Nasdaq Nordic · annual-report
Årsredovisning 2024
625558 tecken · 4 HTML-del(ar)
Automatiskt nyckeltalsindex
Detta är sökträffar och textkontext, inte verifierade eller normaliserade redovisningsvärden.
Omsättning
- Invest ASA Nordiqus AB | Nettoomsättning 383 308 373 654 2 380 | Drifts- och underhållskostnader -59 -67 -149 -65 -389
- Invest ASA Nordiqus AB | Nettoomsättning 138 233 579 244 | Drifts- och underhållskostnader -55 -62 -107 -41
- säkra att hyresgästerna har lämplig kreditbakgrund och kreditförlusterna | uppgår till ett ringa belopp i förhållande till koncernens omsättning. | Bedömningen har gjorts att det inte har skett någon väsentlig ökning
- Belopp i MKR Not 20241) 20232) | Nettoomsättning 347 202 | Personalkostnader 4 -99 -83
Rörelseresultat
- Resultat bostadsproduktion -23 -17 | Rörelseresultat 1) 5 245 11 324 | Resultat från joint ventures och intresseföretag 16 -1 611 -5 560
- Resultat bostadsproduktion - -23 - -23 - -23 | Rörelseresultat -3 664 -492 -9 -4 166 -1 079 -5 245 | Resultat från joint ventures och intresseföretag -935 226 -903 -1 611 - -1 611
- Resultat bostadsproduktion - -17 - -17 - -17 | Rörelseresultat -4 292 -5 953 -110 -10 357 -968 -11 324 | Resultat från joint ventures och intresseföretag -698 -4 853 -10 -5 560 - -5 560
- Resultat bostadsproduktion -17 - -17 - -17 - -17 - -17 | Rörelseresultat -11 324 -3 732 -15 057 -4 292 -5 953 -3 641 -13 887 -1 169 -15 057 | Resultat från joint venture och
- ett belopp motsvarande SBB:s självkostnad med tillägg om 1,8 procent av | Nordiqus rörelseresultat. | Inom ramen för förvaltningsavtalet har SBB utfärdat ett finansiellt
- Nordiqus med ett belopp motsvarande 25 procent av skillnaden mellan | den fastställda budgetens rörelseresultat och rörelseresultatets faktiskt | utfall under särskilda förutsättningar. Under 2024 har det finansiella
- till ett belopp motsvarande SBB:s självkostnad med tillägg om 1,8 procent | av Nordiqus rörelseresultat. | Inom ramen för förvaltningsavtalet har SBB utfärdat ett finansiellt
- Nordiqus med ett belopp motsvarande 25 procent av skillnaden mellan | den fastställda budgetens rörelseresultat och rörelseresultatets faktiskt | utfall under särskilda förutsättningar. Under 2023 har det finansiella
Periodens resultat
- instrument ingår med -193 mkr (-2 580). | • Periodens resultat uppgick till -6 153 mkr | (-21 874) efter uppskjuten skatt om 1 646 mkr
- Förvaltningsresultat, mkr -154 - -278 - 100 199 -169 -46 822 43 | Periodens resultat, mkr -440 - -657 - 10 -903 -238 -643 -1 308 -937 | SBB:s ägarandel av
- • Periodens resultat uppgick till -6 153 mkr (-21 874) efter uppskjuten skatt | om 1 646 mkr (2 796) och aktuell skatt om -625 mkr (-443), motsvarande
- Driftnetto, mkr 2 572 3 209 | Periodens resultat, kvarvarande verksamhet, mkr -6 153 -18 370 2) | Kassaflöde från den löpande verksamheten, före
- Poster som kan komma att omklassificeras till | periodens resultat, netto efter skatt | Andel av övrigt totalresultat i joint ventures och
- Studentbostäder och Arlandastad. | Periodens resultat | Periodens resultat före skatt uppgick till -7 174 mkr (-20 722). Skatt på
- Periodens resultat | Periodens resultat före skatt uppgick till -7 174 mkr (-20 722). Skatt på | periodens resultat uppgick till 1 021 mkr (2 353), varav -625 mkr (-443)
- Periodens resultat före skatt uppgick till -7 174 mkr (-20 722). Skatt på | periodens resultat uppgick till 1 021 mkr (2 353), varav -625 mkr (-443) | avsåg aktuell skatt och 1 646 mkr (2 796) avsåg uppskjuten skatt relaterad
Resultat per aktie
- A och B -0,80 -1,10 1) 2) | EPRA Earnings efter utspädning (EPS diluted) | (Företagsspecifik), kr/aktie -0,80 -1,10 1) 2)
- NOT 23 Resultat per aktie | Redovisningsprincip
- (1 454 345 401). | Resultat per aktie före utspädning 2024 2023 | Kvarvarande verksamhet
- serie D 170 804 921 193 865 905 | Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda | genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av
- potentiella stamaktierna avser stamaktier av serie B. | Resultat per aktie efter utspädning 2024 2023 | Kvarvarande verksamhet
Kassaflöde
- 546 MKR | Kassaflöde löpande verksamhet, | före förändringar i rörelsekapital
- differenser uppgick till 1 728 mkr (2 304). | • Kassaflöde från den löpande verksamheten | före förändringar av rörelsekapital var 546 mkr
- (2 304). | • Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelseka- | pital var 546 mkr (1 222).
- Periodens resultat, kvarvarande verksamhet, mkr -6 153 -18 370 2) | Kassaflöde från den löpande verksamheten, före | förändring av rörelsekapital, mkr 546 1 222
- förändringar i marknadsvärdet och kassaflöde såväl som fluktueringar i | koncernens resultat.
- fastighetsinvesteringarna och uppfylla de krav och förväntningar som | finns från externa parter samt uppnå bästa möjliga finansiella kassaflöde. | Ränteriskstrategin ska utgöras av en balanserad kombination av rörlig
- omfattande renoveringsbehov av fastigheterna kan få en väsentlig negativ | påverkan på SBB:s inkomster och kassaflöde. | Hantering
- bedriva fastighetsutvecklingsprojekt. SBB:s affärsmodell är att förvärva | fastigheter som genererar ett positivt kassaflöde fram till detaljplan och | vidareutveckling. Förvärven görs ofta off-market och efter att SBB har haft
Likvida medel
- med Castlelake. I samband med etableringen av | joint venture-bolaget frigjordes likvida medel | till SBB genom ett låneavtal mellan SBB Social
- mkr och SBB:s andel av transaktionen bedöms | frigöra omkring 300 mkr i likvida medel. | • I november erhöll SBB:s intressebolag, Public
- transaktionen kommer frigöra omkring 345 mkr | i likvida medel. | 6 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
- Facilities AB, tillsammans med Castlelake. I samband med etableringen av | joint venture-bolaget frigjordes likvida medel till SBB genom ett låneavtal | mellan SBB Social Facilities om cirka 5,7 mdkr. Portföljen kommer drivas
- baseras på ett underliggande fastighetsvärde om 620 mkr och SBB:s andel | av transaktionen bedöms frigöra omkring 300 mkr i likvida medel. | • I november erhöll SBB:s intressebolag, Public Property Invest ASA,
- på ett underliggande fastighetsvärde om 620 mkr och SBB:s andel av | transaktionen kommer frigöra omkring 345 mkr i likvida medel. | SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 63
- Räntebindning, år 3,1 3,4 | 1) Likviditet innefattar Likvida medel, 2 491 mkr, samt tillgängliga kreditfaciliteter om 2 500 mkr. | Finansfunktionen
- Vid periodens slut uppgick den tillgängliga likviditeten till 4 991 Mkr, | fördelat på 2 491 Mkr i likvida medel och 2 500 Mkr i kreditfaciliteter, | medan likviditetsplaceringar uppgick till 371 Mkr. Under första halvåret
Nettoskuld
- Långfristig fordran | SBB har vid årets utgång en nettoskuld om 358 mkr vilken redovisas inom | Fordringar på intresseföretag och joint ventures bestående av en lång -
- Belåningsgrad (solvency ratio) % | Räntebärande nettoskuld i förhållande till balansomslutning. | Nyckeltalet används för att belysa SBB:s finansiella risk.
- Nettoskuld, kr | Skulder till kreditinstitut, obligationslån samt företagscertifikat minskat
- Likvida medel och likviditetsplaceringar -2 862 -4 060 | Räntebärande nettoskuld 52 875 58 033 | Balansomslutning 86 862 107 822
- Räntebärande skuld 55 737 62 093 | Räntebärande nettoskuld | Belopp i mkr 2024-12-31 2023-12-31
- Likvida medel och likviditetsplaceringar -2 862 -4 060 | Räntebärande nettoskuld 52 875 58 033 | Räntetäckningsgrad (Kvarvarande och avvecklad verksamhet)
Eget kapital
- hybridobligationer som har redovisats som | ökning av eget kapital hänförligt till stamaktieä- | garna i tredje kvartalet.
- innebar 6,5 mdkr i ökat värde för aktieägarna. | Eget kapital tillsköts genom nyemissioner | i Sveafastigheter och Public Property Invest,
- mdkr hänförligt till hybridobligationer som har redovisats som ökning av | eget kapital hänförligt till stamaktieägarna i tredje kvartalet. | • Den 28 augusti meddelades att SBB:s intressebolag Nordiqus säkrat en
- förändring av rörelsekapital, mkr 546 1 222 | Eget kapital hänförligt till moderbolagets | aktieägare, mkr 12 217 17 622 2)
- aktieägare, mkr 12 217 17 622 2) | Avkastning på eget kapital, % -19 -44 2) | Belåningsgrad, % 61 54
- rer. SBB har visat att bolaget trots en svår marknad under 2022 - 2024 kan | attrahera såväl eget kapital som lånat kapital. SBB har inlett samarbeten | med Brookfield och Morgan Stanley under 2023 samt Castlelake under
- SBB har visat att bolaget trots en svår marknad under 2022 och 2023 | kan attrahera såväl eget kapital som lånat kapital. SBB har inlett samarbe - | ten med Brookfield och Morgan Stanley under 2023 samt Castlelake under
- Risk | Förutom eget kapital är koncernens verksamhet huvudsakligen finansierad | genom obligationslån och genom lån från kreditinstitut. Som en följd av
Antal aktier
- SEK | SBB B OMX Stockholm PI Omsatt antal aktier, | miljoner per dag
- 12 | Omsatt antal aktier, | miljoner per dag
- Aktier i eget förvar - - 44 657 779 | Totalt antal aktier 209 977 491 1 244 638 157 193 865 905 100% 100% | Aktieägarna har i enlighet med beslut från årsstämman 2023 utsett följande personer att utgöra valberedning inför årsstämman 2024; Leif West
- D-aktier i eget förvar. Dessa ingår inte i beräk- | ningen av antal aktier. | SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 11
- Antal stamaktier serie A Antal stamaktier serie B Antal stamaktier serie D Aktiekapital | Ingående värden 2023-01-01, totalt antal aktier 209 977 491 1 244 164 407 193 865 905 164 800 780 | Inlösen konvertibler - 473 750 - 47 375
- Inlösen konvertibler - 473 750 - 47 375 | Utgående värden 2023-12-31, totalt antal aktier 209 977 491 1 244 638 157 193 865 905 164 848 155 | SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 101
- Aktier i eget förvar - - 44 657 779 - | Utgående värden 2024-12-31, totalt antal aktier 209 977 491 1 244 638 157 193 865 905 164 848 155 | 102 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
- Totalt substansvärde 12 255 18 255 | Antal aktier A + B + D 1 603 823 774 1 648 481 553 | Totalt substansvärde per aktie 7,64 11,07
Antal anställda
- 2-6 Activities, value chain and other business relationships 5, 18-32, 46, 62 | 2-7 Employees 42-44, 51, 86 | 2-8 Workers who are not employees 51
- 2-7 Employees 42-44, 51, 86 | 2-8 Workers who are not employees 51 | 2-9 Governance structure and composition 36, 46-48, 73
- 401-1 New employee hires and employee turnover 51 | 405-1 Diversity of governance bodies and employees 51 | 50 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
- Personal - tabeller | Antal anställda [Diversity-Emp] | Antal (st) Andel, % 20 – 29 år 30 – 49 år 50 – år
- 2024 2023 2022 | Antal anställda 316 303 388 | Antal konsulter 35 30 42
- från jobbet | Estimat baserat på antal anställda och genomsnittlig transportväg | och transportsätt.
- För löner och ersättningar till anställda och ledande befattningshavare | samt information om antal anställda, se not 8 för koncernen. | NOT 5 Resultat från andelar i koncernbolag
Organisk tillväxt
- långsiktigt, bärkraftig projektportfölj samt ger | bolaget en plattform för organisk tillväxt. | Investeringar i befintligt bestånd
Fulltext
Dokumentet är delat för att hålla varje sida lätt att hämta. Del 1 · Del 2 · Del 3 · Del 4
===== SIDA 1 =====
SAMHÄLLSBYGGNADSBOLAGET I NORDEN AB (PUBL)
2024
ÅRSREDOVISNING
===== SIDA 2 =====
Innehåll
1
INTRODUKTION 4
VD har ordet 8
SBB som investering 8
Operationella- och finansiella mål 12
Ekonomi och fastighetmarknad 14
VERKSAMHETEN 17
Fastighetsbestånd 17
Affärsområden 18
Projekt- och fastighetsutveckling 26
Intjäningsförmåga 30
Strategiska innehav 31
HÅLLBARHETSRAPPORT 33
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 61
Fastigheter 65
Finansiering 66
Risk och känslighet 69
Bolagsstyrningsrapport 71
Förslag till vinstdisposition 73
FINANSIELLA RAPPORTER 75
Koncernens finansiella
rapporter och noter
76
Moderbolagets finansiella
rapporter och noter
120
Årsredovisningens undertecknande 138
Revisionsberättelse 139
ÖVRIGT 144
Definitioner 144
Beräkning av alternativa nyckeltal 146
Investor relations 150
1) Sida 61-138 avser den formella årsredovisningen.
92,8MDKR
Total Fastighetsexponering
31 december 2024
SBB har ett högkvalitativt
fastighetsbestånd med
förmåga att generera ökande
driftöverskott”
”SBB:s intäkter utgörs av
trygga kassaflöden från
fastighetsförvaltning av
social infrastruktur”
2 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 3 =====
3 708MKR
Hyresintäkter
Jan-dec 2024
546 MKR
Kassaflöde löpande verksamhet,
före förändringar i rörelsekapital
Jan-dec 2024
SBB fortsätter att
leverera enligt strategin
att dela upp bolaget i tre
tydliga affärsområden.
Vision 2030
SBB driver utvecklingen av hållbara livsmiljöer i Norden,
med fokus på social infrastruktur . Genom lokal närvaro
och betydande investeringar bidrar vi aktivt till samhäl-
lets hållbarhet på sociala, miljömässiga och eko-
nomiska plan. Läs mer i vår hållbarhetsrapport.
SBB:s hyresintäkter från
samhällsfastig heter
är kopplade till KPI
och därmed inflations
skyddade.
s.18
s.34
s.19
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 3
===== SIDA 4 =====
Bostad
SBB äger huvudsakligen genom sitt dotterbolag,
Sveafastigheter, hyresrätter i svenska tillväxt -
områden. Kombinationen av hög efterfrågan
och starka underliggande drivkrafter resulterar
i en låg riskprofil och en förmåga att skapa ett
stadigt växande driftsöverskott över tid.
Samhälle
SBB äger en ledande och skalbar plattform
specialiserad på ägande och förvaltning av fast -
igheter med offentligt finansierad verksamhet,
såsom äldreboenden, offentliga kontor och
kommunhus. Vilka utmärker sig genom växande
efterfrågan, inflationssäkrade kassaflöden och
minimal risk för hyresförluster.
Utbildning
SBB äger femtio procent av Europas största
fastighetsbolag inriktad på social infrastruktur
för den offentliga utbildningssektorn. Långa
indexerade hyresavtal skapar stabil intjäning.
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (publ), benämnt ”SBB” alternativt ”koncernen” eller ”bolaget”
i rapporten, grundades 2016 och har en decentraliserad koncernstruktur med tre fokuserade affärs-
områden: Samhälle, Bostad och Utbildning. SBB är verksamt i Sverige, Norge, Finland och Danmark
som är länder med starka kreditbetyg och god befolkningsutveckling. Bolagets fastighetsbestånd
kännetecknas av hög uthyrningsgrad, långa hyreskontrakt och en förmåga att stabilt öka intäkterna.
Detta är Samhällsbyggnadsbolaget
i Norden
Aktiv förvaltning
SBB har en egen lokal förvaltningsorganisation.
Förvaltningen inom SBB arbetar med att utöver
löpande förvaltning även aktivt med värdeska -
pande utveckling i det befintliga beståndet. En
hög överskottsgrad är en av bolagets priorite -
ringar och bolaget styr förvaltningsverksam -
heten med fokus på driftnetto. Det sker bland
annat genom energibesparande investeringar.
Utöver att arbeta med traditionell
fastighetsförvaltning arbetar SBB även med
ytterligare värdeskapande aktiviteter i form av
tre intäktsgenererande strategier:
• Byggrättsutveckling och nyproduktion
• Investeringar i befintligt bestånd
• Värdeskapande transaktioner
Byggrättsutveckling och nyproduktion
SBB arbetar aktivt med projektutveckling av
social infrastruktur och skapar även värde
genom en omfattande byggrättsutveckling.
Tillskapandet av nya byggrätter säkerställer en
långsiktigt, bärkraftig projektportfölj samt ger
bolaget en plattform för organisk tillväxt.
Investeringar i befintligt bestånd
Investeringar i befintligt bestånd innebär
driftnettohöjande investeringar i bolagets
fastighetsbestånd. Det pågår kontinuerliga
uppgraderingar av lokaler och fastigheter i nära
samarbete med våra hyresgäster.
Värdeskapande transaktioner
SBB skapar betydande aktieägarvärde genom
att realisera vinster då färdigutvecklade
fastigheter och/eller icke-kärnfastigheter
avyttras. SBB utvärderar ständigt beståndet för
att identifiera och fokusera resurserna på fast -
igheterna med störst potential. Försäljningen av
fastigheter som bedöms som färdigutvecklade
eller icke-kärnfastigheter frigör resurser för att
möjliggöra ytterligare attraktiva förvärv där
kvaliteten i beståndet succesivt höjs. Givet den
starka lokala närvaron kan SBB vara en effektiv
köpare och säljare av både enstaka fastigheter
och bestånd.
55,7 MDKR
Fastighetsvärde
31 december 2024
92,8 MDKR
Total fastighetsexponering
inkl. andel av ej konsoliderade innehav
31 december 2024
5,5 %
Hyrestillväxt i jämförbart bestånd
januari-december 2024
8,66 KR
Långsiktigt substansvärde per aktie
31 december 2024
7,1 %
Driftnettoökning i jämförbart bestånd
januari-december 2024
2,43 %
Snittränta
31 december 2024
4 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 5 =====
Året i korthet
525 mkr värderat till balansdagens valutakurs.
• Den 27 mars fattades vid extra bolagsstämma
i SBB beslut, i enlighet med styrelsens förslag,
om en riktad emission av högst 15 000 000
teckningsoptioner, innebärande en ökning av
aktiekapitalet med högst 1 500 000 kronor.
Rätt att teckna teckningsoptionerna ska, med
avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt,
tillkomma bolaget, med rätt och skyldighet att
överlåta teckningsoptionerna till nuvarande
och framtida medarbetare i bolaget eller dess
dotterbolag.
• SBB har under april 2024 deltagit i börsintro-
duktionen av Public Property Invest AS (PPI). I
samband med börsintroduktionen överlät SBB
fastigheter till PPI till ett bokfört värde om 1,7
mdkr, med tillhörande skulder om 0,4 mdkr, i
utbyte mot 31,6 miljoner aktier i PPI. SBB har
därtill tecknat 11,7 miljoner aktier till kursen
14,5 NOK. SBB har under perioden redovisat
nedskrivning av fastigheter om -874 mkr hänför-
ligt till utspädningseffekten och i samband med
fastighetsförsäljningen har tidigare uppskjuten
skatt om 129 mkr lösts upp. Total resultateffekt
uppgår därmed till -745 mkr. Se not 33 för
ytterligare beskrivning av transaktionen.
• SBB publicerade den 30 april sin årsredovisning
för 2023. Där justerades vissa resultat- och
balansposter jämfört med bokslutskom-
munikén som publicerades den 27 februari
2024. SBB har tagit fram ett rättelseblad för
bokslutskommunikén som finns tillgänglig på
SBB:s hemsida.
Kvarvarande verksamhet
• Hyresintäkterna uppgick till 3 708 mkr (4 581).
• Hyresintäkterna ökade med 5,5 procent i
jämförbart bestånd.
• Driftnettot uppgick till 2 572 mkr (3 209).
• Driftnettot ökade med 7,1 procent i jämför -
bart bestånd.
• Förvaltningsresultat exkl. valutakurs-
differenser uppgick till 1 728 mkr (2 304).
• Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital var 546 mkr
(1 222).
• Resultat före skatt uppgick till -7 174 mkr
(-20 722), varav:
- Resultat före finansiella poster, värdeföränd-
ringar fastigheter och goodwill ingår med
1 627 mkr (2 241) inklusive förvärvs- och
omstruktureringskostnader på -25 mkr (-90).
- Värdeförändringar på fastigheter ingår
med -5 422 mkr (-13 321).
- Upplösning av goodwill avseende
uppskjuten skatt ingår med -351 mkr (-227)
och Nedskrivning goodwill ingår med -1 076
mkr (-).
- Resultat från joint ventures och intresse-
företag ingår med -1 611 mkr (-5 560).
- Finansiella poster ingår med 98 mkr
(-1 258) varav resultat från förtidsinlösen av
lån ingår med 1 138 mkr (36) och valuta -
kursdifferenser med -328 mkr (-144).
- Värdeförändring avseende finansiella
instrument ingår med -193 mkr (-2 580).
• Periodens resultat uppgick till -6 153 mkr
(-21 874) efter uppskjuten skatt om 1 646 mkr
(2 796) och aktuell skatt om -625 mkr (-443),
motsvarande ett resultat per stamaktie A och B
om -4,54 kr (-16,00) före utspädning.
• Fastighetsportföljens värde uppgick till
55 653 mkr (73 205).
• Långsiktigt substansvärde (EPRA NRV) var 12
598 mkr (18 635), motsvarande 8,66 kr (12,81)
per aktie före utspädning.
• Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas
avseende aktieslag A, B (-) eller D (-). För mer
information, se vinstdisposition på sida 62.
Viktiga händelser under året
• Den 7 februari presenterades den nya
styrelsen för Sveafastigheter AB, ledd av
styrelseordförande Peter Wågström.
• Den 14 februari föreslogs Lennart Sten till ny
styrelseordförande i SBB av valberedningen.
Lennart Schuss, Ilija Batljan, Hans Runesten,
Lars Rodert, Sven-Olof Johansson föreslås att
väljas som ledamöter.
• Den 25 februari meddelade SBB etablering av
ett joint venture-bolag för samhällsfastigheter
tillsammans med Castlelake, med stöd från
Atlas SP Partners. Transaktionen tillför SBB en
likvid om cirka 5,2 mdkr, som avses användas
till att stärka bolagets finansiella ställning och
amortera skulder.
• Den 24 mars beslutade SBB att återköpa obli-
gationer och hybridinstrument för 163 meur.
Obligationerna och hybridinstrumentens totala
nominella värde var 408 meur motsvarande 4
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 5
===== SIDA 6 =====
• SBB etablerade den 13 juni ett nytt joint ventu-
re-bolag, SBB Social Facilities AB, tillsammans
med Castlelake. I samband med etableringen av
joint venture-bolaget frigjordes likvida medel
till SBB genom ett låneavtal mellan SBB Social
Facilities om cirka 5,7 mdkr. Portföljen kommer
drivas och förvaltas av SBB Social Facilities
genom ett förvaltningsavtal med SBB.
• SBB har under andra kvartalet delat upp sina
samägda bolag Unobo AB och SBB Kåpan
Bostad AB tidigare samägda med Riksbyggen
respektive Kåpan Tjänstepension. SBB har i
och med detta sammanlagt övertagit 6 500
lägenheter fördelade på 75 fastigheter om
totalt cirka 428 000 kvm. Fastigheterna blir en
del av Sveafastigheter.
• Den 19 juni 2024 offentliggjorde SBB sin avsikt
att genomföra en obligatorisk betalning av
uppskjuten ränta avseende hybridvärdepap-
per. Betalningen av uppskjuten ränta skedde
den 3 juli 2024.
• SBB genomförde ett återköpsprogram av
stamaktier av serie D. Totalt återköptes 44 657
779 stamaktier av serie D vilka nu klassificeras
som aktier i eget förvar.
• Vid årsstämma i SBB den 28 juni 2024 omval-
des Lennart Schuss, Ilija Batljan, Sven-Olof
Johansson, Hans Runesten och Lars Rodert
som styrelseledamöter. Lennart Sten valdes till
ny styrelseordförande.
• Den 2 juli betalades den vinstutdelning som
beslutades av Årsstämman den 28 april 2023
ut. Avstämningsdagen var den 27 juni 2024.
• Den 3 juli beslutade SBB att, i enlighet med
villkoren för hybridobligationerna, senarelägga
räntebetalningarna på samtliga hybridobliga-
tioner.
• Den 5 juli genomfördes utbyteserbjudande av
obligationer där innehavare av obligationer och
hybridobligationer utgivna av SBB:s moderbo-
lag samt SBB Treasury Oy erbjöds möjlighet att
utbyta befintliga obligationer mot likvid och
obligationer utgivna av dotterbolaget Sveafast-
igheter. Sammanlagt utbyttes obligationer och
hybridobligationer till ett nominellt värde om
275 mEUR, 721 mSEK och 40 mNOK. Transak-
tionerna gav upphov till en realisationsvinst
om 1,7 mdkr. Av detta är 0,4 mdkr hänförligt
till obligationer och har redovisats som resultat
förtidslösen lån, samt 1,3 mdkr hänförligt till
hybridobligationer som har redovisats som
ökning av eget kapital hänförligt till stamaktieä-
garna i tredje kvartalet.
