pågående utbildnings-
program samt publiceras på intranätsidan för
policyer.
Chefen för Excellence och hållbarhet eller
chefen för riskhantering och miljö ger ytterligare
vägledning om Miljöpolicyn eller om misstanke
om brott mot policyn föreligger.
Förfrågningar om förtydliganden och förfrågning-
ar från externa intressenter, inklusive media
och analytiker, ska ställas till Trelleborgs
koncenrstab Kommunikation.
Miljöpolicyn finns tillgänglig på Trelleborgs
intranät och även på www.trelleborg.com.
Policy eller motsvarande styrdokument
Koncernens Miljöpolicy innehåller ett antal principer gällande klimatförändringar och energianvändning. Enligt policyn ska Trelleborg
arbeta med klimatmål för att reducera sin klimatpåverkan både från den egna verksamheten och från utsläpp längs värdekedjan.
Energieffektiviteten och energimixen ska kontinuerligt förbättras och andelen förnybar/fossilfri energi ska öka.
Åtgärder och resurser
Nedan beskrivs åtgärder kopplade till Trelleborgs Miljöpolicy för området Klimat och energi. Åtgärderna är
presenterade efter drivkraft för utfasning av fossila bränslen i Scope 1 och 2. För de uppnådda minskning-
arna, se tabellen på sidan 72.
» Inköpt förnybar/fossilfri elektricitet i egna produktionsanläggningar är ett pågående program med syfte att öka
andelen av förnybar/fossilfri elektricitet av den totala elförbrukningen antingen via inköp av certifikat, eller via
direkta avtal med elproducenter som upprättas på platser/i länder med relevanta elmarknadsstrukturer.
Genom att fokusera arbetet med inköp av certifierad förnybar/fossilfri elektricitet på de lokala produktionsen-
heterna har Trelleborg kraftigt förbättrat sin energimix. Ambitionen är att bibehålla den höga andelen förnybar
elektricitet i hela koncernen, som ett viktigt steg mot att på sikt uppnå nettonollmålet. Övergången till förny-
bar/fossilfri elektricitet hanteras som en del av den ordinarie verksamheten vid produktionsenheter och inne-
bär ökade OpEx för inköp av certifierad förnybar/fossilfri el.
» Programmet Energy Excellence är ett annat initiativ som är centralt för Trelleborgs klimatarbete. Energy Excel-
lence pågår vid samtliga produktionsenheter. Under 2025 har ytterligare aktiviteter genomförts inom ramen
för Energy Excellence Boost-projektet, såsom färdplaner för energieffektivitet och CO2-reduktion. Programmet
är särskilt kopplat till CapEx genom uppgraderingar av utrustning och anläggningar, medan OpEx täcker lokala
aktiviteter och driftskostnader för genomförande.
» Bränsleomställning är en prioriterad del av Trelleborgs klimatarbete. Fokuset ligger på att ersätta naturgas
med förnybara alternativ, såsom biogas och biomassa, samt elektrifiera för att minska CO2-utsläppen och
stödja övergången till en fossilfri produktion. Detta sker till följd av lokala regelverk och bestämmelser, men
även vid byte av äldre utrustning. Investeringar i energieffektiviseringsutrustning och bränsleomställning utgör
centrala CapEx-poster.
» Egen produktion av förnybar elektricitet, framförallt via solpaneler, är en åtgärd som redan implementeras på
ett antal fabriker, och utredningar pågår på ytterligare produktionsenheter. Även investeringar i solcellsinstalla-
tioner är en del av CapEx-poster.
När det gäller det fortsatta arbetet med Scope 3 har fokus under 2025 varit på förbättringar av aktivitetsdata
för relevanta beräkningar.
» Fördjupad SAQ för Scope 3 och andra hållbarhetsfrågor distribuerades under 2025 bland Trelleborgs 100
största leverantörer. Läs mer på sidan 78 och 91. Den fördjupade Self-Assessment Questionnaire (SAQ)
innehöll frågor om, bland annat, leverantörernas energiförbrukning, klimatpåverkan samt hur deras CO2-data
kan allokeras till Trelleborg. Den fördjupade SAQ kräver främst OpEx för datainsamling, analys och leverantörs-
dialoger, medan CapEx kan tillkomma för utveckling av digitala plattformar för rapportering; dessa resurser
ingår i koncernens ordinarie kostnadsstruktur och investeringsbudget och redovisas under funktionella
kostnader respektive anläggningstillgångar i finansiella rapporter.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 69
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 70 =====

Mål och utfall
En central drivkraft i Trelleborgs omställningsplan mot klimatneutra-
litet är koncernens vetenskapsbaserade klimatmål, direkt kopplade
till Trelleborgs Miljö policy, se mer nedan och på sidorna 67–68.
Klimatmålen är validerade av Science Based Targets initiative (SBTi).
Klimatmålen omfattar Trelleborgs globala verksamhet inklusive
alla egna produktionsenheter, samt relevanta aktiviteter uppströms
i värdekedjan enligt Scope 1, 2 och 3, baserat på den uppdaterade
organisationsstrukturen, med hänsyn tagen till förvärv och avyttringar,
och geografisk närvaro. Klimatmålen baseras på SBTi:s metodik och
Parisavtalets 1,5 °C-scenarier. Vid fastställandet har Trelleborg använt
erkända datakällor och internationella standarder samt beaktat EU:s
och nationella klimatramverk. Målen tar hänsyn till lokala förutsätt-
ningar och stödjer både globala klimatmål och en rättvis omställning.
Klimatmålen utvecklades i nära dialog med Trelleborgs ledning och
interna experter.
År 2021 valdes som basår för samtliga kortsiktiga klimatmål
eftersom det var den senaste helårsdata som fanns tillgängliga när
de första vetenskapsbaserade klimatmålen togs fram för SBTi-valide-
ring under 2022. Vid den senaste revisionen behöll Trelleborg målpe-
rioden 2021–2030, reviderade baslinjen och höjde ambitionsnivån i
linje med SBTi:s krav och Parisavtalets 1,5 °C-ambition.
Nya och uppdaterade klimatmål
Trelleborg uppnådde sina kortsiktiga mål för Scope 1 och 2 under
2024. Under 2025 har fokus legat på att höja ambitionsnivån och
förbättra datakvaliteten. Baslinjen 2021 har uppdaterats för Scope 1,
2 och 3 med hänsyn till förändringar i organisationsstrukturen, där
genomförda förvärv och avyttringar påverkat CO2-utsläppen med mer
än 5 procent, vilket överstiger tröskelvärdet som kräver revidering av
klimatmålen. Detta arbete resulterade i uppdaterade vetenskaps-
baserade mål. Målen täcker koldioxid (CO2) som den dominerande
växthusgasen i Trelleborgs utsläppsprofil. Konsistens med invente-
ringsgränser säkerställs genom att använda samma organisatoriska
och operativa gränser som i GHG-rapporteringen, inklusive justeringar
vid förvärv och avyttringar (>5 % tröskelvärde). Nedan presenteras de
aktuella klimatmålen:
» Målet för den egna verksamheten (Scope 1 och 2) är att minska
CO2-utsläppen med 75 procent i absoluta tal år 2030 från det upp-
daterade basåret 2021. Under 2025 har Trelleborg uppnått en minsk-
ning av utsläppen i Scope 1 och 2 på 69 procent jämfört med
basåret, eller en minskning på 23 procent från föregående år (2024).
Den viktigaste faktorn bakom förändringen för 2025 var fortsatt den
ökade andelen förnybar/fossilfri elektricitet, se vidare till höger på
denna sida, samt sidorna 69 och 72.
» För aktiviteter uppströms i värdekedjan (Scope 3, kategori 1 – Inköpta
varor och tjänster) är målet att minska CO2-utsläppen med 25 procent
i absoluta tal år 2030 från det uppdaterade basåret 2021. Utfallet
för 2025 på 26 procent är primärt ett resultat av ett fördjupat arbete
med att förbättra datakvaliteten, se mer på sidorna 53 och 72. Bland
annat har Trelleborg under året förstärkt det interna ramverket för
rapportering av aktivitetsdata för kategorin Inköpta varor och tjänster.
Arbetet fortsätter under 2026 med fokus på ytterligare förbättringar
av leverantörsspecifik data (se Fördjupad SAQ för Scope 3 på
sidan 69).
» Nettonollmålet 2050 gäller alla CO2-utsläpp, både i Scope 1, 2 och 3
(samtliga kategorier).
Förnybar/fossilfri elektricitet
I enlighet med koncernens Miljöpolicy avser Trelleborg att kontinuer-
ligt öka andelen förnybar/fossilfri elektricitet. Genom att gradvis
minska andelen fossila bränslen i den direkta och indirekta energian-
vändningen förväntar sig Trelleborg tydligt att reducera den klimatpå-
verkan som beror på den egna verksamheten.
KLIMAT OCH ENERGI
Mål Utfall 2025
–75% i Scope 1 och 2 i
absoluta tal från basår 2021 till senast 2030
–69% i Scope 1 och Scope 2 jämfört med basår 2021
–25% i Scope 3, kategorin Inköpta varor och tjänster, i
absoluta tal, från basår 2021 till senast 2030
–26% i Scope 3, kategorin Inköpta varor och tjänster, jämfört med basår 2021
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 70
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 71 =====

Energianvändning och energimix
Användning av: 2025 2024 Förändring Kommentar
Naturgas, MWh 137 852 140 214
Propan, MWh 11 408 12 584
Olja, MWh 13 345 13 409
Elektricitet från icke-förnybara källor, MWh 17 703 32 761
Fjärrvärme, ånga från icke-förnybara källor, MWh 32 254 46 813
Total användning av fossil energi, MWh 212 562 245 781 –14% Minskningen av användningen av fossil energi är en direkt följd av det ökade inköpet av
förnybar/fossilfri elektricitet samt av lokala effektiviseringsprojekt, bland annat elektri-
fiering och uppgradering av viss produktionsutrustning.
Kärnenergi, MWh 22 329 21 104
Elektricitet från förnybara källor, MWh 278 317 252 287
Elektricitet köpt med ursprungsgarantier, MWh 166 234 144 631
Elektricitet köpt med direkta avtal, MWh 112 083 107 656
Biogas, MWh 1 087 308
Förbrukning av egenproducerad förnybar energi, MWh 6 373 4 518
Total användning av förnybar och fossilfri energi, MWh 308 106 278 217 11% Ökningen av andelen förnybar/fossilfri energi beror främst på den etablerade
processen för inköp av certifierad förnybar elektricitet.
Total energianvändning, MWh 520 668 523 998 –1% Trots genomförda förvärv under året minskar den totala energianvändningen något,
främst på grund av energieffektiviserings åtgärder.
Andel fossila källor av total energianvändning, % 41% 47%
Andel kärnenergikällor av total energianvändning, % 4% 4%
Andel förnybara källor av total energianvändning, % 55% 49%
Andel förnybar/fossilfri elektricitet av total elektricitets
användning, %
94% 89% 5 pp Ökningen av andelen förnybar/fossilfri elektricitet beror främst på den etablerade
processen för inköp av certifierad förnybar elektricitet, där ytterligare länder tillkommit
under året.
Total energianvändning relativt omsättningen,
GWh/msek
0,0152 0,0153 –1% Trelleborgs energiintensitet uppgår till 0,0152 GWh/msek, en marginell minskning från
förra året, i linje med den lägre totala energianvändningen2.
Industrin där Trelleborg verkar har en hög klimatpåverkan, och därmed avser intensi-
tetsindikatorn Trelleborgs alla produktionsprocesser.
Tabellen nedan sammanfattar utfallet av Trelleborgs energianvändning och energimix för året 20251.
GWh
0
100
200
2524232221
Energiförbrukning, naturgas, GWh
ENERGIANVÄNDNING, NATURGAS
GWh %
0
400
800
2524232221
Energiförbrukning, naturgas, GWh
10
20
30
40
50
60
Energiförbrukning, övriga källor, GWh
Andel förnybar/fossilfri energi, %
Energiförbrukning, elektricitet, GWh
TOTAL ENERGIANVÄNDNING
%
Andel förnybar/fossilfri el, %
0
50
100
2524232221
ANDEL FÖRNYBAR/FOSSILFRI EL
AV TOTAL EL
1 Datainsamlingen sker på bolagsnivå genom avläsning av fakturor, energimätningssystem eller genom dokumenterade antaganden. Gällande användningen av energimätningssystem är ambitionen att samtliga
enheter ska ha ett system för automatisk avläsning av energiförbrukningen på plats inom kort, inom ramen för programmet Energy Excellence, se vidare på sidorna 15–16 och 69.
2 För uppgifter om Trelleborgs omsättning som används vid beräkning av energiintensitet, se koncernens resultaträkning på sidan 105.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 71
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 72 =====

CO2utsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala CO2utsläpp
Utsläpp 2025 2024
Förändring
mot 2024
Basår
2021 Kommentar
Scope 1
CO2-utsläpp inom Scope 1, tCO2e 2,3 33 664 34 424 –2% 40 767 CO2-utsläppen i Scope 1 för 2025 minskade jämfört med föregående år främst beroende på att förbruk-
ningen av fossil energi, framför allt naturgas, har gått ner till följd av uppgraderingar i produktionsutrust-
ningen, som en del av programmet Energy Excellence samt resultat från bränsleomställning.
Scope 2
Platsbaserade CO2-utsläpp inom
Scope 2, tCO2e
107 012 104 010 3% 121 964 Platsbaserade CO2-utsläpp i Scope 2 ökade något till följd av en ökning av den totala elektricitetsförbruk-
ningen, delvis kopplat till genomförda förvärv.
CO2-intensitet – platsbaserad,
tCO2e/msek
3,1 3,0 2% Omsättningen mellan åren är ungefär på samma nivå, men den platsbaserade CO2-intensiteten ökar något
till följd av den marginellt högre elektricitetsförbrukningen4.
Marknadsbaserade CO2-utsläpp
inom Scope 2, tCO2e
15 562 29 567 –47% 116 840 Inköpt förnybar/fossilfri el: marknadsbaserade CO2-utsläpp minskar kraftigt genom fortsatt ökning av andelen
förnybar/fossilfri elektricitet, köpt med ursprungsgarantier i ytterligare länder jämfört med tidigare perioder.
CO2-intensitet – marknadsbaserad,
tCO2e/msek
0,5 0,9 –48% Omsättningen mellan åren är ungefär på samma nivå, men den marknadsbaserade CO2-intensiteten mins-
kar kraftigt till följd av den ökade andelen av förnybar/fossilfri elektricitet4.