• Den 28 augusti meddelades att SBB:s intres-
sebolag Nordiqus säkrat en refinansiering om
8,6 mdkr. Det möjliggjordes av att Nordiqus
finansiering erhållit en investment grade rating
baserad på metod för kreditvärdering av
infrastruktur.
• Den 1 oktober meddelade SBB att man tar
hem den ekonomiska förvaltningen med en
förväntad årlig besparing på 25 mkr, med full
effekt från och med 2026.
• Den 18 oktober noterades SBB:s dotterbolag
Sveafastigheter på Nasdaq First North Premier
Growth Market. Sveafastigheter är ett nyckel-
innehav för SBB inom affärsområde bostäder.
Erbjudandet, inklusive övertilldelningsoptio-
nen, omfattade 88 miljoner aktier motsva-
rande 44 procent av det totala antalet aktier i
Sveafastigheter. Erbjudandepriset uppgick till
39,5 kr. Efter noteringen av Sveafastigheter har
stabiliseringsagenten vidtagit stabiliserings-
åtgärder och per den 31 december 2024 äger
SBB ca 122,4 miljoner aktier i Sveafastigheter,
motsvarande 61,2 procent. Försäljningen
inbringade 3 065 mkr.
• Den 24 oktober mottog SBB en avstämnings-
skrivelse från Finansinspektionen angående
den granskning avseende årsredovisningen
2021 som Nämnden för svensk redovisnings-
tillsyn överlämnade till Finansinspektionen i
april 2024. Granskningen, som redogjorts för
i tidigare årsredovisningar, rör vissa värde-
ringar av fastigheter och förvärv upptagna i
årsredovisningarna för räkenskapsåren 2021
respektive 2020.
SBB har inkommit med svar till Finansinspek-
tionen den 19 november. Det slutliga utfallet
av dessa granskningar kan inte bedömas idag,
utan kommer adresseras i den finansiella rap-
porteringen för 2025 eller senare, beroende på
när granskningarna slutförs.
• Den 25 oktober ingick SBB och K2A avtal om
att avyttra fastigheterna del av Ångpannan
10, Ångpannan 12 samt del av Västerås 1:202 i
Västerås till Intea med bedömt frånträde under
andra kvartalet 2025. Transaktionen baseras
på ett underliggande fastighetsvärde om 620
mkr och SBB:s andel av transaktionen bedöms
frigöra omkring 300 mkr i likvida medel.
• I november erhöll SBB:s intressebolag, Public
Property Invest ASA, investment grade betyget
BBB med positiva utsikter från Fitch.
• I november ingick SBB avtal om att avyttra
fastigheterna Västerås Sågklingan 6 och
Flen Vävskeden 21 till Nordisk Renting.
Transaktionen baseras på ett underliggande
fastighetsvärde om 679 mkr och en total likvid
om cirka 672 mkr. Fastigheterna är obelånade
vilket innebär att hela transaktionslikviden
tillfaller SBB.
• Under november och december mottog SBB
ytterligare brev från obligationsinnehavare
som uttryckt sin avsikt att accelerera
euroobligationer under EMTN-programmen.
Sammanlagt uppgår de respektive hävdade
innehaven till ett totalt nominellt belopp om
cirka 128 mEUR. Efter kvartalets utgång har
berörda obligationsinnehavare återkallat
samtliga rättsliga förfaranden.
• I december tillsattes valberedningen inför
årsstämman 2025 bestående av Ilija Batljan,
Rikard Svensson, Leif West, Christopher
Johansson och Lennart Sten.
• Den 10 december lämnade SBB återköps- och
utbyteserbjudande avseende utvalda obliga-
tioner med ett sammanlagt nominellt belopp
om 32,5 Mdkr samt hybridobligationer med ett
sammanlagt nominellt belopp om 12,8 Mdkr.
Resultatet av erbjudandena offentliggjordes
den 18 december och innebar i korthet att 95
procent av de utestående befintliga seniora
icke-säkerställda obligationerna deltog i
erbjudandet och 93 procent av de utestående
obligationerna byttes från obligationer i
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (publ)
och ersattes av obligationer i Samhällsbygg-
nadsbolaget i Norden Holding AB (publ).
Utfallet av utbyteserbjudandet för befintliga
Eurohybridobligationer innebar att 3 750 mkr
i hybridobligationer byttes ut mot 1 772 mkr
i nya icke-säkerställda obligationer med fem
procent fast ränta och med förfall 2029.
Totalt återköptes befintliga seniora
icke-säkerställda obligationer om 1 274 mkr
med förfall i januari 2025.
De nyemitterade obligationerna har efter
utbytet fått kreditbetygen CCC/CCC+ av S&P
respektive Fitch.
• SBB har under december månad förvärvat
sina samägares 50 procentiga aktieandelar i
två bolag som tidigare ägts tillsammans med
Magnolia Bostad och Sveaviken. Fastighetsvär-
det uppgår till 2 162 mkr och SBB får i samband
med tillträdena en positiv total likviditetseffekt
om 5 mkr.
• SBB och Genova har i december via sitt
samägda bolag avtalat om att avyttra byggrät-
ter i Nacka Strand till Besqab. Köpeskillingen
uppgår till totalt cirka 194 mkr och transaktio-
nen bedöms innebära en positiv resultateffekt
om minst 30 mkr samt ökad likviditet för det
samägda bolaget.
Viktiga händelser efter årets utgång
• Obligationsinnehavaren som accelererat
EMTN-obligationer som emitterats under
EMTN-programmen 2020 och 2021 samt påkal-
lat rättsligt förfarande har återkallat samtliga
sina rättsliga förfaranden gentemot SBB.
• Valberedningen förelår nyval av Han Suck Song
och Tone K. Omsted som styrelseledamöter
vid årsstämman den 13 maj 2025. Till omval
föreslås Lennart Sten (ordförande), Ilija Batljan,
Lennart Schuss, Lars Rodert och Hans Runesten
som styrelseledamöter. Sven-Olof Johansson
har avböjt omval med hänvisning till andra
engagemang i bland annat Fastpartner och PPI.
• I april har Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB
(”SBB”) och K2A har genom sitt gemensamma
bolag sålt fastigheten del av Ångpannan 12 i
Västerås till Intea. Försäljningen inkluderar pro-
jektet rörande det nya Kriminalvårdens Hus som
uppförs med Kriminalvården som hyresgäst.
Transaktionen baseras på ett underliggande
fastighetsvärde om 620 mkr och SBB:s andel av
transaktionen kommer frigöra omkring 345 mkr
i likvida medel.
6 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 7 =====
Börsnoteringen av Sveafastigheter
En notering och breddning av Sveafastigheters
aktieägarbas ger bolaget goda förutsättningar
att dra nytta av sin unika marknadsposition och
få rätt förutsättningar för tillväxt. Med en foku -
serad ledning avses verksamheten effektiviseras
med ökad lönsamhet som följd, vilket både SBB
och övriga aktieägare i Sveafastigheter drar
nytta av.
Från SBB:s perspektiv var ägarspridningen
en fortsättning på strategin att decentralisera
koncernstrukturen genom att etablera hel- och
delägda affärsenheter. SBB gynnas av att eta -
blera affärsenheter som självständigt kan öka
flexibiliteten avseende finansiering, förbättra
den finansiella rapporteringen, öka specialise -
ringen, möjliggöra snabbare beslutsfattande,
främja ett närmare samarbete med hyresgäster
och ytterligare skapa värde. Vidare förväntar
sig SBB att noteringen kommer att stärka
balansräkningen och därigenom förbättra SBB:s
finansiella ställning.
Om Sveafastigheter
Bolagets affärsidé är att äga, aktivt förvalta och
bygga attraktiva hyresbostäder i tillväxtregioner
i Sverige med fokus på hyresgästers trivsel,
Bolagets lönsamhet samt ett lokalt samhällsen -
gagemang och starkt hållbarhetsarbete. Med
en egen och lokal förvaltningsorganisation
fokuserar Sveafastigheter på aktiv fastig -
hetsförvaltning för att driva organisk lönsam
tillväxt med fokus på nöjda hyresgäster och
kostnadskontroll. Dessutom har Sveafastigheter
utvecklat en väl standardiserad process för
renoveringar och utvärderar kontinuerligt
lägenheter när de är vakanta. Bolaget har en
historik av att genomföra renoveringar med
god lönsamhet, vilket skapar värde för både
hyresgäster och Bolaget.
Med en strukturell efterfrågan på bostäder
i hela Sverige och i de regioner där Sveafastig -
heter äger fastigheter har Koncernen bedrivit
och kommer även fortsättningsvis att bedriva
nyproduktion av fastigheter, främst i Stockholm
-Mälardalsregionen. Med en lång närvaro
på marknaden har Sveafastigheters interna
projektorganisation etablerat ett välrenomme -
rat rykte för pålitlighet och ansvarstagande,
vilket är avgörande i utvecklingsprocessen med
kommuner.
Sveafastigheter, som bildades genom en
sammanslagning av SBB:s bostadsfastighets -
bolag, Sveafastigheter Bostadsutveckling,
Hemvist och Unobo, äger direkt 28,1 mdkr i
bostadstillgångar per 31 december 2024, varav
24,8 mdkr avser fastigheter fördelade på 14 669
lägenheter i 263 olika fastigheter. Därutöver
har Sveafastigheter cirka 1 030 lägenheter
under pågående byggnation, varav de som
färdigställts under kommande 12 månader, som
tillsammans med fastigheterna i förvaltning
kommer att generera ett driftnetto med en
årlig intjäningsförmåga om cirka 1 061 mkr.
Sveafastigheters ambition är att fortsätta skapa
värde för aktieägarna och har som mål att över
en konjunkturcykel uppnå en genomsnittlig årlig
tillväxt om minst 12 procent i substansvärde
per stamaktie. Sveafastigheter strävar efter
att uppnå detta mål genom att fokusera på en
effektiv fastighetsförvaltning med fokus på
nöjda hyresgäster, ökad ekonomisk uthyrnings -
grad och minskade kostnader samt genom att
renovera minst 2 000 lägenheter under de
kommande fem åren. Därutöver, och för att
stödja substansvärdetillväxten, har Sveafast -
igheter som mål att under de kommande fem
åren byggstarta minst 600–800 lägenheter
årligen och kontinuerligt öka projektportföljen
genom att erhålla och förvärva markanvisningar
och byggrätter för minst 800 lägenheter årligen.
Som ett resultat av detta siktar Sveafastig -
heter på att öka överskottsgraden, inklusive
fastighetsadministration, till över 70 procent
inom de kommande fem åren och samtidigt,
över tid, bibehålla en stark balansräkning med
en belåningsgrad mellan 40–50 procent.
SBB fortsätter att konsolidera Sveafastigheter.
Den 18 oktober, 2024 inleddes handeln för Sveafastigheter AB (publ) (”Sveafastigheter”) på Nas-
daq First North Premier Growth Market, vilket markerar bolagets inträde som börsnoterat bolag.
Sveafastigheter har innan noteringen varit ett helägt dotterbolag inom SBB-koncernen.
Sveafastigheter är ett nyckelinnehav för SBB inom affärsområdet bostäder.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 7
===== SIDA 8 =====
Driftnetto i jämförbart bestånd ökade med
7,1 procent
Intäkterna och driftnettot minskar jämfört med
föregående år, vilket beror på att SBB valt att
sälja tillgångar och amortera på skuld för att för -
bättra den finansiella ställningen. I jämförbart
bestånd ökar intäkterna med 5,5 procent under
året och driftnettot ökar med 7,1 procent.
Aktiva åtgärder för fortsatt tillväxt avseende
samhällsfastigheter
Totalt har inflationen varit knappt 20 procent de
senaste tre åren och SBB har fått god hyrestill -
växt tack vare inflationsindexerade hyresavtal
avseende samhällsfastigheter.
Nu dämpas farten i ekonomin vilket innebär
att mer resurser behövs och kommer att läggas
på att bibehålla befintliga och att erhålla nya
hyresgäster. Ett mål är att återkommande gene -
rera projektvinster samt att höja hyresintäkter
genom högre hyresnivå, större ytor och lägre
vakans.
En åtgärd vi genomför är att flytta ansvaret
för kassaflödesfastigheter med betydande
utvecklingspotential från förvaltningsorganisa -
tionen till SBB:s projekt och fastighetsutveck -
lingsavdelning, som kan driva värdeskapande
åtgärder. Uthyrningsgraden var 92 procent
vid årsskiftet och endast små förändringar
noterades under fjärde kvartalet. Jag bedömer
att SBB med en rad strukturarbeten bakom sig
har större förutsättningar för att flytta resurser
till fastighetsförädling, vilket leder till högre
utnyttjande av fastighetsbeståndet.
Under 2024 avyttrade SBB flera projekt,
som realiserades med gott resultat. Till exempel
tog SBB tillsammans med K2A fram ett projekt
där en central fastighet i Västerås ska utvecklas
till cirka 34 600 kvm toppmoderna hållbara
lokaler med Kriminalvården som hyresgäst. Vi
har avtalat om att sälja projektet med tillträde
under 2025 där likviditetstillskottet förväntas bli
300 mkr under kommande år.
Ett annat exempel är SBB:s försäljning av de
av SBB utvecklade äldreboendena Sågklingan
6 i Västerås och Vävskeden 21 i Flen. Över -
enskommet fastighetsvärde om 679 mkr ska
jämföras med totala projektkostnader om 573
mkr. Projektvinsten blev således 106 mkr eller
19 procent.
Bostadshyror med potential
SBB har samlat huvuddelen av bostäderna i
Sveafastigheter, där fokus på kärnverksamheten
och stordriftsfördelar kommer att ge ytterligare
positiva effekter på intäkter och kostnader.
Utöver det äger SBB fortsatt bostadsfastigheter
direkt och i JV med Morgan Stanley med ett
totalt fastighetsvärde om cirka 6 mdkr.
VD har ordet
Över långa tidsserier stiger bostadshyrorna
i Sverige snabbare än inflationen, där en
förklaringsfaktor är att vi ett normalår får reallö -
neökningar och välfärdsförbättring.
På kort sikt finns chans till extra god hyres -
utveckling då bostadshyror som regel reagerar
på generella prisökningar i samhället, vilka varit
betydande de senaste åren.
Allt som allt ser det ljust ut för bostäder
under 2025.
Hållbarhet fortsatt i fokus
SBB har under året tagit stora steg framåt i sitt
hållbarhetsarbete. Bland annat har konkreta
åtgärdsplaner för att höja energiprestandan för
cirka 220 fastigheter tagits fram. Åtgärdspla -
nerna ska genomföras under de närmaste åren
och kommer att resultera i en kraftigt minskad
energianvändning och minskat klimatavtryck
samtidigt som de ökar bolagets driftnetto och
minimerar riskerna i förhållande till de energi -
prestandakrav som väntas införas inom 5–10 år.
SBB engagerar sig även aktivt sina dotterbolag
och intressebolag för att även de ska bidra till
energiomställningen och minska sina risker.
Stärkt organisation, höga centrala kostnader
Dotterbolag och intressebolag har fått kvalifice -
rad personal och förbättrad struktur. Centrala
funktioner för finans, juridik och ekonomi har
tillförts resurser med syftet att höja kvaliteten
och genomföra strukturella förbättringar. Vid
årsskiftet slutfördes insourcing av ekonomisk
förvaltning och implementering av ekonomisys -
tem vilket initialt driver kostnader men på sikt
ger besparingar om 25 mkr per år.
De centrala administrationskostnaderna
har påverkats av flertalet komplexa strukturer,
hög förändringstakt samt legala processer. En
väsentlig del av kostnaderna kommer direkt
eller indirekt från den avklarade tvisten med
en opportunistisk fond rörande villkor i SBB:s
obligationslån. Tvisten skapade ett för externa
bedömare osäkert rättsläge som nästintill omöj -
SBB äger lokaler för den offentligt finansierade sociala infrastrukturen i Norden och bostäder i Sverige.
8 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 9 =====
liggjorde kapitalanskaffning via moderbolaget,
vilket föranledde mer komplexa åtgärder.
Målet är att fram till utgången av 2025 höja
kvaliteten och normalisera den centrala kost -
nadsnivån, vilket innebär en kraftig sänkning.
Den avklarade rättstvisten ökar möjligheten till
att använda kostnadseffektiva strukturer och att
enklare agera i såväl bank- som kapitalmarknad.
Snittränta 2,4 procent
SBB har fortsatt förmånlig finansiering med
låg genomsnittlig ränta. I slutet av året var
snitträntan 2,4 procent och den genomsnittliga
förfallotiden 3,1 år. Exklusive Sveafastigheter
ligger snitträntan på 2,2 procent.
Skulder som förfaller efter 2026 har en
genomsnittlig ränta om 2,4 procent. Kommande
år bedöms lånevolymen minska, vilket ger lägre
finansiella kostnader.
Under 2024 återköpte och omstrukturerade
SBB obligationer i flera omgångar vilket totalt
innebar 6,5 mdkr i ökat värde för aktieägarna.
Eget kapital tillsköts genom nyemissioner
i Sveafastigheter och Public Property Invest,
vilket tillsammans med en bättre struktur skapat
en bättre finansiell situation för SBB-koncernen
och dess intressenter.
Ökad förmåga att förbättra den finansiella
situationen
Mycket talar för att kapitalanskaffning generellt
i fastighetsbranschen kommer att ske på
attraktiva nivåer under 2025 avseende såväl
eget som lånat kapital. Bolagen har under året
en god möjlighet att förbättra sin finansiella
riskprofil eller planera offensiva satsningar.
När riskpremier sjunker och när fler planerar
offensiva satsningar påverkas fastighetspriser
positivt. För SBB innebär detta att 2024 troligen
var det sista året med en negativ värdeutveck -
ling på fastigheter för denna konjunkturcykel.
Totalt har SBB:s fastighetsvärde sjunkit med 4,4
procent eller 3,2 mdkr under 2024. Och med
totalt 20,8 procent sedan toppen 2022. Under
fjärde kvartalet 2024 var värdena i princip
oförändrade. Värdeförändringen kan också
jämföras med en inflation om cirka 20 procent
sedan slutet av 2021.
Kostnaden för nyupplåning har utvecklats
positivt för fastighetsbolag under 2024. De
kortfristiga marknadsräntorna i SEK sjönk
under 2024 med 1,5 procentenheter, från 4 till
2,5 procent, och har fortsatt att sjunka efter
årsskiftet. De femåriga räntorna både började
och slutade 2024 på knappt 2,5 procent.
Kreditmarginalerna för femåriga fastighets -
obligationer med kreditrating BBB halverades
under 2024 från 3 procent till 1,5 procent.
Det gör att allt fler emissioner av obligationer
genomförs och att fastighetsbolagen kan passa
på att stärka likviditet och förlänga sin ränte-
och kapitalbindning till förmånliga villkor. Utbud
och prissättning på bankfinansiering är mer
trögrörlig men rör sig helt klart i rätt riktning.
Stärkt kapitalmarknad, sjunkande refinansie -
ringsrisker och på sikt positiva värdeförändringar
på fastigheter ger SBB ökad förmåga att sänka
skuldsättning och öka likviditeten. Att fortsätta
förbättra den finansiella situationen är priori -
terat för SBB. SBB har identifierat ej strategiska
tillgångar om tio miljarder som ska säljas över
tid. Det är främst bostadstillgångar exklusive
Sveafastigheter som planeras att avyttras och
utlåning till delägda strukturer som ej kommer
att förlängas. Det ger ytterligare renodling samt
likviditet för kommande låneförfall.
Transparens, finansieringsmöjligheter, fokus
på kärnverksamheten
Av finansiella skäl skapade SBB två joint
ventures med Castlelake under 2024 utöver
det som redan ingåtts med Morgan Stanley
under 2023. Sedan dess har förutsättningarna
i marknaden förbättrats avsevärt och en
potentiell upplösning av strukturerna bedöms
kunna påverka SBB:s intjäning markant positivt.
Sammantaget har SBB minskat antalet
delägda strukturer kraftigt och löst upp
samarbeten för 20 mdkr under 2024. Syftet med
denna renodling är att skapa stora transparenta
bolag med fokus på sin kärnverksamhet och
med god tillgång på såväl eget som lånat kapital.
Renodlingen kommer fortsätta.
Under 2024 samlades huvuddelen av SBB:s
bostadsfastigheter i dotterbolaget Sveafastig -
heter som därefter noterades på Nasdaq First
North. Sveafastigheter är nu Sveriges största
renodlade bostadsbolag på aktiemarknaden
med god tillgång till kapital. Jag tror driftnettot
har extra goda förutsättningar att utvecklas
starkt tack vare god generell hyresutveckling i
marknaden samt planerade förbättringsåtgär -
der. Projektverksamheten inom Sveafastigheter
kommer skörda vinster under 2025 och framåt,
det är jag övertygad om. Finansiellt är Sveafast -
igheter starkt med 42 procent belåningsgrad
och en snittränta på 3,27 procent.
Nordiqus, SBB:s intressebolag inom utbild -
ningsfastigheter, har börjat ge aktieutdelning
samt växer genom förvärv. Under 2024 erhöll
Nordiqus finansiering investment grade och
har numera löst all bankskuld och bolaget har
lånat 17 miljarder med genomsnittlig löptid på
13 år i kapitalmarknaden. Såväl Nordiqus som
Sveafastigheter kan nu utan finansiell stress
förbättra den löpande verksamheten. De kan
även dra nytta av sina ledande plattformar och
sin finansiella styrka för att hitta tillkommande
affärsmöjligheter.
SBB:s tredje stora affärsområde vid sidan
av bostäder och utbildningsfastigheter är
samhällsfastigheter, där äldreboenden är den
största exponeringen. Behovet av äldreboenden
kommer öka oavsett konjunkturläge. Det känns
tryggt att SBB:s fastigheter generellt har låg
nedsiderisk i kassaflödet, i stället finns det
potential för högre intäkter.
Under andra kvartalet 2024 deltog SBB i
börsintroduktionen av Public Property Invest
som nu, utifrån sin starka position kan utöka sitt
fastighetsbestånd och förbättra verksamheten.
PPI är ett norskt bolag som äger och förvaltar
offentliga fastigheter i Norge, Sverige och
Finland primärt inom segmenten rättsväsende
och offentliga kontor.
Ett tecken på att vi är på rätt väg är att Public
Property Invest fick ratingbetyget investment
grade BBB av Fitch under december. Ett mål för
kommande år är att skapa rätt förutsättningar
för alla tillgångar inom segmentet. Vi har börjat,
men är långt från klara med att strukturera
SBB:s samhällsfastigheter.
Förbättringsarbetet fortsätter i medvind
SBB har duktiga medarbetare som gör ett väldigt
bra jobb. Att genomföra alla de förändringar
som SBB gör kräver dedikerad personal med hög
arbetskapacitet och kompetens.
SBB har ett högkvalitativt fastighetsbestånd
med förmåga att generera ett ökande driftö-
verskott. Vi har kommit en bra bit på väg mot
en transparent och effektiv bolagsstruktur där
fastigheterna erhåller långsiktig finansiering till
rimligt pris.
Sjunkande fastighetspriser och en kärv
finansieringsmarknad präglade 2023 och första
halvåret 2024. Min bedömning är att vinden
vände i marknaden i mitten av 2024, och det
tar ett antal kvartal innan det börjar synas i
alla siffror. Vi fortsätter att jobba hårt för våra
aktieägare och övriga intressenter och känner
oss trygga i bolagets strategiska åtgärder och
operationella fokus.
Leiv Synnes
Verkställande Direktör
SBB har operationell styrka och ökad
förmåga att förbättra den finansiella
situationen. ”
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 9
===== SIDA 10 =====
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB:s (publ)
B-aktie (symbol SBB B) och D-aktie (symbol SBB
D) handlas på Nasdaq Stockholm, Mid Cap. Per
31 december 2024 uppgick antalet stamaktier
av serie B till 1 244 638 157 och serie D till 193
865 905. Bolaget har därutöver 209 977 491
stamaktier av serie A. SBB genomförde under
andra kvartalet 2024 ett återköpsprogram av
stamaktier av serie D. Totalt återköptes 44 657
779 stamaktier av serie D, vilka klassificeras som
aktier i eget förvar. Stängningskursen på stam-
aktien av serie B var 4,53 kr, serie D var 6,595 kr
per 2024-12-31. Börsvärdet för stamaktien av
serie B (inkl. värdet av icke noterade stamaktier
av serie A till samma pris) var 6 590 mkr och
serie D var 984 mkr. SBB:s aktie är likvid och ingår
sedan 2022-07-01 i OMXS30. Under de senaste
12 månaderna har i genomsnitt cirka 28 miljoner
B-aktier omsatts per dag till ett genomsnittligt
värde om cirka 147 mkr. SBB arbetar aktivt med
sina investerarrelationer genom att delta på
roadshows, presentationer och events för privata
och institutionella investerare.
Betalkurs, kr
2024-12-31 2023-12-31
B-aktier 4,53 5,06
D-aktier 6,60 6,05
Genomsnittlig
dagsomsättning, mkr
jan-dec
2024
jan-dec
2023
B-aktier 147 269
D-aktier 11 13
Aktien
Samhällsbyggnadsbolagets B-aktie (symbol SBB B) och D-aktie (symbol SBB D) handlas
på Nasdaq Stockholm.
B-aktiens kursutveckling senaste 12 mån
D-aktiens kursutveckling senaste 12 mån
SEK
SBB B OMX Stockholm PI Omsatt antal aktier,
miljoner per dag
Volym
40
80
120
160
200
4
6
8
10
FebJan Mar Apr Maj Jun Aug
2024
OktJul Sep Nov Dec
SEK
SBB D
2
4
6
8
10
6
8
10
12
Omsatt antal aktier,
miljoner per dag
Volym
FebJan Mar Apr Maj Jun Aug
2024
OktJul Sep Nov Dec
10 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 11 =====
Vid utgången av fjärde kvartalet 2024 fanns
194 858 kända aktieägare, motsvarande en
minskning om 14,5 procent jämfört motsvarande
tidpunkt 2023. Aktiekapitalet uppgick per 31
december 2024 till 165 mkr med ett kvotvärde på
0,10 kr. Aktieinnehavet berättigar till rösträtt på
bolagsstämma med en röst per stamaktie av serie
A och 0,1 röst per stamaktie av serie B och serie D.
Stamaktierna av serie D har rätt till fem gånger
den sammanlagda utdelningen på stamaktierna
Ägarna
Ägarstrukturen per 2024-12-31
Aktieägare A-aktier B-aktier D-aktier
Aktiekapital,
procent Röster, procent
Ilija Batljan 109 053 868 26 691 920 1 030 000 8,30% 31,60%
Dragfast AB 36 163 467 37 000 000 - 4,44% 11,27%
Arvid Svensson Invest 42 444 700 24 199 429 - 4,04% 12,68%
Vanguard - 48 869 148 6 749 115 3,37% 1,57%
Sven-Olof Johansson 22 315 456 32 684 544 - 3,34% 7,23%
Avanza Pension - 32 554 601 18 104 108 3,07% 1,43%
Futur Pension - 32 840 065 2 317 411 2,13% 0,99%
Handelsbanken Fonder - 30 333 727 4 249 482 2,10% 0,98%
BlackRock - 26 934 552 224 1,63% 0,76%
Marjan Dragicevic - 26 000 000 - 1,58% 0,73%
Swedbank Försäkring - 21 463 028 3 458 194 1,51% 0,70%
Gösta Welandson med bolag - 23 146 364 224 000 1,42% 0,66%
Thomas Kjessler med bolag - 16 428 400 - 1,00% 0,46%
Storebrand Fonder - 16 313 258 - 0,99% 0,46%
Frederik W. Mohn - 15 000 000 - 0,91% 0,42%
Övriga - 834 179 121 113 075 592 60,17% 28,03%
Totalt antal utestående aktier 209 977 491 1 244 638 157 149 208 126 100% 100%
Aktier i eget förvar - - 44 657 779
Totalt antal aktier 209 977 491 1 244 638 157 193 865 905 100% 100%
Aktieägarna har i enlighet med beslut från årsstämman 2023 utsett följande personer att utgöra valberedning inför årsstämman 2024; Leif West
(ordförande), Ilija Batljan, Rikard Svensson, Christopher Johansson och Lennart Sten.
av Serie A och B, dock högst två kr per aktie
och år. Om utdelningen per stamaktie av Serie
D understiger två kronor per aktie och år ska
utdelningsbegränsningen räknas upp med
ett belopp med vilket utdelningen understigit
två kronor. Vid årsstämma den 28 juni 2024
beslutades att inte lämna någon utdelning. Vid
årsstämma som är planerad till den 13 maj 2025
kommer utdelningsbegränsningen för stamaktier
av Serie D, allt annat lika, uppgå till fyra kr.
Aktier i eget förvar
Vid periodens utgång hade bolaget 44 657 779 (-)
D-aktier i eget förvar. Dessa ingår inte i beräk-
ningen av antal aktier.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 11
===== SIDA 12 =====
SBB har sedan starten arbetat med tydliga och högt ställda mål
i syfte att leverera aktie ägarvärde över tid.
Mål
Finansiella mål
Operationella mål Utdelningspolicy
Substansvärde
Generera tillväxt i långsiktigt
substansvärde per stamaktie A
och B som över en femårsperiod
i genomsnitt uppgår till minst 12
procent per år
Ledande bolag
Skapa effektiva och ledande
bolag inom alla affärsområden
Driftnetto
Driftnetto i jämförbart
bestånd ska öka med minst
KPI + 1 procent
Energi
Energieffektivisera fastigheter
till 2030
• alla fastigheter når energiklass
E som lägst
• förbättra majoriteten av fastig -
heter minst en energiklass.
Koldioxidneutral år 2030.
Rating
Koncernen ska på lång sikt
uppnå BBB- rating som lägst
Utdelning
Bolagets struktur ska
möjliggöra stigande utdelningar
när investment grade rating
uppnåtts.
12 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 13 =====
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 13
===== SIDA 14 =====
Makroekonomi
2024 var ett år som präglades av både
utmaningar och försiktiga framsteg i den globala
ekonomin. Inflationstakten stabiliserades i
många länder, och i Sverige sjönk den till 1,5
procent i december – något under Riksbankens
mål på 2 procent. Samtidigt kämpade flera
ekonomier med låg eller obefintlig tillväxt.
Sverige gick in i en lågkonjunktur med en blyg -
sam BNP-tillväxt på 0,6 procent för året, långt
under det historiska snittet på 2 procent sedan
1970. Även Tyskland, tidigare en tillväxtmotor
i Europa, upplevde ytterligare ett år med
krympande ekonomi.
För att motverka lågkonjunkturen inledde
många centralbanker räntesänkningscykler
under året. I Sverige sänkte Riksbanken räntan
fem gånger, från 4,0 procent till 2,5 procent,
samtidigt som Federal Reserve genomförde en
dubbelsänkning i september och ECB sänkte sin
ränta med en procentenhet. Räntesänkningarna
bidrog till att stimulera både konsumtion och
investeringar, men de fulla effekterna förväntas
synas först under kommande år.
Arbetsmarknaden visade på fortsatt mot -
vind i Sverige, där arbetslösheten ökade från 6,6
procent till 7,1 procent vid årets slut. Antalet
konkurser steg markant med 23 procent jämfört
Ekonomi och fastighetsmarknad
med 2023, vilket reflekterar de ekonomiska
utmaningarna.
Geopolitiska spänningar fortsatte att
dominera, särskilt med konflikten mellan Israel
och Hamas som påverkade råvarumarknaderna.
I USA skapade Donald Trumps återkomst
osäkerhet kring framtida handelsrelationer med
Kina och NATO:s stabilitet. Trots detta finns
förhoppningar om att samordnade räntesänk -
ningar och andra stimulansåtgärder kommer att
stödja en gradvis ekonomisk återhämtning.
Fastighetsmarknaden i Sverige
Till skillnad från 2023 har 2024 karaktäriserats
av en viss återhämtning på den svenska
fastighetsmarknaden. En minskning av
inflationsnivåer och räntesänkningar skapade
något bättre förutsättningar, vilket resulterade
i en högre aktivitet på transaktionsmarkna -
den. Trots detta är transaktionsvolymerna
fortfarande avsevärt lägre än de historiska
toppnoteringarna. Finansieringsläget fortsätter
att vara en utmaning, men kapitalstarka aktörer
har utnyttjat möjligheter att förvärva premium -
tillgångar, särskilt inom bostäder och kontor.
Den totala transaktionsvolymen summe -
rades under året till cirka 140 miljarder SEK,
där antalet affärer uppgick till 342 stycken.
Utländska investerare visade ett avtagande
intresse under året, och deras andel av
transaktionerna sjönk till 17 procent, jämfört
med 29 procent under 2023. Dessutom var de
utländska nettoinvesteringarna negativa, då
försäljningarna av svenska tillgångar översteg
nyinvesteringarna.
Segmentsvis uppgick bostadsfastigheter till
den största andelen av transaktionsvolymen
under året med 31 procent, motsvarande 42,8
miljarder SEK, vilket innebar en kraftig ökning
från 2023 års volym om 22,5 miljarder SEK.
Kontorsfastigheter utgjorde den näst största
andelen, med 26 procent och ett värde på
36,7 miljarder SEK. Lager, logistik och industri
stod för 18 procent, medan handel stod för 8
procent, samhällsfastigheter och ”övrigt” (mark,
hotell etc.) stod för, 7 respektive 10 procent.
För den geografiska spridningen av den
totala transaktionsvolymen stod Stockholmsre -
gionen fortsatt i centrum och utgjorde 45 pro -
cent av det totala investerade kapitalet under
året. Intresset för regionstäder och mindre orter
förblev stabilt med 28 respektive 13 procent,
medan Göteborg och Malmö tillsammans
uppgick till 14 procent av transaktionsvolymen.
140 MDKR
Transaktionsvolymen
Sverige, 2024
342 st
Antal transaktioner
i Sverige, 2024
1) Källa: Newsec
En minskning av inflationsnivåer och räntesänkningar skapade något bättre förutsättningar,
vilket resulterade i en högre aktivitet på transaktionsmarknaden i Sverige.
14 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 15 =====
Bostäder
Bostadssegmentet summerades till 42,8
miljarder SEK under året och återtog sin position
som det största segmentet på transaktions -
marknaden, med en andel på 31 procent av
den totala transaktionsvolymen. Segmentet
har fortsatt att visa stabilitet och långsiktig
attraktivitet, trots utmaningar kopplat till
stigande räntor. Historiskt har fastighetsägare
blivit kompenserade för inflationen, även om
hyresjusteringar sker med viss fördröjning, och
de senaste hyresförhandlingarna visar att så är
fallet även denna gång. Då bostadsmarknaden
är reglerad och hyresjusteringarna nu överstiger
inflationen, samtidigt som kostnadsutvecklingen
följer inflationen, väntas driftnettot öka
betydligt i närtid.
Under 2024 har bostadsbyggandet fortsatt
att påverkas av regleringar och ekonomiska
faktorer, vilket har lett till en avmattning i
byggtakten. Enligt Boverkets prognoser väntas
endast 40 000 bostäder ha färdigställts under
året, vilket är långt under det bedömda årliga
behovet på 52 300 bostäder. För 2025 beräknas
byggtakten minska ytterligare till 33 000
färdigställda bostäder. Denna utveckling riskerar
att förvärra den redan påtagliga bostadsbristen,
särskilt i storstadsregioner som Stockholm,
där efterfrågan överstiger utbudet och
betalningsviljan ofta är högre än genomsnittliga
hyresnivåer på grund av hyresregleringen.
Samtidigt finns tecken på att det framtida
behovet av nya bostäder kan dämpas något
på grund av svagare befolkningstillväxt. Låga
födelsetal och en minskad invandring innebär
att efterfrågan på nya bostäder på längre sikt
kan bli lägre än tidigare prognoser antytt. Dock
kvarstår ett stort eftersatt behov, då bostads -
byggandet under lång tid legat under den nivå
som krävs för att möta marknadens behov.
Antalet kommuner med bostadsbrist är
fortsatt högt, med 148 av 290 kommuner som
rapporterar underskott på bostäder enligt
bostadsmarknadsenkäten 2024. Även om detta
är en förbättring jämfört med föregående år, där
180 kommuner rapporterade bostadsbrist, för-
väntar sig 173 kommuner att underskott kommer
råda inom tre år, vilket speglar fortsatt oro för
framtida bostadsbrist. Den minskade byggtakten
har redan skapat betydande utmaningar för
bostadsmarknaden, med risk för trångboddhet
och svårigheter för unga att etablera sig.
Samhällsfastigheter
Under 2024 har samhällsfastighetssegmentet
haft en något svagare start, men aktiviteten
ökade markant under fjärde kvartalet, då över
hälften av årets transaktioner genomfördes.
Den totala transaktionsvolymen uppgick till
9,6 miljarder SEK, vilket är en minskning från
föregående år då volymen var 12,9 miljarder
SEK. Segmentets andel av den totala transak -
tionsvolymen minskade från 12 procent 2023
till 7 procent 2024, men den ökade aktiviteten
under årets slut kan indikera att marknaden
återhämtar sig.
Den största delen av transaktionerna inom
segmentet utgjordes av äldreboenden. Den
demografiska utvecklingen fortsätter att driva
efterfrågan, där den växande äldre befolkningen
i Sverige skapar ett stort behov av fler vård- och
omsorgsplatser. Samtidigt har fastigheter
kopplade till försvar och säkerhet blivit en allt
viktigare del av segmentet. Den ökade geopoli -
tiska osäkerheten har lett till större satsningar
på infrastruktur för försvar och krisberedskap,
vilket förväntas vara en drivande faktor för
långsiktig efterfrågan.
Utbildningsfastigheter
Under 2024 har utbildningsfastighetssegmentet
visat en marginell ökning i aktivitet jämfört
med föregående år. Totalt genomfördes nio
transaktioner till ett sammanlagt värde av 1,5
miljarder SEK, vilket är en ökning från 2023 års
sju transaktioner värda 1,2 miljarder SEK. Den
geografiska spridningen av dessa transaktioner
var relativt jämn över landet, dock med en
betydande andel i Stockholmsområdet.
Parallellt med transaktionsaktiviteten
fortsätter sektorn att anpassa sig till förändrade
undervisningsformer. Antalet distansstude -
rande för högre studier har ökat successivt
och uppgick till 40 procent av de sökande inför
höstterminen 2024, vilket var en procentenhet
högre än föregående år. Även om distansut -
bildningar generellt sett minskar behovet av
traditionella undervisningslokaler, väntas de
snarare komplettera än ersätta fysisk närvaro,
vilket fortsatt driver efterfrågan på flexibla och
moderna utbildningsmiljöer. Detta gäller dock
främst högre utbildning, medan distansstudier
inte är aktuellt för yngre elever, vilket innebär
att efterfrågan på lokaler för förskolor, grund -
skolor och gymnasieskolor förblir stabil.
Antalet sökande till högre utbildning har fort-
satt att öka och uppgår nu till nästan 500 000,
en ökning med 31 procent sedan 2010. Efter en
kort nedgång under 2022 har antalet sökande
återigen vuxit kraftigt under både 2023 och 2024.
Denna utveckling har bidragit till att vissa lärosä-
ten ser över sin lokalanvändning för att möta en
ökad efterfrågan på utbildningsfaciliteter.
Utvecklingen inom segmentet påverkas även
av regionala demografiska förändringar, där
efterfrågan på utbildningslokaler är hög i vissa
områden men mer avvaktande i andra. Trots
en långsiktig trend med svagare födelsetal och
lägre befolkningstillväxt ser många kommuner
fortsatt ett stabilt eller till och med ökat behov
av utbildningslokaler i växande stadsregioner
och områden med stora nyproduktionsprojekt.
Norge
Fastighetsmarknaden i Norge
Transaktionsvolymen i Norge uppgick under
2024 till 87,8 miljarder NOK, vilket är en ökning
med 53 procent jämfört med föregående år då
volymen var 59 miljarder NOK. Utvecklingen
kan förklaras av en mer gynnsam skuldmarknad,
vilket har bidragit till större optimism och fler
affärer där köpare och säljare har närmat sig
varandras prisförväntningar. Den ökade trans -
aktionsaktiviteten har i sin tur lett till en ökad
likviditet på marknaden. En tydlig majoritet
av det investerade kapitalet kom fortsatt från
inhemska investerare, medan utländska investe -
rare stod för 15 procent av den totala volymen,
vilket är något lägre än fjolårets siffror.
Segmentvis stod övriga fastigheter för 26
procent av den totala transaktionsvolymen,
tätt följt av kontor som stod för 25 procent.
Logistik, lager och industri utgjorde 18 procent,
medan handelssegmentet stod för 11 procent.
Bostadssegmentet och samhällsfastigheter
utgjorde 9 respektive 6 procent, tätt följt av
hotellsegmentet som svarade för 5 procent av
den totala transaktionsvolymen.
En stod del av affärerna har även i år skett
i Oslo, vilket attraherade 45 procent av det
investerade kapitalet. Bergen, Stavanger och
Trondheim utgjorde tillsammans 21 procent,
medan östra Norge utgjorde 13 procent.
Resterande delar av Norge stod för 21 procent
av transaktionsvolymen.
Samhällsfastigheter
Under 2024 landade transaktionsvolymen för
samhällsfastigheter på 5,6 miljarder NOK och
utgjorde 6 procent av den totala transaktionsvo -
lymen i Norge, en nedgång från föregående års
14 procent. Affärerna var geografiskt spridda
över landet, men majoriteten av transaktio -
nerna gällde myndighetsbyggnader. I likhet med
hela den norska fastighetsmarknaden präglades
segmentet av en stark närvaro av inhemska
köpare, medan internationella investerare i stor
utsträckning förhöll sig avvaktande.
Efterfrågan på högkvalitativa samhällsfast -
igheter förblir stark, där behovet av modern
och hållbar infrastruktur är stort. Hållbarhet
fortsätter att vara en central aspekt, med
fokus på energieffektivitet och miljövänliga
byggnader.
Trots ekonomiska utmaningar visar
samhällsfastighetssektorn i Norge på mot -
ståndskraft och anpassningsförmåga, med en
stabil efterfrågan.
Utbildningsfastigheter
Under 2024 har utbildningsfastighetssegmentet
i Norge uppvisat en viss ökning i transaktions -
aktivitet jämfört med föregående år, även om
antalet affärer fortfarande är begränsat. De
genomförda transaktionerna har omfattat både
förskolor och gymnasieskolor.
På utbildningssidan har årets antagningsom -
gång till högre studier präglats av en historiskt
hög tillgång på studieplatser, vilket har lett
till att fler studenter än någonsin tidigare
har antagits till sitt förstahandsval. Denna
utveckling kan komma att påverka efterfrågan
på utbildningsfastigheter, särskilt i de områden
där antalet studenter ökar.
Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till
förändringen av Norges policy för studieavgifter
Källa: Newsec
2024 har karak-
täriserats av en viss
återhämtning på den
svenska fastighets-
marknaden.”
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 15
===== SIDA 16 =====
för internationella studenter, som trädde i kraft
hösten 2023. Med en betydande minskning av
antalet sökande från länder utanför EU kan vissa
universitet och högskolor behöva anpassa sina
framtida lokalbehov. Parallellt med detta förblir
behovet av förskolor och skolor stabilt eller
växande i många kommuner, särskilt i områden
med stark inflyttning och utveckling.
Den övergripande bilden av utbildnings -
fastighetssegmentet är således en försiktig
återhämtning i transaktionsvolymer.
Finland
Fastighetsmarknaden i Finland
Den totala transaktionsvolymen för Finland
minskade med 22 procent under 2024 och
uppgick till 2,1 miljarder EUR, jämfört med
2,5 miljarder EUR föregående år. Marknaden
har fortsatt att präglas av osäkerhet, men
förväntade fortsatta räntesänkningar under
2025 kan bidra till en återhämtning.
Utländska investerare stod för 37 procent av
den totala volymen, vilket är en förändring från
föregående år då utländska aktörer dominerade
marknaden med en andel om 56 procent.
Den geografiska fördelningen följer samma
mönster som Norge och Sverige, där en stor
andel, 42 procent, investerades i huvudstaden
Helsingfors, medan Tammerfors, Åbo, Uleåborg
stod för 12 procent av den totala transaktions -
volymen. Dock stod övriga delar av landet för
hela 46 procent av volymen.
Segmentsvis stod bostäder och Lager-,
logistik- och industrisegmentet för den största
andelen av den totala transaktionsvolymen
om 29 procent var. Samhällsfastigheter stod
för 22 procent, handel och kontor stod för 11
respektive 6 procent av den totala volymen,
medan ”övrigt” utgjorde 3 procent.
Samhällsfastigheter
Efter en avvaktande transaktionsmarknad
under 2023 har intresset för segmentet ökat
under 2024. Den totala transaktionsvolymen
uppgick till 460 miljoner EUR, vilket motsvarar
en mindre nedgång jämfört med föregående
år men en något högre andel av den totala
transaktionsmarknaden, där segmentet nu
utgör 20 procent. Trots en fortsatt utmanande
marknadsmiljö bibehåller samhällsfastigheter
sin attraktionskraft, särskilt bland investerare
som söker stabila och långsiktiga kassaflöden.
Under året dominerades transaktionerna
av hälso- och sjukvårdsfastigheter, med en
investeringsvolym om 273 miljoner EUR.
Äldreboenden noterade mer begränsade
volymer på 30 miljoner EUR. Internationella
investerare fortsatte att spela en betydande
roll på marknaden och stod för cirka 42 procent
av den totala transaktionsvolymen, vilket visar
på ett fortsatt intresse från både nordiska och
globala aktörer.
Långsiktiga fundament talar för en fortsatt
stark marknad inom samhällsfastigheter,
särskilt med tanke på det växande behovet av
moderna äldreboenden. Finland har den största
andelen äldre i Norden och beräknas behöva
över 700 nya äldreboenden fram till 2040,
vilket understryker segmentets strukturella
efterfrågan. Samhällsfastigheter förblir därmed
en viktig del av den finska fastighetsmarknaden
och fortsätter att erbjuda stabila investerings -
möjligheter i en osäker omvärld.
Utbildningsfastigheter
Under 2024 noterades en viss ökning i
transaktionsaktiviteten för utbildningsfastig -
heter i Finland, även om antalet affärer förblev
begränsat. Transaktionsvolymen för segmentet
landade på 61 miljoner EUR. De flesta av dessa
transaktioner, trots det begränsade antalet,
ägde rum i Helsingforsregionen och avsåg
främst fastigheter för låg- och mellanstadie -
skolor.
Finlands befolkningstillväxt drevs nästan
uteslutande av immigration, då födelseantalet
nådde rekordlåga nivåer för tredje året i rad.
Befolkningstillväxten drevs i hög grad av
flyktingar från Ukraina och var den starkaste
sedan 1956. Befolkningen ökade med cirka 33
000 personer till 5,64 miljoner vid årets slut.
Antalet ansökningar till högre utbildning ökade
med 5 procent jämfört med föregående år, med
fortsatt högt intresse från utländska studenter.
Befolkningstillväxten indikerar en stabil
efterfrågan på utbildningslokaler, särskilt inom
högre utbildning. Samtidigt har grundskolan och
gymnasiet krävt modernisering och uppgra -
dering av befintliga utbildningsanläggningar,
vilket kan leda till omfattande renoveringar
och nybyggnation. Trots regionala skillnader
ser många kommuner ett fortsatt stabilt eller
ökat behov av förskolor och skolor, särskilt i
Helsingforsregionen och andra tillväxtområden.
Danmark
Fastighetsmarknaden i Danmark
Fastighetsmarknaden i Danmark har under
2024 präglats av stabilitet och en gradvis
återhämtning efter en svag inledning av året.
Den totala transaktionsvolymen uppgick till 44,9
miljarder DKK, vilket innebär en ökning med 15
procent jämfört med föregående års nivå på
31,3 miljarder DKK. Marknaden har gynnats av
fallande räntor och en kontrollerad inflation,
vilket förbättrat utsikterna för kommande år.
Bostadssegmentet stod för den största
andelen av transaktionsvolymen och utgjorde
46 procent av den totala volymen. Industri -
fastigheter och kontor följde därefter med
25 respektive 15 procent. Handelsfastigheter
stod för 8 procent, medan hotell och ”övrigt”
uppgick till 6 procent. Likt föregående år har
affärer inom samhällsfastighetssegmentet varit
mycket begränsade, vilket kan förklaras av den
mindre utbredda marknaden för denna typ
av fastigheter i Danmark jämfört med övriga
nordiska länder.
Geografiskt sett har Köpenhamn utgjort
majoriteten av den totala transaktionsvolymen
om 55 procent. De övriga storstäderna,
som inkluderar Odense, Århus och Ålborg,
stod tillsammans för 8 procent av den totala
transaktionsvolymen, medan triangel-området
utgjorde 3 procent. Resten av Danmark stod för
34 procent.
Samhällsfastigheter
Den danska samhällsfastighetsmarknaden har
utvecklats långsammare än sina nordiska gran -
nar, och segmentet har fortsatt att präglas av
låg aktivitet under 2024, utan några renodlade
genomförda transaktioner inom segmentet
under året. Den ekonomiska osäkerheten och
marknadens begränsade storlek har fortsatt
att hålla tillbaka investeringar, trots ett tydligt
intresse från både danska och internationella
aktörer.
En av de största utmaningarna är att sam -
hällsfastighetsmarknaden i Danmark till stor del
kontrolleras av offentliga aktörer, där eventuella
försäljningar ofta påverkas av politiska beslut
snarare än av marknadens efterfrågan. Detta
skapar svårigheter för privata investerare att
komma in på marknaden, trots att behovet av
äldreboenden, förskolor och vårdfastigheter
växer i takt med demografiska förändringar.
Trots avsaknaden av transaktioner finns
det en positiv långsiktig trend. Behovet av
samhällsfastigheter kommer att öka i takt med
att befolkningen åldras och storstadsområdena
växer. Om marknadsförutsättningarna föränd -
ras, exempelvis genom politiska initiativ som
gör det enklare att avyttra offentliga fastigheter
eller ökar samarbetet mellan offentliga och
privata aktörer, kan detta skapa nya möjligheter
för investeringar och utveckling.
Utbildningsfastigheter
Under 2024 har Danmark genomfört flera
utbildningsreformer som påverkar både
gymnasie- och högskolesektorn. Regeringen
har förändrat studiestödssystemet och skärpt
antagningskraven för vissa utbildningar,
samtidigt som en ny yrkes- och professionsin -
riktad gymnasieutbildning föreslagits för att fler
unga ska ta en gymnasieexamen. Antagningen
till högre utbildningar har ökat något, och fler
engelskspråkiga utbildningsplatser skapas för
att attrahera internationella studenter.
Dessa förändringar signalerar en poten -
tiell omformning av fastighetsbehoven inom
utbildningssektorn. Ökat studentinflöde och
nya utbildningsformer kan leda till behov
av både nybyggnation och omstrukturering
av befintliga utbildningslokaler. Detta gäller
särskilt universitet och högskolor, där fler
internationella studenter kan öka efterfrågan på
studentbostäder och campusutveckling. Sam -
tidigt kan förändringar inom gymnasieskolan
kräva anpassningar av lokaler för yrkesinriktad
undervisning och moderna lärmiljöer. Utöver
detta ses en stabil eller ökande efterfrågan
på förskolor och skolor i flera kommuner, där
särskilt stadsområden med nyproduktion driver
behovet av utbildningslokaler.
16 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 17 =====
Samhällsfastigheter tillsammans med reglerade hyresrätter och utbildningsfastigheter utgör den
sociala infrastruktur som är SBB:s kärninnehav. Kombinationen av denna typ av fastigheter är unik
bland noterade bolag. SBB:s fastighetsportfölj tillhör de mest säkra investeringar som finns med hög
riskjusterad avkastning.