Scope 1 och Scope 2, marknads
baserad, tCO2e
49 226 63 991 –23% 157 607
Scope 3
CO2-utsläpp inom Scope 3, kategori
1 – Inköpta varor och tjänster, tCO2e
698 294 800 000 –13% 938 014 Minskningen av CO2-utsläpp från inköpta varor och tjänster beror i första hand på en ökad andel viktbase-
rad data och därmed mer granulära emissionsfaktorer, läs mer på sidorna 53 och 70.
Totala Scope 3-utsläpp 994 425 1 100 000 –10% 1 300 000 Totala Scope 3-utsläpp redovisas för samtliga kategorier. För mer information om övriga Scope 3-kategorier,
se längre ned på sidan.
Totala utsläpp
Totala CO2-utsläpp – plats baserade,
tCO2e
1 135 101 1 238 434 –8% 1 462 731 För 2025 är de totala marknadsbaserade utsläppen lägre än de totala platsbaserade utsläppen på grund
av den ökade andelen inköpt förnybar/fossilfri elektricitet.
Totala CO2-utsläpp – marknads-
baserade, tCO2e
1 043 651 1 163 991 –10% 1 457 607
1 Trelleborg använder varken koldioxidkrediter eller utsläppsrätter vid beräkning och rapportering av sina CO2-utsläpp.
2 Gällande EU:s utsläppshandelssystem och andra relevanta utsläppshandelssystem har CO2-utsläppen i Scope 1 från Trelleborgs produktionsenheter varit inom de etablerade nationella gränsnivåerna under 2025.
3 CO2-utsläpp i Scope 1 beräknas med bränslespecifika utsläppsfaktorer från DEFRA. För metoden för datainsamling och utsläppsfaktorer för Scope 2, se sidan 53.
4 För uppgifter om Trelleborgs omsättning som används vid beräkning av CO2-intensitet, se koncernens resultaträkning på sidan 105.
Tabellen nedan sammanfattar utfallet av Trelleborgs CO2-utsläpp för året 20251. Basåret 2021 uppdaterades under 2025 i samband med
revideringen av klimatmålen, se mer på sidan 70.
tCO2e
0
75 000
150 000
2524232221
t/MSEK
0
4
8
Scope 1 och 2, tCO2e/MSEKScope 1 och 2, tCO2e/MSEK
Scope 1, tCO2e
Scope 2, marknadsbaserade, tCO 2e
KONCERNENS CO 2UTSLÄPP
I SCOPE 1 OCH 2
BIOGENA UTSLÄPP
Trelleborgs produktionsprocesser ger
upphov till mycket små bio gena CO2-ut-
släpp, främst från förbränning av bio-
gas i energiproduktionen (se tabellen
på sidan 71). Under 2025 uppgick
dessa utsläpp till totalt 250 ton CO2e
(71), vilket är en marginell andel av
Trelleborgs totala CO2-utsläpp.
Utöver kategori 1 (Inköpta varor och tjänster)
omfattar Trelleborgs värdekedja flera andra katego-
rier med generellt begränsad klimatpåverkan och låg
datatillgänglighet. Dessa kategorier täcks inte av det
aktuella kortsiktiga målet för Scope 3, men är en del
av omställningsplanen för nettonollmålet (se vidare
på sidan 68):
» Kategori 2 (Kapitalvaror): Utsläpp kopplade till inves-
teringar i maskiner och utrustning bedöms vara
marginella jämfört med materialinköp.
» Kategori 3 (Bränsle- och energirelaterade utsläpp, ej
ingående i Scope 1 eller 2): Relaterar till uppströms-
utsläpp från energiproduktion, men är små i förhål-
lande till totala utsläpp.
» Kategori 4 och 9 (Transport och distribution, upp-
ströms och nedströms): Relaterar till transporter
före och efter produktion, där påverkan är begränsad
och ofta svår att kvantifiera med hög precision.
» Kategori 5 (Avfall från verksamheten): Utsläpp från
hantering av produktionsavfall, låga volymer.
» Kategori 6 och 7 (Affärsresor och pendling):
Relaterar till personalens resor och pendling,
med liten andel av totala utsläpp.
» Kategori 8 och 13 (Hyrda tillgångar, uppströms och
nedströms): Kategorierna är inte relevanta eftersom
Trelleborg inkluderar alla hyrda tillgångar i redovis-
ningen av Scope 1 och 2.
» Kategori 10 (Bearbetning av sålda produkter):
Kategorin är exkluderad eftersom bearbetning av
Trelleborgs produkter ger en minimal klimatpåverkan.
» Kategori 11 (Användning av sålda produkter): Kate-
gorin är exkluderad eftersom Trelleborgs komponen-
ter hanteras tillsammans med kundens slutprodukt
vid livslängdsslut, vilket ger minimal direkt påverkan
och begränsad möjlighet till styrning.
» Kategori 12 (Slutbehandling av sålda produkter):
Påverkan är begränsad och varierar beroende på
kundens hantering av produkterna.
» Kategori 14 (Franchiser): Kategorin är inte relevant
eftersom Trelleborg inte äger några franchiser.
» Kategori 15 (Investeringar): Kategorin är exkluderad
eftersom Trelleborgs investeringar avser koncern-
bolag som redan omfattas av Scope 1 och 2.
Scope 3 – övriga kategorier
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 72
MILJÖINFORMATION – KLIMAT OCH ENERGI
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 73 =====

”Trelleborg arbetar systematiskt
med att effektivisera använd
ningen av kemikalier, vilket
har lett till betydande minsk
ningar av flera ämnen. Under
2025 har vi jobbat med ett
koncernövergripande kemikalie
inventarium som ska ge en
tydligare bild av kvarvarande
användning. Trelleborg kommer
att fortsatt arbeta med en
riskbaserad prioritering för att
fasa ut eller begränsa framtida
användning, utan att kompro
missa med prestanda i kritiska
applikationer. ”
JOSÉ-LUIS LOSA
MILJÖANSVARIG
Miljö – Föroreningar
Berörda delar av
värdekedjan Tidsramar Förhållande till strategi och affärsmodell
Potentiella väsentliga konsekvenser inom området Föroreningar
Användning av kemikalier i
produktions processer och
slutprodukter.
Egen verksamhet Kort – medellång
– lång sikt
Kemikalieanvändningen i Trelleborgs produktionsprocesser medför en potentiell negativ konsekvens inom
området Föroreningar med en direkt koppling till de egna medarbetarnas hälsa och säkerhet. Eftersom
avancerade polymerlösningar kräver specifika kemiska egenskaper, är hanteringen av dessa ämnen
direkt kopplad till affärsmodellen och produktionsstrategin. Förebyggande arbete är därför integrerat i
både operativa rutiner och strategiska beslut. Om kemikaliehanteringen inte sker ansvarsfullt kan det
leda till negativa konsekvenser för framförallt den egna verksamheten, men även för de lokala samhäll-
ena, såsom förorening av mark och vatten samt hälsorisker för människor i närheten av produktionsan-
läggningar. Därför är riskminimering en viktig del av Trelleborgs hållbarhetsstrategi och ansvarstagande
gentemot omgivande samhällen.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Trelleborgs konsekvenser för miljö och människor
inom området Föroreningar hör främst samman
med användningen av kemikalier i produktions-
processer.