SBB:s fastighetsbestånd
Bolagets fastighetsbestånd är uppdelat i
tre affärsområden: samhällsfastigheter,
bostadsfastigheter och utbildningsfastigheter.
Innehaven fördelar sig mellan direktägda och
delägda fastigheter genom dotterbolag och
intressebolag, vilket skapar en dynamisk och
välavvägd fastighetsportfölj.
Samhällsfastigheter utgör en betydande
del av beståndet och inkluderar äldreboenden,
LSS-boenden, kommunhus, vårdinrättningar
och offentliga kontor. Dessa fastigheter
genererar stabila kassaflöden genom långa
hyresavtal med offentliga eller offentligt
finansierade verksamheter. Innehavet omfattar
både direktägda fastigheter och investeringar i
intressebolag såsom Public Property Invest ASA
och SBB Social Facilities AB.
Inom utbildningssegmentet investerar
bolaget primärt genom sitt delägande i Nordi -
qus, som är Europas ledande fastighetsbolag
inom utbildningsinfrastruktur. Nordiqus äger,
förvaltar och utvecklar skolor, förskolor och
universitetsbyggnader med långa hyresavtal och
starka hyresgäster. Utöver detta har SBB även
ett mindre direktägt bestånd av utbildningsfast -
igheter i Sverige och Danmark.
Bostadsfastigheterna är samlade i dotter -
bolaget Sveafastigheter, som är ett av Sveriges
största renodlade, noterade bostadsbolag.
Sveafastigheter förvaltar och utvecklar hyresrät -
ter i attraktiva tillväxtområden och har en stark
position på den svenska bostadsmarknaden.
2,0 MDKR
Fastighetsvärde
NORGE
0,9 MDKR
Fastighetsvärde
DANMARK
7,6 MDKR
Fastighetsvärde
FINLAND
45,2 MDKR
Fastighetsvärde
SVERIGE
Fastighetsvärde
per land
56% Bostad
43% Samhälle
1% Utbildning
Fastighetsvärde per land
81% Sverige
13% Finland
4% Norge
2% Danmark
55 653
Mkr
55 653
Mkr
81%
56%
13%
43%
4% 1% 2%
Fastighetsvärde per regionFastighetsvärde per segment
34% Universitetsorter
31% Stockholm/Mälardalen
13% Oslo/Köpenhamn/
Helsingfors
5% Göteborg/Malmö
17% Övriga tillväxtstäder
55 653
Mkr
31%
13%
34%
5%
17%
Utöver det direktägda bostadsbeståndet har
bolaget även investeringar genom joint ventures,
bland annat tillsammans med Morgan Stanley.
Fastighetsvärdet uppgår till 55,7 mdkr och
den totala fastighetsexponeringen, inklusive
andel av fastigheter i ej konsoliderade innehav,
är 92,8 mdkr. Ej konsoliderade innehav utgörs
av joint ventures och intresseföretag. Den
genomsnittliga kontraktslängden inom samhälls-
och utbildningsfastigheter är åtta år, vilket ger
långsiktiga och förutsägbara intäktsströmmar.
Genom denna struktur har bolaget en balan -
serad och strategiskt positionerad fastighets -
portfölj med en kombination av direktägda och
delägda tillgångar. Den långsiktiga förvaltningen
av samhälls- och utbildningsfastigheter ger sta -
bila kassaflöden, medan Sveafastigheter driver
tillväxt inom bostadssegmentet. Tillsammans
skapar detta en robust plattform för fortsatt
utveckling och värdeskapande.
55,7
MDKR
TOTALSUMMA
KONSOLIDERAT
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 17
===== SIDA 18 =====
SBB:s affärsområden
Som ett ledande börsnoterat fastighetsbolag är vi stolta över vårt omfattande engagemang
inom tre distinkta affärsområden: Samhälle, Bostäder och Utbildning.
Inom Samhällsfastigheter fokuserar vi på att
förvalta och utveckla fastigheter som spelar en
central roll i samhällets funktion. Detta inklu -
derar allt från vårdcentraler och äldreboenden
till LSS-boenden och Offentliga kontor. Genom
vårt arbete bidrar vi till att skapa hållbara och
funktionella miljöer som stödjer och främjar
samhällets välfärd och säkerhet.
Vårt affärsområde bostäder, genom
Sveafastigheter, är inriktat på att tillgodose det
växande behovet av kvalitativa och hållbara
bostadslösningar. Här engagerar vi oss i förvalt -
ning, utveckling och byggnation av bostäder
som möter dagens höga krav på komfort,
energieffektivitet och design. Sveafastigheters
mål är att erbjuda hem som inte bara är en plats
att bo på, utan även en plats där våra hyresgäs -
ter kan trivas och växa.
Vår investering i utbildningsfastigheter
speglar vårt engagemang för att främja kunskap
och lärande. Genom att investera i och förvalta
fastigheter avsedda för utbildningsändamål,
från förskolor till högskolor, skapar vi inspi -
rerande miljöer som underlättar lärande och
utveckling. Våra utbildningsfastigheter är
utformade för att möta de specifika behoven
hos studenter och pedagoger, och bidra till en
positiv och stimulerande lärandemiljö.
Genom våra tre affärsområden strävar
vi efter att skapa värde för våra aktieägare,
hyresgäster och det bredare samhället. Vi är
övertygade om att vårt fokus på samhällsnytta,
bostadsutveckling och utbildningsstöd positio -
nerar oss starkt för framtiden och bidrar till en
mer hållbar och inkluderande värld.
Samhälle
Bostad
Minoritet
Totalt
Utbildning
Totalt
Fastighetsvärde
SBB:s andel av
fastighetsbestånd i
väsentliga innehav1)
Andel av övriga
innehav
24,1 MDKR 18,6 MDKR 1,8 MDKR 44,4 MDKR
31,0 MDKR
-10,9 MDKR -10,9 MDKR– –
44,7 MDKR
6,0 MDKR
43,9 MDKR
2,5 MDKR
4,2 MDKR
39,4 MDKR
92,8 MDKR
19,3 MDKR – 19,9 MDKR0,6 MDKR
1) Avser SBBs andel av fastighetsbestånd i väsentliga joint ventures och intresseföretag.
18 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 19 =====
Samhälle
Samhällsfastigheter - en investering i trygghet och välfärd. En ledande och skalbar plattform spe-
cialiserad på ägande och förvaltning av offentligt finansierade tillgångar, vilken utmärker sig genom
växande efterfrågan, inflationssäkrade kassaflöden och minimal risk för hyresförluster.
Inom affärsområdet Samhällsfastigheter
äger och förvaltar vi fastigheter, strategiskt
placerade över Sverige, Norge, Finland och
Danmark. Våra fastigheter utgör en viktig
del av samhällets infrastruktur och omfattar
äldreboenden, vårdinrättningar, kommunhus,
statlig infrastruktur och offentliga kontor.
Vi är en långsiktig och ansvarsfull fastighets -
ägare, där vårt fokus ligger på att säkerställa
att våra byggnader är välskötta, moderna och
anpassade efter samhällets behov. Genom
en aktiv och engagerad förvaltning skapar vi
hållbara miljöer där människor får tillgång till
nödvändiga samhällsfunktioner – från vård och
omsorg till trygg offentlig service.
Vår samhällsportfölj är stabil och lång-
siktig, präglad av hög efterfrågan och trygga
hyresgäster inom den offentliga sektorn. Vi
strävar efter att skapa långsiktigt värde genom
proaktiv förvaltning, underhåll och utveckling
av våra fastigheter. Genom närhet och dialog
med våra hyresgäster säkerställer vi att våra
fastigheter inte bara fungerar optimalt utan
också fortsätter att möta de förändrade behov
som samhället ställer på dem över tid.
Hållbarhet är en central del av vårt arbete.
Genom effektiv förvaltning och strategiska
investeringar i befintliga fastigheter arbetar
vi kontinuerligt med energieffektivisering,
miljöanpassningar och förbättrad tillgänglighet.
Vi ser det som vårt ansvar att säkerställa att
fastigheterna är funktionella, trygga och ekono -
miskt hållbara – både idag och i framtiden.
I en tid där behovet av äldreboenden,
vårdinrättningar och offentliga verksamhetslo -
kaler ökar, spelar vi en viktig roll i att säkerställa
att befintliga samhällsfastigheter håller hög
kvalitet och är anpassade för framtidens behov.
Vårt arbete handlar om mer än byggnader – det
handlar om att skapa miljöer där människor kan
leva, arbeta och få den service de behöver på
ett tryggt och hållbart sätt.
Med människan i centrum och en tydlig
förvaltningsstrategi bidrar vi till ett starkt och
välfungerande samhälle – varje dag, året runt.
Äldreboenden 26 %
Den största andelen av våra samhällsfastigheter
består av äldreboenden, en sektor med kraftigt
växande behov på grund av den demografiska
utvecklingen i Norden. Antalet personer över 80
år i Sverige förväntas öka med cirka 50 procent
fram till 2032, vilket motsvarar en ökning på
över 250 000 personer. Detta ställer krav på fler
särskilda boenden, där vi aktivt arbetar med att
utveckla och förvalta moderna och välanpas -
sade fastigheter för äldreomsorgen.
LSS-boenden 20 %
Våra LSS-boenden (lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade) erbjuder bostäder
för personer med funktionsnedsättningar. Dessa
fastigheter omfattar gruppbostäder, servicebo -
städer och anpassade bostäder där individens
behov står i fokus. Eftersom kommunernas
efterfrågan på LSS-boenden ökar, ser vi en
fortsatt tillväxt inom detta segment.
Statlig infrastruktur och kommunhus 19 %
Vi äger fastigheter som används av myndig -
heter och kommunala verksamheter, inklusive
kommunhus, domstolar, polisstationer och
andra offentliga institutioner. Dessa fastigheter
är ofta långa och stabila investeringar då de hyrs
av offentliga aktörer.
Sjukhus och vårdcentraler 13 %
Vi förvaltar och utvecklar sjukhus, vårdcentraler
och specialistkliniker för att bidra till en modern
och hållbar vårdinfrastruktur. Behovet av
vårdfastigheter ökar i takt med en åldrande
befolkning och ökade krav på tillgänglig och
högkvalitativ vård i hela Norden.
Offentliga kontor 8 %
Våra offentliga kontor hyrs ut till olika
statliga och kommunala verksamheter, såsom
Skatteverket, Pensionsmyndigheten och andra
administrativa enheter. Efterfrågan på moderna
och energieffektiva kontorslokaler för offentlig
verksamhet är fortsatt hög.
Övrigt 7 %
Detta segment inkluderar fastigheter med olika
typer av samhällsnyttiga funktioner, exempelvis
utbildningslokaler och andra specialfastigheter.
Projekt- och byggrättsfastigheter 7 %
För att säkerställa framtida tillväxt har vi en
betydande andel byggrätter och projektfastig -
heter i vår portfölj. Dessa möjliggör nyproduk -
tion och anpassning av fastigheter i takt med att
samhällets behov förändras.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 19
===== SIDA 20 =====
• Attraktiv demografi där SBB verkar, vilket
skapar möjligheter till tillväxt samt minimerar
risk för vikande efterfrågan.
• Fastigheterna har långa hyresavtal med
offentliga och offentligt finansierade
hyresgäster.
• Med 26 procent av beståndet bestående
av äldreboenden finns en ständigt ökande
efterfrågan på dessa tillgångar drivet av en
åldrande befolkning.
• Hyrorna stiger vanligtvis mer än inflationen
tack vare nästintill full inflationsindexering och
hyresgästanpassningar.
• SBB har en erfaren förvaltnings- och
projektorganisation som ständigt arbetar för
att skapa ytterligare värde och trivsel för våra
hyresgäster.
Information om SBB:s direktägda fastighetsbestånd
finns på sid. 26-27.
Fastighetsvärde per land Fastighetsvärde per kategori
57% Sverige
31% Finland
8% Norge
3% Danmark
26% Äldreboende
20% LSS
19% Statlig infrastruktur
och Kommunhus
13% Sjukhus &
vårdcentral
8% Offentliga kontor
7% Övrigt
7% Projekt- och
byggrättsfastigheter
24 074
Mkr
24 074
Mkr
57%
26%
31%
20%
8%
19%
13%
8%
7%
3% 7%
24,1 MDKR
Fastighetsvärde
5,63 %
Direktavkastning
8 år
Genomsnittlig kontraktslängd , WAULT
Konsoliderat innehav
20 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 21 =====
Public Property Invest
ASA1) SBB Infrastructure AB 1) 2) SBB Social Facilities AB 1) 3)
Väsentliga joint ventures och intresseföretag (mkr)
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
SBB:s ägarandel, % 35,16 44,84 100 - 100 -
Förvaltningsresultat 100 199 -278 - -154 -
Andel av joint ventures och intresseföretags resultat -10 -405 -657 - -440 -
Resultat från joint ventures och intresseföretag, mkr 1) 115 -405 -657 - -440 -
Fastighetsbestånd
Innehavets fastighetsbestånd 10 550 8 229 5 424 - 9 452 -
SBB:s ägarandel, % 35,16 44,84 100 - 100 -
SBB:s andel av fastighetsbestånd 3 710 3 690 5 424 - 9 452 -
Investering
Andelar i joint ventures och intresseföretag 1 960 1 261 170 - 70 -
Fordran på joint ventures och intressebolag - - - - 3 478 -
Nettoinvestering 1 960 1 261 170 - 3 548 -
Övriga joint ventures och intresseföretag (mkr)
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
Utgående redovisat värde, kapitalandel 612 477
Andel av joint ventures och intresseföretags resultat, 109 -62
Resultat från joint venture och intresseföretag1) 47 -293
1) Resultat från joint ventures och intresseföretag inkluderar försäljningsresultat, nedskrivningar och omvärderingar.
2) SBB Infrastructure AB förvärvades 15 mars 2024.
3) SBB Social Facilities AB förvärvades 13 juni 2024.
Mer om SBB:s intresseföretag och joint ventures finns på sid. 31-32.
Väsentliga innehav hänförliga till affärsområdet
Public Property Invest ASA
Bolaget äger och förvaltar
offentliga fastigheter i Norge,
Sverige och Finland primärt
inom segmenten rättsväsende
och offentliga kontor. En
fastighetsplattform med
tillväxtmöjligheter noterat
på Oslo Börs. SBBs ägarandel
uppgår per 2024-12-31 till 35,16
procent.
SBB Infrastructure AB och SBB Social Facilities AB
SBB Infrastructure AB och SBB Social Facilities AB är joint
venturebolag tillsammans med Castlelake, med stöd av Atlas
SP Partners. Bolagen äger och förvaltar offentliga fastigheter.
Bolagen bildades under första halvåret 2024 i samband med
ingående av samarbetes- och finansieringsavtal. Avtalet mellan
parterna föreskriver gemensamt bestämmande inflytande varvid
innehaven redovisas som joint venture.
18,6 MDKR
SBB:s andel av fastighetsbestånd i väsentliga innehav
5,7 MDKR
SBB:s nettoinvestering i väsentliga innehav
Joint ventures och intresseföretag
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 21
===== SIDA 22 =====
Bostad
SBB äger och förvaltar, genom sitt innehav i Sveafastigheter, hyresrätter i svenska tillväxtområden.
Kombinationen av hög efterfrågan och starka underliggande drivkrafter resulterar i en låg riskprofil
och ett stadigt växande driftsöverskott över tid.
Samhällsbyggnadsbolaget, genom Sveafastighe -
ter, äger och förvaltare en unik och eftertraktad
portfölj av hyresreglerade bostäder i svenska
tillväxtkommuner.
Sveafastigheter är ett av Sveriges största
renodlade och noterade bostadsbolag med
14 669 lägenheter i förvaltning. Fastighets -
beståndet består av en bredd av hyresrätter i
tillväxtregioner i Sverige.
Husen förvaltas och utvecklas med ett närva -
rande och lokalt engagemang av Sveafastighe -
ters förvaltningsorganisation.
Sveafastigheter utvecklar och bygger nya
hållbara bostäder där efterfrågan på bostäder
är som störst. Sveafastigheter har 1 030
lägenheter i pågående byggnation och 6 844
lägenheter i projektutveckling där 93 procent
ligger i Stockholm/Mälardalen. Sveafastigheter
har under 2024 färdiställt 1 138 lägenheter.
Sverige förväntas fortsätta vara ett av
de länder med hög befolkningstillväxt de
kommande åren, inte bara jämfört med de
övriga nordiska länderna utan även i Europa
som helhet.
31,0
1)
MDKR
Fastighetsvärde
4,24 %
Direktavkastning
1 482 kr
Snitthyra per kvm
Konsoliderat innehav
1) Varav 28,1 mdkr hänförligt till Sveafastigheter.
Sveafastigheter är Sveriges största renodlade och noterade bostadsbolag med
14 669 lägenheter i förvaltning. Fastighetsbeståndet består av en bredd av hyresrät -
ter i tillväxtregioner i Sverige. Husen förvaltas och utvecklas med ett närvarande och
lokalt engagemang av den egna förvaltningsorganisationen. Sveafastigheter utveck-
lar och bygger nya hållbara bostäder där efterfrågan på bostäder är som störst.
Sveafastigheter har 1 030 lägenheter i pågående byggnation och 6 844 lägenheter i
projektutveckling där 93 procent ligger i Stockholm/Mälardalen.
Väsentliga händelser under året
• I oktober noterades bolagets
aktier på Nasdaq First North
Premier Growth Market.
• Under sista kvartalet har
bankskuld om 1 077 mkr
refinansierats med nya lån med
förfallodatum under 2027 och
avtal gällande en kreditfacilitet om
1 000 mkr ingåtts.
• Sveafastigheter har under 2024
färdigställt 1 138 lägenheter.
• Under 2024 har 540 lägenheter
byggstartats i Stockholm, Nacka
och Skellefteå.
• I december erhöll bolaget en
markanvisning om cirka 100
hyresbostäder i Huvudsta, Solna.
100 %
bostadsfastigheter
14 669
lägenheter
94 %
storstadsregioner
och universitets- och
högskolestäder
% av totalt fastighetsvärde
i Stockholm-Mälardalen,
Malmö-Öresund och
Stor-Göteborg
Universitetsoch
högskolestäder
Övrigt
33 %
6 %
18 %
22 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 23 =====
6,0 MDKR
SBB:s andel av fastighetsbestånd i väsentliga innehav
3,0 MDKR
SBB:s nettoinvestering i väsentliga innehav
Joint ventures och intresseföretag
SBB Residential Property AB 3)
Väsentliga joint ventures och intresseföretag (mkr)
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
SBB:s ägarandel, % 1) 100 100
Förvaltningsresultat -169 -46
Andel av joint ventures och intresseföretags resultat -238 -643
Resultat från joint ventures och intresseföretag 2) 80 -643
Fastighetsbestånd
Innehavets fastighetsbestånd 5 967 6 000
SBB:s ägarandel, % 100 100
SBB:s andel av fastighetsbestånd 5 967 6 000
Investering
Andelar i joint ventures och intresseföretag 2 937 2 797
Fordran på joint ventures och intressebolag 76 53
Nettoinvestering 3 013 2 850
Övriga joint ventures och intresseföretag (mkr)
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
Redovisat värde, kapitalandel 1 200 3 164
Andel av joint ventures och intresseföretags resultat -215 -556
Resultat från joint ventures och intressebolag 2) 146 -4 210
1) SBB:s ägarandel avser SBB:s andel av stamaktier. Emitterade preferensaktier I SBB Residential Property AB redovisas som skuld
inom SBB Residential Property AB. Aktieägaravtalet mellan stamaktieägare och preferensaktieägare föreskriver gemensamt
bestämmande inflytande varvid innehavet redovisas som joint venture.
2) Resultat från joint ventures och intresseföretag inkluderar försäljningsresultat, nedskrivningar och omvärderingar.
3) SBB Residential Property AB förvärvades 16 augusti 2023.
Väsentliga innehav hänförliga
till affärsområdet
SBB Residential Property AB
Bostadsportfölj bestående av hyres-
reglerade bostadsfastigheter i Sverige
som styrs och kontrolleras gemensamt
med Morgan Stanley.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 23
===== SIDA 24 =====
Utbildning
SBB äger hälften av Europas största utbildningsportfölj, genom Nordiqus, inriktad på
social infrastruktur för den offentliga utbildningssektorn. Långa indexerade hyresavtal
skapar stabil intjäning.
Nordiqus, en organisation bildad för att förvalta
och utveckla utbildningsfastigheter, strävar
efter att skapa och underhålla högkvalitativa
lärandemiljöer. Nordiqus etablerades år 2022
och äger och förvaltar en portfölj bestående
av över 600 utbildningsfastigheter spridda
över Norden. Denna omfattande portfölj av
fastigheter inkluderar en mångfald av utbild -
ningsinstitutioner såsom förskolor, grundskolor,
gymnasier och universitet, som tillsammans
utgör en betydande del av vårt samhälles
utbildningsinfrastruktur.
Nordiqus strävar efter att vara den främsta
partnern för kommuner och privata aktörer vid
utvecklingen och förbättringen av utbildnings -
fastigheter. Genom långsiktigt engagemang för
att skapa en trygg och stimulerande miljö som
stödjer framtidens generationers lärande.
Nordiqus förstår djupgående de specifika
krav och behov som utbildningsmiljöer innebär.
Nordiqus erfarenhet och kunskap möjliggör
skapandet av anpassade lösningar för ständig
utveckling av utbildningslokaler. Fokus ligger
på att skapa moderna och hållbara byggnader
och lokaler som möter dagens och framtidens
pedagogiska krav, vilket är en nyckelaspekt inom
utbildningsfastigheter.
Genom långsiktiga samarbeten strävar
man efter att skapa stabilitet och kontinuitet
för hyresgästerna. Genom kompetens och
partnerskap med ledande experter inom
utbildningssektorn möjliggörs utformningen av
innovativa och flexibla lärmiljöer som gynnar
både elever och lärare.
Nordiqus vision sträcker sig långt framåt, med
målet att vara en aktiv samhällsbyggare. Genom
att skapa och underhålla utbildningslokaler
som är anpassade för framtidens generationer,
skapas en miljö där lärande och tillväxt inte bara
är möjlig utan också stimulerande och givande
för alla som vistas i Nordiqus utbildningslokaler.
• SBB investerar primärt i utbildningsfastigheter genom sitt ägande
Nordiqus vars fastighetsbestånd inom utbildning uppgår till 38 739 mkr.
Se sida 14 för mer information.
• Däröver direktäger SBB utbildningsfastigheter i Sverige och Danmark om
sammanlagt 593 mkr (622).
Marknadsvärde, mkr
Konsoliderat innehav 2024-12-31 2023-12-31
Sverige 426 465
Danmark 167 158
Totalt 593 622
0,6 MDKR
Fastighetsvärde
Konsoliderat innehav
24 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 25 =====
Nordiqus AB
Väsentliga joint ventures och intresseföretag
(mkr)
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
SBB:s ägarandel, % 49,84 49,84
Förvaltningsresultat 586 21
Andel av joint ventures och intresseföretags
resultat
-770 -417
Resultat från joint ventures och intresseföretag 1) -903 -10
Fastighetsbestånd
Innehavets fastighetsbestånd 38 739 40 784
SBB:s ägarandel, % 49,84 49,84
SBB:s andel av fastighetsbestånd 19 308 20 327
Investering
Andelar i joint ventures och intresseföretag 8 603 9 892
Fordran på joint ventures och intressebolag 2) 4 115 3 908
Nettoinvestering, redovisat värde 12 718 13 800
Upplupen anskaffningskostnad, fordran 2) 1 108 1 344
Nettoinvestering 13 826 15 144
1) Resultat från joint ventures och intresseföretag inkluderar försäljningsresultat, nedskrivningar
och omvärderingar.
2) Fordrans redovisat värde uppgår till 4 115 mkr. Fordrans nominella belopp uppgår till 5 222 mkr.
• SBB äger 49,84 procent av Nordiqus med ett totalt fastighetsvärde om
38,7 miljarder kronor.
• Nordiqus samägs med Brookfield, en av världens största infrastruktur -
investerare.
• Nordiqus är Europas ledande plattform för offentliga utbildningsfastig -
heter med tillväxtpotential.
• Statsstödda intäkter, hög förnyelsegrad av hyresavtal och 95 %
KPI-justerat.
• Resultat hänförligt till Nordiqus, fram till och med den 21 november
2023, redovisas som avvecklad verksamhet.
• Nordiqus fastighetsbestånd förvaltas av SBB genom ett förvaltningsavtal.
19,3 MDKR
SBB:s andel av fastighetsbestånd i väsentliga innehav
13,8 MDKR
SBB:s nettoinvestering i väsentliga innehav
Joint ventures och intresseföretag
Nordiqus bildades år 2022 och är en drivkraft inom utbildningsinfrastruktur. Bolaget
äger, förvaltar och utvecklar över 600 förskolor, skolor och univer- sitet – vilket är en
av de ledande portföljerna för utbildningsinfrastruktur i Norden. Nordiqus strävar
efter att möta både dagens krav och morgon- dagens behov på utbildningslokaler för
att ge framtidens generationer de bästa förutsättningarna och de mest studiefräm -
jande miljöerna.
Händelser under året
• Nordiqus-teamet har vuxit till 11 (5) anställda
i slutet av året.
• Nordiqus erhöll en investment grade infra -
structure rating under Q2 och refinansierade
framgångsrikt 8,6 miljarder SEK under Q3.
• Nytt 10-årigt hyresavtal med Göteborgs
universitet och Västra Götalandsregionen
för ett nytt Centrum för Hälsovetenskap i
Göteborg,
• Nytt hyresavtal på 25 år med Örebro
kommun för om- och tillbyggnad av Mosjö
skola
• Nytt 10-årigt hyresavtal med Skärgårdsgym -
nasiet i Österåker,
• Nya och förlängda hyresavtal för förskolor
med Dibber i Stockholm och Lekogrönt
i Linköping En ut- och tillbyggnad med
Stiftelsen BMSL i Lund.