Historiskt har hantering av framför allt olja
och lösningsmedel gett upphov till förorening av
mark och grundvatten på ett mindre antal fabriks-
områden. Sanering av förorenad mark pågår vid
vissa enheter, vilket redovisas i den årliga rappor-
teringen.
Allmänt arbetar Trelleborg systematiskt för att
minimera de potentiella negativa konsekvenserna
för miljö och människor som kan orsakas av
kemikalier som används i produktionsproces-
serna. Ett exempel på en förorening som minskat
avsevärt i omfattning är utsläpp från använd-
ningen av lösningsmedel för polymerbeläggning
och vidhäftning mellan material. Lösningsmedel
har sedan länge betraktats som ämnen vars
användning ska minimeras i verksamheten.

Beskrivning av processen för väsentlighetsanalysen
Trelleborgs konsekvenser för miljö och människor
samt finansiella risker med koppling till bolagets
kemikalieanvändning utvärderades inom den
dubbla väsentlighetsanalys som reviderades
under 2025, se sidorna 60–62.
Trelleborg arbetar kontinuerligt med att säker-
ställa att verksamheten följer relevanta kemi-
kalielagstiftningar samt med att minimera risken
för oplanerade utsläpp i mark, luft och vatten.
Arbetet med att fastställa och förebygga
potentiella negativa konsekvenser sker via
interna program, rapportering och uppföljning.
Inom den egna verksamheten har fokuset
under 2025 huvudsakligen varit på ytterligare
förbättringar av datakvaliteten, se sidorna 53
och 74, samt fortsatt arbete med arbetssäkerhet
inom Safet@Work, läs mer på sidorna 83–84.
Åtgärderna genomfördes som en del av revi-
sionen av den dubbla väsentlighetsanalysen inom
området Föroreningar. Fördjupningen komplette-
rade Trelleborgs långvariga process för rapporte-
ring av kemikalieinventarier inom Global Chemicals
Task Force, se sidan 74. Utsläpp av andra
substanser, såsom kväve- och svaveloxider, från
Trelleborgs produktionsprocesser bedöms inte
vara väsentliga. Därför fokuserade analysen på
rapporteringen från de produktionsenheter som
hanterar betydande volymer av lösningsmedel
(volatile organic compounds, VOC), ämnen som
inger betänkligheter och mycket stora betänklig-
heter – ämnen som identifierats som mest rele-
vanta utifrån verksamhetens karaktär och potenti-
ella konsekvenser. Dessa ämnen kan vid oplane-
rade utsläpp påverka både egna medarbetare och
lokal samhällen, exempelvis genom hälsorisker
eller konsekvenser för luft- och vattenkvalitet i
närområdet, läs mer på sidan 75. Den genom-
förda analysen har visat att utsläpp av VOC fort-
satt är låga och därför inte väsentliga1.
Det kan potentiellt förekomma föroreningar
av miljön från leverantörers produktion, exem-
pelvis när det gäller processande av latex
(råmaterialet för naturgummi), tillverkning av
syntetgummi, kimrök och andra gummikemikalier.
Riskerna för sådana föroreningar bedöms i
nuläget dock inte vara på en väsentlig nivå.
Trelleborg samverkar med externa intres-
senter, såsom lokala myndigheter och bransch-
organisationer, för att säkerställa att hanteringen
av kemikalier sker i linje med gällande krav.
1 Data om utsläpp av VOC från Trelleborgs verksamhet, för 2025 samt historiska år, finns redovisade i flerårsöversikten på sidan 168.
MILJÖINFORMATION – FÖRORENINGAR
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 73
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 74 =====

Åtgärder och resurser
» Global Chemicals Task Force är ett koncernövergripande initiativ som omfattar alla produktionsenheter. Som
kemikalieanvändare omfattas Trelleborg av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Arbetet inkluderar lokal efter-
levnad och strategiskt kemikaliearbete på koncernnivå. Under 2025 har Global Chemicals Task Force stöttat
bolag i projekt för kemikalieersättning, klassificering, rapportering och uppföljning av lagkrav.
» Fördjupad rapportering av ämnen som inger betänkligheter (substances of concern, SoC) och mycket stora
betänkligheter (substances of very high concern, SVHC) enligt ESRS-klassificering genomfördes under 2025
som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen. Frågor om inköpta SoC och SVHC inkluderades i det
koncerngemensamma rapporteringssystemet, med datainsamling två gånger per år. Den inrapporterade
datan analyseras av kemiexperter och kompletterar Trelleborgs process för kemikalieinventering. Ambitionen
för 2026 är att vidareutveckla processen och vid behov uppdatera den dubbla väsentlighetsanalysen.
» Fördjupad rapportering av VOCutsläpp genomfördes under andra halvåret. Enheter som hanterar kemikalier
som kan leda till VOC-utsläpp besvarade en enkät om volymer av inköpta kemikalier, utsläpp samt utrustning
för uppfångning av VOC. Resultaten analyserades och jämfördes med tidigare rapporteringsperioder, vilket
ledde till korrigeringar i historisk VOC-data, se mer på sidan 53 och 168.
Åtgärder inom Föroreningar omfattar Trelleborgs egna tillverkningsprocesser och kräver främst OpEx som en
del av ordinarie verksamhet. CapEx kan tillkomma för utrustning för uppfångning av VOC eller förbättrad kemi-
kaliehantering. Dessa resurser ingår i koncernens kostnadsstruktur och investeringsbudget och redovisas
under funktionella kostnader respektive anläggningstillgångar i finansiella rapporter. Inga större incidenter
som krävt drifts- eller kapitalutgifter har inträffat under 2025.
FÖRORENINGAR
Mål Utfall 2025
Nolltolerans mot oförutsedda utsläpp Ett inneslutet utsläpp av 1 kubikmeter hydraulisk olja
inträffade vid en produktionsanläggning i USA
Nolltolerans mot överträdelser på miljöområdet Noll överträdelser
Mål och utfall
Målet för området Föroreningar avser att i enlighet med Manufacturing Excellence-programmet konti-
nuerligt vid alla produktionsenheter förebygga föroreningar orsakade av utsläpp till luft, mark och
vatten. Särskild vikt läggs vid rutiner för förebyggande av oplanerade utsläpp. Nolltolerans gäller för
överträdelser av miljölagstiftning, inklusive krav på obligatoriska lokala tillstånd och efterlevnad av
alla tillämpliga regler och föreskrifter i de jurisdiktioner där Trelleborg bedriver verksamhet.
Metodiken bygger på koncernens Miljöpolicy, ISO 14001-certifiering och Manufacturing Excellen-
ce-programmet. Målet har satts utifrån en bedömning av vad som är tekniskt möjligt att genomföra i
befintliga och framtida processer, utan att kompromissa med kvalitet eller säkerhet, samt med
hänsyn till gällande och kommande lagkrav för kemikalier, utsläpp och rapportering. Dessa faktorer
har vägts samman för att säkerställa att målet är realistiskt och i linje med både affärsstrategi och
regulatoriska krav. Intressenter involveras via Sustainability Council, leverantörsbedömningar och
dialoger med lokala myndigheter.
Utsläpp av övriga ämnen till luft, mark och vatten bedöms som icke-väsentliga. Därför är målet för
föroreningar främst kopplat till förebyggande arbete mot utsläpp från kemikalieanvändning i den egna
verksamheten.