• Under sommaren 2024 erbjöd vi 65
ungdomar sommarjobb, där de tillsammans
med våra samarbetspartners hjälpte till att
ta hand om och underhålla våra förskolor
och skolor under sommaruppehållet.
• Under året har Nordiqus jobbat med en
strategisk plan för att stärka fokuset på
arbetsmiljön på alla våra fastigheter både i
projekt och förvaltning. Exempelvis genom -
för vi säkerhetsutbildningar, riskanalyser och
under fjärde kvartalet lanserade vi en egen
app för arbetsmiljörapportering.
• Under det fjärde kvartalet slutfördes en
omstrukturering av den norska portföljen,
från 172 bolag till 12.
• Under det fjärde kvartalet förvärvades en
grundskola och idrottshall i Kungsbacka
med 17-åriga hyresavtal med Internationella
Engelska skolan och Kungsbacka kommun,
för 508 mkr.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 25
===== SIDA 26 =====
Projekt- och Fastighetsutveckling
Projekt- och Fastighetsutveckling innebär för SBB ett kontinuerligt förädlingsarbete av fastighetsbestån-
det som pågår parallellt med den löpande förvaltningen. Byggnader projekteras om för att möjliggöra
ytterligare volym och verksamheter och underutnyttjade markytor inom fastigheterna kan via detaljpla-
neprocesser omvandlas till nya byggrätter. Beroende av rådande marknadsförutsättningar inom bolagets
olika geografier och segment kan byggrätterna i sin tur omsättas till kassaflödesfastigheter för egen
förvaltning eller avyttras externt. Då den ofta dolda potentialen inom bolagets markinnehav utgör en stor
del av värdeskapandet inom förädlingsarbetet har SBB som målsättning att regelbundet kunna utveckla
och tillhandahålla byggrätter över tid. Byggrättsutveckling ger bolaget fördelar vid deltagande av upp-
handlingar och tävlingar då bolaget ofta kan tillhandahålla byggklar eller utvecklingsbar mark. Den stora
byggrätts- och projektutvecklingsportföljen ger även SBB möjlighet att växa organiskt över tid och bidrar
till att öka bolagets driftnetto och resultat.
Som en del i bolagets hållbarhetsarbete Vision
2030 och i linje med FN:s globala hållbarhetsmål
bedrivs förädlingsarbetet med ett särskilt fokus
på fastigheter inom kommunikationsnära lägen
med en redan utbyggd infrastruktur. Genom
att i synnerhet redan ianspråktagen mark
prioriteras vid förädling och befintliga gatunät
används kan fler grönområden bevaras och
resursförbrukningen hållas nere. Förädlingsar -
betet inom SBB drivs därutöver av tanken att
bilens roll i samhället succesivt kommer minska
samt att kommunikationer, service, vård, skola
och omsorg ska finnas i människors närområde.
Flertalet av bolagets utvecklingsfastigheter
ligger inom utpekade kommunikationsnoder
med direkt närhet till såväl spårbunden trafik
som övrig samhällsservice.
367 lägenheter i Haninge, Stockholms län.
Utvecklade och uppförda inom egen fastighet.
Byggrättsutveckling
Segment / Planeringsfas SBB:s andel
Fas 1 -
Projektidéer
Fas 2 -
Inför beslut
om planbesked
Fas 3 -
Med
planbesked
Fas 4 -
Lagakraftvunna
detaljplaner
Totalt antal
BTA (kvm)
Bokfört
värde (tkr) Per kvm (kr)
Bostäder 66% 186 852 - 246 830 216 650 650 332 1 137 680 1 749
Samhällsfastigheter 86% 479 540 - 424 280 655 024 1 558 844 1 455 209 934
Utbildning 54% 332 725 - 136 785 227 447 696 957 208 365 299
Totalt 76% 999 117 - 807 895 1 099 121 2 906 133 2 801 254 964
SBB:s andel av totalt 100% 2 392 113 2 119 861 886
26 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 27 =====
Samhälle
Pågående nyproduktion
SBB:s
andel Antal kvm
Antal
projekt
Hyra
(mkr)
Driftnetto
(mkr)
Investering
(mkr)
Upparbe -
tat (mkr)
Kvar-
varande
(mkr)
Direkt -
avkastning
(hyra)
Direkt -
avkastning
(DN)
Samhälle 100% 5 312 1 16 15 260 21 239 6,0% 5,6%
Samhälle, JV 50% 7 038 1 12 10 275 250 25 4,4% 3,5%
Totalt 74% 12 350 2 28 24 535 271 264 5,2% 4,5%
SBB:s andel av totalt 100% 8 831 22 19 398 146 251 5,5% 4,9%
Investeringar i befintligt bestånd
Antal kvm Antal projekt Driftnetto (mkr)
Investering
(mkr)
Upparbetat
(mkr)
Kvarvarande
(mkr)
Direkt -
avkastning (DN)
Samhälle 6 891 1 7 125 125 0 5,3%
Pågående projektutveckling
SBB:s andel Antal kvm
Samhälle 100% 59 712
Samhälle, JV 50% 45 146
Totalt 77% 104 858
SBB:s andel av totalt 100% 82 285
Byggrättsutveckling
Segment / Planeringsfas SBB:s andel
Fas 1 -
Projektidéer
Fas 2 -
Inför beslut
om planbesked
Fas 3 -
Med
planbesked
Fas 4 -
Lagakraftvunna
detaljplaner
Totalt antal
BTA (kvm)
Bokfört
värde (tkr) Per kvm (kr)
Samhälle 100% 364 215 - 358 120 592 824 1 315 159 899 396 684
Samhälle, JV 64,0% 115 325 - 66 160 62 200 243 685 555 813 2 281
Totalt 86% 479 540 - 424 280 655 024 1 558 844 1 455 209 934
SBB:s andel av totalt 100% 1 486 410 1 255 209 844
52% 10,4%
upparbetningsgrad
pågående produktion
avkastning kvarvarande
investering
Geografisk fördelning projekt -
utveckling (inkl. joint ventures)
73% Stockholm/Mälardalen
12% Universitetsstäder
6% Göteborg/Malmö
9% Övriga tillväxtstäder
104 858
kvm
73% 12%
6%
9%
100% Stockholm/Mälardalen
Geografisk fördelning pågående
produktion (inkl. joint ventures)
12 350
kvm
100%
Byggrättsportföljens geografiska
fördelning (inkl. joint ventures)
1 558 844
kvm
35%
28%
27%
6%
4%
35% Stockholm/Mälardalen
28% Universitetsstäder
6% Göteborg/Malmö
4% Oslo/Köpenhamn/Helsingfors
27% Övriga tillväxtstäder
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 27
===== SIDA 28 =====
Bostad
Pågående nyproduktion
SBB:s
andel Antal lgh Antal kvm
Antal
projekt
Hyra
(mkr)
Driftnetto
(mkr)
Investe -
ring (mkr)
Upparbe -
tat (mkr)
Kvar-
varande
(mkr)
Direkt -
avkastning
(hyra)
Direkt -
avkastning
(DN)
Bostad 100% 208 11 188 1 33 28 530 430 99 6,3% 5,2%
Bostad, Sveafastigheter 100% 1 030 48 159 6 134 114 2 167 1 011 1 156 6,0% 5,1%
Totalt 100% 1 238 59 347 7 167 142 2 697 1 441 1 255 6,2% 5,3%
SBB:s andel av totalt 100% 1 238 59 347 167 142 2 697 1 441 1 255 6,2% 5,3%
Investeringar i befintligt bestånd
Antal kvm Antal projekt Driftnetto (mkr)
Investering
(mkr)
Upparbetat
(mkr)
Kvarvarande
(mkr)
Direkt -
avkastning (DN)
Bostad 62 957 6 8 133 115 18 6,3%
Pågående projektutveckling (exklusive bostadsrätter)
SBB:s andel Antal lgh Antal kvm
Bostad 100% 1 446 80 141
Bostad, Sveafastigheter 100% 5 544 294 958
Bostad, JV 52% 1 782 96 032
Totalt 91% 8 772 471 131
SBB:s andel av totalt 100% 7 922 423 770
Byggrättsutveckling
Segment / Planeringsfas SBB:s andel
Fas 1 -
Projektidéer
Fas 2 -
Inför beslut
om planbesked
Fas 3 -
Med
planbesked
Fas 4 -
Lagakraftvunna
detaljplaner
Totalt antal
BTA (kvm)
Bokfört
värde (tkr) Per kvm (kr)
Bostad 100% 7 600 - 28 000 47 300 82 900 128 968 1 556
Bostad, Sveafastigheter 100% 117 382 - 94 890 131 850 344 122 243 452 707
Bostad, JV 49,5% 61 870 - 123 940 37 500 223 310 765 260 3 427
Totalt 66% 186 852 - 246 830 216 650 650 332 1 137 680 1 749
SBB:s andel av totalt 100% 560 982 751 541 1 340
Geografisk fördelning pågående
produktion (inkl. joint ventures)
63% Stockholm/Mälardalen
37% Universitetsstäder
74% Stockholm/Mälardalen
22% Universitetsstäder
1% Göteborg/Malmö
3% Övriga tillväxtstäder
1 238
lägenheter
63%
37%
Geografisk fördelning projekt -
utveckling (inkl. joint ventures)
8 772
lägenheter
74%
22%
1% 3%
Byggrättsportföljens geografiska
fördelning (inkl. joint ventures)
650 332
kvm
29%
28%
22%
21%
29% Stockholm/Mälardalen
28% Universitetsstäder
22% Göteborg/Malmö
21% Övriga tillväxtstäder
55% 11,8% 100%
upparbetningsgrad
pågående produktion
avkastning kvarvarande
investering
av bostadsproduktion i
Sveriges storstadsregioner
och universitetsorter
28 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 29 =====
Utbildning
Investeringar i befintligt bestånd
SBB:s andel Antal kvm Antal projekt Driftnetto (mkr)
Investering
(mkr)
Upparbetat
(mkr)
Kvarvarande
(mkr)
Direkt -
avkastning (DN)
Nordiqus 49,8% 24 380 8 25 423 347 76 5,9%
SBB:s andel av totalt 100,0% 12 151 12 211 173 38 5,9%
Pågående projektutveckling
SBB:s andel Antal kvm
Utbildning 100% 13 184
Utbildning, JV 50% 6 440
Totalt 86% 19 624
SBB:s andel av totalt 100% 16 404
Byggrättsutveckling
Segment / Planeringsfas SBB:s andel
Fas 1 -
Projektidéer
Fas 2 -
Inför beslut
om planbesked
Fas 3 -
Med
planbesked
Fas 4 -
Lagakraftvunna
detaljplaner
Totalt antal
BTA (kvm)
Bokfört
värde (tkr) Per kvm (kr)
Utbildning 100% 7 000 - - 3 530 10 530 18 465 1 754
Utbildning, JV 49,8% 325 725 - 136 785 223 917 686 427 189 900 277
Totalt 54% 332 725 - 136 785 227 447 696 957 208 365 299
SBBs andel av totalt 100% 344 721 113 111 328
Information om projektportföljen är baserad på bedömningar om storlek, inriktning och omfattning av projekten. Vidare baseras informationen på
bedömningar om framtida projektkostnader och hyresvärde. Bedömningarna och antagandena ska inte ses som en prognos. Bedömningar och anta -
ganden innebär osäkerhetsfaktorer både avseende projektens genomförande, utformning och storlek, tidplaner, projektkostnader samt framtida
hyresvärde. Informationen om projektportföljen omprövas regelbundet och bedömningar och antaganden justeras till följd av att pågående projekt
färdigställs eller tillkommer samt att förutsättningar förändras.
100% Stockholm/Mälardalen
Geografisk fördelning projekt -
utveckling (inkl. joint ventures)
19 624
kvm
100%
Byggrättsportföljens geografiska
fördelning (inkl. joint ventures)
696 957
kvm
31%
31%
29%
9%
31% Stockholm/Mälardalen
31% Universitetsstäder
9% Göteborg/Malmö
29% Övriga tillväxtstäder
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 29
===== SIDA 30 =====
Intjäningsförmåga
Aktuell intjäningsförmåga från förvaltningsverksamheten
Nedan presenteras aktuell intjäningsförmåga för koncernen för 12
månader som beaktar koncernens fastighetsbestånd per 2024-12-31.
Aktuell intjäningsförmåga är inte en prognos utan endast att betrakta
som en hypotetisk ögonblicksbild och presenteras enbart för att illustrera
intäkter och kostnader på årsbasis givet fastighetsbeståndet, finansiella
kostnader, kapitalstruktur och organisation vid en bestämd tidpunkt. I
koncernens intjäningsförmåga är inte resultateffekten av orealiserade och
realiserade värdeförändringar inkluderad, vad gäller de fastigheter som
konsolideras.
Följande information utgör underlag för beräkning av intjäningsförmågan:
• Kontrakterade hyresintäkter på årsbasis (inklusive tillägg och hyres -
rabatter) samt övriga fastighetsrelaterade intäkter utifrån gällande
hyreskontrakt per 2024-12-31.
Koncernens intjäningsförmåga
Belopp i mkr Samhälle Bostad Utbildning Totalt
Hyresintäkter 1 697 1 570 35 3 303
Driftkostnader -317 -429 -6 -753
Underhåll -68 -53 -2 -124
Fastighetsskatt -49 -23 -1 -73
Driftnetto 1 263 1 065 27 2 354
Administration -476
Resultat före finansiella poster, värdeförändringar fastigheter och goodwill 1 878
per stamaktie 1,14
Resultat från joint ventures och intressebolag 612
Finansiella intäkter 55
Finansiella kostnader 1) -1 291
Resultat före skatt 1 254
per stamaktie 0,76
Utdelning hybridobligationer -301
Resultat hänförligt till minoritetsandelar -144
Resultat hänförligt till stamaktieägare 809
per stamaktie 0,49
1) Justerad för den kassa som koncernen innehade vid periodens utgång med en ränta om 3,00% för de lån som kassan användes för att amortera efter periodens utgång.
Bidrar till intjäningsförmåga
Joint Ventures och intressebolag
Nordiqus AB
Public
Property
Invest ASA
SBB
Residential
Property AB
SBB Infra -
structure AB
SBB Social
Facilities AB
Origa
Care
Preservium
Property
One
Publicus
Solon
Eiendom
Övriga joint
ventures -
bolag
SBB:s andel av stamaktier 49,84% 35,16% 100,0%1) 100,0% 2) 100,0% 2) 34,0% 34,7% 31,2% 25,0% 50,0%
Förvaltningsresultat 967 279 - -105 106 19 41 17 - 9
Förvaltningsresultat hänförligt
till SBB:s kapitalandel 482 98 - -105 106 7 14 5 - 4
1) SBB:s ägarandel avser SBB:s andel av stamaktier. Emitterade preferensaktier i SBB Residential Property AB redovisas som skuld inom SBB Residential Property AB. Aktieägaravtalet mellan stamaktie-
ägare och preferensaktieägare föreskriver gemensamt bestämmande inflytande varvid innehavet redovisas som joint venture.
2) SBB har ingått samarbetes- och finansieringsavtal med Castlelake. Avtalet mellan parterna föreskriver gemensamt bestämmande inflytande varvid innehaven redovisas som joint venture.
• Drifts- och underhållskostnader baseras på budget.
• Fastighetsskatten har beräknats utifrån fastigheternas aktuella
taxeringsvärden per 2024-12-31.
• Kostnader för administration har beräknats utifrån befintlig organisation
per 2024-12-31.
• Finansiella kostnader och intäkter har beräknats utifrån kontrakterade
räntenivåer och inkluderar räntor på externa lån per 2024-12-31.
• Resultatet som joint ventures och intressebolag bidrar med till
intjäningsförmågan baseras på publicerad information såsom rapporter,
prospekt mm. Se tabell längst ner på sidan för ytterligare information.
30 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 31 =====
Strategiska innehav i joint ventures
och intresseföretag
SBB har, som en del i bolagets aktiva portföljförvaltning, investerat i joint
ventures och intresseföretag för att komma över attraktiva fastigheter
och tillgångar som annars inte är tillgängliga på den reguljära transaktions -
marknaden, samt för att skapa ytterligare kontaktytor på fastighetsmark -
naden och för att dra nytta av starka organisatoriska plattformar utanför
SBB för fortsatt kassaflödestillväxt. Samarbeten kan även skapas för att
underlätta kapitalanskaffning.
En del av bolagen bedriver fastighetsutvecklingsprojekt medan andra
bolag äger förvaltningsfastigheter. De största innehaven utgörs av bolagen
SBB Social Facilities AB, SBB Infrastructure AB, Public Property Invest ASA,
SBB Residential Property AB och Nordiqus AB.
SBB Infrastructure AB och SBB Social Facilities AB
SBB Infrastructure AB och SBB Social Facilities AB är joint venturebolag
tillsammans med Castlelake, med stöd av Atlas SP Partners. Bolagen äger
och förvaltar offentliga fastigheter. Bolagen bildades under första halvåret
2024 i samband med ingående av samarbets- och finansieringsavtal.
Avtalet mellan parterna föreskriver gemensamt bestämmande inflytande
varvid innehaven redovisas som joint venture.
Public Property Invest ASA
Public Property Invest ASA äger och förvaltar offentliga fastigheter i Norge
inom primärt segmenten rättsväsende och offentliga kontor. Resterande
del av bolaget ägs av norska institutionella och privata investerare. SBB
äger 35,16 procent och redovisar innehavet som intresseföretag.
SBB Residential Property AB
SBB Residential Property AB äger en bostadsportfölj bestående av
hyresreglerade bostadsfastigheter. Bolaget bildades i juli 2023 och har
emitterat preferensaktier i samband med att bolaget ingick ett avtal om
kapitalanskaffning med en investeringsfond som förvaltas av Morgan
Affärsområde Samhälle Samhälle Samhälle Bostad Utbildning
SBB Social
Facilities AB SBB Infrastructure AB
Public Property
Invest ASA
SBB Residential
Property AB Nordiqus AB
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
2024-01-01
2024-12-31
2023-01-01
2023-12-31
SBB:s ägarandel, % 100 % - 100 % - 35,16 % 44,84 % 100 % 100 % 49,84 % 49,84 %
Hyresintäkter, mkr 383 - 308 - 651 578 373 138 2 380 244
Driftnetto, mkr 324 - 241 - 588 472 225 82 1 991 199
Förvaltningsresultat, mkr -154 - -278 - 100 199 -169 -46 822 43
Periodens resultat, mkr -440 - -657 - 10 -903 -238 -643 -1 308 -937
SBB:s ägarandel av
förvaltningsresultat, mkr
-154 - -278 - 37 89 -169 -46 410 21
SBB:s ägarandel av resultat, mkr -440 - -657 - -10 -405 -238 -643 -770 -418
Marknadsvärde fastigheter, mkr 9 452 - 5 424 - 10 550 8 229 5 967 6 000 38 739 40 538
Antal fastigheter 98 - 164 - 72 48 212 172 654 652
Antal kvm, tusental 441 - 261 - 395 297 284 284 1 337 1 327
Ekonomisk uthyrningsgrad, % 96 - 94 - 97 95 93 92 95 96
Genomsnittlig kontraktslängd, år 5,4 - 5,0 - 5,1 5,2 N/A N/A 12,4 12,6
Räntebärande skulder, mkr 1) 5 693 - 5 188 - 5 823 5 434 2 417 2 360 22 275 21 271
Snittränta, % 6,30 - 7,6 4 - 5,18 4,50 13,00 13,00 4,00 3,65
Kapitalbindning, år 1,12 - 1,14 - 4,09 1,20 3,63 4,63 5,41 2,30
Räntebindning, år 0,25 - 0,25 - 3,87 1,48 3,63 4,63 8,34 8,75
1) Exklusive efterställda ägarlån
Stanley. Aktieägaravtalet mellan stamaktieägare och preferensaktieägare
föreskriver gemensamt bestämmande inflytande varvid innehavet redovisas
som joint venture.
Nordiqus AB
Nordiqus AB bildades år 2022 och äger och förvaltar sedan 2023 en portfölj
bestående av över 600 utbildningsfastigheter spridda över Norden. Portföl -
jen består av förskolor, skolor, grundskolor, gymnasier och universitet.
Den 24 september 2023 ingick SBB avtal med Brookfield om försälj -
ning om 1,16 procent av aktierna i Nordiqus. Affären fullföljdes den 22
november 2023. Försäljningen medförde att SBB förlorade det tidigare
bestämmande inflytandet, och redovisar från och med tidpunkten för
försäljningen innehavet i Nordiqus som ett intresseföretag. SBB äger 49,84
procent och resterande del ägs av Brookfield.
Redovisat värde andelar i intressebolag och joint ventures
2024-12-31
Belopp i Mkr Samhälle Bostad Utbildning Summa
Redovisat värde, 2024-01-01 1 739 5 961 9 892 17 591
Årets anskaffningar 262 1 - 262
Aktieägartillskott 1 798 206 - 2 003
Årets utdelningar -6 - -376 -382
Årets avyttringar -1 -1 885 1) - -1 887
Valutakursdifferens -43 - - -43
Övrigt totalresultat - - -51 -51
Nedskrivningar och
omvärdering av andel
63 308 -93 278
Resultatandel -998 -453 -770 -2 221
Redovisat värde, 2024-12-31 2 811 4 137 8 603 15 551
1) Avser främst upplösning av JV med Kåpan Bostad, Sveaviken och Magnolia.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 31
===== SIDA 32 =====
Samhälle Samhälle Samhälle Bostad Utbildning
SBB Social
Facilities AB SBB Infrastructure AB
Public Property
Invest ASA
SBB Residential
Property AB Nordiqus AB
2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31
Andelar i intresseföretag /
joint ventures, mkr
70 - 170 - 1 960 1 261 2 937 2 797 8 603 9 892
Fordringar på intresseföretag /
joint ventures, mkr
3 478 - - - - - 76 53 4 115 3 908
2024-01-01 – 2024-12-31 2023-01-01 – 2023-12-31
Affärsområde Samhälle Bostad Utbildning Summa Samhälle Bostad Utbildning Summa
Andel av joint ventures och intresseföretags resultat
Förvaltningsresultat -371 -247 292 -325 108 65 21 195
Värdeförändring -448 -206 -1 026 -1 680 -621 -1 305 -560 -2 485
Skatt -179 - -36 -215 46 40 121 207
Summa andel av joint ventures och intresseföretags resultat -998 -453 -770 -2 221 -467 -1 199 -418 -2 083
Försäljningsresultat från joint ventures och intresseföretag - 371 - 372 -169 -3 246 - -3 416
Nedskrivning och omvärdering av andelar och fordringar joint ventures och
intresseföretag
63 308 -133 238 -62 -407 407 -62
Resultat från joint ventures och intresseföretag -935 226 -903 -1 611 -698 -4 853 -10 -5 560
32 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 33 =====
HÅLLBARHETSRAPPORT
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB) skapar hållbara miljöer
där människor vill leva, arbeta och vistas i lång tid framöver. SBB:s
arbete lokalt bidrar till social, miljömässig och ekonomisk hållbar
utveckling av samhället i stort genom att vara en av de ledande
nordiska aktörerna för social infrastruktur. SBB:s lokalt förankrade
förvaltning ger en nära och direkt kundkontakt, och SBB:s storlek ger
möjlighet att göra nödvändiga investeringar i fastigheterna.
SBB:s affärsmodell är att direkt och indirekt äga
och förvalta samhällsfastigheter och hyresrätter
i Norden och långsiktigt utvecklas i samarbete
med kommuner runt om i Norden. Belåningsgra -
den ska inte överstiga 50 procent. SBB ställer sig
bakom Parisavtalets klimatmål och är medlem
i FN:s Global Compact, ett världsomspännande
initiativ för hållbart företagande. I dialog
med sina intressenter har bolaget identifierat
energieffektivitet, minskad klimatpåverkan,
utveckling av hållbara städer och samhällen,
ekonomiskt hållbar utveckling, affärsetik och
attraktiv arbetsgivare som fokusområden för
verksamheten.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 33
===== SIDA 34 =====
Sociala värden är kärnan av SBB:s affär och en
viktig del i SBB:s löfte att bygga ett bättre sam -
hälle. 99 procent av SBB:s hyresintäkter kommer
från social infrastruktur. SBB:s hållbarhetsvision
och hållbarhetspolicy definierar bolagets lång-
siktiga mål, strategi och principer för hållbart
företagande. Handlingsplanen för att nå dit,
med konkreta mål och riskbedömningar inom
de olika fokusområdena har formulerats och
beskrivs i detalj under ”Mål och resultat”. SBB:s
hållbarhetsvision-, mål och policy är antagna av
styrelsen och följs upp löpande av VD tillsam -
mans med hållbarhetschef. SBB:s klimatmål är
klassat som ett Science Based Target av den
oberoende organisationen SBTi, det innebär att
klimatmålet ligger i linje med vad som krävs för
att uppnå Parisavtalet. SBB:s övergripande mål
sammanfattas nedan:
• Klimatpositiva 2030.
• Minska energianvändningen och öka andelen
förnybar energi.
Hållbarhetsstrategi och mål 2030
• Klimatanpassad fastighetsportfölj.
• Säkra och hälsosamma arbetsplatser för alla.
• Regelbundet förbättra, följa upp och
rapportera bolagets hållbarhetsarbete.
Fokusområden 2025
• Investera i befintligt fastighetsbestånd för
minskad energianvändning.
• Öka andelen hållbar finansiering.
• Hälsa och säkerhet på arbetsplatser och i
byggprojekt.
• Attraktiv arbetsgivare: utvecklande arbets -
miljö för medarbetare.
Om hållbarhetsredovisningen
Detta utgör SBB:s lagstadgade hållbarhets -
rapport och omfattar koncernens samtliga
bolag. SBB redovisar hållbarhet per räken -
skapsår som löper från januari till december.
Rapporten beskriver SBB:s hållbarhetsarbete
och uppföljning under 2024. I hållbarhetsredo -
visningen ingår SBB:s fastighetsutveckling och
förvaltning samt helägda dotterbolag. Joint
ventures och intresseföretag ansvarar för sina
egna hållbarhetsredovisningar och ingår inte i
koncernens hållbarhetsredovisning. Rapporten
är översiktligt granskad av bolagets revisor.
Den lagstadgade hållbarhetsrapporten, vilken
omfattar de områden i SBB:s årsredovisning
vars innehåll anges på sidan 33-60, har godkänts
för utfärdande av styrelsen. Rapporten har
utformats i enlighet med GRI:s standard,
omfattningen definieras genom GRI-Index på
sida 49-50. Kontaktperson för hållbarhets -
rapporten är Martin Nåtby, Hållbarhetschef,
martin.natby@sbbnorden.se. Kontaktperson
för årsredovisningen är Leiv Synnes, VD, leiv@
sbbnorden.se och Helena Lindahl, Finansdirek -
tör, ir@sbbnorden.se.
Hållbarhet är en integrerad del av SBB:s affärsmodell och SBB har satt upp en långsiktig
strategi och vision som beskriver de långsiktiga målen.
SBB:s delägda dotterbolag, Sveafastigheter, satsar på AI
för effektiv energianvändning och bättre inomhusmiljö
Digitalisering och teknik är en central del
i Sveafastigheters långsiktiga strategi för
att äga och förvalta attraktiva hyresrätter.
Som Sveriges största renodlade noterade
bostadsbolag med över 14 600 lägenheter
tar bolaget nu nästa steg genom att
implementera AI-styrning i majoriteten
av sina cirka 250 undercentraler.
Pilotprojektet inleddes under hösten
2024 med tre fastigheter och bygger på
en självlärande AI-lösning, som justerar
uppvärmningen utifrån varje fastighets
unika förutsättningar. Systemet tar hänsyn
till både inomhusdata och yttre faktorer
som väderprognoser, vind och fukt för att
optimera inomhusklimatet. Redan nu är
AI-styrningen igång i flertal fastigheter,
och målet är att tekniken ska vara på plats
i cirka 150 fastigheter innan utgången av
2025. Det ger både energibesparingar
och en smidigare förvaltning. Tekniken
visualiseras dessutom i en användarvänlig
webbapplikation som underlättar dat -
adrivna beslut för de tekniska förvaltarna.
34 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 35 =====
Utsläpp (kg CO 2e per m2)
SBB:s hållbarhetsvision lanserades 2020
och uppdaterades 2021 med mål om
klimatpositivitet 2030. En färdplan för
utsläppsminskningarna med strategier och
mål för utsläppsminskningar togs fram och
har sedan dess följts upp årligen. Bilden
nedan illustrerar nuläget och en schematisk
prognos för fortsatta utsläppsminskningar
år för år fram till 2030. För att nå målet
måste kvarvarande utsläpp vägas upp
av negativa utsläpp, SBB utreder olika
alternativ för negativa utsläpp. SBB:s
klimatmål omfattar hela värdekedjan, det
vill säga allt från råvaruutvinning till drift
och förvaltning av färdig byggnad. Målet är
klassat som ett Science Based Target av den
oberoende organisationen SBTi, det innebär
att klimatmålet ligger i linje med vad som,
enligt de senaste vetenskapliga rönen, krävs
för att uppnå Parisavtalet.
2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
0,0
3,0
6,0
9,0
12,0
15,0
Direkt uppvärmning
Tjänstebilar
El
Fjärrvärme & kyla
Scope 3, övrigt
Hyresgästens energi
Utsläpp i byggprocessen
Investeringar
Färdplan klimat
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 35
===== SIDA 36 =====
Styrning och ansvar
SBB:s styrelse har ett övergripande ansvar
för styrningen av hållbarhetsfrågorna. SBB:s
ledningsgrupp ansvarar för genomförandet av
hållbarhetsvision och hållbarhetspolicy genom
att ta fram mål, strategier och arbetssätt inom
hållbarhet.
Hållbarhetsutskott
Hållbarhetsutskottet har till uppgift att bereda
och följa upp bolagets hållbarhetsagenda. Håll -
barhetsagendan omfattar vision, målsättningar,
hantering av hållbarhetsrisker, samt efterlevnad
av hållbarhetspolicy och uppförandekod.
I uppföljningen ingår att granska och övervaka
Interna rutiner och regelverk
kontinuiteten och framstegen i arbetet
med hållbarhetsagendan samt säkerställa
transparens och tillförlitlighet i hållbarhetsrap -
porteringen. VD är ytterst ansvarig för att följa
upp det löpande hållbarhetsarbetet inklusive
uppfyllnad av hållbarhetsmålen. Styrelsen
ansvarar för att granska och godkänna de
officiella rapporterna såsom årsredovisning och
kvartalsrapporter.
Hållbarhetsforum
För det operativa arbetet med genomförandet
av SBB:s hållbarhetsarbete har ledningsgruppen
utsett ett internt hållbarhetsforum med
nyckelpersoner från bolagets olika affärsenhe -
ter inklusive reperesentanter från respektive
ledningsgrupp. Hållbarhetsforumet sammanträ -
der varannan månad och arbetar fokuserat med
att ta fram och följa upp delmål och strategier
för att uppnå bolagets mål.
Miljö- och kvalitetsledningssystem
För att säkerställa att hållbarhetsarbetet
genomförs på ett strukturerat och enhetligt
sätt använder SBB ett miljö- och kvalitetsled -
ningssystem. I ledningssystemet beskrivs bland
annat roll- och ansvarsfördelning. SBB har en
lokalt förankrad förvaltningsorganisation med
tekniska förvaltningsexperter som har tilldelats
en viktig roll i genomförandet av de högt
SBB arbetar strukturerat med hållbarhet. Styrelsen har inrättat ett hållbarhetsutskott som granskar
kontinuiteten, ledningen och framstegen i hållbarhetsarbetet. Ledningsgruppen har i sin tur satt
samman ett hållbarhetsforum med nyckelpersoner från bolagets olika affärsenheter
Organisering av SBB:s hållbarhetsarbete
SBB
Sveafastigheter
SBB I Nordiqus
Samordning av hållbarhetschef
Styrelse
Styrelse
StabStab
VD
VD
FörvaltningFörvaltning
Hållbarhetsutskott
Förvaltarforum
Hållbarhetsforum
36 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 37 =====
Betydelse för Samhällsbyggnadsbolagets intressenter
SBB:s påverkan på kategorin
Intressentanalys
1 Energianvändning i fastigheter
2 Förnybar energianvändning
3 Forskning och Innovation för
hållbara fastigheter
4 Hälsosamma och säkra lokaler
och bostäder
5 Hållbara byggmaterial
6 Hållbar stadsutveckling
7 Vattenhushållning
8 Avfall och återvinning i lokaler
9 Avfall och återvinning i byggprojekt
10 Påverkan på biodiversitet
11 Direkta och indirekta utsläpp
av växthusgaser
12 Arbetstillfällen för unga (sommarjobb)
13 Tillgänglighet
14 Mångfald och lika möjligheter
på arbetsplatsen
15 Säker och hälsosam arbetsplats
16 Rättvisa arbetsförhållanden med
goda försörjningsvillkor för anställda
och leverantörer
17 Investeringar i Social Infrastruktur
18 Hållbar leverantörskedja
19 Mänskliga rättigheter
20 Anti-korruption, och affärsetik
21 Produktval i den egna verksamheten
1
2
3
5 7
18
10
9
20
4
1419
13
8
16
17
15
21 12
6
11
ställda energimålen. Deras roller inkluderar att
övervaka energiprestandan i hela fastighetsbe -
ståndet och utreda de bäst lämpade åtgärderna
för varje enskild fastighet, till exempel:
värmepumpar, tilläggsisolering, LED-belysning
och förbättringar i ventilationssystem. I SBB:s
avtal med driftsoperatörer regleras uppföljning
av en rad kvalitets- och hållbarhetsaspekter
kontraktsmässigt, till exempel energianvänd -
ning, ventilation, inomhusklimat, förekomst av
legionella mm. Bolagets tekniska förvaltnings -
experter följer regelbundet upp att dessa avtal
efterlevs.
Riskhantering
Hållbarhetsrelaterade risker är en central
del i SBB:s hållbarhetsarbete och integrerat
i den ordinarie riskhanteringen som sköts av
ledningsgruppen där VD är ytterst ansvarig.
Hållbarhetsrisker avser t. ex. miljörisker,
hälsorisker, säkerhetsrisker, regulatoriska risker,
etiska risker mm. Styrelsen ansvarar, genom
hållbarhetsutskottet, för bolagets ledning
och kontinuitet i hanteringen av dessa risker.
Fastigheter innehåller stora värden som riskerar
att gå förlorade om riskerna inte hanteras på
ett strukturerat sätt. Till exempel på grund av
fysiska risker eller övergångsrisker orsakade
av klimatförändringar. Bolaget har sedan
2021 genomfört grundliga klimatriskanalyser
på fastighetsnivå, den senaste analysen som
genomfördes under 2024 inkluderar samtliga
helägda fastigheter samt majoriteten av alla
fastigheter som ägs av intressebolag. Både
fysiska och regulatoriska risker har bedömts.
Riskanalysen beskrivs i detalj i avsnittet Klimat
och Miljö. SBB har även tagit fram en fristående
rapport som redovisar klimatrelaterade
risker och möjligheter i enlighet med TCFD:s
rekommendationer. Rapporten finns tillgänglig
på SBB:s hemsida.
Hållbarhetsbilagan
I nyproduktion tillämpas SBB:s hållbarhetsbilaga
som säkerställer ett strukturerat arbete med
ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet
i alla projekt. Hållbarhetsbilagan fungerar
både som ett arbetssätt för projekten och
ett kontraktsmässigt bindande dokument.
Hållbarhetsbilagan innehåller ett underlag som
ska diskuteras i tidiga projektutvecklingsskeden,
innan projektering och kontrakt är klara. Där
finns obligatoriska krav från SBB:s sida såsom
efterlevnad av uppförandepolicy och håll -
barhetspolicy, projektering för låg energian -
vändning, krav på inventering och bedömning
av byggmaterial och avfallshantering under
byggtid. Där finns även frivilliga åtaganden för
projekt som vill gå längre i sitt hållbarhetsar -
bete. För projekt under 10 mkr, till exempel
hyresgästanpassningar, finns en anpassad håll -
barhetsbilaga som säkerställer höga standarder
inom hållbarhet även i mindre projekt.
Hållbarhetsbedömning av befintligt bestånd
Stort fokus läggs på att minimera risker och
maximera prestandan i befintligt bestånd. En
åtgärdsplan har upprättats på fastighetsnivå
för fastigheter med energiklass F och G, dvs.
fastigheter med hög energianvändning. Målet
är att åtgärda majoriteten av dessa inom 1–2 år
och resterande inom fem år. En mer detaljerad
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 37
===== SIDA 38 =====
redovisning av fastigheternas energiklasser
redovisas på sida 57. Klimatrelaterade risker
bedöms för samtliga fastigheter, fastigheter
som bedöms ha en förhöjd risk analyseras
noggrant. En detaljerad redovisning av bolagets
klimatrelaterade risker finns på sida 57. Rutiner
för att säkerställa efterlevnad av lagar och
regler finns i bolagets miljö- och kvalitets -
ledningssystem. Energiåtgärder följs upp och
rapporteras kvartalsvis.
Sociala obligationer
Social hållbarhet blir en allt viktigare fråga för
finansiärer som vill säkerställa att deras pengar
bidrar till samhällsnyttiga verksamheter. De
stora sociala värden som SBB:s fastigheter
bidrar med möjliggör hållbar finansiering.
Samhällsnyttan av SBB:s tillgångar beskrivs i
ett ramverk som är linjerat med Green Bond
Principles, Social Bond Principles, Sustainability
Bond Guidelines samt Green Loan Principles och
har granskats av ett oberoende ratinginstitut
med fokus på hållbarhet.
Intressentdialog
Goda relationer med intressenter är en högt
prioriterad fråga för SBB. Bolaget engagerar
kontinuerligt intressenter och lokalsamhällen
i verksamheten. Intressentgrupper inkluderar
hyresgäster, investerare, medarbetare, lokal -
samhället, leverantörer och finansiärer. Dialog
sker i många olika forum, till exempel genom
öppna samråd i detaljplaneprocessen, kontinu -
erlig kundkontakt i förvaltningsorganisationen,
finansmarknadsdagar, medarbetarsamtal och
undersökningar. En väsentlighetsanalys ligger till
grund för SBB:s fokusområden och rapportering
inom hållbarhet. Väsentlighetsanalysen grundar
sig bland annat på frågeformulär och djupinter -
vjuer som sedan har analyserats och relaterats
till en intern analys av bolagets möjlighet att
påverka inom respektive hållbarhetsområde.
Resultaten sammanfattas på sida 37 och pekar
ut ett antal hållbarhetsområden som är särskilt
viktiga att följa upp och rapportera; direkta
och indirekta utsläpp av växthusgaser, hållbar
stadsutveckling, förnybar energianvändning,
energianvändning i fastigheter, vattenhushåll -
ning, forskning och innovation för hållbara
fastigheter samt hållbara byggmaterial. Under
2024 har bolaget tagit fram en dubbel väsent -
lighetsanalys enligt CSRD som kommer ligga till
grund för hållbarhetsarbetet 2025 och framåt.
Policy
De principer och värderingar som är grundläg -
gande för SBB:s verksamhet och hållbarhets -
arbete beskrivs i policys som är antagna av
styrelsen. Dessa principer omfattar till exempel:
respekt för mänskliga rättigheter, motverkande
av korruption, identifiering av potentiella
negativa konsekvenser på miljö, ekonomi och
människor till följd av bolagets verksamhet samt
implementering av åtgärder för att minimera
dessa negativa konsekvenser. Vid utformningen
av bolagets policyer tas särskild hänsyn till nyck -
elintressenters perspektiv och SBB strävar efter
att ständigt höja ambitionsnivån och förbättra
bolagets policyer. Åtgärder som vidtagits för att
efterleva bolagets policyer beskrivs i avsnittet
”Mål och resultat”. Samtliga policys nedan finns
publikt tillgängliga på SBB:s hemsida.
• Uppförandekod, antagen av styrelsen,
dokumentägare: HR-chef
• Uppförandekod för leverantörer, antagen av
styrelsen, dokumentägare: VD
• Hållbarhetspolicy, antagen av styrelsen,
dokumentägare: hållbarhetschef
• Visselblåsarpolicy, antagen av styrelsen,
dokumentägare: HR-chef
SBB:s löfte är att alltid:
• Agera etiskt, öppet och transparent.
• Främja mänskliga rättigheter.
• Främja arbetstagares rätt att organisera sig
(ILO C87) och förhandla kollektivt (ILO C98).
• Respektera och skydda arbetstagares
representanter (ILO C135) och aktivt
motverka diskriminering av arbetstagares
representanter.
• Garantera fackförbundens rätt att effektivt
utföra sitt arbete på SBB:s arbetsplatser.
• Sträva efter noll skador och tillbud på
arbetsplatser samt förebygga sjukfrånvaro.
Uppföljning av utfall ska redovisas årligen i
årsredovisningen.
• Alltid aktivt motverka och aldrig delta i någon
form av korruption, bedrägeri, penningtvätt,
skatteflykt, utpressning, bestickning eller
olaglig finansiering av politiska organisationer.
• Tillämpa försiktighetsprincipen där osäkerhet
råder om verksamhetens etiska aspekter eller
effekter på människor och miljö.
Affärsetik och antikorruption
Uppförandekoden och hållbarhetspolicy ska
vägleda medarbetarnas ansvarsfulla och etiska
beteenden. Uppförandekoden är bland annat
baserad på FN:s Global Compacts tio principer,
inklusive mänskliga rättigheter och antikor -
ruption. Där finns också riktlinjer för gåvor,
representation, tillbörliga samt otillbörliga
förmåner samt exempel på vad som anses vara
mutor samt vilka påföljder som är aktuella för
brott mot dessa regelverk. Alla anställda och
leverantörer är skyldiga att förstå, underteckna
och efterleva dessa regelverk. Samtliga
medarbetare informerades och testades inom
antikorruption, uppförandekod och visselblå -
sarpolicy under 2023. Nya informationsinsatser
kommer att genomföras löpande, minst
vartannat år, för samtlig personal. Uppföljning
görs för att säkerställa att leverantörer godkän -
ner SBB:s hållbarhetskod och uppförandekod.
Förnyade kontroller av nytillkomna leverantörer
görs årligen. Genomgång av SBB:s regelverk
är obligatoriskt vid projektstart i alla projekt,
det gäller både ny- och ombyggnadsprojekt.
Sedan 2017 finns en extern visselblåsartjänst
dit avvikelser kan rapporteras anonymt. SBB:s
sårbarhet avseende risker för avsteg från
dessa löften och interna regelverk bedöms och
hanteras av ledningsgruppen i det ordinarie
arbetet med riskhantering under ledning av VD.
Den omfattande dialog med intressentgrupper
ger värdefulla perspektiv till ledningens
arbete med riskhantering. SBB samarbetar
med ett säkerhetsföretag i syfte att motverka
svartarbete och arbetslivskriminalitet bland
entreprenörer och underentreprenörer i SBB:s
byggprojekt. Arbetet inleddes under 2022 med
en inventering och nulägesanalys. Inom ramen
för samarbetet genomförs bland annat oannon -
serade platsbesök där samtliga närvarande på
byggarbetsplatsen får visa sitt ID06-kort och
jämförelser görs med närvarologgen. Bakgrund -
skontroller görs av SBB:s entreprenörer där en
djupgående bakgrundskontroll genomförs av
de anlitade bolagen. För att motverka risker
för missförhållanden i leverantörsled analy -
seras hela leverantörskedjor i ett system som
tillhandahålls av säkerhetsföretaget.
Externa partnerskap, ramverk och standarder
För att säkerställa en transparent, tillgänglig och
enhetlig rapportering inom ESG har SBB anslutit
sig till både lokala och globala partnerskap, ram -
verk och standarder. Några exempel på externa
partnerskap och ramverk som SBB har anslutit
sig till och/eller ställt sig bakom ges nedan:
• FN:s Global Compact
• OECD:s riktlinjer för grundläggande sociala
skyddsåtgärder
• UN Guiding Principles on Business and Human
Rights
• ILO:s kärnkonventioner gällande rättigheter i
arbetslivet
• Parisavtalet
• De Globala Målen
• GRI
• EPRA:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering
• CDP
• TCFD:s rekommendationer
• Sweden Green Building Council
• Green Building Council Finland
• Byggvarubedömningen
• Green Bond Principles, Social Bond Principles,
Sustainability Bond Guidelines, Green Loan
Principles
38 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 39 =====
Like-for-like mäts genom att jämföra energianvändningen två år i rad för ett urval av fastigheter
som har ägts och förvaltats under minst två efterföljande år. Om fastighetsbeståndet förändras,
till exempel genom förvärv eller avyttring kommer också fastigheterna i urvalet att förändras.
För att kunna följa upp like-for-like under långa tidsserier och ändå kunna inkludera fastigheter
som har tillträtts efter ingången av basåret 2020 har ett index tagits fram där förändringen
mellan två år indexeras i relation till basåret.
Energianvändning (Like-for-Like), indexerat
med basår 2020, Graddagskorrigerat
0
20
40
60
100
80
2020 2021 2022 2023 2024
Electricity
District heating
District Cooling
Fuels
-3,3% -5,3% -5,7% -1,1%
Netto noll klimatutsläpp och minskad
miljöpåverkan
Energianvändning och förnybar energi
SBB följer upp energianvändning för hela
fastighetsbeståndet med hjälp av energiupp -
följningssystem som gör det lätt att analysera
energianvändningen och identifiera förbätt -
ringspotential. Redovisad energianvändning
i nytillträdda fastigheter är estimat och ingår
därför inte i måluppföljning det första året.
Estimat ingår inte i måluppföljning eftersom
förändringar i fastigheterna inte speglas i esti -
maten tillräckligt snabbt för att måluppföljning
ska vara meningsfull. Fastigheterna inkluderas
i måluppföljningen efter två år när det finns
jämförbara data.
En detaljerad åtgärdsplan på fastighetsnivå
har upprättats för alla fastigheter som har
energiklass F och G, redovisas utförligare på
sida 58.
Totalt pågick cirka 131 energirelaterade
projekt under 2024. Dessa bidrar till energibe -
sparingar och energiproduktion om cirka 8 GWh
per år och detta motsvarar cirka fyra procent
av SBB:s totala energianvändning. Energiprojekt
följs upp kvartalsvis, en sammanställning av
pågående och avslutade projekt under 2024
redovisas på sida 56.
Mål och resultat
Klimat och miljö
[TCFD-RISK MANAGEMENT] [TCFD-METRICS AND TARGETS]
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 39
===== SIDA 40 =====
SBB följer upp och rapporterar kvartalsvis
pågående och avslutade projekt som bidrar
med nyutbyggd förnybar energi (solceller), både
antal projekt och antal kWh per år redovisas.
Mål: Minska energianvändningen med fem
procent per år i jämförbart bestånd, målet avser
såväl intensitet (kWh/m2) som absoluta tal.
Utfall 2024: -1,1 (-5,7) procent energianvänd -
ning (Like-for-Like och graddagskorrigerat).
Mål: Minska energianvändningen med 25
procent till år 2025 och 50 procent till år 2030
jämfört med basår 2020.
Utfall 2024: -14,6 procent energianvändning,
Like-for-Like indexerat, jämfört med 2020.
Mål: Åtgärda alla fastigheter med energiklass
F och G.
Utfall 2024: 15,9 (17,7) procent av bolagets
marknadsvärde finns i fastigheter med
energiklass F och G.
Utfall 2024: Pågående och avslutade energipro -
jekt (besparing + nyproduktion) motsvarande
10,9 (13,2) GWh, motsvarar cirka 5,2 (4,0)
procent av total energianvändning.
Utfall 2024: 91 (86) procent förnybar energi
(andel av total energianvändning).
Koldioxidutsläpp
Klimatfrågan är en av mänsklighetens stora
utmaningar och SBB har ett ansvar att bidra med
lösningar och att minska sin klimatpåverkan. SBB:s
största källa till växthusgasutsläpp är energian-
vändning i fastigheterna. Därefter kommer utsläpp
som uppstår i byggprocessen: uttag av råvaror,
tillverkning av byggprodukter, transporter, energi-
användning, avfall och spill på byggarbetsplatsen.
Utöver detta tillkommer utsläpp från bland annat
resor med tjänstebilar, utformning av utemiljöer
och avfallshantering i drift. SBB bedriver ett
strukturerat arbete för att minska koldioxidutsläp-
pen inom alla dessa områden.
SBB vill skapa möjligheter för en hållbar
livsstil. Mer än 98 procent av SBB:s fastigheter
bedöms ligga närmare än tio minuters prome -
nad från kollektivtrafik.
Huvudstrategier för minskade utsläpp
Strategin för att minska utsläppen från ener -
gianvändning i fastigheterna är att genomföra
omfattande energiinvesteringar i hela fastig -
hetsbeståndet med särskilt fokus på de sämst
presterande fastigheterna. Mer information
finns under rubriken ”Energianvändning” i detta
avsnitt samt på sida 58.
Strategin för att minska utsläppen från
byggprojekt är i första hand att investera i
förbättringar i befintliga fastigheter hellre än
att riva och bygga nytt, i andra hand att arbeta
med klimatoptimering av omkonstruktioner. Till
exempel genom materialoptimerade konstruk -
tioner och material med lägre klimatpåverkan,
såsom grön betong.
SBB:s strategier för minskade utsläpp
avser huvudsakligen investeringar (CapEx),
inga väsentliga operativa utgifter (OpEx) har
identifierats. Inga inlåsningseffekter har identi -
fierats, det bedöms vara möjligt att, vid behov,
implementera utsläppsminskande åtgärder
inom 1-5 år i samtliga tillgångar. SBB är verksamt
inom fastighetssektorn som är en av de sektorer
som är identifierad som en ”High-impact
sector” i enlighet med EU:s delegerade akt
2022/1288 och redovisar därför utökade energi-
och klimatrelaterade nyckeltal.
SBB:s klimatmål som linjerar med Parisavta -
lets 1.5-gradersmål är godkända enligt Science
Based Targets Initiative (SBTi). De sammanlagda
utsläppsminskningarna i Scope 1-2 till och med
2030 tillsammans med en förpliktelse att mäta
och minska utsläpp i Scope 3 uppfyller SBTi:s
krav för 1.5-graderslinjerade mål.
Mål:
• Minska utsläpp i Scope 1–2 med 25 procent
till år 2025 och 60 procent till år 2030 jämfört
med basår 2020.
- Delmål: minskad klimatpåverkan i jämför -
bart bestånd med fem procent per år.
• Minska utsläppen i Scope 3 med 30 procent
till 2025 och med 60 procent till år 2030
jämfört med basår 2020.
- Delmål: utsläpp per nyproducerad
kvadratmeter år 2025 ska vara 30 procent
lägre än jämförbart projekt vid basår 2020.
Samtliga nybyggnadsprojekt som startas
2022 och framåt kommer att beräkna och
deklarera sin klimatpåverkan med hjälp av
en livscykelanalys.
Målens omfattning är samma som för
redovisade utsläpp. Målen inkluderar ingen
klimatkompensation, handel med utsläppsrätter
eller undvikna utsläpp. I händelse av att omfatt -
ningen av rapporterade utsläpp väsentligen
förändras ska basåret räknas om för att målet
ska vara konsekvent med de rapporterade
utsläppen. Bolaget har under 2023 och 2024
genomgått strukturella förändringar genom
att dela upp tillgångar i delägda dotterbolag,
intressebolag och joint venture-bolag. Dessa
tillgångars utsläpp har tidigare redovisats under
scope 1-2 men redovisas från och med 2024
i scope 3, kategori 15. För att kunna jämföra
bolagets utveckling och måluppfyllnad på flera
års sikt har basåret 2020 räknats om för att
spegla en utökad omfattning av rapporterade
utsläpp i Scope 3. Basårets utsläpp har räknats
om genom att lägga till de tillkommande utsläp -
pen enligt den nya omfattningen, justerat med
bolagets genomsnittliga utsläppsminskningar
mellan 2024 och basåret.