För att nå målet om att förebygga oförutsedda utsläpp och överträdelser inom Föroreningar
arbetar Trelleborg enligt en etablerad och koncernövergripande process genom Global Chemicals Task
Force i kombination med strukturerad uppföljning och nära dialog med lokala produktionsanlägg-
ningar. Processen syftar till att identifiera, hantera och minska risker kopplade till kemikalieanvänd-
ning och utsläpp samt att säkerställa efterlevnad av gällande miljökrav.
Syfte och väsentlighet Omfattning Ansvariga för genomförandet Tredjepartstandarder och intressenter Tillgänglighet
Miljöpolicy
Enligt Miljöpolicyn ska Trelleborg arbeta syste-
matiskt med att förebygga och minska olyckor
och föroreningar genom god praxis, tekniska
förbättringar och substitution av skadliga
ämnen, samt genom att identifiera och hantera
miljöpåverkan i hela värdekedjan, inklusive
leverantörer. För koncernens Miljöpolicy, se
sidan 69.
Egen verksamhet Chefen för riskhantering och miljö ansvarar för
implementeringen av Miljöpolicyns avsnitt
kopplat till föroreningar.
Avsnittet i Miljöpolicyn gällande området
Föroreningar är utvecklat med hänsyn till
relevanta normer och bestämmelser
(REACH-lagstiftningen och andra) samt i en
dialog med externa intressenter, såsom lokala
myndigheter och branschorganisationer.
Miljöpolicyn finns tillgänglig på Trelleborgs
intranät och även på www.trelleborg.com.
Policy eller motsvarande styrdokument
Trelleborgs Miljöpolicy som även inkluderar området Föroreningar beskrivs i mer detalj på sidan 69.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 74
MILJÖINFORMATION – FÖRORENINGAR
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 75 =====

Nyckeltal för föroreningar
Tabellen nedan sammanfattar nyckeltalen för året 2025 som är centrala för Trelleborgs mål för området Föroreningar.
NYCKELTAL
2025 2024 Kommentar
Miljöledningssystem, antal
certifierade enheter
72 71 Vid utgången av 2025 var 72 enheter (71) certifierade enligt ISO 14001, vilket motsvarar 63 procent (64) av alla
aktuella enheter.
Sanering av förorenad mark, antal
enheter
4 4 Sanering av förorenad mark pågår vid utgången av 2025 vid 4 enheter (4). Ytterligare 10 anläggningar (11)
bedöms komma att omfattas av saneringskrav med en ännu inte fastställd omfattning. Avsättningar till miljö-
skulder uppgick till 296 msek (309). Trelleborg är delaktigt som en av flera parter i ytterligare saneringsfall, dock
med marginellt kostnadsansvar.
Miljöstudier, antal 10 11 Miljöstudier genomförs för att undersöka och kartlägga anläggningars miljöpåverkan och identifiera eventuella
miljöskulder hos aktuella bolag, ofta i samband med förvärv eller avveckling.
Som beskrivs på sidan 74, genomförde Trelleborg
under 2025 en djupgående analys av kemikaliein-
ventarierna i enlighet med ESRS-definitionerna av
substances of concern (SoC) och substances of very
high concern (SVHC). Syftet var att etablera en
robust grund för fortsatt utveckling av ett internt
rapporteringsramverk för relevanta nyckeltal. Vanli-
gast förekommande kemikalier är olika typer av
polymerer (EPDM, SBR, naturgummi, kloropren och
fluor polymerer), silikon och kimrök, som inte är
klassade som vare sig SVHC eller SoC, samt ett
antal ämnen såsom toluen, N, N-dimetylformamid,
destillat (petroleum), vätebehandlade tunga paraffi-
niska och zinkoxid.
Arbetet fortsätter under 2026, med ambitionen
att i kommande rapporter redovisa volymer av SoC
och SVHC mer heltäckande och enligt ESRS-kraven.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 75
MILJÖINFORMATION – FÖRORENINGAR
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 76 =====

Miljö – Resursanvändning och cirkularitet
Berörda delar av
värdekedjan Tidsramar Förhållande till strategi och affärsmodell
Väsentliga konsekvenser inom området Resursanvändning och cirkularitet
Låg cirkulär materialanvändning,
hög användning av jungfruliga
fossilbaserade material.
Egen verksamhet
och
leverantörskedjan
Kort – medellång
– lång sikt
Hög användning av jungfruliga fossilbaserade material bidrar till ökade CO2-utsläpp och resurs-
utarmning, vilket har negativa konsekvenser för människor och ekosystem, särskilt i utvinnings-
områden där lokalbefolkning kan drabbas av miljöförstöring och hälsorisker. Ett prioriterat
strategiskt område är en gradvis minskning av Trelleborgs beroende av jungfruliga fossilbaserade
material genom att öka andelen biobaserade och återvunna material, en målsättning som företa-
get aktivt arbetar med inom programmet Polymers for Tomorrow, se mer på sidan 78.
Avfall avsett för förbränning,
deponi eller annan bortskaffning.
Egen verksamhet Kort – medellång
– lång sikt
Avfallshantering genom deponi, förbränning och annan bortskaffning leder till ytterligare negativa
konsekvenser, såsom markförorening och utsläpp av skadliga ämnen. Målet inom det koncern-
övergripande Manufacturing Excellence-programmet är att kontinuerligt minska mängden avfall.
Fokuset under 2025 har varit att öka den interna materialåtervinningen, se sidan 79.
Väsentliga finansiella risker inom området Resursanvändning och cirkularitet
Reducerad försäljning till följd av
minskad efter frågan för produk-
ter och material som är fossil-
baserade.
Kundkedjan Medellång – lång
sikt
En hög användning av jungfruliga fossilbaserade material innebär ökade kostnads- och försörj-
ningsrisker, särskilt i en omvärld med stigande råvarupriser och skärpta regleringar. Trelleborg
adresserar denna väsentliga finansiella risk med programmet Polymers for Tomorrow, läs mer
på sidan 78.
Väsentliga finansiella möjligheter inom området Resursanvändning och cirkularitet
Ökad försäljning och kundbe-
hållning till följd av högre andel
cirkulärt innehåll i produkterna.
Kundkedjan Kort – medellång
– lång sikt
Cirkularitet är en växande finansiell möjlighet, driven av kunders ökade efterfrågan på lösningar
med lägre miljöpåverkan och högre resurseffektivitet. Ett bredare utbud av produkter med ökad
andel biobaserade och återvunna material, exempelvis inom tätningar och polymerlösningar,
skapar potential för ökad försäljning och större marknadsandelar.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Trelleborg är fortsatt beroende av fossilbaserade, icke-cirkulära råvaror
såsom syntetiska polymerer och kimrök. På medellång och lång sikt kan
detta innebära en efterfrågerisk, i takt med att samhället strävar efter
att minska användningen av fossila material. Mer avancerade polymerappli-
kationer med särskilda egenskaper är svåra att ersätta och inte prioriterade
i materialomställningen, vilket kräver fortsatt forskning och utveckling.
Samtidigt arbetar Trelleborgs applikationsexperter aktivt med att identi-
fiera mer hållbara materialalternativ. Ökad användning av cirkulära material
bedöms utgöra en väsentlig affärsmöjlighet, då det kan bidra till ökad försälj-
ning och stärkt kundvärde.