Utfall 2024:
• Scope 1: 506 (988) ton CO2e.
• Scope 2: 5 501 (9 468) ton CO2e.
• Scope 1–2: 6 006 (10 456) ton CO2e.
Utsläppsintensitet: -58 (-36) procent jämfört
med basår 2020.
• Scope 3: 22 450 (31 719) ton CO2e. Utsläpp -
sintensitet: -40 (-28) procent jämfört med
basår 2020.
Klimatrisker
Klimatförändringarna och klimatomställningen
innebär risker för samhällen och fastigheter.
Fysiska risker inkluderar bland annat ökande
havsnivåer, allvarligare extremväder och fler
värmeböljor med risker för utsatta grupper, till
exempel äldre och sjuka.
Omställningsrisker inkluderar bland annat
förändrade regelverk, förändrad efterfrågan
på lokaler, bostäder, trafikslag och ändrade
resvanor.
SBB har sedan 2021 gjort grundliga analyser
av fastighetsbeståndet i Sverige för att bedöma
klimatrelaterade risker avseende bland annat
energieffektivitet, översvämningar, extremvä -
der, naturkatastrofer och övergångsrisker såsom
omställningsrisker på fastighetsnivå. Klimatris -
kerna har undersökts utifrån akuta och kroniska
risker på kort, medel och lång sikt. Tidshori -
sonter finns definierade på sida 58 under
”Definitioner – hållbarhetsrapport”. Analysen
omfattar olika utsläppsscenarier (RCP 2.6 till
RCP 8.5) och olika tidshorisonter (2020–2070)
för att ge en bred förståelse för hur riskerna
påverkas av utsläppsnivåer och tid. Analysen
baserar sig dels på screeningar som gjorts på
fastighetsnivå för hela portföljen med hjälp
av mjukvarutjänster från tredje part, dels på
fastighetsspecifika analyser som gjorts av SBB:s
personal där bland annat fastigheter analyseras
med hjälp av myndigheters riskkartering samt
energiprestanda i förhållande till kommande
energiprestandakrav.
Analysen fungerar som underlag för bolagets
riskhanteringsarbete som huvudsakligen
hanteras av SBB:s ledningsgrupp med stöd från
styrelsen, SBB:s VD är ytterst ansvarig för bola -
gets riskhantering. Samtliga SBB:s fastigheter är
fullt försäkrade.
En liten (<1%) del av fastighetsbeståndet är
belägen i områden med hög riskprofil, utöver
detta har inga väsentliga klimatrisker identifie -
rats. Mer information om den riskinventering
som genomförts under året redovisas på sida
57. Den sammanvägda bedömningen är att
SBB:s verksamhet har en god resiliens inför
klimatförändringar. Riskfaktorer som kan
påverka driftnetto negativt inkluderar förhöjt
behov av underhåll och utbyte av tekniska
installationer, behov av markförstärkningar
och förbättrad dagvattenhantering och behov
av investeringar i byggnadens energiprestanda
som inte lever upp till SBB:s avkastningskrav. En
detaljerad beskrivning av fastighetsbeståndets
riskprofil redovisas på sida 57. En beskrivning
av investeringar som krävs för att bemöta
övergångrisker redovisas i på sida 58.
Exponering mot kol-, olja- eller gasrelaterade
ekonomiska aktiviteter
SBB har inga tillgångar som nyttjas för utvinning
eller förädling av kol, olja eller gas eller relate -
rade ekonomiska aktiviteter. SBB har inte heller
några investeringar (CapEx) som är exponerade
mot kol, olja eller gas eller relaterade ekono -
miska aktiviteter.
Alla tillgångar bedöms vara kompatibla med,
eller kunna anpassas för att bli kompatibla med,
en klimatneutral ekonomi. Anpassningarna består
huvudsakligen i investeringar i energiprestanda i
40 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 41 =====
befintligt fastighetsbestånd. Dessa investeringar
bedöms sänka fastigheternas driftskostnader och
dessutom minska fastigheternas riskprofil och
därmed öka driftnettot och fastigheternas värde.
De begränsningar som har identifierats är tillgång
till finansiering av investeringarna och kapacitet
att projektleda genomförandet av investering-
arna. Bolaget bedömer att det är möjligt att
genomföra de nödvändiga investeringarna på
fem till tio års sikt.
Bolaget är inte direkt föremål för något
reglerat system för handel med utsläppsrätter
eller liknande. Bolaget har en indirekt expone -
ring genom leverantörer, t.ex. energibolag och
materialproducenter omfattas av handel med
utsläppsrätter.
Miljörisker
Hälsosamma inomhusmiljöer är av högsta vikt
för SBB. Miljö- och hälsorisker till exempel;
radon, asbest, PCB, legionella m.m. hanteras
genom provtagning och utredningar vid fastig -
hetsförvärv och i förvaltningsprocessen genom
regelbundna kontroller. Rivning och sanering
görs alltid utifrån gällande lagkrav i samarbete
med certifierade saneringsentreprenörer.
I ny- och ombyggnadsprojekt strävar SBB
efter att aldrig använda material med miljö-
eller hälsorisker. I nyproduktion inventeras
och registreras alla byggvaror i Byggvarube -
dömningen där byggvaror bedöms bland annat
baserat på miljö- och hälsorisker. Det leder till
minskade risker genom bra materialval samt
god kännedom om riskmaterialsanvändning
och placering i händelse av att de i framtiden
behöver bytas ut. Vid certifiering inventeras
befintliga byggnader av sakkunnig för att
upptäcka förekomst av farliga ämnen såsom
kvicksilver, bly, kadmium, PCB, asbest och
radioaktiva ämnen.
SBB utvärderar och registrerar byggmaterial
avseende miljö- och klimatrisker för att uppnå
en hållbar leverantörskedja. Som ett led i
det arbetet har SBB gått in som medlem i
Byggvarubedömningen, en icke-vinstdrivande
ekonomisk förening bestående av aktörer i
samhällsbyggnadssektorn som syftar till att
främja utvecklingen mot en giftfri och god
bebyggd miljö.
Biologisk mångfald
SBB:s fastighetsutveckling sker huvudsakligen
genom vidareutveckling och förädling av redan
exploaterad mark i tätbebyggda områden,
endast en försumbar del av den utvecklade
ytan tar värdefull mark såsom parkmiljöer eller
odlingsmark i anspråk. All fastighetsutveckling
inkluderar en dialogprocess där platsens
specifika förutsättningar och behov beaktas
och integreras i utvecklingen. I processen
genomförs alltid en miljöprövning, där det
föreligger osäkerheter i effekterna på t.ex.
biologisk mångfald och närmiljö genomförs en
omfattande miljökonsekvensanalys som ligger
till grund för förebyggande eller kompensato -
riska åtgärder såsom sanering av farliga ämnen i
mark eller anläggning av parkmiljöer. Skademi -
nimeringshierarki (undvika, minimera, återskapa
och kompensera) och försiktighetsprincipen
tillämpas vid verksamhet som ligger nära särskilt
skyddsvärda områden såsom kulturhistoriska
platser (till exempel världsarv och IUCN
I-IV platser), nyckelbiotoper, naturreservat,
grönområden, odlingsmark m.m.
Vattenanvändning
SBB har ett system för automatisk mätning
och uppföljning av vattenanvändning. Flera
gånger per minut läses vattenanvändningen av
och registreras digitalt. Vattenanvändningen
analyseras automatiskt för att identifiera
användningsmönster och upptäcka avvikelser
som kan tyda på läckage, t.ex. på grund av
droppande kranar eller rinnande toaletter.
När avvikelser upptäcks går det ut larm till
fastighetens förvaltare som snabbt kan åtgärda
eventuella problem. Förvaltaren kan även enkelt
ta del av statistiken genom portalen. Systemet
har medfört en mer uppdaterad, omfattande
och detaljerad uppföljning av vattenan -
vändningen. Vattenanvändningen kommer
väsentligen av SBB:s hyresgästers vattenan -
vändning. Uttaget sker genom de kommunala
dricksvattensystemen, vattnet återförs sedan
genom de kommunala avloppssystemen där det
slutligen renas noggrant innan det återförs till
det naturliga kretsloppet. Avloppsvattnet renas
noggrant från partiklar, läkemedel, skadliga
kemikalier och andra ämnen, till exempel
fosfor. Olika kommuner tillämpar olika metoder
för rening av avloppsvatten och hantering av
avloppsslam men alla följer vattenmyndig -
heternas strikta krav. SBB förvaltar inga egna
avloppsreningsanläggningar, allt spillvatten
hanteras av kommunernas avloppssystem. SBB
verkar i länder med låg genomsnittlig belastning
på vattenreserverna. Små delar av beståndet
ligger i områden med högre vattenstress. Mer
information om den inventering som gjorts
finns på sida 56.
Mål: minska vattenanvändningen med en
procent per år.
Utfall: Vattenanvändning 2024: 1 049 (2 499)
tusen kubikmeter eller cirka 0,47 (0,6) m3/m2
uthyrbar yta, en minskning om 22 procent. Mer
detaljerad statistik redovisas på sida 56.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
SBB:s affär bygger på långsiktigt ägande
och förvaltande av fastigheter. I detta ingår
omhändertagande av befintliga byggnader
och tillskapande av nya byggnader genom
byggrättsutveckling och nyproduktion. En
byggnad projekteras redan från start för en
lång livslängd och flexibilitet, det regleras i de
byggregler som måste följas i utformningen
av nya byggnader. Med rätt skötsel, underhåll
och anpassningar kan en byggnads livslängd
nästan alltid förlängas. SBB räknar därför
inte med någon bortre gräns för hur länge en
byggnad kan nyttjas utan strävar alltid efter att
omhänderta och vid behov anpassa byggnaden
för ändrad användning.
Naturresurser i form av byggmaterial
används i samband med nyproduktion och
ombyggnationer inom förvaltning. SBB har som
policy att beakta miljöpåverkan ur ett livscykel -
perspektiv och minimera negativ påverkan på
miljön samt att tillämpa skademinimeringshier -
aki, det vill säga att i första hand undvika negativ
påverkan i andra hand minimera, i tredje hand
återställa och i fjärde hand kompensera för sin
negativa påverkan. SBB strävar därför efter
effektiv resursanvändning och att minimera
avfall, både i förvaltning och i byggprocessen.
I förvaltningen uppstår avfallsflöden även från
hyresgästernas verksamheter och i vissa fall
ombesörjer SBB hantering av det avfallet, i
dessa fall samarbetar SBB med hyresgäster och
tillgängliggör ytor för källsortering. I byggpro -
cessen ställer SBB krav på avfallsminimering och
sortering genom bolagets hållbarhetsbilaga. SBB
genomför även miljöronder där efterlevnad följs
upp och dokumenteras av tredje part.
Avfall som uppkommer behöver omhän -
dertas vilket påverkar miljön i form av utsläpp
kopplade till transporter och bearbetning av
avfallet. Mycket av avfallet kan omhändertas
och återvinnas till nya material eller energi i
kraftvärmeverk. Goda möjligheter till sortering
utgör en möjlighet att bidra positivt i detta
arbete. Endast en liten del av avfallet, uppskatt -
ningsvis 0,001 (0,024 ) procent, deponeras. En
liten del, uppskattningsvis 0,26 (0,5) procent, av
avfallet måste omhändertas som farligt avfall,
SBB strävar efter att minimera både deponi- och
farligt avfall. Bolagets verksamhet ger inte
upphov till något radioaktivt avfall.
SBB har inlett en kartläggning av avfalls -
mängder som genereras inom nyproduktion
och förvaltning. Det finns utmaningar med
datatäckning då vissa avfallsentreprenörer inte
kan tillhandahålla statistik avseende avfall. SBB
arbetar långsiktigt för att öka datatäckningen.
De data som finns tillgängliga rapporteras
årligen och används för att utvärdera effekti -
viteten hos bolagets policyer. På grund av den
begränsade tillgången till data har inga mål
inom avfall ännu satts upp, SBB planerar att
sätta upp mål inom 1–2 år.
Statistik avseende avfallsmängder på
fastighetsnivå presenteras på sida 57.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 41
===== SIDA 42 =====
Ledande inom social infrastruktur
Sociala värden är kärnan av SBB:s affär och
en viktig del i SBB:s löfte att bygga ett bättre
samhälle. Stora investeringar görs för att rusta
upp och utveckla beståndet genom renove -
ringar av lokaler, lägenheter, gemensamma
utrymmen och fasader. Även utemiljöer såsom
lekparker och grönytor rustas upp och ny
utebelysning tillförs för att få bort mörka och
otrygga platser samt bidra till ökad biologisk
mångfald. Närmiljön blir mer trivsam för den
enskilde och området som helhet blir tryggare.
Som långsiktig fastighetsförvaltare är det
självklart att arbeta med social hållbarhet och
motverka marginalisering i de områden SBB är
verksamma.
Utveckling av lokalsamhällen och dialog
SBB utvecklar lokalsamhällen med ett helhets -
perspektiv på social, miljömässig och ekonomisk
hållbarhet. SBB har en lokalt förankrad förvalt -
ningsorganisation som har en nära kontakt med
sina kunder. Analyser av risker och möjligheter
görs. Dialog med kommun och invånare är en
obligatorisk del av SBB:s detaljplaneprocesser.
Projektspecifika förutsättningar och krav
t. ex. lokala målsättningar, ekosystem, ljudmiljö
m.m. tas om hand och integreras i den fortsatta
projektutvecklingen.
Inomhusmiljö och tillgänglighet
Hälsosamma inomhusmiljöer är av högsta vikt
för SBB. Alla nytillträdda fastigheter miljöinven -
teras och dessa inventeringar uppdateras med
max tio års mellanrum. Bland annat inventeras
förekomst av asbest, radon, PCB samt energian -
vändning. Saneringar av hälso- och miljöfarliga
ämnen genomförs i samband med renoveringar.
SBB ställer höga krav på tillgänglighet i alla
sina befintliga och nybyggda fastigheter och
genomför insatser för ökad tillgänglighet i sina
ombyggnationer. Kundnöjdheten undersöks
årligen genom en hyresgästundersökning.
Sommarjobbare
Lokal förankring är viktigt för SBB, därför skapar
bolaget arbetstillfällen för ungdomar varje
sommar. Genom att skapa arbetstillfällen för
ungdomar får ungdomarna en första erfarenhet
av arbetsmarknaden samtidigt som deras
engagemang för närområdet höjs när de själva
är med och tar hand om det. På så sätt bygger
SBB över tid upp mer attraktiva och inklude -
rande områden där ungdomarna får en bra start
på vuxenlivet.
Utfall 2024: 48 (100) sommarjobbare.
Arbetsvillkor för den egna arbetskraften
Det är viktigt att attrahera och behålla kompe -
tenta medarbetare, förlust av kvalificerad och
engagerad personal kan innebära stora svårig -
heter att driva den dagliga verksamheten och
genomföra bolagets strategi. SBB garanterar
all personal en arbetsplats som präglas av lika
möjligheter, värdighet, respekt och rättvisa, fri
från mobbning, diskriminering och trakasserier.
Begreppet diskriminering innefattar, men är inte
begränsat till de grunder som skyddas av svensk
lag: kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder. De principer som ligger till
grund för arbetsvillkor på SBB finns beskrivna i
bolagets HR-policy samt i hållbarhetspolicy och
uppförandekod som alla medarbetare ska läsa,
förstå, underteckna och följa.
Social hållbarhet
och medarbetare
42 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 43 =====
Rapportering av arbetsvillkor för SBB:s anställda
omfattar all heltids- och deltidsanställd perso -
nal. En majoritet av personalen som är verksam
på något av bolagets kontor är anställda.
Egenanställd personal och konsulter räknas i
rapporten som arbetstagare i värdekedjan. SBB
gör sitt yttersta för att behålla kompetens och
låta medarbetare utvecklas i sina roller eller
vidareutvecklas på andra sätt inom bolaget.
Varje år skapas en individuell utvecklingsplan
för varje medarbetare i samråd med närmaste
chef. Anställningsbeslut ska alltid fattas baserat
på tydligt definierade kriterier och alla sökande
ska behandlas och bedömas på dessa grunder
utan diskriminering. Hållbart företagande är
viktigt för många arbetstagare, SBB erbjuder
möjligheter att på ett konkret sätt göra ett
positivt avtryck för miljö, klimat och viktiga
samhällsfunktioner. Samtliga medarbetare
informeras om uppförandekod, antikorruption
och visselblåsarpolicy minst vartannat år.
Anställda erbjuds ersättning som ligger i
linje med relevanta kollektivavtal, alla anställda
erbjuds friskvårdsbidrag som får användas
till aktiviteter som främjar den anställdes
hälsa. SBB vill anpassa arbetsplatsen efter sina
medarbetares förutsättningar, förläggning av
arbetstid och arbetsplats ska i största möjliga
mån anpassas till individens förutsättningar. Till
exempel vill SBB göra det möjligt att anpassa
förläggning av möten och liknande efter
föräldrars behov.
I SBB:s marknader finns en lång tradition
av respekt för avtal mellan arbetsmarknadens
parter: fackföreningar och arbetsgivarorganisa -
tioner. SBB värdesätter den modellen och garan -
terar även respekt för mänskliga rättigheter,
föreningsfrihet och ILO:s deklaration för grund -
läggande principer och rättigheter i arbetet.
SBB är även anslutna till FN:s Global Compact.
En stor del av bolagets anställda omfattas av
kollektivavtal och fackliga representanter invol -
veras i förhandlingar vid omorganisationer eller
vid riskfyllda arbetsmoment. Risken för missför -
hållanden i form av brott mot ILO’s deklaration
för grundläggande principer och rättigheter i
arbetet eller Global Compacts principer rörande
mänskliga rättigheter och arbetsvillkor bedöms
vara minimala inom den egna arbetskraften.
Inga sådana missförhållanden har upptäckts.
Ingen grupp av anställda bedöms vara mer
eller mindre utsatt för risker eller möjligheter
kopplade till arbetsvillkor på bolaget. Inga fall av
brott mot någon av principerna eller ramverken
nämnda i stycket har upptäckts inom SBB:s egen
arbetskraft under 2024, inga böter, straff eller
kompensationer för brott mot dessa principer
har utdömts under 2024.
Alla anställda, även de som inte omfattas
av kollektivavtal, erbjuds generösa villkor för
föräldraledighet och föräldralön i linje med
kollektivavtal, det vill säga ersättning utöver
det som betalas ut av Försäkringskassan så att
den anställde får 90 procent av sin ordinarie
lön under föräldraledighet. Lönekartläggningar
genomförs årligen för att identifiera och
eliminera eventuella orättvisa strukturella
skillnader mellan grupper. SBB:s utgångspunkt
är lika lön för likvärdigt arbete, strukturella
skillnader i lön mellan grupper t.ex. kön, ska
inte förekomma. Lönekartläggning genomförs
årligen för att upptäcka eventuella skillnader
i lön och säkerställa att företagets löner är
jämställda. Bestämmelser och praxis för löner
och anställningsvillkor finns dokumenterade
i SBB:s HR-policy och lönepolicy. Där framgår
att lönen ska spegla den anställdes kompetens,
arbetsresultat, ansvar och utveckling. SBB:s
HR-chef leder arbetet med lönekartläggning och
justerar avvikelser t.ex. skillnader som upptäcks
mellan kvinnor och män som utför lika arbete.
En utbildningsplan tillämpas för att
säkerställa att alla anställda håller sig uppda -
terade inom sina respektive ansvarsområden.
Utbildningarna inkluderar rollspecifika ämnen
samt obligatoriska moment som miljö,
arbetsmiljö, uppförandekod, klimatrisker samt
risker i leverantörskedjan. HR-chef ansvarar för
planeringen och genomförandet av utbildnings -
planen. Samtliga medarbetare har informerats
avseende innehållet i uppförandekod,
antikorruption samt visselblåsartjänsten.
Medarbetarsamtal genomförs årligen för
samtliga medarbetare. Närmaste chef ansvarar
för medarbetarsamtalen med stöd av HR-chef
som också ansvarar för processen. Medarbe -
tarsamtal innehåller ömsesidig utvärdering av
chef och medarbetares prestation under året,
styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter.
Individuella mål och en individuell utvecklings -
plan fastställs också under medarbetarsamta -
len. Alla medarbetarsamtal dokumenteras och
följs upp ett år senare under nästa medarbetar -
samtal.
SBB vill ge alla sina medarbetare möjlighet
att utvecklas som individer och professionellt.
Det kan till exempel ske genom att ändra sina
ansvarsområden, växla ansvarsområden eller
genom vidareutbildning och specialisering.
Förmåner och villkor för SBB:s arbetskraft
• Marknadsmässiga anställningsvillkor
• Kollektivavtal
• Kompetensutveckling
• Flextid och val av arbetsort med anpassning
för medarbetares livssituation
• Föräldraledighet och föräldralön i linje med
kollektivavtal (det vill säga tillägg utöver den
ersättning som ges av Försäkringskassan)
• Årliga utvecklingssamtal, personlig utveckling
och kompetenslyft
• Sjukförsäkring
• Tjänstepension
• Friskvårdsbidrag om 5 000 kr per anställd
och år
• Betald semester
• Tjänstebil för medarbetare som utför
fastighetsnära arbete
Utfall 2024:
76 (75) procent av alla anställda omfattas
av kollektivavtal, medarbetare omfattas av
kollektivavtalen oavsett om de är fackligt
anslutna eller inte.
Antal medarbetare som har rekryterats till
en ny roll internt under 2024: 5 (12).
Förhållandet mellan årlig total kompensation
för den högst betalda jämfört med medianen
för alla medarbetare exkl den högst betalde
medarbetaren: 15,8 (10,3). Förändring av
ratio mellan den högst betalda jämfört med
medianen för alla medarbetare exkl den högst
betalde medarbetaren jämfört med föregående
år: 53,4 (-18,8) procent. Informationen har sam -
manställts av HR-avdelningen i samarbete med
SBB:s samarbetspartner för löneutbetalningar.
Nyanställda 2024: 115 (81)
Personalomsättning 2024: 16,1 (26,6 )
procent.
Sammanställning social infrastruktur, tusental kvm
Övriga tillgångar
Övriga sociala tillgångar (ej klassificerade
enligt hållbara finansiella ramverket)
Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Sjukvårdsanläggningar (SDG 3)
Bostäder till överkomlig kostnad (SDG 10)
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
2020 2022 202420232021
tusental kvm
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 43
===== SIDA 44 =====
Hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften
Samtliga chefer är utbildade inom arbetsmiljö,
utbildningstillfällen anordnas löpande för
att hålla kunskapen uppdaterad. Arbetsmiljö
ingår dessutom i utbildningsplanen för
samtliga medarbetare med relevant innehåll
anpassat för respektive roll. SBB genomför
även skyddsronder regelbundet. Medarbetare,
entreprenörer och skyddsombud utsedda av
facket bjuds in att delta på dessa skyddsronder.
Allt detta regleras i SBB:s interna regelverk och
rutiner, huvudsakligen i SBB:s Ledningssystem
för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt
Miljö- och kvalitetsledningssystem. Den mest
väsentliga risken för den egna arbetskraften
som har identifierats är trafik, den mest utsatta
gruppen är förvaltare som kör bil i arbetet. I
ytterst sällsynta fall har det förekommit hot
mot förvaltare i kontakt med hyresgäster inom
bostadsverksamheten, rutiner för att minska
utsattheten för detta har implementerats.
Dessa risker bedöms vara begränsade.
SBB genomför kartläggningar av sjukfrånvaro,
mental och fysisk hälsa för hela personalstyrkan
och för specifika grupper för att undvika att
någon grupp missgynnas av arbetsplatsens eller
arbetssituationens utformning.
Mål:
• Noll procent sjukfrånvaro orsakad av
bristfällig arbetsmiljö eller säkerhet.
• Noll allvarliga arbetsplatsolyckor eller dödsfall.
Åldersfördelning,
all personal
13% 20–29 år
58% 30–49 år
29% >_ 50 år
Könsfördelning
ledningsgrupp
33% Kvinnor
67% Män
6
st
33%
67%
Könsfördelning
all personal
41% Kvinnor
59% Män
316
st
41%
59%
Könsfördelning
styrelse
0% Kvinnor
100% Män
6
st
100%
316
st
13%
58%
29%
44 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 45 =====
Utfall 2024:
Antal allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud
rapporterade 2024: 0 (0). Allvarliga olyckor och
tillbud rapporteras till Försäkringskassan och
Arbetsmiljöverket samt till AFA försäkring.
Lost Time Injuries Frequency (LTIR): 3,16 (0),
antalet skador som har resulterat i frånvaro per
miljon arbetade timmar.
Korttidssjukfrånvaro 2024: 0,6 (1,0) procent
och
Långtidssjukfrånvaro 2024: 1,0 (1,1) procent.
Hälsa, säkerhet och arbetsvillkor för
arbetstagare i värdekedjan
Hälsa, säkerhet och arbetsvillkor är centrala
frågor för SBB. SBB sysselsätter personal
indirekt (ej anställd personal) genom projekt -
verksamhet och förvaltning av fastigheter. Bland
dessa arbetstagare inkluderas alla som antingen
är direkt kontrakterade av SBB eller utför arbete
på SBB:s arbetsplatser oavsett om de är anlitade
direkt av SBB eller indirekt genom någon av
SBB:s leverantörer. Majoriteten av indirekt
sysselsatt personal bedöms finnas inom ny- och
ombyggnadsprojekt samt inom förvaltningen.
Genom dessa arbetstillfällen skapar SBB möj -
ligheter för försörjning och utveckling för dessa
arbetstagare. Det finns även risker som måste
hanteras inom byggverksamhet. SBB genomför
regelbundet skyddsronder på sina kontor, i
sina fastigheter och på sina byggarbetsplatser.