”Trelleborg har lagt grunden
för ett proaktivt cirkularitets
arbete genom att öka använd
ningen av återvunnet material,
introducera lösningar som
återvunnen kimrök och testa
slutna kretslopp i utvalda
anläggningar. Framåt
fokuserar vi på att gå från
pilotprojekt till fullskalig
implementering, säkra tillför
litliga flöden av råvaror och
integrera cirkularitet
i produktutvecklingen. ”
GIANLUCA ABBATI
ANSVARIG CIRKULARITET OCH MATERIALINNOVATION
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 76
MILJÖINFORMATION – RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULARITET
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 77 =====

Policy eller motsvarande styrdokument
Trelleborgkoncernens Miljöpolicy reglerar arbetet inom området Resursanvändning och cirkularitet, se vidare sidan 69 för mer detaljer om policyn.
Syfte och väsentlighet Omfattning Ansvariga för genomförandet Tredjepartstandarder och intressenter Tillgänglighet
Miljöpolicy
Miljöpolicyns avsnitt för cirkularitet innefattar Trelleborgs ambition att öka
andelen biobaserat och återvunnet material, utveckla produkter med hänsyn
till kunders och samhällets behov, bedöma och hantera miljö-, hälso- och
säkerhetseffekter samt utforma produkter med livscykelperspektiv för att
minska miljöpåverkan. För koncernens Miljöpolicy, se sidan 69.
Egen
verksamhet
Chefen för Excellence och hållbarhet
ansvarar för implementeringen av
Miljöpolicyns avsnitt kopplat till resur-
sanvändning och cirkularitet.
Avsnittet i Miljöpolicyn gällande området Resurs användning
och cirkularitet är utvecklat med hänsyn till lämpliga indu-
stristandarder i en dialog med relevanta interna intressenter:
Polymers for Tomorrow, Global Chemicals Task Force, Manu-
facturing Excellence samt Purchasing Excellence.
Miljöpolicyn finns tillgänglig på Trelleborgs
intranät och även på www.trelleborg.com.
Material
Trelleborgs verksamhet är materialintensiv och
baseras främst på polymera material såsom
syntetiskt gummi och naturgummi, kimrök, textilier,
metaller och processoljor, varav flera har fossilt
ursprung. På grund av vulkanisering är gummi-
produkter svåra att återvinna, men återanvändning
sker genom gummigranulat, pulver och återvunnen
kimrök från pyrolys. Arbetet omfattar även testning
av biobaserade processoljor, dialog med leveran-
törer om mer hållbara textilier samt ökad intern
material återvinning.
Förpackningar består huvudsakligen av plast
och kartong och ses över i syfte att öka andelen
biobaserat och återvunnet innehåll. I dagsläget kan
Trelleborg inte redovisa andelen återvinningsbart
material i förpackningsmaterial som medföljer
produkterna. Arbete pågår för framtida rapportering.
Produkter och lösningar
Trelleborgs produkter är konstruerade för lång livs-
längd i krävande miljöer. Inom vissa produktgrupper,
som tätningar, överstiger hållbarheten bransch-
genomsnittet, vilket bidrar till minskad resursför-
brukning över tid.
Reparerbarheten varierar beroende på produkt-
kategori. Vissa lösningar, exempelvis punktrepara-
tion av rör, möjliggör selektiv reparation, medan
andra produkter har begränsad reparerbarhet på
grund av materialens permanenta egenskaper.
Andelen återvinningsbart innehåll ökar succes-
sivt, bland annat genom användning av återvunnen
kimrök, biobaserad EPDM och andra polymerer
med lägre klimatpåverkan. Återvinningsbarhet
beaktas både i materialval och produktdesign.
Trelleborgs enheter använder främst plast och
kartong i sina förpackningar, båda är återvinnings-
bara material.
Trelleborg har för närvarande inte möjlighet att
rapportera andelen material i produkterna som är
återvinningsbart. Arbetet med att möjliggöra sådan
framtida rapportering pågår.
Avfall
Avfall består främst av produktionsrelaterade rest-
material från polymerbaserade produkter, inklusive
gummi, textilier, kimrök, metallrester och oljekonta-
minerat avfall. Dessa material uppstår i samband
med blandning, formning, vulkanisering och efter-
bearbetning.
Resurseffektiviteten stärks genom förbättrad
avfallssortering och kartläggning av avfalls -
strömmar för att möjliggöra ökad återanvändning
och minskad deponi.
Relevanta avfallsströmmar är polymerrester,
textilspill, metallrester och förpacknings material.
Även syntetiskt gummi, naturgummi, kimrök, polyes-
terväv, stål, aluminium, processoljor och rengörings-
kemikalier är material som förekommer i avfallet.
Trelleborg redovisar två avfallskategorier –
farligt samt icke-farligt avfall. Avfallshanteringsme-
toder ska ständigt förbättras med syftet att mini-
mera Trelleborgs negativa avfallsrelaterade
påverkan på miljön. Arbetet omfattar förbättrad
sortering, ökad intern återvinning och samarbete
med externa aktörer för återvinning och energi-
återvinning.
Material, produkter, avfall
Beskrivning av processen för väsentlighetsanalysen
Området Resursanvändning och cirkularitet är
väsentligt från tre olika perspektiv: som en negativ
konsekvens, en finansiell risk samt en finansiell
möjlighet. Denna slutsats baseras på den samman-
lagda konsoliderade bedömningen som gjordes
under den senaste revisionen av Trelleborgs dubbla
väsentlighetsanalys. De praktiska insatserna på
området planeras och genomförs inom programmet
Polymers for Tomorrow, i ett aktivt samarbete
mellan koncernfunktionerna och Trelleborgs
lokala verksamheter. Läs mer på sidan 78.
Under revisionen av analysen granskades
Trelleborgs produktionsprocesser med avseende
på möjligheten att ersätta jungfruliga fossilbase-
rade material med biobaserade eller återvunna,
inklusive material som återvinns internt, samt
möjligheten att öka den interna materialåtervin-
ningen och därmed ytterligare öka andelen åter-
vunna insatsmaterial i produktionen. Fokus låg fort-
satt på de utvalda materialkategorierna där potenti-
alen att öka den cirkulära andelen bedöms vara
som störst, samt på hanteringen av avfall, särskilt
deponi och förbränning, där negativa miljöeffekter
och potentiella konsekvenser för lokalsamhällen
identifierats som särskilt viktiga att adressera.
Leverantörsleden granskades i samband
med materialanalysen för att identifiera material-
kategorier och leverantörer med potential för ökat
cirkulärt innehåll. Under 2025 genomfördes en
mer djupgående undersökning med hjälp av en
självutvärdering, läs mer på sidan 78 samt 91.
Även kundkedjan analyserades med utgångspunkt
i att Trelleborgs innovativa och mer cirkulära
lösningar fortsatt kommer att efterfrågas av
kunderna.
Den dubbla väsentlighetsanalysen avseende
cirkularitet är byggd på en nära dialog där affärs-
områdena haft möjlighet att förankra sina respek-
tive bedömningar av den konsekventiella och finan-
siella väsentligheten med relevanta intressenter.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 77
MILJÖINFORMATION – RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULARITET
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 78 =====

Mål och utfall
Trelleborgs mål för biobaserat och återvunnet material är att, i enlighet med Miljöpolicyn, öka den cirkulära
materialanvändningen och därmed minska sitt beroende av jungfruliga fossilbaserade material. Trelleborg
ska ha 25 procent biobaserat (biobaserat jungfruligt och biobaserat återvunnet) och återvunnet material till
2030. Målet omfattar inköpt material i utvalda kategorier och inkluderar även det material som återvinns
för internt bruk. Trelleborgs cirkularitetsmål inkluderar de flesta av de direkta materialkategorierna, med
undantag för sådana material där det i dagsläget är problematiskt att bevisa det cirkulära innehållet. Målet
är frivilligt.
Eftersom målet även omfattar intern återvinning krävs det att produktionsenheterna kartlägger sina
avfallsströmmar och identifierar möjligheter till återanvändning. Det bidrar till bättre datakvalitet, ökad
resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Dessutom är cirkularitetsmålet nära kopplat till andra ämnen
inom resursanvändning, såsom produktdesign, materialval och avfallshantering. Det driver utveckling mot
ökad återanvändning, minskad deponi och förbättrad spårbarhet i värdekedjan.
Trelleborg följer avfallshierarkin: förebyggande, återanvändning, återvinning (inklusive intern och extern
återvinning samt energiåtervinning) och slutlig bortskaffning. Målet att öka andelen biobaserat och åter-
vunnet material, inklusive internt återvunnet avfall, relaterar främst till steg 3 – återvinning.
Målet har definierats utifrån en kombination av teknisk genomförbarhet, tillgång till cirkulära material i
RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULARITET
Mål Utfall 2025
25% biobaserat och återvunnet material till senast 2030 17%
Åtgärder och resurser
Under 2025 har cirkularitet integrerats i koncernens strategiska planer
med fullt engagemang från affärsområden och affärsenheter, och cirku-
laritetsrelaterade nyckeltal följs upp genom årliga revisioner av lokala
åtgärdsplaner för att säkerställa framsteg mot målet.
» Polymers for Tomorrow, ett koncernövergripande program som kontinu-
erligt pågår på de egna produktionsenheterna, är Trelleborgs viktigaste
forum för arbetet med cirkularitet. Programmet lanserades 2021 för att
systematiskt analysera situationen för Trelleborgs viktigaste råvaruka-
tegorier och för att planera ökad användning av lågkolhaltiga material
för att nå målet om 25 procent biobaserade och återvunna material till
2030. Under 2025 har Polymers for Tomorrow-programmet lagt grunden
för nästa steg i cirkularitetsarbetet. Pro grammet kräver främst OpEx
för forskning och utveckling (FoU), leverantörssamarbeten och analysar-
bete. Viss CapEx kan tillkomma för testutrustning och materialutveck-
ling. Kostnaderna ingår i koncernens FoU-budget och redovisas som
funktionella kostnader respektive investeringar i anläggnings tillgångar.
• Återvunnen kimrök (rCB): Arbetet har intensifierats inom ramen
för programmet Polymers for Tomorrow för att öka användningen av
återvunnen kimrök i produktionen. Eftersom rCB har andra egenska-
per än traditionell kimrök krävs anpassning av vissa gummibland-
ningar och processer. Detta steg är centralt för att minska miljöpå-
verkan och öka cirkulariteten i Trelleborgs materialflöden.
» Manufacturing Excellence är ytterligare en viktig faktor för Trelleborgs
cirkularitetsarbete. Att kontinuerligt minska och återvinna avfall i pro-
duktionen har länge varit en nyckelfaktor i Trelleborgs ansträngningar
att förbättra resurseffektiviteten. Visionen för dessa insatser är att
kontinuerligt göra framsteg i riktning mot mål sättningen noll avfall,
samt att uppnå en gradvis årlig minskning av allt farligt avfall. Program-
met är pågående i hela koncernen, med aktiviteter och initiativ som
definieras och bedrivs lokalt. Årets resultat av Manufacturing Excellen-
ce-åtgärder inom området Resursanvändning och cirkularitet redovisas
i nyckeltalstabellen på sidan 79. Programmet kräver OpEx för lokala
förbättringsprojekt och utbildning, samt CapEx vid investeringar i ny
utrustning för exempelvis avfallsminimering och resurseffektivitet, med
redovisning i ordinarie kostnadsstruktur och investeringsbudget.
• Återvinning för internt bruk är en avfallshanteringsmetod som ingår
i Trelleborgs ordinarie rapportering av avfall och omfattas av Manu-
facturing Excellence. Den definieras som återvinning av material för
vidare användning i den interna produktionsprocessen. Sedan 2025
utgör detta nyckeltal en del av underlaget för beräkning av andelen
cirkulära material. Under året har fokus legat på att förtydliga defini-
tionen, kommunicera med verksamheten om vikten av intern återvin-
ning samt kartlägga potentialen för ökad återvinning av utvalda
material inom den egna produktionen. Läs mer på sidan 79.
» Purchasing Excellence är en del av Excellence-ramverket (se mer på
sidorna 15–16). Programmet pågår kontinuerligt och omfattar inköpsor-
ganisationerna vid samtliga produktionsenheter. Under året har inköps-
organisationens roll för att främja cirkularitet betonats, med särskilt
fokus på synergier mellan inköp, FoU och produktutveckling. Årets
främsta resultat av Purchasing Excellence-åtgärder inom området
Resursanvändning och cirkularitet är den självutvärdering som beskrivs
nedan. Relevant OpEx krävs för processutveckling, leverantörsbedöm-
ningar och självutvärderingar. Eventuella CapEx tillkommer vid digitala
verktyg för inköpsstyrning. Kostnaderna ingår i koncernens ordinarie
kostnadsstruktur och investeringsbudget.
• Fördjupad SAQ för cirkularitet för ett urval av cirka 100 av
Trelleborgs mest kritiska leverantörer genomfördes under andra
halvåret 2025 inom ramen för Purchasing Excellence, läs mer på
sidan 91. Utvärderingen inkluderade frågor om leverantörernas
insatser för ökad cirkularitet, såsom mål, nyckeltal, reduktionsplaner
och planerade aktiviteter. Den innehöll även specifika frågor om de
produkter som Trelleborg köper från respektive leverantör, samt om
möjliga alternativ med liknande egenskaper men med högre andel
cirkulära material. Den insamlade informationen möjliggjorde en
uppskattning av potentialen att på kort sikt öka andelen biobase-
rade och återvunna material i inköp, i linje med Trelleborgs koncern-
gemensamma mål för cirkularitet.
relevanta kategorier samt affärsstrategiska och miljömässiga överväganden. Bedömningen bygger på interna
analyser av materialflöden, input från materialspecialister och externa branschinsikter. Ett centralt antagande
är att tillgången till biobaserade och återvunna alternativ successivt ökar fram till 2030, i takt med teknikut-
veckling och leverantörernas omställning. Målet bygger på principer som stöds av vetenskapligt underbyggda
insikter kring resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Genom att öka andelen biobaserat och återvunnet
material bidrar målet till minskad miljöpåverkan och är utformat för att harmonisera med internationella
ramverk och bästa praxis.
Trelleborgs cirkularitetsmål utvecklades i en nära dialog med interna intressenter – materialspecialister,
arbetsflödesledare från Polymers for Tomorrow, FoU-team och andra relevanta grupper och funktioner. Även
en bred grupp av externa intressenter var involverade, både direkt och indirekt – branschorganisationer,
forskningscentra och strategiska partners.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 78
MILJÖINFORMATION – RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULARITET
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 79 =====

Koncernens cirkularitetsmål, som beskrivs i mer
detalj på sidan 78, omfattar ett antal kategorier där
det är möjligt att bevisa det cirkulära innehållet,
samt återvinningen för det interna bruket. Från och
med 2025 inkluderas även vikten av material som
återvinns för internt bruk.