På skyddsronderna identifieras, bedöms och
åtgärdas risker och missförhållanden i samråd
med bland annat arbetstagare i värdekedjan och
skyddsombud. SBB:s ansvar omfattar anställda,
inhyrd personal, driftspersonal, hyresgäster och
entreprenörer. Det är en självklar del av SBB:s
principer för ansvarsfullt företagande men även
en följd av väl fungerande myndighetsutövning
och lagkrav som finns i de marknader där
bolaget verkar. Utan en korrekt riskanalys
och arbetsberedning kan många av arbets -
momenten på SBB:s egna och entreprenörers
arbetsplatser bli riskabla. SBB tar alltid ansvar
för säkerheten och har rutiner på plats för
korrekt bedömning av risker vid arbetsmoment
i egen regi och hos entreprenörer. Alla SBB:s
chefer ska kunna identifiera och åtgärda risker i
arbetsmiljön t.ex. buller, tunga lyft, höga höjder,
ergonomi m.m. Statistik avseende arbetsmiljö
och säkerhet rapporteras in kvartalsvis av
projektchefer. I statistiken ingår bland annat
antal olyckor, allvarliga olyckor, tillbud och
allvarliga tillbud. Om det skulle ha inträffat
allvarliga olyckor eller tillbud under kvartalet
uppmärksammas HR-chef och hållbarhetschef
på detta. Allvarliga olyckor rapporteras till
Försäkringskassan av HR-chef. Det är alla med -
arbetares ansvar att omedelbart rapportera
eventuella risker för en ohälsosam och osäker
arbetsmiljö till närmaste chef. Om incidenter
sker ska dessa rapporteras till närmsta chef,
varav allvarliga incidenter ska rapporteras till VD
inom 24 timmar.
Utöver indirekt sysselsatt personal i
projektverksamhet och förvaltning finns även
arbetstagare i värdekedjan som SBB inte har
direkt kontakt med eller inflytande över. Bland
dessa finns bland annat tillverkare och leve -
rantörer av byggvaror och fastighetstekniska
installationer. Beslut som fattas av SBB kommer
sannolikt inte att påverka dessa leverantörer
på ett direkt och väsentligt sätt. SBB ställer,
genom uppförandekod för leverantörer, krav
på sina leverantörer att de ska säkerställa goda
arbetsvillkor hos sina leverantörer.
SBB:s visselblåsarfunktion ger även arbetare
i värdekedjan som inte själva deltar i skyddsron -
derna möjlighet att rapportera missförhållan -
den anonymt. Visselblåsarfunktionen tillhanda -
hålls av en tredje part som hanterar och utreder
hur inrapporterade fall ska hanteras. Den som
erhåller information om ett missförhållande i ett
arbetsrelaterat sammanhang kommer inte att
utsättas för någon form av repressalier för att
den rapporterar om sådan information i god tro
till din närmsta chef eller via bolagets interna
visselblåsarkanaler.
Allt detta regleras i SBB:s interna regelverk
och rutiner, huvudsakligen i SBB:s Ledningssys -
tem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,
Miljö- och kvalitetsledningssystem, visselblå -
sarpolicy, uppförandekod samt uppförandekod
för leverantörer. SBB ställer krav på att alla leve -
rantörer ska underteckna sin uppförandekod
för leverantörer. Där ställs bland annat krav på
arbetsvillkor för leverantörens anställda men
även leverantörens värdekedja.
SBB:s mål att inga allvarliga olyckor eller
dödsfall ska inträffa på någon av SBB:s arbets -
platser, fastigheter eller byggarbetsplatser och
att all personal som arbetar för SBB direkt eller
indirekt ska ha goda arbetsvillkor som ligger
i linje med relevanta kollektivavtal. Samtliga
SBB:s marknader har högsta betyg i Global
Rights Index som drivs av International Trade
Union Confederation.
Mål:
• Noll procent sjukfrånvaro orsakad av
bristfällig arbetsmiljö eller säkerhet.
• Noll allvarliga arbetsplatsolyckor eller
dödsfall.
Utfall 2024:
Antal allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud
rapporterade 2024: 0 (0). Allvarliga olyckor och
tillbud rapporteras till Försäkringskassan och
Arbetsmiljöverket samt till AFA försäkring.
Hälsa och säkerhet i SBB:s fastigheter
SBB vill skapa de bästa förutsättningarna för
sina hyresgäster och har som mål att alla hyres -
gäster ska ha en god fysisk-, social- och mental
hälsa. För att undersöka hur SBB på bästa sätt
kan bidra till hyresgästernas hälsa genomförs
årligen hyresgästundersökningar. Bland annat
görs regelbundna kontroller av ventilationen
för att uppnå en god luftkvalitet, kontroller av
hissar, dörrar och larm görs också regelbundet
för att säkerställa en god arbetsmiljö.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 45
===== SIDA 46 =====
Företagskultur
SBB ska vara en naturlig och pålitlig samar -
betspartner till den offentliga sektorn genom
att långsiktigt äga, förvalta och utveckla
samhällsfastigheter i Norden. SBB:s värdeord är
pålitlighet, utveckling och långsiktighet. Det är
SBB:s ansvar att främja en kultur av öppenhet
och tydliggöra rapporteringsvägar för att
uppmärksamma eventuella brister i efterlevna -
den av uppförandekoden. Ingen medarbetare
ska utsättas för negativa konsekvenser för att
ha uppmärksammat en potentiell brist, utan
sådana ärenden ska hanteras på ett profes -
sionellt sätt med respekt för alla inblandade.
SBB:s arbete ska präglas av respekt för individen
och sträva efter att främja medarbetarens
välbefinnande. Alla intressentgrupper såsom
medarbetare, entreprenörer, leverantörer,
hyresgäster, lokalsamhällen, investerare och
långivare ska bemötas med värdighet och
respekt. SBB accepterar inte någon form av
mobbning såsom isolering, trakasserier, verbala
eller fysiska övergrepp. Det är strängt förbjudet
att arbeta under påverkan av alkohol eller
droger och ledningen på SBB ska aktivt arbeta
för en arbetsplats fri från alkohol och droger.
Mer information om hur SBB arbetar för att
främja en god företagskultur finns i avsnitten
om den egna arbetskraften, arbetstagare
i värdekedjan, SBB:s uppförandekod, SBB:s
uppförandekod för leverantörer och SBB:s
personalhandbok.
Sammansättning av styrelse
Se bolagsstyrningsrapport samt information om
styrelseledamöter på sidorna 71-74.
Process för nominering och val av styrelse
Bolagsstämman har beslutat om en process för
tillsättande av valberedning. Valberedningens
uppgift är att avlämna ett förslag på styrelse till
bolagsstämman som fattar beslut.
Valberedningen utses genom att bolagets
styrelseordförande kontaktar de till röstetalet
fyra största ägarregistrerade, eller på annat
sätt kända, aktieägarna per den sista bank -
dagen i augusti varje år, och ber dem utse en
ledamot vardera till valberedningen. Vill sådan
aktieägare inte utse en ledamot, tillfrågas den
Governance och ekonomisk hållbarhet
46 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 47 =====
till röstetalet största ägarregistrerade, eller
på annat sätt kända, aktieägaren som står på
tur o.s.v.
Om bolagets styrelseordförande är anställd
hos eller på annat sätt inte är oberoende i
förhållande till en av de aktieägare som tillhör
de aktieägare som har rätt att utse en ledamot,
ska denne aktieägare inte ha rätt att utse en
ledamot. Bolagets styrelseordförande anses då
vara utsedd av denne aktieägare. De utsedda
ledamöterna, tillsammans med bolagets
styrelseordförande som är sammankallande
ledamot, ska utgöra valberedningen.
SBB följer svensk kod för bolagsstyrning.
Process för att hantera intressekonflikter
SBB följer svensk kod för bolagsstyrning. Val av
styrelse, ersättningsutskott och revisionsutskott
sker i enlighet med Svensk kod för bolagsstyr -
ning, mer information finns i bolagsstyrnings -
rapporten.
Utvärdering av ledningen
Styrelsen utvärderar bolagets VD årligen.
Kundnöjdhet och engagemang med hyresgäster
Hyresgästundersökningar genomförs årligen.
2024 bjöds 15285 bostadshyresgäster in i
undersökningen för bostäder och i början av
2025 bjöds 809 hyresgäster in i undersökningen
för samhällsfastigheter. 6 858 svar erhölls i
undersökningen för bostadshyresgäster, 321
svar erhölls i undersökningen för samhälls -
fastigheter. En jämförelse med föregående års
undersökning för bostadshyresgäster visar en
ökning av antalet hyresgäster som upplever
att 1) det är rent & snyggt i våra fastigheter,
2) vi kommunicerar effektivt och 3) det blivit
enklare att nå oss. Ett förbättringsområde som
har identifierats är skötseln av våra rabatter,
buskar, träd och gröna ytor. Bland svaren för
hyresgäster i samhällsfastigheter framkom att
hyresgästerna tycker att de har fått ett gott
bemötande i kontakten med SBB och i jämfö -
relse med branschsnittet fick SBB högre resultat
på hyresvärdens förståelse för synpunkter.
Förbättringsområde inkluderar bland annat
belysning på gård och närmiljö samt bekräftelse
på när arbeten utförts.
En hyresgästguide har tagits fram för att
underlätta för hyresgästerna att bidra till
hållbarhetsarbetet. Bland annat ges tips på
vad hyresgästerna kan göra för att minska
energianvändningen. Där finns även information
om möjliga samverkansområden där hyres -
gästen kan göra stor skillnad i samverkan med
SBB. I de gröna hyresavtal som tecknas finns
avtalsmässiga hållbarhetskrav på både SBB som
hyresvärd och hyresgästen.
Hållbar leverantörskedja
Inga missförhållanden i leverantörskedjan
tolereras av SBB. SBB arbetar i nära kontakt
med lokala aktörer för både drift, underhåll och
entreprenad. Förvaltningens lokalkännedom
och upphandling av leverantörer gör det
lättare att upptäcka och åtgärda eventuella
missförhållanden jämfört med stora, centralt
upphandlade kontrakt där upphandlaren saknar
direkt koppling till arbetsorten eller den som
utför arbetet. För att möjliggöra överblick och
underlätta uppföljning uppmanas förvaltningen
att begränsa antalet upphandlade leverantörer.
Samtliga centralt upphandlade leverantörer
genomgår en fördjupad granskning och kontroll
av förståelse för uppförandekod och hållbar-
hetskod samt en screening avseende väsentliga
hållbarhetsparametrar och fokusområden minst
vartannat år. Totalt 235 (950) nya leverantörer
användes under 2024. Av dessa identifierades
86 (34) större leverantörer som fakturerat över
100 000 kronor. Av dessa ansågs 46 (20) vara
större och återkommande leverantörer och
därmed väsentliga att följa upp. 40 av dessa
46 leverantörer har signerat koderna. SBB
samarbetar med ett säkerhetsföretag i syfte att
motverka svartarbete och arbetslivskriminalitet
bland entreprenörer och underentreprenörer
i SBB:s byggprojekt. Rutiner och kontrollpla -
ner har utvecklats för att strukturerat och
långsiktigt motarbeta arbetslivskriminalitet och
svartarbete. Arbetet inleddes under 2022 med
en inventering och nulägesanalys. Inom ramen
för samarbetet genomförs bland annat oannon -
serade platsbesök där samtliga närvarande på
byggarbetsplatsen får visa sitt ID06-kort och
jämförelser gjordes med närvarologgen. Bak -
grundskontroller görs av SBB:s entreprenörer
där en djupgående bakgrundskontroll genom -
förs av de anlitade bolagen. För att motverka
risker för missförhållanden i leverantörsled
analyseras hela leverantörskedjor i ett system
som tillhandahålls av säkerhetsföretaget.
Mänskliga rättigheter
SBB kommer alltid att respektera mänskliga rät -
tigheter och ILO:s deklaration för fundamentala
principer för rättigheter i arbetet. SBB stödjer
FN:s Global Compact. Bara nio länder har högsta
betyg i, Global Rights Index, som drivs av ITUC
- International Trade Union Confederation, och
som följer upp arbetstagares rättigheter i hela
världen. Alla SBB:s marknader: Sverige, Norge,
Finland och Danmark, återfinns bland dessa
nio länder. De kriterier som bedöms är bland
annat rätt till att ansluta sig kollektivt, rätt att
förhandla kollektivt, rätt att gå i strejk, tillgång
till rättsväsende för arbetstagare, förekomst av
övervakning och förtryckande lagstiftning. SBB:s
verksamhet är fysiskt bunden till hemma -
marknaderna. Det innebär att majoriteten av
arbetet utförs på plats av lokala leverantörer i
fastighetsförvaltningen och byggverksamheten.
Endast en liten del av leverantörskedjan befin -
ner sig i andra marknader. Då handlar det främst
om vissa materialleverantörer till byggprojekt,
mycket av basvarorna för byggproduktion
produceras i hemmamarknaderna.
Ersättning till ledande befattningshavare
Ersättning för ledande befattningshavare
beslutas av ersättningsutskottet i styrelsen.
Antal incidenter rapporterade till visselblåsar -
funktion
Antal fall rapporterade:
Diskriminering: 0 (0)
Trakasserier: 0 (0)
Korruption: 0 (0)
Övrigt: 0 (0)
Antal fall under utredning: 0 (0)
Processen för rapportering och utredning har
översiktligt granskats av revisor.
Noll korruption
SBB tolererar inte någon form av korruption,
mutor, bedrägeri, penningtvätt, skatteflykt,
utpressning, bestickning eller olaglig finan -
siering av politiska organisationer och agerar
kraftfullt för att förebygga och motverka detta.
SBB:s insiderpolicy syftar till att reducera risken
för att insiderhandel och andra förbjudna
handlingar sker. Insiderreglerna berör olika
befattningar i olika grad, men alla medarbetare
ska känna till och iaktta de bestämmelser som
finns intagna i insiderpolicyn. Mer information
finns i anti-korruptionspolicyn samt uppfö -
randekoden. Samtliga SBB:s marknader rankas
högst (topp 10) i Transparency Internationals
antikorruptionsindex CPI.
SBB verkar inte i några högriskmarknader
avseende arbetares rättigheter (Global Rights
Index, ITUC) eller korruption (CPI, Transparency
International). Trots detta förekommer arbets -
livskriminalitet inom samhällsbyggnadssektorn.
SBB har därför ett samarbete med ett säker -
hetsföretag i syfte att motverka svartarbete och
arbetslivskriminalitet bland entreprenörer och
underentreprenörer i SBB:s byggprojekt. I större
projekt screenas hela leverantörskedjor för att
motverka missförhållanden såsom korruption i
flera led. Se rubriken ”Hållbar leverantörskedja”
ovan för mer information.
SBB:s arbete för etik- och antikorruption
beskrivs i uppförandekoden samt antikorrup -
tionspolicyn.
Samtliga medarbetare (med undantag av
föräldralediga, långtidssjukskrivna, praktikanter
och timanställda) ska informeras minst
vartannat år inom anti-korruption, motver -
kande av diskriminering, uppförandekod och
visselblåsarfunktionen. Under 2023 genomför -
des en informationsinsats där 97 procent av alla
medarbetare informerades.
Utfall 2024:
0 (0) fall av korruption eller korruptionstillbud
har upptäckts.
0 (0) fall av korruption som har gått till domstol
eller där straff har utmätts, 0 (0) kronor i böter
har betalats till följd av korruptionsbrott.
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 47
===== SIDA 48 =====
Lobbying
SBB stödjer inte några politiska partier, politiska
kampanjer eller lobbying och deltar endast
som medlemmar i etablerade och erkända
branschorganisationer t.ex. Fastighetsägarna,
Sweden Green Building Council.
Bolaget har inte tillsatt medlemmar inom
styrelse eller ledningsgrupp som har haft en
jämförbar position inom offentlig förvaltning
eller lagstiftande församling under den senaste
tvåårsperioden.
Utfall 2024: Totala bidrag, inklusive värde av
”in-kind” transaktioner, till politiska partier,
politiska kampanjer och lobbying: 0 (0) kr.
IT-Säkerhet
Rätt informationssäkerhet är viktigt för att
skydda SBB:s verksamhet mot interna och
externa hot. Informationssäkerhetsarbetet
syftar till att skydda verksamhetens tillgångar,
anställda, kunder och hyresgäster samt andra
intressenter och aktörer som SBB bistår med
tjänster såsom administration i hyresförhål -
landen eller andra tjänster. IT-ansvarig på SBB
ansvarar även för IT-säkerheten (CISO). På SBB
finns ett IT-råd beståendes av IT-ansvarig och
CFO som i förening ansvar för riskhantering och
utveckling av IT-säkerhetsarbetet. IT-ansvarig
rapporterar till Informationssäkerhetsansvarig
i ledningsgruppen. I SBB:s styrelse är styrel -
seordförande särskilt ansvarig för att granska
bolagets arbete med Informationssäkerhet
och har befogenheter att initiera oberoende
revisioner.
Risker och möjligheter
SBB:s ledningsgrupp ansvarar för identifiering
och hantering av risker och möjligheter för
verksamheten. SBB:s VD är ansvarig för att
leda detta arbete. Risker och möjligheter inom
bland annat finansiering, teknologisk utveckling,
konkurrenter, demografisk utveckling, klimat
(fysiska, regulatoriska, övergångsrisker)
hanteras.
48 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 49 =====
GRI-Index
GRI 2: Genral Disclosures
Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB har rapporterat informationen som anges i detta GRI-Index för perioden 2024-01-01 till 2024-12-31 i enlighet med GRI Standarden.
GRI-Index Beskrivning Sida Avsteg Skäl Förklaring
General disclosures
2-1 Organizational details 1, 10-11, 17
2-2 Entities included in the organization’s sustainability
reporting
34
2-3 Reporting period, frequency and contact point 34
2-4 Restatements of information 34
2-5 External assurance 34, 143
2-6 Activities, value chain and other business relationships 5, 18-32, 46, 62
2-7 Employees 42-44, 51, 86
2-8 Workers who are not employees 51
2-9 Governance structure and composition 36, 46-48, 73
2-10 Nomination and selection of the highest governance
body
46 - 47, 71
2-11 Chair of the highest governance body 73
2-12 Role of the highest governance body in overseeing the
management of impacts
36, 73
2-13 Delegation of responsibility for managing impacts 36, 73
2-14 Role of the highest governance body in sustainability
reporting
36, 73
2-15 Conflicts of interest 47
2-16 Communication of critical concerns 36, 47, 73
2-17 Collective knowledge of the highest governance body 36, 73
2-18 Evaluation of the performance of the highest
governance body
47, 72
2-19 Remuneration policies 47
2-20 Process to determine remuneration 47, 73
2-21 Annual total compensation ratio 43, 47, 87
Strategy, policies and practices
2-22 Statement on sustainable development strategy 34
2-23 Policy commitments 38
2-24 Embedding policy commitments 36-38
2-25 Processes to remediate negative impacts 36-40, 47
2-26 Mechanisms for seeking advice and raising concerns 47
2-27 Compliance with laws and regulations 47
2-28 Membership associations 38
2-29 Approach to stakeholder engagement 37-38
2-30 Collective bargaining agreements 44, 51
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 49
===== SIDA 50 =====
GRI 3: Material topics 2023
GRI-Index Beskrivning Sida Avsteg Skäl Förklaring
Material Topics
3-1 Process to determine material topics 36-38
3-2 List of material topics 37
Direct economic value generated and distributed
3-3 Management of material topics 36-38
201-1 Direct economic value generated and distributed 52
Anti-corruption
3-3 Management of material topics 36-38
205-2 Communication and training about anti-corruption
policies and procedures
36-38, 47
205-3 Confirmed incidents of corruption and actions taken 47
Energy
3-3 Management of material topics 36-38
302-1 Energy consumption within the organization 53
Greenhouse gas emissions
3-3 Management of material topics 36-38
305-1 Direct (Scope 1) GHG emissions 55-56
305-2 Energy indirect (Scope 2) GHG emissions 55-56
305-3 Other indirect (Scope 3) GHG emissions 55-56
Suppliers
3-3 Management of material topics 36-38
308-1 New suppliers that were screened using environmental
criteria
47
414-1 New suppliers that were screened using social criteria 47
Employment
3-3 Management of material topics 36-38
401-1 New employee hires and employee turnover 51
405-1 Diversity of governance bodies and employees 51
50 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 51 =====
Hållbarhetstabeller
Personal - tabeller
Antal anställda [Diversity-Emp]
Antal (st) Andel, % 20 – 29 år 30 – 49 år 50 – år
Alla anställda 316 40 183 93
Andel, % 13% 58% 29%
Kvinnor 130 41% 17 80 33
Män 186 59% 23 103 60
Chefer 45 1 23 21
Andel, % 2% 51% 47%
Kvinnor 21 47% - 9 12
Män 24 53% - 14 9
Ledningsgrupp 6 - 2 4
Andel, % - 0% 33% 67%
Kvinnor 2 33% - - 2
Män 4 67% - 2 2
Styrelse 6 - - 6
Andel, % - - - 100%
Kvinnor - 0% - - -
Män 6 100% - - 6
Per region 316 40 183 93
Andel, %
Sverige 308 97% 40 176 92
Norge - - - - -
Finland 8 3% - 7 1
Personalomsättning [Emp-Turnover]
Antal
nyanställda
(st)
Andel av
total (%)
Antal som
slutat under
året (st)
Andel av
total (%)
Totalt 115 52
Män 67 58% 31 60%
Kvinnor 48 42% 21 40%
Per region
Sverige 115 100% 51 98%
Norge - - - 0%
Finland - - 1 2%
Per ålderskategori
20 – 29 år 25 22% 12 23%
30 – 49 år 64 56% 21 40%
50 – år 26 23% 19 37%
Personalstatistik, sammanfattning
2024 2023 2022
Antal anställda 316 303 388
Antal konsulter 35 30 42
Antal ej anställda personer sysselsatta i
projekt*
110 4 100 4 800
Antal ej anställda personer sysselsatta i
förvaltning*
400 1 000 1 500
Antal tidsbegränsade anställningar 8 14 17
Provanställningar 44 15 37
Sommarjobbare 48 100 173
Antal deltidsanställda 2 9 11
Antal timanställningar 7 4 9
Nyanställda under året 115 81 94
Avslutade anställningar 51 108 134
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal 76% 75% 80%
Andel anställda med rätt till föräldraledighet 100% 100% 100%
Personalomsättning [Emp-Turnover]
[GRI 401-1]
16,1% 26,6% 24,2%
Korttidssjukfrånvaro 0,6% 1,0% 1,1%
Långtidssjukfrånvaro 1,0% 1,1% 1,8%
*Uppskattat antal heltidsekvivalenter
SBB ÅRSREDOVISNING 2024 I 51
===== SIDA 52 =====
Social hållbarhet - tabeller
Sammanställning av sociala tillgångar
Klassificering Area, tkvm Area, %
Hyres-
intäkt, mSEK
Hyres-
intäkt, % Social klassificering enligt gällande ramverk
Hyresbostäder 1 060 47% 1 573 48% Bostäder till överkomlig kostnad (SDG 10)
Byggrätter för kommande hyresbostäder 0 0% 0 0% Bostäder till överkomlig kostnad (SDG 10)
S.a Bostäder 1 060 47% 1 573 48%
Äldreboende 251 11% 450 14% Sjukvårdsanläggningar (SDG 3)
LSS 182 8% 335 10% Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Byggrätter för kommande offentligt finansierade
bostäder
0 0% 0 0%
S.a Offentligt finansierade bostäder 433 19% 785 24%
Utbildning 28 1% 35 1% Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Förskola 3 0% 7 0% Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Grundskola/Gymnasium 26 1% 28 1% Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Universitet 0 0% 0 0% Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Sjukhus & vårdcentral 215 10% 272 8% Sjukvårdsanläggningar (SDG 3)
Statlig infrastruktur och Kommunhus 154 7% 263 8% Planerad klassificering enligt SDG
Offentliga kontor 140 6% 207 6% Planerad klassificering enligt SDG
Övrigt 0 0% 0 0% Planerad klassificering enligt SDG
Byggrätter för kommande samhällsfastigheter 167 7% 141 4% Planerad klassificering enligt SDG
S.a Samhällsfastigheter 704 32% 917 28%
S.a Social infrastruktur 2 197 98% 3 275 99%
Övrigt 35 2% 30 1% Ej sociala tillgångar
Totalt 2 232 100% 3 305 100%
Sociala tillgångar, utveckling över tid
2024 2023 2022
Sociala tillgångar, utveckling över tid Area, tkvm Area, % Area, tkvm Area, % Area, tkvm Area, %
Bostäder till överkomlig kostnad (SDG 10) 1 060 47,5 1 056 34,6 1 369 29,6
Sjukvårdsanläggningar (SDG 3) 466 20,9 817 26,8 871 18,8
Tillgång till samhällstjänster (SDG 4) 210 9,4 307 10,1 1 605 34,7
Övriga sociala tillgångar (ej klassificerade enligt hållbara finansiella ramverket) 461 20,7 718 23,5 627 13,6
Övriga tillgångar 35 1,6 151 5,0 155 3,3
Totalt 2 232 3 048 4 627
Skapat och fördelat ekonomisk värde*
Mkr 2024 2023
Direkt skapat ekonomiskt värde 3 708 6 667
Intäkter 3 708 6 667
Fördelat ekonomiskt värde 3 890 7 707
Driftkostnader exkl. personalkostnader 2 216 2 540
Utdelning aktieägare - 2 482
Löner och ersättningar till medarbetare 351 322
Ränta till finansiärer 695 1 717
Skatt till staten 625 645
Bidrag till lokalsamhället 4 1
Behållet ekonomiskt värde -182 -1 040
*Avser både kvarvarande och avvecklad verksamhet
Estimerad social impact
Social Impact 2024 2023
Bostäder till överkomlig kostnad (SDG 10)
Antal bostäder 15 000 15 000
Sjukvårdsanläggningar (SDG 3)
Kapacitet (patienter per dag) 9 400 14 000
Tillgång till samhällstjänster (SDG 4)
Antal utbildningsplatser i skolfastigheter 300 500
Antal platser i äldreboenden 3 300 7 200
52 I SBB ÅRSREDOVISNING 2024
===== SIDA 53 =====