Beräkningen av andelen biobaserat och åter-
vunnet material (inklusive internt återvunnet avfall)
av den totala vikten i utvalda materialkategorier
baseras på att vikten av inköpt material är jämförbar
med vikten av material som används i produktionen
under året. Data hämtas främst från leverantörs-
dokumentation och interna produktionsrapporter.
När primärdata saknas används vedertagna
branschspecifika schablonfaktorer. Klassificeringen
av produkter som utformade enligt cirkulära prin-
ciper bygger på ökad andel biobaserat och åter-
vunnet innehåll, möjlighet till återanvändning eller
återvinning, samt minskad miljöpåverkan över livs-
cykeln. Ett centralt antagande är att tillgången till
biobaserat och återvunnet material ökar successivt
fram till 2030, i takt med teknikutveckling och leve-
rantörernas omställning och ökade kundkrav.
Avfallsdata baseras främst på rapporter från
interna system och avfallsentreprenörer. När direkt
mätning saknas används uppskattningar från histo-
riska data och standardiserade omräkningsfaktorer.
Antaganden inkluderar att entreprenörernas rappor-
terade vikter är korrekta och att fördelningen mellan
behandlingsmetoder är stabil över tid.
Under 2025 fortsatte arbetet med att förtydliga
de cirkulära nyckeltalen och förbättra datakvali-
teten. I årets resultat står biobaserat material
(exempelvis naturgummi) och återvunnet/återan-
vänt material (exempelvis stål), inklusive material
återvunnet för internt bruk, för lika delar.
Läs mer om uppskattningar av data i värdekedjan
på sidan 53.
Nyckeltal för cirkularitet
RESURSINFLÖDEN – CIRKULÄRT INNEHÅLL I UTVALDA KATEGORIER
Vikten av material i utvalda kategorier 2025, ton 2024, ton 2025, % 2024, % Kommentar
Totalt material i utvalda kategorier 116 759 132 831 100% 100% Den totala vikten av dessa material minskade mellan 2024 och 2025 främst till följd av förändrade volymer inom några kategorier.
Biobaserat material (inköpt) 9 808 11 155 8,5% 8,4% Biobaserat material är framför allt naturgummi och fyllnadsmaterial. Vikten minskade något främst på grund av förändrade volymer.
Återvunnet material (inköpt) 8 506 7 153 7,4% 5,4% Ökningen beror primärt på ett aktivt arbete med att kartlägga och identifiera återvunna material inom flera kategorier.
Materialåtervinning – internt bruk 1 453 1,3% Material som återvinns för internt bruk har från och med 2025 inkluderats i beräkningen. Se tabell nedan för mer information om Trelleborgs
avfallshantering.
Biobaserat och återvunnet material 19 767 18 308 16,9% 13,8% Ökningen i cirkulärt innehåll beror främst på den ökade andelen av återvunnet material, inklusive avfallsåtervinning för internt bruk, samt en lägre
totalvikt i utvalda kategorier.
AVFALL – KATEGORIER OCH HANTERINGSMETODER
2025, ton 2024, ton
Typ av avfallsbehandling Farligt Ickefarligt Totalt Farligt Ickefarligt Totalt Kommentar
Materialåtervinning – internt bruk – 1 453 1 453 – 1 344 1 344 Material som återvinns för internt bruk hanteras antingen genom direkt intern återvinning, eller skickas till en extern
part och återintroduceras därefter i den Trelleborg-verksamhet som genererade avfallet. Nyckeltalet ingår från och med
2025 i Trelleborgs beräkning av cirkularitetsnyckeltalen, se tabell ovan.
Materialåtervinning – externt bruk 675 12 332 13 007 878 11 887 12 765
Energiåtervinning 656 5 150 5 806 888 4 767 5 655
Förberedelse för återanvändning – 87 87 – 25 25
Totalt avfall avlett från bortskaffande 1 331 19 022 20 353 1 766 18 023 19 789 I enlighet med Trelleborgs Miljöpolicy ska andelen avfall som avletts från bortskaffande kontinuerligt öka. Totalvikt av
avfall avlett från bortskaffande ökar till följd av riktade insatser med syfte att förbättra avfallshanteringen
vid Trelleborgs lokala produktionsenheter.
Förbränning 534 1 624 2 158 451 1 089 1 540
Deponi 103 7 124 7 227 141 7 164 7 305
Annat 268 808 1 076 368 952 1 320
Totalt avfall avsett för bortskaffande 905 9 556 10 461 960 9 205 10 165 I enlighet med koncernens Miljöpolicyn ska andelen avfall som avses för bortskaffande kontinuerligt minska. Den margi-
nella ökningen mellan åren kan delvis förklaras av den pågående optimeringen av Trelleborgs produktionsstruktur.
Total mängd avfall 2 236 28 578 30 814 2 726 27 228 29 954
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 79
MILJÖINFORMATION – RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULARITET
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 80 =====

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 2025 – INFORMATION OM SAMHÄLLSANSVAR
Information om
samhällsansvar
I hållbarhetsrapportens avsnitt om Samhällsansvar beskrivs
Trelleborgs arbete med väsentliga frågor på området vad avser
policyer, åtgärder, mål och årets utfall. Huvudfrågorna finns inom
områdena Egna medarbetare och Medarbetare i värdekedjan.
Nedan beskrivs några av årets viktigaste höjdpunkter.
Hälsa och säkerhet
Under 2025 har Trelleborg prioriterat
att minska de risker som orsakat flest
olyckor, med särskilt fokus på halk-,
snubbel- och fallolyckor. Lokala initiativ
för ökad medvetenhet har genomförts
på flera enheter, vilket har lett till ytter-
ligare förbättrat utfall inom området.
Läs mer på sidorna 83–84.
Mångfald
Under 2025 integrerades mångfald i
Trelleborgs strategiska planer, och de
lokala verksamheterna har tagit fram
sina respektive aktivitetsplaner. Fokus
ligger nu på uppföljning av relevanta
nyckeltal i linje med övriga delar av den
strategiska styrningen. Läs mer på
sidorna 85–88.
Ansvar i leverantörskedjan
Under 2025 har arbetet med att
utveckla ramverket för hållbara leveran-
törskedjor fortsatt. Dessutom genom-
fördes en riskbedömning och fördjupad
analys av de 100 största leverantörerna
för att stärka transparens och efter-
levnad. Läs mer på sidorna 89–91.
ÅRSREDOVISNING 2025 TRELLEBORG AB 80
SAMHÄLLSANSVAR
VERKSAMHETEN 2025, ÅRET I SAMMANDRAG,
MÅL OCH STRATEGI 4
BOLAGSSTYRNING OCH RISKHANTERING 28
HÅLLBARHETSRAPPORT 50
Inledning hållbarhet 51
Allmän information 52
Miljöinformation 63
Information om samhälls ansvar 80
Information om styrning 92
EU:s taxonomi 97
Upplysningskrav i ESRS 101
Bestyrkanderapport 163
Flerårsöversikt hållbarhet 168
FINANSIELL INFORMATION 103
ÖVRIG INFORMATION 164
INNEHÅLL
»

===== SIDA 81 =====